Fördjupad översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan

Transkript

1 Samhällsbyggnad Gävle Fördjupad översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan Granskningshandling - granskningstid 20 oktober 1 december

2 Innehållsförteckning Planförslaget i korthet 4 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C kommungränsen 4 Inledning 6 Inledning 7 Vad är en fördjupad översiktsplan 7 Varför behövs en fördjupad översiktsplan 7 Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan 7 Bakgrund 8 Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion 8 Framtida trafik och förväntningar 8 Tidigare utredningar 8 Nationella beslut, ställningstaganden och mål 8 Planförslag 10 Planförslag 11 Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C och norrut 11 Planförutsättningar 14 Gällande planer 15 Översiktsplan Översiktsplan Gävle stad Påverkan på gällande planer 15 Natur och friluftsliv 16 Natur 16 Friluftsliv 17 Barriäreffekter 17 Kulturmiljö 18 Kulturmiljön längs med föreslagen sträckning 18 Fornlämningar 19 Landskapsbild 20 Landskapet längs med planförslagets spårsträckning 21 Naturresurser 22 Jord och skogsbruk 22 Klimat och energi 22 Luft 22 Vatten 23 Regionala och mellankommunala intressen 26 Kommunikationer 27 Riksintresse kommunikationer 27 Vägkorsningar 27 Miljö- och riskfaktorer 28 Järnvägens influensområde 28 Påverkan på boende 28 Buller 28 Vibrationer 30 Elektromagnetiska fält 30 Farligt gods och olycksrisker 30 Förorenade områden 30 Ras-, skred- och erosionsrisk 31 Sammanfattning miljö- och riskfaktorer 31 Utredningar och analyser 32 Västlig utfart från Gävle Central 32 Anslutning mellan N Stambanan och Ostkustbanan 32 Regional tågstation Hamrångebygden 32 Passage Skarvberget 32 Industrispår Norrsundet 32 Kostnadsbedömning 32 Skärjån/Axmar brukspark 33 Fördjupningar tågstopp 34 Hagsta 34 Gävle Västra 35 Miljökonsekvens-beskrivning 36 Miljökonsekvensbeskrivning 37 Avgränsning 37 Miljömål 37 Alternativ 38 Sammanfattning 39 Konsekvensmatris 40 Förutsättningar för alternativ öst 44 Förutsättningar för alternativ öst 45 Fördjupad översiktsplan Ostkustbanan, Gävle kommun, granskningshandling Granskning 20 oktober - 1 december 2014 Arbetsgrupp: Daniel Andersson (Projektledare), Harald Knutsen (Projektledare), Maria Lind (Ekolog), Lena Boox (Kommunantikvarie), Ann-Sofi Dahlqvist (Miljöutredare) Upplaga: 50 ex Illustrationer: Trafikverket, Gävle kommun Kartor: Gävle kommun, Länsstyrelsen Gävle kommun

3 Välkommen till Gävle år 2030! För Gävle som arbetsort, studieort och besöksort är Ostkustbanan norrut av stor betydelse. För regionens utveckling är Ostkustbanan förmodligen av ännu större betydelse, och för de nationella godstransporterna från norra Sverige är förmodligen Ostkustbanan av avgörande betydelse. Dessa behov klarar inte dagens enkelspåriga Ostkustbana att leva upp till. Redan dagens efterfrågan på kapacitet överstiger det antal tåg som kan trafikera banan. Kapacitetshöjande åtgärder har gjorts på banan de senaste åren, men detta bidrag räcker enbart kort tid. Till detta kommer den bekymmersamma utvecklingen av restider, där det idag tar 40 minuter längre med tåg Sundsvall-Stockholm än det gjorde för 10 år sedan. En utveckling som är tvärt emot annan samhällsutveckling. Nästa steg i utvecklingen är dubbelspår! För att skapa goda förutsättningar för utveckling både i Gävle kommun, regionen och för nationellt viktig exportindustri, är det därför av största vikt att processen med dubbelspår Gävle-Sundsvall drivs framåt med högsta möjliga fart. Genom denna fördjupade översiktsplan vill vi från Gävle kommun bidra till att driva denna process framåt, dels genom att ta fram beslutsunderlag, dels genom att tala om för Trafikverket och våra medborgare vad vi som kommun vill, och dels genom att vi skapar en samstämmighet mellan alla aktörer på hela sträckan Gävle-Sundsvall. Per Johansson Kommunalråd 3

4 Planförslaget i korthet Planen utreder för Gävle kommuns del en lokalisering av planerad järnväg för Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall. Tidigare har Trafikverket tagit fram en förstudie för att bygga dubbelspår på denna sträcka. Sträckan inom Gävle kommun är uppdelad i två delsträckor, Gävle Central till Axmartavlan norr om Bergby, samt Axmartavlan till kommungränsen mellan Söderhamn och Gävle kommun, se figur 1. Axmarby Längs båda delsträckorna har två alternativ utretts. I den första sträckningen från Gävle C till Axmartavlan finns de största komplikationerna. Kommunen har tidigare i processen begärt in synpunkter på båda alternativen från allmänheten, berörda myndigheter och berörda organisationer. Kommunen har sedan kommit fram till att det västra alternativet längs båda delsträckorna är att föredra ur flera aspekter och är även det alternativ som kommunen förespråkar. Innan Gävle kommun tar beslut i denna fördjupade översiktsplan och därmed förordar ett alternativ, förväntas Trafikverket som ansvarig myndighet ta sitt beslut om val av alternativ. Hamrångefjärden Iggön Eskön Oslättfors Björke Bönan Gävle Furuvik Valbo Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C kommungränsen Hästbo Sammanfattningsvis för de olika alternativen kan följande nämnas: Alternativ väst, förordat alternativ Spåret tar sig ut ur Gävle stad västerut längs med befintlig sträckning av Bergslagsbanan för att sedan i nivå med sjukhuset svänga av norrut förbi Trafikplats Gävle Norra och vidare norr ut på västra sidan av E4. Dubbelspåret ansluter till befintlig sträckning av Ostkustbanan norr om Bergby. Främlingshem Hedesunda Den västra sträckningen innebär att en regional tågstation norr om sjukhuset kan fungera som stationsläge för både norr-sydgående samt öst-västgående tåg. En regional tågstation föreslås då även väster om Trafikplats Hagsta med strategiskt läge för Hamrånge- Bergby-Norrsundet, samt även till viss del Ockelbo. Det västliga alternativet innebär att man flyttar det befintliga spåret, som går genom stor del bebyggelse, till en sträckning längs med E4:ans befintliga infrastrukturstråk. Det ger minskade störningseffekter på de boende, samt en liten påverkan på landskapet. Spårsträckningen kan innebära stora kostnader för olika trafiklösningar, framförallt vid passage över trafikplats Gävle Norra, passage över Testeboån, passage förbi Skarvsjön och passage över Spångholmsdammen. Alternativet skapar möjligheter att i framtiden dra om befintlig spårsträckning av Bergslagsbanan ut från Valbo-Hagaström-Lexe, för att istället gå norr om bebyggelsen. Detta leder till en minskad störningspåverkan från järnvägen. I sträckningen Axmartavlan - kommungränsen innebär det förordade västliga alternativet en genare sträckning jämfört med befintligt stråk mot Ljusne/Söderhamn. Alternativet innebär viss oundviklig påverkan på 4

