LINKÖPINGS UNIVERSITET ALTERNATIVKURSER Inst för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap 3 vt 2012 Pol kand termin 6

Transkript

1 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET ALTERNATIVKURSER Inst för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap 3 vt 2012 Pol kand termin 6 733G03/733G34: STATSVETENSKAP 3/POL KAND-PROGRAMMET: VALBARA KURSER, 7,5 hp Alla kurser ges om någon väljer kursen. Omfånget av undervisningen beror dock på antalet studenter, vid få studenter ges kursen som läskurs. EUROPAPOLITIK Europa och medlemsstaterna Examinator: Mikael Rundqvist Kursen ger en avancerad introduktion till EU, inklusive dess relationer till medlemsstaterna. EU studeras som ett politiskt system, i jämförelse med bland annat federala stater. En viktig del är relationen mellan helheten (EU) och delarna (medlemsstaterna). Kursen börjar med fokus på de politiska systemen i medlemsstaterna och hur de förhåller sig till beslutsprocesserna inom EU (Schmidt). I korthet handlar det om att medlemsstaternas politiska system passar mer eller mindre ihop med EU:s federala struktur. Därmed får medlemsstaterna olika förmåga att påverka besluten inom EU, samtidigt som EU uppfattas på olika sätt i medlemsstaterna. Därefter studeras spelregler, aktörer och beslutsprocesser i Bryssel mm (Hix). Ambitionen är att ge en samlad bild av hur det politiska systemet på europeisk nivå fungerar, snarare än att studera varje organisation för sig. Analysen av EU bygger på forskning om spelreglers effekter på beslutsfattandet. De olika huvudtyperna av policy presenteras och analyseras. Avslutningsvis studeras hur EU påverkar politiken i medlemsstaterna (McCann), särskilt inom de områden som styr hur marknader fungerar. Medlemsstaterna har olika syn på stat, marknad, fackföreningar, banker osv. EU har en stark påverkan på konkurrenspolitiken och en viss påverkan på sådant som arbetsmarknadspolitiken och vem som äger företagen. Inflytandet sker ofta genom långsiktiga processer som påverkas av nationella bakgrundsfaktorer. Kursen är upplagd med föreläsningar och seminarier kring litteraturen. Kursen avslutas med en mindre uppsats kring ett valfritt ämne med anknytning till kursen. Viss samläsning sker med kurser som ges på engelska för utbytesstudenter vid Linköpings universitet. Hix, Simon och Bjorn Hoyland (2011), The Political System of the European Union. Tredje upplagan, Palgrave Macmillan. McCann, Dermot (2010), The Political Economy of the European Union. Cambridge: Polity Press. Schmidt, Vivien (2006), Democracy in Europe. The EU and national polities. Oxford University Press.

2 2 STATSTEORI OCH FÖRVALTNINGSPOLITIK Examinator: Bo Persson Ofta påstås att statens handlingsutrymme för att styra samhället har minskat under de senaste decennierna. Processer som globalisering och europeisering har t.ex. enligt detta resonemang lett till att nationalstaten som politisk arena blivit mindre betydelsefull. Nya förvaltningspolitiska idéer och trender (t.ex. New Public management) har lett till att den statens styrning har ändrats karaktär och oftare sker i samverkan med privata aktörer i samhället. Syftet med denna kurs är att ge studenterna verktyg för att reflektera kring statens roll och kapacitet som styrande aktör. I kursen behandlas bland annat frågor om vilka faktorer som påverkar statens förmåga och legitimitet att styra samt hur statlig styrning har påverkats av globalisering och nya förvaltningspolitiska idéer. Kursen knyter an till teorier och forskning om staten (statsteori), samhällsstyrning (governance) samt relationen mellan politik och förvaltning. Kjær, Anne Mette (2004). Governance. Cambridge: Polity Press. Pierson, Christopher (2004). The Modern State (3:e upplagan). London: Routledge. Rothstein, B. (2010). Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik (3:e upplagan). Stockholm: SNS. Artiklar tillkommer MÅNGKULTURALISM OCH MEDBORGARSKAP I EN GLOBAL TID Examinator: Helen Lindberg Delkursen examineras genom tre skriftliga individuella uppgifter, två mindre och en större PM, som även skall presenteras muntligt och diskuteras vid tre obligatoriska examinationsseminarier. För att erhålla betyg på delkursen krävs att alla inlämningsuppgifter och seminarier är fullgjorda. Skriftig komplettering krävs vid frånvaro. Ni kan erhålla U, G eller VG och betyget baseras på en sammanvägning av era insatser på delkursen i de skriftliga inlämningsuppgifterna samt aktivitet vid seminarierna. Har ni funderingar om delkursen, tveka inte att ringa , alternativt e-posta Helen Lindberg: helen.lindberg@liu.se eller kom förbi rum 3D:811 och knacka på dörren. Kursbeskrivning Kursen avser att fördjupa kunskapen och förståelsen av ett par angelägna nutida demokratifrågor som aktualiserats med globaliseringen och de stora samhällsomvandlingar vi ser idag. Frågorna som behandlas särskilt på delkursen är mångkulturalism som politiskt fenomen och på vilka sätt ett demokratiskt medborgarskap utmanas av ett heterogent mångkulturellt samhälle, nationellt såväl som internationellt. Vi diskuterar särskilt spänningen mellan politiska- och medborgerliga rättigheter såsom religionsfrihet och demokratiskt deltagande. Studenten skall efter avslutad kurs ha erhållit fördjupade kunskaper inom ämnet för att självständigt kunna urskilja och analysera

