Datum Kritik mot Miljönämnden i mellersta Bohuslän för underlåtenhet att åtalsanmäla misstanke om brott enligt miljöbalken

Transkript

1 J W\H Justitiembudsmannen Lars Lindström : RIKSDAGENS MBUDSMÄN BESLUT Datum Dnr Sid 1(5) VÄRMDÖ KMMUN Bygg- ch miljökntret (Biåffinr inve Ö i M. 2 Kritik mt Miljönämnden i mellersta Bhuslän för underlåtenhet att åtalsanmäla misstanke m brtt enligt miljöbalken Beslutet i krthet: Enligt 26 kap. 2 miljöbalken är en tillsynsmyndighet skyldig att anmäla överträdelser av bestämmelser i balken till Plismyndigheten eller Åklagarmyndigheten m det finns en misstanke m brtt. Miljönämnden kritiseras för att den underlåtit att anmäla att en musseldling under en tid bedrevs på strandskyddat mråde utan strandskyddsdispens. Anmälan I en anmälan sm km in till J den 24 mars 2014 framförde Jhan T. klagmål mt Miljönämnden i mellersta Bhuslän. Han hade synpunkter på att miljönämnden hade haft kännedm m att det bedrevs musseldling på strandskyddat mråde utan strandskyddsdispens men inte hade åtalsanmält detta. Utredning J uppmanade miljönämnden att lämna upplysningar m det Jhan T. hade anfört i sin anmälan samt redvisa sin bedömning av det sm hade kmmit fram. Vid ett sammanträde den 29 april 2014 beslutade miljönämnden att anta förvaltningschefen B Hallgrens yttrande sm sitt eget. Yttrandet hade följande innehåll: Anmälan Jhan T. har anmält undertecknad till Riksdagens mbudsman (J) där han enligt anmälan anser att miljö- ch byggkntret efter 31/ brde ha anmält till åklagare enligt MB 26:2 att musseldlingarna saknar strandskyddsdispens. Administrativ bakgrund Från ch med 1 januari 2013 har Lysekil, Munkedal ch Stenäs kmmuner en gemensam miljönämnd där Stenäs kmmun är värdkmmun. Miljöenheten utgör i sin tur en del av miljö- ch byggkntret där undertecknad är förvaltningschef. Mt denna bakgrund har undertecknad beslutat m att inte åtalsanmäla i ett ärende sm har sitt ursprung i Lysekils kmmun där länsstyrelsen utfärdat dispensen. Riksdagens mbudsmän Bx Stckhlm Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 E-pst: justitiembudsmannen@j.se Telefn: Texttelefn: Fax:

2 Dnr Sid 2 (5) Kmmunerna övertg den frmella tillsynen över strandskyddet. Aktuell juridik För att dla fisk, kräftdjur ch blötdjur krävs tillstånd enligt förrdningen (SFS 1994:1716) m fisket, vattenbruket ch fiskenäringen ch enligt föreskrifter 2001:3) m dling, utplantering ch flyttning av fisk. Tillstånden är nrmalt tidsbegränsade enligt praxis till 5 år men kan ökas till 10 år. Förhållandet gäller inte skyddade mråden där gäller 5 år. Länsstyrelsen är den myndighet sm prövar tillåtligheten för dlingen ch dess bestämmelser. Kpplat till tillståndet finns ckså bestämmelser/villkrat att innan den I mars varje år ska en anmälan göras till länsstyrelsen enligt SJVFS 1998:98 av dlaren m dling frtfarande bedrivs på platsen. Praxis är att ett tillstånd aldrig dras in utan samråd med verksamhetsutövaren trts utebliven anmälan 1 mars. Att uppföra en musseldling kräver inte tillstånd för vattenverksamhet ch betraktas inte heller sm miljöfarlig verksamhet. Dck kräver dlingen sm sådan dispens från strandskyddet sm beviljades av länsstyrelsen. Dispensen för strandskydd ska följa tidsperiden för tillståndet dvs. vanligtvis 5 år. Aktuellt ärende Aktuellt ärende beslutades av länsstyrelsen vilket sedan överklagades av Naturskyddsförening via juridiskt mbud till Miljödmstlen sm fattade beslut i ärendet för att slutligen avgöras av Miljööverdmstlen MÖD , dvs. nästan två års handläggnings/överklagandetid. Slutresultatet blev att tillstånd ch strandskyddsdispens lämnades för dling 1 ch 2 på kartan till Prejudikat beslutade av överprövande myndigheter Viktigt vid myndighetsutövning är att studera ch dra lärdm av de prejudikat sm fattas av överprövande myndigheter. Dessa dmar ska sedan ligga till grund för kmmande beslut sm lkal myndigheter fattar. Ett sådant är Mark- ch miljödmstlens dm från MÖD 2013:22. Där knstaterar dmstlen att den långa handläggningstiden till (2 år) att det är skäligt att förlänga tillståndstiden från 2016 till Vidare kan undertecknad utläsa från Miljööverdmstlens dm från MÖD 2007:10 att strandskyddsdispensen var rättsligen är avgjrd då tillstånd enligt miljöbalken lämnades för aktuell musseldling. Beslutsgrund Miljö- ch byggkntrets beslut att tills vidare inte åtalsanmäla bygger på följande: 1. Åtalsanmälan bygger på att miljö- ch byggkntret kan styrka det inträffade genm egen dkumentatin sm sedan utgör utredningsmaterial för åklagaren. Detta innebär i sak att vi måste ut på plats. Anmälan kan inte ske på hörsägen eller sm i detta fall via Jhan T. Miljö- ch byggkntret har bett kustbevakningen m hjälp med dkumentatin men främst psitinsbestämning. 2. Tillståndsbedömningen är det sm enligt vår mening avgör eller styr m en dling ska finnas eller inte. mfattningen regleras bl.a. av strandskyddsdispensen, se MÖD Således är den del sm finns kvar inte hindrande för allmänheten eller stör friluftslivet. Slutsatsen blir att längre dispens skulle kunna ha lämnats men styrs av praxis 5 år. 3. Enligt tillstånd från länsstyrelsen ska anmälan lämnas in varje år 1 mars m dling frtfarande bedrivs på plats. Tillstånd dras aldrig in utan samråd från länsstyrelsen. Enligt våra nteringar har miljö- ch byggkntret inte erhållit någn sådan