5 naturintressen vid passage över Skärjån, men konsekvenserna bedöms vara mindre än ett dubbelspår i befintlig sträckning. Alternativ öst, befintlig järnvägskorridor I samrådshandlingen fanns alternativ öst med som ett likvärdigt alternativ. I denna handling beskrivs alternativ öst enbart för att ge en referens/jämförelse mot förordat alternativ väst. Alternativet går till stor del i befintlig spårsträckning med undantag från vissa delar som rätas ut för att klara en modern tågstandard med högre maxhastigheter. Dubbelspåret passerar genom och påverkar värdefulla kulturmiljöer och landskap som Hille by, Varva, Björke-Oppala, Hamrångefjärden och Bergby-Totra, dels på grund av etablering av dubbelspår, men också på grund av eventuella trafiklösningar som måste göras, exempelvis planskilda korsningar. Dessa korsningar innebär även stora kostnader. Längs med spåret finns många bostäder som skulle fått en ökad störning från framför allt buller. Spårdragningen skulle troligen innebära inlösen av många fastigheter. Alternativet föreslår även en regional tågstation inne i Bergby. Vid byggande av ett nytt spår i befintlig sträckning skulle det närgångna byggarbetet påverka trafiken på järnvägen och orsaka avbrott och förseningar. Det innebär att viss del av trafiken skulle behöva framföras på vägnätet istället för på järnvägen. Att människor vänjer sig vid andra transportalternativ än tåg kan leda till beteendeförändringar i hur människor väljer att förflytta sig. En minskad tillgänglighet i transportsektorn under en längre tid kan även påverka den regionala utvecklingen negativt. Dubbelspår, Ostkustbanan Spårkorridorer Gräns för delsträcka Förordad järnvägskorridor Befintlig järnvägskorridor Hamrångeån Vifors Bergby Totra Hamrångefjärden Hagsta Skärjån Axmarby Hari Axmartavlan Norrsundet Saltarsfjärden Lindön Skarvsjön Oslättfors Björke Testeboån Hille Forsby Strömsbro Sätra Figur 1. Översiktsbild över spårkorridorer för norrgående Ostkustbana. Alternativ efter befintlig sträckning och föreslagen sträckning. Hagaström Åsbyggeby Lund Gavleån Meter µ Gävle Västra Inre fjärden Gävle C Brynäs Gavleån 5

6 Inledning I denna del beskrivs formalia kring översiktsplanen och bakgrunden till varför en översiktsplan görs för ett dubbelspår Gävle C Sundsvall. Innehåll Vad är en fördjupad översiktsplan Varför behövs en fördjupad översiktsplan Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion Framtida trafik och förväntningar Tidigare utredningar Nationella beslut, ställningstaganden och mål 6

7 Inledning Vad är en fördjupad översiktsplan En översiktsplan är en vision om hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Den är ett övergripande strategiskt politiskt styrdokument som visar på den tänkta mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen i kommunen. Översiktplanen ska ge vägledning för den långsiktiga utvecklingen och fysiska planeringen. Översiktsplanen ska enligt Plan- och bygglagen även redovisa om särskild hänsyn behöver tas till allmänna intressen eller miljö- och riskfaktorer. Kommunen ska ha en aktuell kommunövergripande översiktplan vilken ska aktualitetsprövas en gång varje mandatperiod. avsikt att uppnå en sammanhängande korridor för utbyggnad till dubbelspår på hela sträckan. Inom Gävle kommun finns två aktuella alternativ beskrivna i Trafikverkets förstudie. Ambitionen med den fördjupade översiktsplanen är att välja bort det ena alternativet, och därmed endast ha kvar det alternativ som senare ska projekteras och byggas. Ambitionen är också att i den fördjupade översiktsplanen få fram material som gör att det kvarvarande alternativet även beskrivs tydligare än i förstudien från På så sätt kommer Trafikverkets fortsatta järnvägsplanering att kunna förkortas, vilket är en betydande fördel när projektet sedan kommer med i den nationella transportplanen. Inledning Som komplement till den kommuntäckande översiktsplanen kan fördjupande översiktplaner tas fram. Dessa behandlar den framtida utvecklingen inom ett specifikt avgränsat område. Denna plan är därför en fördjupad översiktsplan. Varför behövs en fördjupad översiktsplan Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan Utredning...Höst-Vinter 2012 Samråd... Vår 2013 Granskning... Höst 2014 Antagande...Vinter 2014/2015 Trafikverket har tagit fram en förstudie för ett kommande dubbelspår på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall. I den nationella transportplan som gäller för finns den första etappen mellan Sundsvall och Dingersjö med i slutet av planperioden. För att påskybda projektet har berörda regioner och kommuner tryckt på för att genom en aktiv samhällsplanering skapa goda förutsättningar för en kommande järnvägsplanering. Ett resultat av detta är ett samarbete som benämns Samordnad planering och involverar de fem berörda kommunerna, respektive regionförbund/ länsstyrelse och Trafikverket. Samarbetet ska syfta till att ta fram fördjupade översiktsplaner i varje kommun, där man klarlägger de kommunala förutsättningarna för det kommande dubbelspåret, och väljer bort de lösningar som inte anses hållbara både sett ur kommunal synvinkel och från Trafikverkets sida. Trafikverket kommer att driva detta arbete vidare med 7

8 Inledning Bakgrund Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion Dagens Ostkustbana mellan Gävle och Sundsvall är enkelspårig, och dras med stora och växande kapacitetsproblem. Trafiken är tät och det är långa avstånd mellan mötesstationerna. Mellan år 2000 och 2010 ökade trafiken med 80% - från 35 tåg till 65 tåg per dygn. När Botniabanan och Ådalsbanan nu tagits i bruk beräknas trafiken öka ytterligare. År 2020 beräknas efterfrågan på tågtrafik ha nått 100 tåg på sträckan. En sådan trafik fordrar dubbelspår. kvalitetshöjning avseende möjligheterna till snabb och bekväm pendling som ger tillgång till en större arbetsoch utbildningsmarknad. För företag medger dubbelspåret snabbare och tillförlitligare godstransporter. På sikt förväntas regionens dragningskraft både för företag och för boende att öka vilket även stimulerar bostadsmarknaden. På sikt förväntas järnvägens snabbhet och bekvämlighet leda till ökad konkurrenskraft gentemot vägtrafiken. Överföring av transporter och resande från väg till tåg betyder minskade utsläpp till luft vilket är positivt för både miljö och klimat. Kapacitetsbristen leder till långa restider och risk för kraftiga förseningar. Restiden längs Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall är idag minuter längre med snabbtåg jämfört med år 2000 på grund av den ökade trafikbelastningen. Risken för förseningar ökar dessutom i takt med att fler tåg ska samsas på det enkelspår som finns, och möjligheten att hämta in förseningar minskar kraftigt. Snabbhet, punktlighet, tillgänglighet och bekvämlighet är faktorer som kan medverka till en frekventare pendling, säkrare godstransporter, stärkt näringsliv, nya jobb och nya marknader. I förlängningen kan det medföra en stark regional tillväxt och ekonomisk utveckling som även kan ge utslag på nationell och internationell nivå genom närheten till bland annat Stockholmsregionen och Bottniska korridoren. De senaste åren har det skett en utbyggnad av mötesstationer (7 st) på sträckan. Dessa möjliggör ytterligare några fler tåg på sträckan. Samtidigt innebär fler tåg på ett enkelspår också fler tågmöten. Varje tågmöte förlänger restiden med i genomsnitt 5 minuter. Om inte kapacitetsbristen åtgärdas kan det få till följd att samhällen och näringsliv längs Norrlandskusten inte kan utvecklas enligt den potential som finns i området. Bristen på transport- och pendlingsmöjligheter riskerar att hämma befintlig industri och arbetsmarknad samtidigt som den kan minska regionens attraktionskraft för nyetableringar. Tidigare utredningar Idéstudie Ostkustbanan Regional analys av järnvägens funktion och utveckling, 2006 Förstudie dubbelspår Ostkustbanan Gävle-Sundsvall, november 2010 Samordnad planering för järnvägen mellan Gävle och Sundsvall, 2014 Nationella beslut, ställningstaganden och mål Framtida trafik och förväntningar Ett komplett dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall krävs för att kunna framföra det antal tåg som efterfrågas år 2020 och samtidigt uppnå korta restider och hög punktlighet. Dubbelspåret medger dessutom en stor tidsbesparing i och med att tågen inte behöver stanna för möten med andra tåg vilket är särskilt betydelsefullt under högtrafik då många tåg förekommer på banan samtidigt. Risken att ett försenat tåg orsakar förseningar för andra tåg minskar därmed betydligt. I nuvarande Nationell Transportplan finns den första etappen av dubbelspåret med - delen Sundsvall-Dingersjö. Det finns all anledning att tro att resterande delar av dubbelspåret kommer att byggas ut fortlöpande efter detta. En god planberedskap är en viktig framgångsfaktor för att projektet ska kunna prioriteras i detta sammanhang. Med en utbyggnad till dubbelspår kan restiden mellan Sundsvall och Gävle ta en timme för direkttåg, dvs. en halvering av restiden jämfört med idag. Med regionala tåg, inklusive stopp vid flera hållplatser, kan restiden för motsvarande sträcka bli mindre än 90 minuter. I första hand kommer dubbelspåret att medföra en 8

