Uppdaterad information med anledning av stormen

Transkript

1 INFORMATION Sida 1/7 Datum Beteckning Miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Jönköpings län Verksamhetsutövare med SNI-kod 20-1, -t1 Uppdaterad information med anledning av stormen Annelie Johansson Näringslivsavdelningen Tfn annelie.johansson@f.lst.se Postadress Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post lansstyrelsen@f.lst.se Postgiro/bankgiro Mot bakgrund av alla frågor som inkommer till Länsstyrelsen har vi försökt sammanställa den information som för närvarande finns tillgänglig. Anmälningsplikt för tillfälligt upplag och vattenbegjutning av timmer Regeringen beslutade i dag (20/1) om en ändring i en förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som gör att skogsägarna och skogsindustrin kan börja lagra timmer direkt och senare anmäla lagringen till sin kommun. Tidigare har det varit nödvändigt att söka tillstånd eller göra en anmälan innan man kunde börja lagra stora mängder timmer. Ändringen innebär att: Det blir möjligt att påbörja lagring av timmer innan anmälan har gjorts. All lagring av timmer över 500 kubikmeter som behöver ske med anledning av storm eller orkan kräver endast anmälan till kommunen om lagringen inte sker på eller nära en vattentäkt. Tillståndsplikten för lagring av mer än kubikmeter timmer på land med begjutning av vatten tas bort. Det gör även tillståndsplikten för anläggning för lagring av mer än kubikmeter timmer i vatten. Ändringarna gäller enbart lagring av timmer med anledning av storm eller orkan. En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs. I vissa fall ska en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken bifogas. Anmälningsplikten innebär således att kommunerna får information om var och hur lagring av timret sker. Kommunerna får möjligheter att meddela förelägganden om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken. Kommunerna kan även förelägga verksamhetsutövaren att söka tillstånd enligt miljöbalken. Om dessa åtgärder inte behövs kan kommunerna underrätta den som gjort en anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

2 Sida 2/7 Det är angeläget att kommuner och Länsstyrelser i dialog med skogsägarna inventerar lämpliga lagringsplatser. Detta inte minst med anledning av att det ännu är oklart om och hur förändringar gällande prövning enligt 11 kap. avseende vattenverksamhet kan komma att ta sig uttryck och att valet av lagringsplats är väsentlig om det senare skulle bli aktuellt med kemisk behandling av lagrat timmer. Länsstyrelsen uppmanar därför alla skogsägare, skogsbolag och sågverk att om möjligt inge anmälan om tillfälligt upplag av timmer innan påbörjad verksamhet. Anmälan bör innefatta uppgifter om bl a: - verksamhetsutövare, organisationsnummer och kontaktperson, - fastighetsbeteckning, fastighetsägare och kommun, - x- & y koordinater för lagringsplats och planerat vattenuttag - mängd timmer som kommer att lagras vid ett och samma tillfälle, - uppskattad tid för behov av lagring och bevattning, - markförhållanden vid lagringsplats, - möjliga lagringsplatser med hänsyn till vattenområde/recipient - vattenområde (sjö/vattendrag) för vattenuttag, - pumpkapacitet för uttag av vatten (momentant uttag l/s), - om tillstånd för uttag av vatten för bevattning finns enligt 11 kap. miljöbalken eller vattenlagen, - tillgång till klimatstyrd bevattningsanläggning, - vattenområde/recipient för mottagande av bevattningsvatten, - åtgärder för skydd av vattenområde/recipient (dammar, invallningar), - förutsättningar av uppsamling av regnvatten och recirkulation av begjutningsvatten, - användning av kemiska bekämpningsmedel (medel och mängd timmer som kommer att behandlas) samt - en situationsritning över lokaliseringen och den närmsta omgivningen. Gislaveds kommun har utarbetat en blankett för anmälan (bifogas). Blanketten kan komma att revideras något med anledningens regeringens beslut. Även Naturvårdsverket planerar för en särskild blankett. Uttag av vatten för begjutning av timmer - vattenverksamhet Uttag av vatten för bevattning är vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen har uppmärksammat Miljödepartementet och Naturvårdsverket om behovet av att även få till stånd en tillfällig förändring av 11 kap. miljöbalken gällande tillståndsplikt för uttag av vatten för begjutning av timmer. För tillfället gäller att ansökan om tillstånd för vattenuttag prövas av Miljödomstolen enligt 11 kap. miljöbalken. Enligt 11 kap. 6 miljöbalken får en vattenverksamhet endast bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. För information om kostnader och handläggningstider hos miljödomstolarna hänvisas till dessa.