3 Dnr Sid 3 (5) infrmatin från länsstyrelsen varken 2013 eller 2014 vilket avsevärt hade underlättat vår frtsatta handläggning. 4. Ansökan m förnyad dispens är inlämnad , dvs. några veckr för sent. Handläggning av detta ärende pågår. 5. Av Mark- ch miljööverdmstlens dm MÖD 2013:22 framgår klart att långa handläggningstider/prövning med autmatik innebär en förlängning av tillståndstiden. Visserligen är det retraktiv men ändå vägledande. Slutsats Sammanvägs vanstående är det undertecknads mening att åtalsanmälan tills vidare inte ska genmföras. Miljönämnden i mellersta Bhuslän kmmer att presenteras denna skrivelse ch innehåll vid nästkmmande möte 29 april Resultatet ch kmmande beslut på mötet får visa huruvida man plitiskt delar mitt beslut eller inte. Verksamhetsutövaren har lämnat in sin ansökan 3 veckr för sent mfattande dlingar vi känt till i 5 år. Överklaganden har dragit ut 2 år på tiden. Sammanfattar man innehållet i punkterna är det enligt min mening tveksamt m miljöbrtt verkligen begåtts. Rättssäkerheten för den enskilde sökanden måste respekteras. Jhan T. delar inte denna uppfattning därav J-anmälan. Miljöfrågrna är viktiga för allmänheten där miljöbrtt ska beivras. Förståelsen för myndigheternas beslut är viktig ch får inte urhlkas av beslut sm uppfattas byråkratiska ch saknar förankring i verkligheten. Jhan T. kmmenterade miljönämndens yttrande. Inför J:s beslut i ärendet kmpletterades utredningen med Miljööverdmstlens dm den 24 augusti 2010 i mål M samt miljönämndens beslut den 29 april 2014 i ärende med dnr MimB 2014/3025. Av handlingarna framgick bl.a. att nämnden den 29 april 2014 beslutade m dispens från strandskyddet för musseldlingen samt att dispensen ska gälla t..m. den 31 december Rättslig reglering Av 7 kap. 15 miljöbalken, MB, framgår att det inm ett strandskyddsmråde inte får utföras anläggningar eller anrdningar m det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett mråde där den annars skulle ha fått färdas fritt. Inte heller får det inm ett strandskyddsmråde vidtas åtgärder sm väsentligt förändrar livsvillkren för djur- eller växtarter. Enligt 7 kap. 18 b MB får kmmunen, m det finns särskilda skäl, ge dispens från förbuden i 7 kap. 15 MB. Av 29 kap. 2 första stycket 2 p. MB följer att den sm med uppsåt eller av aktsamhet vidtar en åtgärd sm är förbjuden enligt 7 kap. 15 MB döms för brtt mt mrådesskydd. Enligt 2 kap. 9 miljötillsynsförrdningen (2011:13) har den kmmunala nämnden ansvar fr tillsynen i fråga m strandskyddet med ett visst undantag sm inte är tillämpligt i detta fall. Enligt 26 kap. 2 första stycket MB ska en tillsynsmyndighet anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter sm har utfärdats med stöd av balken till Plis- eller Åklagarmyndigheten m det finns misstanke m brtt. En tillsynsmyndighet