9 Inledning 9 9

10 Rubrik 1 Ingress Brödtext 1 Brödtext 2 Rubrik 2 Rubrik 3 Rubrik 4 Planförslag Brödtext 1 Brödtext 2 Bildtext Punktlista Punktlista I denna del beskrivs vad planen föreslår. Innehåll Gävle Central-Axmartavlan Axmartavlan-Gävles norra kommungräns Stationslägen Spåranslutningar Utvecklingsmöjligheter Citat i bild Kolofon Rubrik Kolofon 10

11 Planförslag I likhet med den förstudie som Trafikverket gjort är planområdet indelat i två delsträckor - delen Gävle C - Axmartavlan och delen Axmartavlan - Norra kommungränsen. För båda dessa delsträckor fanns tidigare två alternativa järnvägskorridorer, det östliga alternativet längs befintlig järnvägssträckning och det västliga alternativet väster om E4, se figur 1. Kommunen förordar nu en utbyggnad av dubbelspår längs den nya utpekade sträckningen, det västra alternativet. Delen Gävle C - Axmartavlan är 38,5 km lång. Delsträckan från Axmartavlan fortsätter norrut över kommungränsen till Ljusne i Söderhamns kommun och den del som ligger i Gävle kommun är ca 9 km. Översiktsplanen redovisar kommunens viljeinriktning i utvecklingen av staden och den planerade utbyggnaden av dubbelspår längs Ostkustbanan norr om Gävle C. En beskrivning och jämförelse med alternativ järnvägssträckning finns i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Spåranslutningar Enligt planförslaget kommer Ostkustbanan och Norra Stambanan att ha gemensam sträckning från Gävle Central och ca 12 km norrut innan en ny förbindelse skapas till befintligt spår mot Ockelbo väster om E4. Befintlig del av Norra Stambanan från denna punkt och vidare ner genom Åbyggeby och Forsby föreslås tas bort under förutsättning att verksamheten på Gävle godsbangård kan bedrivas rationellt utan denna förbindelse. En eventuell industrispårsanslutning till Norrsundet kan ske genom att befintlig del av Ostkustbanan mellan Hamrångefjärden och Axmartavlan behålls som industrispår. Utvecklingsmöjligheter Med en ny spårsträckning i väst finns även ett antal utvecklingsmöjligheter för framtiden. Förutom de möjligheter som ges genom att befintligt spår genom Forsby och Åbyggeby kan tas bort och att befintlig Ostkustbana förbi Strömsbro, Hille, Björke, Hamrångefjärden m.fl. också tas bort. Planförslag Ny dubbelspårig Ostkustbana Gävle C och norrut En viktig sådan utvecklingsmöjlighet är det verksamhetsområde som planeras i Tolvforsskogen (väster om E4) där det bl.a. finns planer för ett logistikcenter med tillhörande godsbangård. Det utpekade alternativet följer dagens Bergslagsbana från Gävle Central till Tolvfors Herrgård, där det nya dubbelspåret viker av norrut och passerar norr om bebyggelsen i Lexe, för att sedan passera över Hamnleden och sedan över E4 strax norr om den befintliga trafikplatsen. Utrymmet för den nya järnvägsdragningen är begränsat, varför placeringen både i sid- och höjdled redan nu är ganska tydligt definierad. Efter passagen av E4 böjer spåret av rakt norrut och fortsätter sedan på västra sidan av E4 förbi Hagsta och korsar på bro över E4 vid Vifors (nordväst om Bergby), för att ansluta till befintlig bana i den nybyggda mötesstationen i Axmartavlan. Även möjligheten att förlägga Bergslagsbanan i gemensam sträckning norr om Lexe och vidare i ny sträckning för Bergslagsbanan norr om Hagaström är en viktig utvecklingsmöjlighet. Därmed kan järnvägen på sikt tas bort genom Lexe och Hagaström och detta skulle vara mycket positivt för boendemiljöerna och skapa nya möjligheter för markanvändningen. Axmartavlan - Norra kommungränsen Sedan tidigare har kommunstyrelserna i Gävle ( ) och Söderhamn ( ) fattat likalydande beslut om att förorda det västliga alternativet på sträckningen Axmartavlan-Ljusne som nu föreslås i översiktsplanen. Enligt planförslaget passerar spåret mellan bostadsbebyggelsen i Lexe och sydvästra delen av Sätra. Det kommer krävas bulleråtgärder, men ingen bostadsbebyggelse bedöms hamna i riskzon för inlösen. Stationslägen Stationslägen föreslås för regionaltåg i Hamrångebygden väster om E4, söder om väg 303 i närheten av Hagsta och norr om Tolvfors Herrgård i anslutning till Länssjukhuset (Gävle Västra). Stationsläget Gävle Västra kan dessutom betjäna både Ostkustbanan, Norra Stambanan och Bergslagsbanan, och därmed kunna omfatta trafikuppläggen för både X-trafik, Tåg i Bergslagen och Upptåget. Det är viktigt för den fortsatta planeringen att kommunerna har en samstämmig uppfattning kring val av järnvägsdragning, och därför måste även frågor som ligger i Söderhamns kommun vägas in i den bedömning vi gör i Gävle kommuns fördjupade översiktsplan. Skärjån Den enskilt viktigaste frågan på denna delsträcka är passagen av Skärjån som är ett Natura 2000 område. Det är viktigt att passagen sker med minsta möjliga påverkan på vattendraget och intilliggande våtmarksområden, vilket i praktiken innebär kortast möjliga passage. Förutsättningarna för detta bedöms bäst i det förordade alternativet. Passagen bör även ske väster om Nydammen

12 planförslag byggd miljö 12

13 Axmar Bruk Ett dubbelspår gör inget fysiskt intrång i kulturreservatet kring Axmar Bruk. Däremot uppstår ett större avstånd mellan järnvägen och kulturvärdena vid en flytt av järnvägen längre västerut, vilket är positivt för upplevelsen av kulturreservatet. Överhammaren som idag ligger utanför kulturreservatet och mellan föreslagen sträckning och befintligt spår, kan vid flytt av järnvägen åt väster, bättre kunna knytas till kulturreservatet, vilket bidrar positivt till det samlade kulturvärdet. Dubbelspår, Ostkustbanan Planförslag Gräns för delsträcka Förordad järnvägskorridor Kommungräns Skärjån Axmarby Hari Planförslag Hamrångeån Vifors Bergby Axmartavlan Norrsundet Saltarsfjärden Totra Lindön Hamrångefjärden Hagsta Skarvsjön Oslättfors Björke Testeboån Hille Forsby Strömsbro Sätra Hagaström Åsbyggeby Gävle Västra Inre fjärden Gävle C Brynäs Gavleån Figur 2. Översiktsbild över föreslagen spårkorridor enligt planförslaget. Lund Gavleån Meter µ

14 Rubrik 1 Ingress Brödtext 1 Brödtext 2 Rubrik 2 Rubrik 3 Rubrik 4 Planförutsättningar Brödtext 1 Brödtext 2 I denna del beskrivs förutsättningarna för planens omfattning. Då planen hanterar utbyggnad av dubbelspårig järnväg ligger även fokus på detta i beskrivningen av planförutsättningar. Bildtext Punktlista Punktlista Citat i bild Kolofon Rubrik Kolofon Innehåll Gällande planer Natur och friluftsliv Kulturmiljö Landskapsbild Naturresurser Jord och skogsbruk Klimat och energi Luft Vatten Regionala och mellankommunala intressen Kommunikationer Miljö- och riskfaktorer Järnvägens influensområde Buller Vibrationer Elektromagnetiska fält Farligt gods och olycksrisker Förorenade områden Ras-, skred- och erosionsrisk Utredningar och analyser 14