3 Sida 3/7 Av 11 kap. 12 framgår att tillstånd inte behövs om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kan skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. I första hand åligger det den som vill ta ut vatten att avgöra om undantaget är uppfyllt innan vattenuttaget påbörjas. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenuttagen i länet och ska i första hand bevaka de allmänna intressena i sjöar/vattendrag. I den uppkomna situationen kan Länsstyrelsen endast lämna information om hur skada på allmänna intressen bör kunna undvikas samt informera om naturvärden i olika vattendrag/sjöar. Som tillsynsmyndighet kan Länsstyrelsen förbjuda ett vattenuttag eller förelägga om försiktighetsåtgärder för att minimera skada på allmänna intressen. Dessa beslut kan överklagas till Miljödomstolen. För de vattenuttag som redan har tillståndsprövats men behöver utökas finns möjlighet att ompröva tillståndet hos miljödomstolen. För de som behöver söka ett nytt tillstånd kommer Länsstyrelsen att hantera dessa med förtur i samrådsprocessen (innan tillståndsansökan går in till Miljödomstolen). Oavsett om vattenuttaget har tillståndsprövats eller inte gäller kravet på egenkontroll (26 kap. miljöbalken). Kravet på egenkontroll har sitt ursprung i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Egenkontrollen och de allmänna hänsynsreglerna innebär att du bl.a. ska ha nödvändig kontroll på vad du gör samt kunskap om verksamhetens inverkan på miljön. Egenkontrollen måste naturligtvis anpassas till respektive verksamhet. Skyddsaspekter vid vattenbegjutning av timmer Länsstyrelsen uppmanar alla att redan nu planera tillfälliga upplag där bevattning behövs, till platser där vattenförsörjningen kan tryggas långsiktigt utan risk att allmänna eller enskilda intressen kommer till skada. Vid bevattning av timmer utlakas kemiska substanser. Lakvattnet är kraftigt förorenat då 20 % av barkens torrvikt är vattenlöslig och har en hög biokemisk syreförbrukning (BOD7) och ett lågt ph-värde samt innehåller bland annat fosfor, fenoler, terpener och organiska syror. Under en bevattningssäsong löses mellan 0,17-0,35 kg BOD 7 ut per m 3 f timmer. Lagring av timmer bör inte göras på eller nära vattentäkter eftersom giftiga ämnen som finns i barken kan lakas ut vid nederbörd eller bevattning och tränga ned i grundvattnet. Förutom att grundvattnet blir mer eller mindre giftigt kan det även smaka mycket illa. Detta brukar regelmässigt anges i tillståndsbeslut. Lokaliseringar med närhet till känsliga vattendrag, vattentäkter, Natura områden, inom vattenskyddsområden eller områden som utnyttjas eller planeras bli utnyttjade för grundvattenuttag bör undvikas. Mark som till stor del består av sand eller grus bör också undvikas.