4 Dnr Sid 4 (5) ska inte själv göra någn bedömning av m överträdelsen kan ge anledning till fällande dm eller m det är ett ringa brtt utan ska anmäla de faktiska förhållandena så snart en straffbar överträdelse kan knstateras. Bedömningen av gärningens allvar ch m det har förekmmit vårdslöshet eller uppsåt samt liknande bedömningar ska göras i den efterföljande brttsutredningen (prp. 1997/98:45 del 2 s. 267). I Naturvårdsverkets allmänna råd m tillsyn betnas att anmälan ska göras i nära anslutning till överträdelsen för att klargöra att förhållandet inte gdtas av myndigheten (NFS 2001:3). Bedömning Av utredningen framgår att den aktuella musseldlingen är sådan att den kräver strandskyddsdispens. Vidare framgår att musseldlingen under en perid bedrevs utan strandskyddsdispens samt att miljönämnden - sm har tillsyn i fråga m strandskyddet ch därför måste ha känt till att musseldlingen saknade strandskyddsdispens - trts detta inte åtalsanmälde verksamheten. Sm angetts är miljönämnden i egenskap av tillsynsmyndighet skyldig att göra en åtalsanmälan m det finns misstanke m brtt enligt MB. Genm utredningen är det klarlagt att dispens från strandskyddet för musseldlingen gällde t..m. den 31 december 2013, att ansökan m förnyad strandskyddsdispens km in till miljönämnden i januari 2014 samt att miljönämnden i ett beslut den 29 april 2014 medgav förnyad strandskyddsdispens. Musseldlingen bedrevs således utan dispens mellan den 1 januari ch den 29 april Det kan alltså misstänkas att ett brtt mt mrådesskydd enligt 29 kap. 2 första stycket 2 p. MB har begåtts. Det innebär att nämnden enligt 26 kap. 2 första stycket MB är skyldig att göra en anmälan till Plismyndigheten eller Åklagarmyndigheten. Nämnden har i sitt svar till J skrivit att det är tveksamt m miljöbrtt verkligen har begåtts men inte närmare förklarat vad tveksamheten består i. Sm jag redvisat under rubriken Rättslig reglering får tveksamhet av detta slag inte hindra nämnden från att fullgöra sin skyldighet att göra en anmälan. Det är en uppgift för rättsväsendet att ta ställning till m den anmälda överträdelsen kan leda till ansvar för någn. Av nämndens svar till J framgår vidare att ett skäl för att inte anmäla överträdelsen skulle vara att ett sådant beslut skulle uppfattas sm byråkratiskt ch sakna förankring i verkligheten. Det är ett egendmligt argument. Riksdagen har i MB bestämt hur misstankar m brtt ska hanteras av myndigheterna. Riksdagens tanke är naturligtvis inte att en enskild myndighet ska vara fri att avstå från att tillämpa reglerna m man anser att de leder till ett byråkratiskt resultat sm saknar förankring i verkligheten. Lagen gäller för alla, även för Miljönämnden i mellersta Bhuslän.

5 Dnr Sid 5 (5) Nämnden ska alltså kritiseras för att den underlåtit att anmäla till Plismyndigheten eller Åklagarmyndigheten att musseldlingen under en tid bedrevs utan strandskyddsdispens. Vad sm i övrigt har framförts ger inte anledning till någn ytterligare åtgärd eller någt uttalade från min sida.

6 201 5ffiÄrj2iibrmatin för Mark- ch miljööverdmstlen målnummer Ml Sida 1 av 1.NMMUN. y s l cn miljökntret Dmstl: Målnummer: Referat: Avgörandedatum: Mark- ch miljööverdmstlen M Avdelning: MÖD 2014: V 2 3 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Sökrd: Fråga m krav på återställningsarbete enligt miljöbalken är föremål för preskriptic då ti år förflutit sedan byggnad inm strandskyddat mråde uppförts Två byggnader har utan strandskyddsdispens uppförts för mer än ti år sedan inm strandskyddat mråde. Då byggnadsnämnden vid vite förelagt fastighetsägaren a' ta brt byggnaderna invände denne att byggnaderna hade uppförts för mer än ti år sedan ch att föreläggandet var underkastat en allmän tiårig preskriptinstid ch att preskriptin därför inträtt. Mark- ch miljööverdmstlen knstaterade att miljöbalken, i mtsatts till plan- ch bygglagen, inte innehåller bestämmelser m preskriptin av krav på återställningsåtgärder. Då det var fråga m ett permanenl intrång sm alltjämt pågick fann dmstlen att krav på återställandeåtgärder vid tillåten byggnatin inm strandskyddsmråde inte är föremål för preskriptin. 7 kap. 15 miljöbalken (1998:808) Återställningsskyldighet Preskriptin Strandskydd