15 Gällande planer Översiktsplan 90 Kommuntäckande Översiktsplan 90, antagen i november 1990, pekar ut reservat för dubbelspår i sträckningarna Gävle-Sandviken, Gävle-Älvkarleby och Gävle- Söderhamn. Planen pekar även ut Tolvfors som s.k. arbetsområde och en förlängning av Hamnleden som anslutning. Översiktsplan 90 är delvis ersatt av Översiktsplan Gävle stad En aktualitets (Gävle kommun, 1990) 90. Denna fördjupning behöver därför inte släcka ut något tidigare ställningstagande, utan bidrar istället till ett förtydligande av gällande översiktsplaner. Planförutsättningar Översiktsplan Gävle stad 2025 Översiktsplan Gävle stad 2025, antagen 2009, tar upp både det västliga och det östliga alternativet av järnvägssträckning, dels genom utpekande av logistikcentrum och industriområde väster om Sätra och E4:an, och dels genom strategiskt område för ny järnvägssträckning i både östligt och västligt alternativ. De övergripande strategiska dragen i Översiktsplan Gävle stad 2025 överrensstämmer därmed med fördjupad översiktsplan för Ostkustbanan. Gällande översiktsplaner, Översiktsplan Gävle stad 2025 från 2009 och Översiktsplan 90 från Påverkan på gällande planer I det västliga alternativet berör järnvägskorridoren över antal områden utpekade i översiktsplanen för Gävle stad De flesta områdena som pekas ut bedöms inte påverkas av en ny dubbelspårig järnväg då järnvägskorridoren är väl tilltagen och i alla delar inte realistisk för byggande av järnväg. De områden som bedöms kunna påverkas i detta skede är L.G.6, Värdefulla skogsbiotoper, L.G.4, Skogen vid E4. Järnvägsutbyggnaden i det västra alternativet stöds av utpekade områdena Ö.S.1, L.S.1, Näringen västra, och C.T.1, Ny tågstation Gävle Västra. Påverkan på de kulturområden utpekade som C.K.10, Nynäs industriområde, L.K.1, Tolvfors Bruk och L.K.4, Lexe och Hagaström, bedöms vara liten och en ändring i markanvändning kommer där inte att ske. Denna fördjupning av översiktsplanen syftar till att ge långsiktiga riktlinjer för en ny järnvägsutbyggnad med dubbelspår som sträcker sig från Gävle Centralstation och norrut mot kommungränsen, och vidare mot Sundsvall. Planförslaget stödjs av tidigare översiktsplan för Gävle stad 2025 som också pekar ut sträckningen väster ut ur staden som ett alternativ till dubbelspår. Kommunens översiktsplan aktualitetsprövades Den kommuntäckande översiktsplanen från 1990 anses i enlighet med aktualitetsprövningen inte vara aktuell. Arbete pågår för närvarande att ta fram en ny kommuntäckande översi.ktsplan. Denna fördjupning strider inte på något sätt mot den nu gällande Översiktsplan 15 15

16 Planförutsättningar Natur och friluftsliv Natur Ur ett naturvårdsperspektiv innebär en ny järnväg att landskapet blir uppstyckat och fragmenterat och bildar en barriär för många arter, inklusive människan. I sammanhanget kan alltså ett nytt spår som förläggs parallellt med ett befintligt spår eller annan infrastruktur, i det här fallet E4:an, få mindre negativ påverkan än ett helt nytt spårläge, samtidigt kan flera spår och vägar i bredd ge en större barriäreffekt än ett enskilt spårläge. Genom att ordna planskilda faunapassager kan järnvägens barriärpåverkan mildras något. I utpekad spårkorridor finns flera områden av intresse för naturvården. Dessa områden bör i möjligaste mån undvikas. Naturvärden längs med föreslagen sträckning Spårkorridoren berör följande skyddade områden: Testeboån Där spårkorridoren passerar Testeboån finns Testeboåns naturreservat, två Natura 2000-områden, Testeboån och Testeboån-nedre samt riksintresse för naturvård, N84 Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns delta. I länsstyrelsens naturvårdsprogram har ån högsta naturvärdesklassning och den är även utpekad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Testeboån omfattas av ett utökat strandskydd om 200 meter. Naturvärdena består av ån som sådan med dess växt- och djurliv, t ex utgör stora delar viktiga uppväxtområden för lax och öring, men även åns omgivningar med varierande stränder, översvämningsmarker, en artrik flora och lövrika partier med inslag av ädellövträd är mycket viktiga. Genom att anlägga en järnvägsbro nära E4:an på ett sådant sätt att ån eller dess närmaste omgivning inte påverkas mer än nödvändigt och dessutom lämnar fri passage under för djur och människor bör intrånget i naturvärdena inte bli alltför stora. Testeboåns naturreservat Natura 2000-områdena Testeboån och Testeboån nedre Riksintresset för naturvård Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns delta. Utökat strandskydd vid Testeboån om 200 meter. Riksintresset för naturvård Hamrångeån Två biotopskyddsområden Natura 2000-området Skärjån Riksintresset för naturvård Skärjån Spårkorridoren enligt planförslaget berör ett antal kända naturobjekt av regional och lokal betydelse som kommer att påverkas i olika hög grad vid en järnvägsetablering, se tabell 1. Naturintressen inom planområdet Naturreservat 1 Naturreservatsutredning 1 Natura Riksintresse natur 3 Biotopskydd 2 Nyckelbiotop 2 Naturvärdesobjekt 11 Länsstyrelsens naturvårdsprogram klass 1 1 Länsstyrelsens naturvårdsprogram klass 2 1 Länsstyrelsens naturvårdsprogram klass 3 3 Sumpskog klass "Våtmarksinventering klass 2-4" 8 Växtlokal med rödlistad art 2 Grönstrukturrapport 8 Antal Hamrångeån Vid passagen av Hamrångeån berör spårkorridoren riksintresse för naturvård, N82 Hamrångeån, en utpekad nyckelbiotop och Spångholmsdammen, ett våtmarksområde som har fått värdeklass 3 (vissa naturvärden) i länsstyrelsens våtmarksinventering. Ån är utpekad som ett regionalt värdefullt vatten. Hamrångeån omfattas av det generella strandskyddet om 100 meter. De högsta värdena i Hamrångeån finns uppströms aktuellt område. Järnvägsbron bör placeras nära E4:an, där ån är som smalast för att inte göra onödigt stort intrång på naturvärdena. Biotopskyddsområden norr om Skarvsjön Två av Skogsstyrelsen beslutade biotopskyddsområden berörs av spårkorridoren. Det ena är beläget i nordöstra kanten av Skarvsjön och består av ett 2,1 ha naturskogsartat område med äldre tallskog på blockig mark. Det andra är beläget ca 1,5 km rakt norr om Skarvsjön och består av en äldre naturskogsartad grandominerad blandskog med inslag av grova aspar. För att värna dessa intressen måste järnvägen dras utanför områdena. Skärjån Spårkorridoren över Skärjån berör Natura 2000-området Skärjån, riksintresse för naturvård, N73 Skärjån, länsstyrelsens utredningsområde för naturreservat och sumpskog utpekad av Skogsstyrelsen. I länsstyrelsens naturvårdsprogram har ån högsta naturvärdesklassning och den är utpekad som nationellt värdefullt vatten. Ån omfattas av det generella strandskyddet om 100 meter. Naturvärdena består i åns rika flora och fauna som har inslag av sydliga arter. Även de lövrika strandskogarna har höga värden med ett rikt fågelliv, t ex hackspettarna gynnas av den goda tillgången på lövträd. Viktigt att detaljstudera placering och utform- 16