3 3 liknande problematik i olika samhälleliga kontexter samt sakligt kunna redogöra för dessa i skrift såväl som tal. Benhabib, S (ed) (1996) Democracy and Difference Contesting the Boundaries of the Political, Princeton University Press, Princeton c.a 250 s Deniz, F & Lidskog, R (2010), Mångkulturalism, Lund: Liber, c:a 150 s. Modood, T & Triandafyllidou, A & Meer, N (eds) (2012) European Multiculturalisms Cultural, Religious and Ethnic Challenges, Edinburgh University Press, Edinburgh c:a 150 s Okin, S (1999), Is Multiculturalism Bad For Women?, Princeton: Princeton University Press, c:a 100 s Phillips, Anne (2007), Multiculturalism Without Culture, Princeton: Princeton University Press, c:a 180 s + artiklar delas ut av institutionen, c:a 30 s. CIVILISATION I DET INTERNATIONELLA SAMHÄLLET Examinator: Peter Håkansson Det rådande internationella samhället bygger på en spänning. Samtidigt som stater är skyldiga att respektera varandras suveränitet och territoriella integritet ska de främja gemensamma mål som t.ex. mänskliga rättigheter. Denna målkonflikt är tydlig i FN-stadgan som föreskriver att organisationen och medlemsstaterna inte får intervenera i frågor som faller inom medlemsstaternas egen behörighet, samtidigt som organisationen bland annat ska främja högre levnadsstandard, full sysselsättning samt framåtskridande och utveckling i ekonomiskt och socialt avseende. FN:s dubbla uppdrag uttrycker inte bara skillnaden mellan en pluralistisk och solidaristisk tolkning av internationella relationer, utan återspeglar också en äldre och mer omfattande fråga: om och i vilken utsträckning det internationella samhället bör ha sin grund i och sträva mot en allomfattande civilisation. Dvs., bör staters legitimitet och rätt till självständighet bero på i vilken utsträckning de respekterar en dominerande uppfattning om vad en civiliserad stat är och hur en civiliserad stat bör agera, både internt och externt? Den här kursen behandlar dessa frågor; hur tanken om universell civilisation har påverkat synen på såväl staten som internationella relationer. Genom att anlägga ett historiskt perspektiv tar kursen upp hur innebörden av civilisation har förändrats över tid och hur olika civilisationsbegrepp på olika sätt, och vid olika tidpunkter, har använts för att utöva makt, nå internationellt inflytande och forma det internationella samhället. Tre tolkningar av civilisation fokuseras särskilt på: i.) föreställningen att politiska gemenskapers grad av civilisation har sin grund i naturrättsliga principer, ii.) 1800-talssynen att folks/staters rätt till erkännande bestäms av en s.k. civilisationsstandard iii.) den moderna uppfattningen att staters legitimitet beror på förekomsten av mänskliga rättigheter, demokrati och fungerande marknadsekonomi. Då kursen behandlar grunderna för suveränitet och självbestämmande samt vilka rättigheter och skyldigheter stater bör ha gentemot varandra kan den sägas ligga i gränssnittet mellan politisk teori, internationell politik och internationell rätt. Med utgångspunkt i kurslitteraturen kan vi analysera såväl teoretiska frågor som empiriska företeelser. Kursen