4 Sida 4/7 I övrigt bör man tänka på följande för att undvika och minimera skador på allmänna intressen i sjöar och vattendrag: 1. Om upplaget av timmer vid bevattningsanläggningen planeras bli av någon betydenhet bör bevattningsvattnet uppsamlas i en jorddamm med en volym av några 100-tal m 3 vilket ger möjlighet till recirkulation av bevattningsvattnet med minskat behov av uttag av färskvatten liksom väsentligt mindre föroreningsutlakning som följd. Vid rundpumpningen fungerar timmervältan som en renande biobädd när vattnet strilar ner via stockarna. Vid bevattningen bör mängden bevattningsvatten som sprids över timret hållas på en så låg nivå som möjligt. Metoden med recirkulation av bevattningsvatten har tillämpats vid sågverksföretagen i över 30 år med gott resultat. 2. Det är givetvis fördelaktigt om lagringsytan är hårdgjord samt om denna avskiljs från omgivningen med hjälp av diken för avledning av påträngande rena ytvatten i ett eget system. 3. Undvik så långt som möjligt att gräva i vattenområdet för att möjliggöra vattenuttag. Om grävning måste ske bör skyddsåtgärder vidtas för att minimera att uppgrumlat material sprids långt från grävningsområdet. Grävning i hårdbottnar i vattendrag ska undvikas. 4. Ibland är det möjligt att gräva en pumpgrop vid sidan av vattendraget/sjön vilket innebär att man undviker ingrepp i själva vattenområdet. 5. Den momentana uttagskapaciteten (l/s) är mycket betydelsefull för ett vattendrag. Den momentana uttagskapaciteten måste ställas i relation till flödet i vattendraget. Det kan finnas risk för torrläggning annars. 6. Pumpar och övrig utrustning bör placeras på ett sådant sätt att man undviker spill av oljor, drivmedel till vattendraget/sjön. 7. Kontrollera vattenflödet/vattenståndet före och efter uttagsplatsen regelbundet och ofta. Vattenuttaget ska inte innebära att t.ex. vattendrag torrläggs nedströms uttagsplatsen. Hur mycket vatten som kan tas ut från ett vattendrag/sjö varierar under året beroende på många olika omständigheter varför man hela tiden måste göra bedömningar av flödet/vattenståndet. Vidare varierar naturvärdena mellan olika vattendrag vilket också måste bedömas. Det går inte heller att generellt säga att det är tillräckligt att "lämna kvar" ett flöde efter uttag som motsvarar t.ex. lägsta lågvattenföring utan detta varierar mellan vattendragen/sjöarna. 8. Anordna någon form av enkel mätsticka vid uttagsplatsen för att kontrollera förändringar i vattenflödet/vattenståndet. Skriv ned observationerna på papper/dator och spara dessa. Om det uppkommer klagomål på ett vattenuttag är det den som tar ut vattnet som ska kunna visa hur verksamheten har bedrivits och vilka förhållanden som har rådit i vattendraget/sjön.

5 Sida 5/7 Upplag av timmer i vatten Länsstyrelsen har fått förfrågan gällande möjligheten att lägga timmer i vatten. Därvid skulle sökanden undkomma behovet av att ansöka om tillstånd för vattenuttag enligt 11 kap. miljöbalken för vattenbegjutning av timmer alternativt användning av kemisk bekämpningsmedel. Upplag av timmer i vatten är arbetskrävande. Dessutom kan metoden orsaka skador av stranden vid lastning och lossning. Vid lagring av buntat timmer i sjöar är en stor del av bunten kvar ovan vatten och måste i sin tur bevattnas för fullgott virkesskydd. Alla lakningsbara ämnen hamnar direkt i vattnet, vilket kan leda till upplagring av sediment samt smakförändringar av vattnet. Lagring av timmer i vatten är direkt olämpligt i små sjöar, klarvattensjöar och sjöar som utgör ytvattentäkt. Sett till övrig miljöpåverkan erfordras en prövning i varje enskilt fall. Från natur- och miljöskyddssynpunkt bör sjölagring därför väljas först när andra alternativ inte kunnat finnas. I en del fall kan dock sjölagring vara ett bättre alternativ än vattenuttag. Naturreservat och Natura 2000-områden Kontakta Länsstyrelsen om åtgärder behöver göras med anledning av stormfällning i eller anslutning till naturreservat, naturvårdsområden, planerade naturreservat och Natura 2000-områden. Kontaktpersoner: Micael Frisk och Samir Moushiy Stormfällningen i södra Sverige - godkända växtskyddsmedel Kemikalieinspektionen lämnar för närvarande följande information med anledning av den omfattande stormfällningen i södra Sverige och diskussioner om behovet av medel mot insektsangrepp. Godkända medel mot insektsangrepp i skogen Mot insektsangrepp på obarkat virke Cyper Plus Regnr verksamt ämne cypermetrin Decis Regnr verksamt ämne deltametrin Mot insektsangrepp på barrträdsplantor Cyper Plus Regnr verksamt ämne cypermetrin Merit Forest Regnr verksamt ämne imidakloprid Permetrin är inte godkänt som växtskyddsmedel Permetrin, som är ett verksamt ämne, fanns senast godkänt i ett medel som hette Gori 920 LX för användning mot insektsangrepp på barrträdsplantor. Godkännandet upphörde Permetrin har utgått som verksamt ämne på växtskyddsområdet inom EU eftersom inget företag har ansökt om godkännande. Gori 920 LX har ersatts med Merit Forest WG och Cyper Plus. Den senare har en bredare användning, se ovan.