17 ning av järnvägsbron för att göra så litet intrång i naturvärdena som möjligt. Friluftsliv Järnvägstrafiken innebär generellt en påverkan på omgivningen i form av buller. Detta innebär att en järnvägsutbyggnad kan komma att påverka områden som idag är opåverkade av buller. Dubbelspår, Ostkustbanan Naturmiljö Natura2000 Naturreservat Riksintresse Naturvård Biotopskydd Skärjån Axmarby Planförutsättningar I området finns inga utpekade friluftsområden. Däremot kan påverkan på de berörda naturområdena leda till en negativ effekt på det rörliga friluftslivet. Ett nytt dubbelspår enligt planförslaget ger en viss påverkan på det rörliga friluftslivet i och med att det tar mark i anspråk och bildar en ny fysisk barriär. Samtidigt kommer avvecklandet av den gamla järnvägen att minska denna befintliga barriär. Rekreationsområden som främst berörs är grönområdet norr om Lexe och rekreationsområdet intill Testeboån i höjd med Åbyggeby. Barriäreffekter Hamrångeån Vifors Bergby Totra Hamrångefjärden Hagsta Hari Axmartavlan Norrsundet Saltarsfjärden Lindön Större delen av sträckan sker längs med E4 som idag utgör en barriär för både djurlivet och frilufslivet. Samordnade faunapassager och planskilda korsningar mellan E4 och Ostkustbanan bör kunna minimera eventuella barriäreffekter. I mer tätbebyggda områden där risk för spårspring finns bör åtgärder för att minimera detta ses över i kommande planarbete. Skarvsjön Oslättfors Björke Testeboån Hille Forsby Strömsbro Sätra Hagaström Åsbyggeby Gävle Västra Inre fjärden Gävle C Brynäs Gavleån Natur i Testeboån Lund Gavleån Meter µ

18 Planförutsättningar Kulturmiljö Etablering av dubbelspår innebär en förändring av miljön i allra högsta grad. Hur pass stor påverkan blir beror på flera faktorer. Tvingar etableringen bort närliggande bebyggelse på grund av störningar från järnvägen? Kanske rätas spårdragningen ut i förhållande till befintligt spår för att klara hastighetskrav? Läggs spår i ett öppet odlingslandskap? Och framförallt, hur ser kringliggande miljöer ut och vad finns det för kulturhistoriska värden i den miljön? Järnvägen har funnits väldigt länge och i äldre tid drogs den nära bebyggelsen. Järnvägen har i sig med stationsbyggnader, andra byggnader och anläggningar ett kulturvärde. Idag blir dock ingreppen i miljön större då järnvägen byggs för att klara annan typ av trafik och för att den kräver insatser för säkerhet och hälsa. Ett dubbelspår kräver också större yta och upplevs mer storskaligt. Ett dubbelspår kan därför innebära att miljön kring järnvägen måste byggas om för att klara de mer moderna riktlinjer som tagits fram för t.ex. bostäder eller andra känsliga verksamheter, vilket då innebär en påverkan på miljön och landskapet. Utbyggnad av dubbelspår innebär i regel att befintliga plankorsningar får byggas om till planskilda korsningar eller att vägtrafiken måste dras om. Detta innebär en påverkan på både landskapsbilden och väg- och bebyggelsestrukturen. Även fornlämningar kan beröras. Kulturmiljön längs med föreslagen sträckning Nynäs Egnahemsområde som började planläggas 1913 med oregelbundna tomtformer och storlekar kring Nynäsplan. Ursprungligen uppfördes husen av järnvägsarbetare som arbetade i SJ:s närbelägna verkstad. Värdena består av bebyggelsens struktur utformning och trädgårdar. En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen en ökning av bullret i stadsdelen. Om så är fallet och bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom spårområdet. Lexe Sommar- och villabebyggelse som växte fram vid 1900-talets början. Äldre lantgårdar från 1700-talet som t.ex Stora Lexe finns kvar. Värdena består av bebyggelsens enhetliga och ordnade rutnätsstruktur efter landsväg och å med stora trädgårdstomter. Villastilar från 1900-talets första decennier. En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen en ökning av bullret i stadsdelen. Om så är fallet och bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom spårområdet. Tolvfors Järnbruket som fick sin nuvarande struktur kring sekelskiftet 1800 och är uppbyggt kring en bruksgata. Bruket innehåller ett herrgårdsområde i öster, en bruksgata med arbetarbostäder och ekonomibyggnader. I väster ligger Lövudden med bla den småskaliga gårdsanläggningen, Byggmästare Alms gård. Miljön och byggnader har höga värden och är skyddad som byggnadsminne. Spårkorridoren tangerar kulturmiljöerna riksintresse Sätra, lokala kulturintressen vid Nynäs, Lexe och Tolvfors, samt även Bergby och Vifors. Dessa områden bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Riksintresse Sätra Stadsdelen Sätra som är byggd från mitten av talet har ett tydligt stadsplanemönster influerat av ABC-tankarna med trafikseparering. Bostäder, service och närrekreation är placerade innanför en ringled medan arbetslokaler ligger utanför ringleden. Olika typer av bostäder med högre flerfamiljshus i centrum och villor i ytterkanterna. Flertalet enskilda byggnader har ett högt kulturvärde. En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen en ökning av bullret i stadsdelens sydvästra del. Om så är fallet och bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom spårområdet. En spårdragning enligt planförslaget innebär möjligen en ökning av bullret i stadsdelen. Om så är fallet och bullerdämpande åtgärder krävs ska dessa ske inom spårområdet. Bergby Mindre tätort i jordbruksbygd på ås och intill väg samt agrar bebyggelse på slätt. Värdena består av tätortens struktur med bebyggelse efter slingrande vägnät och oregelbundna tomtindelningar omgiven av odlingslandskap och ås. Så även äldre välbevarad bebyggelse som har varierande utryck och ålder samt det öppna odlingslandskapet. Troligen innebär planförslaget ingen negativ påverkan. Vifors Järnbruk i drift , därefter jord- och skogsbruk. Klassiskt uppbyggt bruk med herrgårdspark och enhetligt utformade bruksarbetarbostäder. Värdena består av Bebyggelsestrukturen, där uppdelning mellan bostäder för ägare, arbetare och den mellanliggande 18

19 industriverksamheten är tydlig. Miljön är uppbyggd kring en bruksallé i öst/västlig riktning. Byggnaderna har bevarat ett traditionellt utseende där de skillnaderna mellan verksamhet och löntagare/ägare är tydliga. Troligen innebär planförslaget ingen negativ påverkan. Fornlämningar Dubbelspår, Ostkustbanan Kulturmiljö Kulturreservat Riksintresse Kulturmiljövård Högsta bevarandevärde Mycket högt bevarandevärde Högt bevarandevärde Värdefulla kulturmiljöer Planförutsättningar Fornlämningar finns i skogsområdena där järnvägen är tänkt att passera, vilket vittnar om forna tiders aktiviteter i skogen. Koncentrationen av fornlämningar är betydligt större längs befintlig järnvägssträckning än längs föreslagen sträckning. Fornlämningarna skyddas genom Kulturmiljölagen och Länsstyrelsen Gävleborg beslutar om eventuella ingrepp och borttagande av fornlämningar. Axmartavlan Meter µ

20 Planförutsättningar Landskapsbild Kustlandskapet norr om Gävle domineras av skogsbeklädda moränjordar med lokala inslag av mer finsedimentära jordarter där landskapet uppodlats. I söder är landskapet tämligen flackt för att i norr övergå i en kuperad småkullig terräng. 100% 75% Skogarna som främst utgörs av barrvegetation bidrar till att ge landskapet en övervägande sluten karaktär, vilket med anledning av den permanenta grönskan sträcker sig även utöver områdets genomsnittliga vegetationsperiod på dagar/år. Kalhyggen, åkrar, betade fält, vattendrag och sjöar fungerar därför som viktiga avbrott i den slutna terrängen och skapar siktlinjer och möjlighet till längre utblickar. Dessa öppna landskap är i allmänhet de mest känsliga för förändringar ur landskapsbildssynpunkt. Befintliga infrastrukturella inslag i landskapet såsom främst väg E4, Gamla E4, den nuvarande järnvägsdragningen och större kraftledningar utgör tydliga nordsydliga stråk i terrängen. En nordsydlig dragning kan även skönjas i befintligt bebyggelsemönster. Flera av Gävle kommuns byar och samhällen är lokaliserade i ett syd-nordligt led längs den nuvarande Ostkustbanan. Naturliga stråk i landskapet såsom vattendrag skär igenom terrängen och kring dessa är flera av områdets uppodlade arealer förlagda. 50% 25% 0 Landskapkaraktär längs västligt alternativ (Planförslag) Bebyggelse Sluten karaktär, skog Öppen karaktär, jordbruk Öppen karaktär, vatten Landskapskaraktär längs östligt alternativ (Befi ntligt) Figur 3. Jämförelse av landskapskaraktärer mellan västliga alternativet (planförslaget) och östliga alternativet (befintligt) Ostkustbanan utgör idag en visuell och fysisk barriär i landskapet. Mest påtagligt är de visuella effekterna av järnvägen i de öppna landskapsrummen samt i och i anslutning till de bebyggda miljöerna. Järnvägen bildar även fysiskt ett hinder som påverkar framkomligheten i landskapet både för människor och djur. Här följer en beskrivning i hur landskapsbilden skulle kunna påverkas av tillförseln av en dubbelspårig järnväg enligt planförslaget. Påverkan på landskapet jämförs även i figur 3 till höger, och beskrivning av befintlig järnväg finns under kapitlet Förutsättningar för östligt alternativ på sidan 47. Öppen karaktär, vatten 20