4 4 öppnar därmed upp för uppsatser som behandlar och problematiserar t.ex. mänskliga rättigheter, internationell rättvisa, humanitär intervention, demokratisering, politisk ekonomi, och utveckling och bistånd. Examination Kursen examineras genom aktivt deltagande på samtliga seminarier, samt genom författandet av en uppsats (om ord) som knyter an till kursen. Uppsatsen, som ska författas individuellt och presenteras vid det avslutande seminariet, kan med fördel behandla det valda C- uppsatsämnet. Frånvaro vid något av de tre första seminarierna kompenseras genom att skriftligt besvara någon av de behandlade frågorna ( ord). Bowden, Brett (2009), The Empire of Civilization: The Evolution of an Imperial Idea, Chicago: University of Chicago Press. Keene, Edward (2002), Beyond the Anarchical Society Grotius, Colonialism and Order in World Politics. Cambridge: Cambridge University Press. Därtill följande artiklar Anghie Anthony, Francisco de Vitoria and the Colonial Origins of International Law, Social & Legal Studies, Vol. 5, No. 3, (1996), pp Anghie Anthony, Finding the Peripheries: Sovereignty and Colonialism in Nineteenth Century International Law, Harvard International Law Journal, Vol. 40, (1999), pp Duxbury Alison, Bigger or Better? The Role of Human Rights and Democracy in Determining Membership of the European Institutions, Nordic Journal of International Law, Vol. 73, (2004), pp Fidler David P., A Kinder, Gentler System of Capitulations? International Law, Structural Adjustment Policies, and the Standard of Liberal Globalized Civilization, Texas International Law Journal, Vol. 35, (2000), pp Jahn Beate, Barbarian thoughts: imperialism in the philosophy of John Stuart Mill, Review of International Studies, Vol. 31, (2005), pp Manga Edda, Kolonialism och rättfärdigt krig De rättfärdiga krigens återkomst, Historisk Tidskrift, 128:3, (2008), s Matz Nele, Civilization and the Mandate System under the League of Nations as Origin of Trusteeship, Max Planck Yearbook of United Nations Law, Vol. 9, (2005), pp UTRIKESPOLITISK ANALYS - Foreign Policy Analysis Examinator: Per Jansson Vad är egentligen utrikespolitik och vilka teoretiska och metodologiska medel kan vi använda för att förklara och förstå utrikespolitisk aktivitet? Detta är en typ av frågor som kursen behandlar. Ett centralt syfte är således att överblicka utvecklingen av den utrikespolitiska

5 5 forskningen och att klargöra hur denna analystradition förhåller sig till och har påverkats av bredare samhällsvetenskapliga strömningar. En utgångspunkt är därför att vi både kan vilja veta olika saker när vi studerar utrikespolitik och ha olika uppfattningar om hur vi kan nå den kunskap vi eftersträvar. En viktig fråga att diskutera är om innebörden av utrikespolitik och i förlängningen utrikespolitisk analys har förändrats mot bakgrund av globaliseringsprocesser och en ökad betydelse av internationella institutioner och andra icke-statsaktörer. Studiet av utrikespolitik kan emellertid också vara ett sätt att fokusera frågor om förutsättningarna för gott och omdömesgillt beslutsfattande över huvud taget. I utrikespolitiken, särskilt i krissituationer, ställs ofta extremt höga krav på politikers förmåga att överblicka och värdera handlingar och skeenden, samtidigt som mycket stora värden står på spel. Vad innebär rationalitet i politiskt beslutsfattande? Är politisk omdömesförmåga något som kan preciseras och göras tillgängligt för vetenskapligt studium? Under kursen kommer det utrikespolitiska perspektivet att utnyttjas för att med hjälp av fallstudier diskutera denna mycket mer allmänna problematik. * What is foreign policy, really; and what theoretical and methodological means can we employ in order to explain and understand foreign policy actions? This is one type of questions addressed by this course. A key aim is to overview the development of foreign policy research, and to clarify how this analytical tradition is related to broader currents of social science. Thus one point of departure is the recognition that we may want to know different things when studying foreign policy, and that we may have different expectations as to how knowledge is attainable in this field. An important issue for discussion is whether the meaning of foreign policy and by implication foreign policy analysis has changed against the background of processes of globalization and an increasing importance of international institutions and other non-state actors. The study of foreign policy may, however, also be a way of focusing on questions of good and judicious decision making in general. In foreign policy, and particularly in crisis situations, decision makers are frequently put under extreme pressure in terms of their capability to grasp and evaluate actions and developments at the same time as very high stakes are involved. What is the meaning of rationality in political decision-making? Is good judgment in politics a property that can be defined and made available for scientific study? In the course we utilize a foreign policy perspective and foreign policy case studies in discussing these more far-reaching issues. Renshon, Stanley D. & Deborah Welsh Larson (eds.) (2002), Good Judgment in Foreign Policy: Theory and Application. Lanham, Boulder & New York: Rowman & Littlefield. Smith, Steve, Amelia Hadfield & Tim Dunne (eds.) (2008), Foreign Policy: Theories, Actors, Cases. Oxford: Oxford University Press. Tuchman, Barbara W. (1984), The March of Folly: From Troy to Vietnam. New York: Knopf. (Available in several later paperback editions) Artiklar (separat lista delas ut vid kursstart).