6 Sida 6/7 Information om godkända bekämpningsmedlen kan hämtas på Kemikalieinspektionen Nedan ges utdrag gällande användningsområdet för Cyper Plus, Decis och Merit Forest. Användningsområde för Cyper Plus: Mot insektsangrepp på obarkat timmer i skogsskyddande syfte. Behandlat virke får ej flottas eller förvaras i vattendrag, sjö eller annat vattenområde. Vid bevattning av behandlat virke skall lakvattnet recirkulera och får ej släppas ut i vattenområde. Behandling av obarkat timmer skall anmälas till Skogsvårdsstyrelsen i god tid före behandlingen. Mot skadeinsekter på barrträdsplantor. Barrträdsplantor får endast behandlas centralt i plantskola, vid maskinell plantering eller vid efterbehandling av planterade plantor. Barrträdsplantor får dock behandlas mot stinkflyn under odling. Central behandling skall utföras i plantskolor o. dyl. med sluten appliceringsmetod där överskottet av behandlingsvätskan recirkulerar eller med metod som godtas av Kemikalieinspektionen. Barrotsplantor skall rinna av före säckning. Användningsområde Decis: Mot insektsangrepp på obarkat timmer i skogsskyddande syfte. Behandlat virke får ej flottas eller förvaras i vattendrag, sjö eller annat vattenområde. Vid bevattning av behandlat virke bör lakvattnet recirkulera och får ej släppas ut i vattenområde. Behandling av obarkat timmer skall anmälas till Skogsvårdsstyrelsen i god tid före behandlingen. Användningsområde för Merit Forest: Mot skadeinsekter på barrträdsplantor. Barrträdsplantor får endast behandlas centralt i plantskola, vid maskinell plantering eller vid efterbehandling av planterade plantor. Central behandling skall utföras i plantskolor o. dyl. med sluten appliceringsmetod där överskottet av behandlingsvätskan recirkulerar eller med metod som godtas av Kemikalieinspektionen. Barrotsplantor skall rinna av före säckning. OBS! Virke som är besprutat bör inte användas för uppvärmning av egna hem. Råd till skogsägare m fl om stormskadad skog På Skogsvårdsstyrelsens webbplats finns information om avverkningsanmälan, tips för tillvaratagande av träd samt pressmeddelanden om stormen. I skogskartan med Skogens Pärlor som är sökbar efter län, kommun och fastighet, finner man nyckelbiotoper och andra naturvärden som verksamhetsutövare och markägare måste ta hänsyn till t ex vid lagring och bevattning av timmer. Skogsstyrelsen har tagit fram en folder om råd till skogsägare m fl om stormskadad skog (bifogas som PDF).

7 Sida 7/7 För mer information kontakta: Miljöskyddsfrågor: Annelie Johansson alternativt Vattenfrågor: Anders Skarstedt alternativt Annelie Johansson Miljöskyddsdirektör