21 Landskapet längs med planförslagets spårsträckning Det föreslagna alternativet i väster innebär att en helt ny järnväg uppförs på sedan tidigare obebyggd mark, vilket skulle kunna påverka omgivningens landskapsbild avsevärt. Stråket är dock förlagt i en övervägande skogig terräng vilket reducerar den visuella effekt som järnvägen skulle kunna få i ett mer öppet landskap. Dessutom är den föreslaga spårändringen lokaliserad inom samma sträckning som väg E4 vilket redan utgör en visuell och fysisk barriär i området. Dubbelspår, Ostkustbanan Landskapsbild Landskapstyp Bebyggelse Sluten karaktär, skog Öppen karaktär, jordbruk Öppen karaktär, vatten Skärjån Axmarby Hari Planförutsättningar Alternativets känsligaste sträcka ur landskapsbildsynpunkt utgörs av stråkets allra sydligaste etapp, närmast Gävle stad, där den föreslagna järnvägen är förlagd i anslutning till de bebyggda miljöerna Sätra och Lexe. Inom den föreslagna sträckningen återfinns dock idag redan befintlig infrastruktur såsom den större vägen Hamnleden, Bergslagsbanan liksom en mindre kraftledning. Här är det ändå av högsta vikt att järnvägen utformas på ett sätt så att spårens visuella och fysiska barriäreffekt mellan stadsdelarna Sätra och Lexe reduceras, framförallt gällande den sträckning som idag korsas av en cykelled mellan de båda stadsdelarna. Hamrångeån Vifors Bergby Totra Hamrångefjärden Hagsta Axmartavlan Norrsundet Saltarsfjärden Lindön Andra känsliga områden för landskapsbilden är de platser där stråket passerar större vattendrag såsom Testeboån och Hamrångeån. Utöver stråkets allra sydligaste etapp närmast Gävle passerar det västliga alternativet få bostäder och bebyggda miljöer vilket kan ses som positivt då en järnväg i denna miljö inte skulle komma att utgöra ett visuellt störande inslag för flertalet människor. Det föreslagna järnvägsspåret från Axmartavlan och norrut följer till stor del Ostkustbanans befintliga sträckning. I jämnhöjd med Axmarby och norrut blir den föreslagna järnvägskorridoren bredare och inrymmer övervägande skogig terräng. Dragningen genom skogen skulle ge ringa påverkan på landskapsbilden på grund av den slutna landskapskaraktären. Oslättfors Skarvsjön Björke Befintlig infrastruktur med påverkan på landskapsbilden som i övrigt återfinns inom stråket är en större kraftledning. Det känsligaste området för järnvägsdragningen ur landskapsbildssynpunkt är det halvöppna landskapet kring Lillsjön och Skärjån i höjd med Axmar bruk. Området som angränsar till den kulturhistoriska värdefulla miljön kring Axmar bruk kan anses känslig även om en visuell påverkan från bruket sett inte är trolig. Testeboån Hille Forsby Strömsbro Generellt är den föreslagna spårdragningen mellan Axmartavlan och kommungränsen förlagd i en miljö innehållande ytterst få bostäder eller bebyggelse. Detta kan ses som positivt då en visuell förändring i landskapet som järnvägsdragningen skulle innebära, inte kommer att påverka flertalet människor. Hagaström Åsbyggeby Lund Gavleån Meter µ Sätra Gävle Västra Inre fjärden Gävle C Brynäs Gavleån 21

22 Planförutsättningar Naturresurser Jord och skogsbruk Bra jordbruksmark kan betraktas som en ändlig resurs och bör därför beaktas vid nya markanspråk. Enligt Miljöbalken 3 kap 4 bör brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och att detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. I Gävleborgs län kan tillgången på jordbruksmark betraktas som begränsad då enbart 4,3 % av länets totala areal utgörs av jordbruksmark. I länet finns det dock en rik tillgång på skog där hela 79 % av länets arealer utgörs av skog. Skogen är idag vårt lands mest betydelsefulla, förnyelsebara naturresurs. Den är underlag för en av våra viktigaste näringar och den ger arbete för många människor. Skogen har stor betydelse för landets ekonomi och också för utrikeshandeln. Skogen har även stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Gävle kommun har inga riksintressen för vindkraft på land, men föreslagen spårdragning tangerar utredningsområden för vindkraft enligt pågående översiktsplanering. Tidigare var några av dessa områden även riksintressen, men togs bort under 2013 då landets riksintressen för vindkraft reviderades. Påverkan från en ny Ostkustbana enligt planförslaget anses vara relativt liten då spårdragningen föreslås ske längs med befintlig infrastruktur i form av E4. Enligt Trafikverket bör vindkraftverk som minst ha ett avstånd till järnvägens närmaste spårmitt motsvarande vindkraftsverkets totalhöjd utökat med 20 meter, se figur 4. Avståndet ska dock alltid vara minst 50 meter. (Trafikverket, 2009) Inom planförslaget Den föreslagna spårdragningen i väster är förlagd i framförallt skogig terräng. Liten eller ingen påverkan på jordbruksmark bedöms därför ske. Förslaget innebär dock ianspråktagande av skogsbruksområden men liten eller ingen påverkan på skog av betydelse för friluftslivet. Norr om Axmartavlan är förslaget förlagt i övervägande skogsbeklädd terräng och kommer således att ta skogsbruksmark i anspråk. Alternativet medför liten eller ingen påverkan på skog som är av betydelse för friluftslivet eller skogsbruket. Alternativet berör inte områden som kan betraktas som värdefulla för jordbruket. Klimat och energi För att transporter ska kunna ske på ett hållbart sätt är det viktigt att allt fler transporter sker på järnväg eftersom järnvägen i jämförelse med andra transportslag har en liten miljöpåverkan. Detta beror i sin tur på att järnvägstrafiken är mycket energieffektiv och att den huvudsakligen drivs med el som producerats med små eller inga utsläpp. Riksintresse Energiproduktion EU har som mål att 20 % av medlemsländernas totala energiförbrukning ska komma från förnyelsebara energikällor I Sverige är motsvarande mål 49 %. I juni 2009 antogs av Riksdagen en planeringsram för vindkraft på 30 TWH, varav 10 TWH till havs, fram till Figur 4. Minsta avstånd mellan järnväg och vindkraftverk. Illustration från Trafikverkets rapport Järnvägen i samhällsplaneringen, Luft Genom en utbyggnad av Ostkustbanan ges större möjlighet att begränsa de totala utsläppen av luftföroreningar genom att både regional- och fjärrtrafik förs över till tåg istället för bil. Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund har beräknat att utsläppen 2010 inom Gävle kommun av kväveföroreningar till 35 % kommer från trafiksektorn, motsvarande siffror för koldioxid är 41 % och för partiklar 24 %. Förändringarna är bl.a. beroende av hur mycket pendlingen påverkas, t.ex. om pendlingsstationer anläggs i Hagsta eller Gävle Västra. Miljökvalitetsnormer för luft Enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477) finns ett antal miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. De ämnen som regleras är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid och bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Normerna baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv. Inga Miljökvalitetsnormer för utomhusluft överträds i Gävle kommun. Övervakning av luftkvaliteten sker genom att Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. 22