7 m bygglv ch strandskydd för fastigheten Runmarö-Långvik 1:25 1. Länsstyrelsen har nu genm beslut för tredje gången återförvisat bygglvärendet för fastigheten Runmarö-Långvik 1:25 till kmmunen på grund av felaktig handläggning. 2. Länsstyrelsen skriver i beslutet att Länsstyrelsen finner att det av handlingarna i ärendet får anses klarlagt att uppförandet av byggnaden såväl påbörjats sm slutförts under 2000-talet. Vidare frtsätter länsstyrelsen med knstaterandet att Bygglvet från 1987 km alltså aldrig att utnyttjas ch har upphört att gälla. 3. Länsstyrelsen har sålunda slagit fast att nämndens bedömning den 14 ktber 2014 att fastigheten har erfrderliga tillstånd är felaktig. Den slutsatsen bekräftas ckså av utlåtandet från den sakkunnige, när det gäller tlkningen av flygftgrafierna; ett utlåtande sm nämnden nu har tillgång till, men sm nämnden inte hade tillgång till vid sitt sammanträde i ktber Vi kan alltså nu knstatera att det rör sig m en byggnad sm har uppförts utan bygglv i ett strandskyddat mråde. I avgörandet MÖD 2014:27 knstaterade Markch miljööverdmstlen att miljöbalken, i mtsatts till plan- ch bygglagen, inte innehåller bestämmelser m preskriptin av krav på återställningsåtgärder. Det var liksm här fråga m ett permanent intrång i strandskyddat mråde ch dmstlen fann i det målet att krav på återställandeåtgärder vid tillåten byggnatin inm strandskyddsmråde inte är föremål för preskriptin. 5. Således ankmmer det nu på nämnden, att förelägga fastighetsägaren att ta brt byggnaden med tillhörande anrdningar. För tydlighetens skull vill vi påpeka, att den strandskyddsdispens sm nämnden beviljade 2013 avsåg en tillbyggnad på den lvliga byggnaden, ch då någn strandskyddsdispens aldrig har meddelats för byggnaden sm sådan, saknar beslutet från 2013 rättsverkan. 6. Ytterligare kan vi inte underlåta att anmärka att stranddäcket sm anlades för ett par år sedan saknar strandskyddsdispens, ch att nämnden ännu inte har ingripit trts vetskap m däcket under flera års tid. Att uppföra anrdningar av det slaget utan strandskyddsdispens är ett brtt enlig 29 kap. 2 miljöbalken, brtt mt mrådesskyddet. Det åligger tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 2 miljöbalken att anmäla misstanke m brtt mt miljöbalken till plis eller åklagare. I Naturvårdsverkets allmänna råd m tillsyn betnas ckså att anmälan ska göras i nära anslutning till överträdelsen för att klargöra att förhållandet inte gdtas av myndigheten. I ett strandskyddsärende i Bhuslän kritiserade J genm beslut , dnr , miljönämnden i mellersta Bhuslän för att ha underlåtit att anmäla brtt mt strandskyddsföreskrifterna. J avslutade sin beska kritik mt nämnden med följande uttalande: Lagen gäller för alla, även för Miljönämnden i mellersta Bhuslän. Uttalandet skulle kunna mfrmuleras att gälla även för den aktuella nämnden i Värmdö kmmun.

8 7. Vi vill framhålla att vi inte gör våra påpekanden för att vara småaktiga eller gina mt en granne. Vi tycker emellertid att det är viktigt att allemansrätten upprätthålls till gagn för friluftslivet. 8. Vi har ckså under åren kunnat knstatera att nämnden genm sin passivitet har gett fastighetsägarna i vår mgivning intryck av att det är en accepterad rdning att genm installatiner ch andra anrdningar smygprivatisera mråden sm rätteligen skulle vara allemansrättsligt tillgängliga för allmänheten. Fastighetsägarna har närmast bibringats intrycket att strandskyddsföreskrifterna är en illusin sm kan åsidsättas. Det är en utveckling sm är djupt lycklig ch sm strider mt det tillsynsansvar sm nämnden har i fråga m miljöbalken ch dess regler m strandskydd ch allemansrätt. Stckhlm den 26 april 2015 Luise ch Edvard Fleetwd