23 Gällande planer Planförutsättningar Jordbruk i Björke Vatten Att bygga ett nytt spår över ytvattenförekomster kan ge skador på dessa. Under byggtiden kan grumling från arbetsplatserna påverka vattnet och det finns även risk att bränslen, oljor eller andra skadliga ämnen kan spridas från upplag, uppställningsytor eller arbetsområden. Av stor vikt är att påverkan på det lokala hydrologiska systemet blir så liten som möjligt och att broar, bankar eller trummor uppförs så att dessa inte påverkar fiskmigration eller vattenflödet. I detta skede av planeringen är det inte möjligt att detaljkommentera vilka risker som finns för de nämnda vattenförekomsterna. Vid detaljprojekteringen ska hänsyn tas till vattenförekomsterna och genom tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadeförebyggande åtgärder föreskrivas. Byggnation på grundvattenförekomster kan även skada dessa. Delar av grundvattenförekomsterna som berörs är även skyddsområden för vattentäkter. Inom dessa finns det särskilda regler kring vilka skadeförebyggande åtgärder som kan krävas vid byggnationerna. Schaktning och grävning kan t.ex. vara begränsat till vissa nivåer. Upplag och hantering av kemiska ämnen kan vara begränsat. I delar av grundvattenförekomsten som inte är skyddsområden ska hänsyn tas till risk för att den skadas, även om det inte finns särskilda bestämmelser utfärdade. Genom tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadeförebyggande åtgärder föreskrivas. Miljökvalitetsnormer för vatten I december 2009 beslutade vattendelegationerna i respektive vattendistrikt om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Information 23

24 Planförutsättningar om vattenförekomsternas normer finns i databasen VISS. Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras Om den aktuella statusen bedömts som god/hög och det bedöms att det inte finns någon risk för försämring ska normen fastställas till god/hög status till Tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst till Vattenförekomster ytvatten Inom utredningsområdet finns ett flertal vattenförekomster (vattendrag och sjöar/dammar) som kan påverkas under byggnation eller konstruktion. Det utmärkande miljöproblemet är fysiska förändringar av vattendragen. Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Gästriklands skogsvattendrag är inget undantag och problemen är jämt fördelade inom delområdet. Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av olika slag och är vanligt i Gavleån, samt de stora sjöarna (t.ex. Storsjön) som ingår i reglersystemet för Gavleån. Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade till de nedlagda flottlederna. Det kan också vara olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga markslaget i området. I delområdet är miljöproblemet inte så vanligt. Gavleåns avrinningsområde är dock ett undantag. Tabell 2. Ytvattenförekomster inom planområdet. (VISS, 2013) Ytvattenförekomst MKN God Ekologisk status Risk ej uppnå MKN Axmartavlan - Norra kommungränsen Skärjån 2021 JA(2015) Asasjöbäcken 2021 JA (2015) Gävle C - Axmartavlan Lössnaren 2021 JA (2015) SE NEJ Spångholmsdammen 2021 JA (2015) Hamrångeån 2021 JA (2015) Lillån 2021 JA (2015) Lillvadsbäcken 2021 JA (2015) SE JA (2015) Trödjeån 2015 JA SE NEJ SE NEJ SE NEJ Björkeån 2021 JA(2015) Testeboån 2015 JA Bäckebrobäcken 2021 JA(2015) Stabäcken 2015 JA Vattenförekomster Grundvatten Inom området kommer ett antal grundvattenförekomster att beröras. Samtliga har Kemisk status MKN God En av dessa har redan uppnått MKN medan det är risk att övriga inte kommer att nå MKN 2015, se tabell 3. Tabell 3. Grundvattenförekomster inom planområdet. (VISS 2013) Grundvattenförekomst MKN God Ekologisk status Risk ej uppnå MKN Axmartavlan - Norra kommungränsen Axmar 2015 NEJ Gävle C - Axmartavlan De vattenförekomster som berörs har framförallt miljöproblemen morfologiska förändringar och kontinuitetsförändringar. Tabell 2 visar ytvattenförekomsterna längs med planförslaget och dess förutsättningar för miljökvalitetsnormer (MKN). Lössenåsen 2015 JA Sedimentärt magasin 2015 JA Gävle Valboåsen syd 2015 JA 24

25 Vattentäkter Inom planförslagets spårkorridor finns tre utpekade vattentäkter, Valboåsen och Lössenåsen/Hamerångefjärden samt sand- och grusavlagring vid Axmar by. Tabell 4 nedan, redovisar förutsättningarna för vattentäkterna. Tabell 4. Förutsättningar för vattentäkter längs med föreslagen spårkorridor. Vattentäkt Yt/grundvatten Axmarby vattenverk Sand- och grusavlagring Axmarby Grundvatten Medeluttag m3/dygn Nej Ja Ja Grundvatten Miljödom för vattenuttag Distributionsområde Axmarby Antal anslutna 30 (+ca 100 sommarstugor) Bergby- Norrsundet Totra vattenverk Lössenåsen/ Hamrångefjärden Ytvattenpåverkat grundvatten Sätra vattenverk Gävle- Valboåsen Gävle- Hille-Björke Vattentillgång Mindre god Mindre god Mindre god Råvatten-kvalitet Vattenskyddsområde Framtida vattenbehov God Mindre god Mindre god - God Nej Ja Ja Ökat Ev. ökat Ökat Dubbelspår, Ostkustbanan Vatten Inre grundvattentäkt Yttre grundvattentäkt Tönnebrosjön Vattenförekomst vattendrag Vattenförekomst sjöar Viksjön Stora Svantjärnen Mårdbäcken Hamrångeån Lillån Asasjön Lössnaren Vifors Bergby Hamrångeån S kärjån Totra Asasjöbäcken Slåttmur kanal Lillsjön Tönsån Axmartavlan Hamrångefjärden Hamrångefjärden Trödjeån Axmarby Trödjeån Hamrångeån Öster-Norrmarksjön Hari Norrsundet Saltarsfjärden Lindön Trödjeån Kylen Ormfjärden Planförutsättningar Björkeån Skarvsjön Bosjön Oslättfors Lundbosjön Björkeån Björke Testeboån Lundbosjön Mårdängsjön Hillesjön Ångstärnan Bäckebro b äcken Sätra Hille Forsby Strömsbro Åsbyggeby Lund Gavleån Stab äcken Hagaström Meter µ Kungsbäcken Gavleån Gavleån Inre fjärden Brynäs Järvstabäcken 25

26 Planförutsättningar Regionala och mellankommunala intressen Själva uppdraget att ta fram en fördjupad översiktsplan för det nya dubbelspåret på Ostkustbanan grundar sig i det gemensamma arbetet som kallas Samordnad planering och omfattar hela sträckan Gävle-Sundsvall. Detta arbete drivs gemensamt av Trafikverket och Region Gävleborg, med medverkan av alla fem berörda kommuner, samt båda berörda Länsstyrelser. Denna gemensamma grund innebär också att nyttor och effekter av dubbelspåret bör beskrivas med en regional samsyn, så att den samlade nyttan bli bästa möjliga. Detta kan t.ex. innebära att en kommuns önskemål om regionaltåghållplats kan behöva stå tillbaka för ett regionalt önskemål om en genare sträckning. Som underlag för hela denna samsyn ligger behovet av att vidga våra arbetsmarknadsregioner, skapa förutsättningar för näringslivets utveckling, förbättra tillgången till utbildning och möjliggöra att ta del av varandras kultur- och serviceutbud. Ett starkt regionalt önskemål som framförts är etablering av en hållplats vid Gävle Sjukhus (Gävle Västra). Detta är ett regionalt önskemål som även stämmer väl överens med Gävle kommuns önskemål. Länssjukhuset är en stor arbetsplats och en viktig besökspunkt. Redan idag sker en stor inpendling till Gävle C med Länssjukhuset som målpunkt (bl.a. med Upptåget). Andra behov som kan stödja ett sådant stationsläge är bostadsområdet Sätra ( inv.) som ligger i nära anslutning, arenaområdet Gavlehov, pendlarparkering, anslutning för långfärdsbussar m.m. Även möjligheten till en etablering av ett logistiknav i Tolvforsskogen har ett stort regionalt intresse, liksom kopplingen till Gävle hamn och utvecklingspotentialen som ligger i samverkan mellan dessa två verksamheter. Slutligen ska det säkerställas att kopplingen och beskrivningen av de lösningar som finns kring kommungränsen mot Söderhamn blir synkroniserade. Gävleborgs Regionala Utvecklingsstrategi (RUS) pekar ut kompetens och infrastruktur som de viktigaste drivkrafterna för en utveckling av regionen. Dubbelspåret på Ostkustbanan med sina lägen för regionaltågstationer bidrar till att stärka båda dessa områden. Genom bättre och snabbare pendlingsmöjligheter utökas dagens arbetsmarknadsregioner, säkras kompetensförsörjning för regionens företag, ges fler möjligheter till utbildning som därmed bidrar till att höja regionens utbildningsnivå. Som bonus uppnås också ett större utbyte inom regionen när det gäller handel, kultur, fritid och besöksnäring. T.h. Figur 5. Karta över alternativa korridorer för dubbelspårig järnväg mellan Gävle - Sundsvall. Karta tagen ur Trafikverkets Förstudie slutrapport

27 Kommunikationer Syftet med planen är att ge riktlinjer för en dubbelspårig järnvägssträckning av Ostkustbanan mellan Gävle C och kommungränsen i norr. Ett nytt dubbelspår innebär en kraftig kapacitetsökning, bättre tillförlitlighet och restidsförkortning, vilket innebär effekter i övrig kringliggande infrastruktur. Det skapar möjlighet till ökad tillväxt och ett attraktivt alternativ till vägtransporter. Dubbelspår, Ostkustbanan Kommunikationer GF Plankorsning Jväg/väg Riksintresse Järnväg Riksintresse Väg Riksintresse planerad järnväg Skärjån Axmarby Hari Planförutsättningar Riksintresse kommunikationer Planområdet sträcker sig över flera riksintressen för kommunikation: Riksintresse för väg E4 som ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Hamnleden (583), Bönavägen (563) och Fredriksskansvägen utgör anslutning till Gävle hamn och kombiterminal Fredrikskans som är utpekade som riksintressen. Bergslagsbanan är av nationell betydelse och sträcker sig mellan Gävle och Kil. Banan ingår i det utpekade strategiska godsnätet. Ostkustbanan ingår i TEN-T nätet och det strategiska godsnätet. Banan sträcker sig mellan Stockholm och Sundsvall. Planerad järnväg för Ostkustbanan, dubbelspår i helt eller delvis nytt läge, del av Ostkustbanan. Gävle godsbangård och anslutning till Gävle hamn som är av riksintresse för sjöfart. Planerad ny järnväg över Näringens industriområde och elektrifiering av befintligt hamnspår. Hamrångeån Vifors Bergby Totra Hamrångefjärden Hagsta Skarvsjön Axmartavlan Norrsundet Saltarsfjärden Lindön Riksintressena för kommunikation överrensstämmer med planen. Delar av korridorerna för riksintresse planerad järnväg för Ostkustbanan bör smalnas av där kunskapen ökat. Trafikverket är den sektorsmyndighet som ansvarar för utpekandet av riksintresse för kommunikation. Gävle kommun förordar det västra alternativet och anser att riksintresse för planerad järnväg längs det östra alternativet (befintlig järnväg) kan utgå. Oslättfors Testeboån Björke Vägkorsningar Längs de befintliga spåren finns cirka 10st vägkorsningar i samma plan längs Ostkustbanan fram till Axmartavlan och 4st längs Norra Stambanan mellan E4 och Stigslund. Vid byggande av dubbelspår har Trafikverket som policy att bygga planskilt, något som kräver utrymme och ger en stor påverkan på miljön vid byggande av stora konstruktioner. Ignoreras vägkorsningar till fördel för järnvägen skapas istället en barriär för vägtrafiken. Vid utbyggnad enligt planförslaget kan dessa vägkorsningar helt tas bort. Hagaström Åsbyggeby Lund Gavleån Meter µ Hille Forsby Strömsbro Sätra Gävle Västra Inre fjärden Gävle C Brynäs Gavleån 27

28 Planförutsättningar Miljö- och riskfaktorer En övergripande målsättning inom samhällsbyggande är att skapa en trygg och långsiktigt säker livsmiljö. En förutsättning för att nå detta mål kräver att samhället är robust och kan stå emot yttre och inre påfrestningar. I arbetet med det robusta samhället måste samhället i sin helhet engageras för att nå en hållbar utveckling. Vegetation Parkering Garage förråd ca 10 m ca 30 m ca 200 m För att öka samhällets förmåga att stå emot påfrestningar har säkerhets- och beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling kommit att bli en allt viktigare uppgift. Järnvägens influensområde Byggande av ny järnväg innebär att området intill järnvägen utsätts för både miljö- och säkerhetsrisker. Det kan handla om buller och vibrationer, eller risk för urspårning med eller utan farligt gods. Järnvägstrafikens påverkan på omgivningen medför att viss bebyggelse inte lämpar sig nära järnvägen. Detta område benämns här som järnvägens influensområde. Enligt Trafikverkets underlag för järnvägen i samhällsplaneringen bör järnvägen ha en byggnadsfri zon på minst 30 m (från spårmitt på närmaste spår). Det ger ett skyddsavstånd vid urspårning samt utrymme för eventuella räddningsinsatser. Det ger även möjlighet till komplettering av riskreducerande åtgärder ifall risksituationen förändras. Inom 30 m kan däremot viss verksamhet tillåtas där människor endast tillfälligt uppehåller sig, exempelvis parkeringar, trafikanläggningar, garage, förråd och vegetation. På meters avstånd är det på grund av buller och vibrationer som alstras från järnvägstrafiken, svårt att upprätthålla en god boendemiljö. Ny bebyggelse som planeras i närheten av järnvägen bör därför alltid utredas om det verkligen är lämpligt att bygga där. Ny bebyggelse i närheten av järnvägen kan också skada järnvägens funktion och framtida förutsättningar för utveckling vilket också kan påverka järnvägens riksintresse. Enligt Trafikverket är det först efter cirka 150 meter, vid öppen terräng och utan skyddsåtgärder, som det går att försäkra sig om att samtliga riktvärden uppnås och att störningarna blir ringa. Kommunen har därför valt att analysera störningar inom zonerna 0-30, och I figur 6, ges generella råd om avstånd till järnvägen för olika typer av verksamheter. Avstånden som anges utgör inte fasta regler utan verksamhetens lokalisering är en bedömningsfråga från fall till fall. Kontor Figur 6: Trafikverkets generella råd om avstånd till järnvägen för olika typer av verksamheter. Avstånden som anges utgör inte fasta regler utan verksamhetens lokalisering är en bedömningsfråga från fall till fall. Illustration ritad utifrån Trafikverket, Påverkan på boende För att se hur många boende som påverkas av ett nytt dubbelspår i förhållande till dagens Ostkustbana har antalet boende inom influensområdet räknats för de alternativa spårdragningarna, se figur 7. Det går snabbt att konstatera att den befintliga järnvägssträckningen, framförallt söder om Axmartavlan, påverkar fler boende än det föreslagna alternativet. I det föreslagna alternativet öppnar sig även flera lösningar för att i framtiden kunna bygga bort störande järnvägsdragningar i form av Bergslagsbanan och Norra Stambanan. En påkoppling av Norra stambanan på den nya Ostkustbanan, i korsningen nära E4, medför att ca 800 boende slipper störningar från järnvägen varav ett hundratal ligger inom 50m från järnvägen. En västlig spårkorridor skapar även framtida möjligheter till en omdragning av Bergslagsbanans sträckning genom Valbo-Hagaström för att istället gå norr om bebyggelsen för att sedan ansluta till Ostkustbanan vid Tolvforsskogen, norr om Hagaström. Den lösningen innebär att ca 1000 personer färre påverkas av järnvägen (inom 150 m), varav ca 200 personer ligger inom område med hög störningsrisk (0-50 m), se diagrammet i figur 7 och kartan i figur 8. Det går även att konstatera att det västra alternativet påverkar betydligt färre antal boende inom de mer kritiska zonerna, 0-30 och 30-50, än vad dagens Ostkustbana gör. Buller Bostäder Järnvägen alstrar buller och vibrationer från spårbunden trafik beroende av tågtyp, hastighet, tåglängd och antalet tåg. Även faktorer som bankroppens uppbyggnad, olika typer av spårkomponenter, spårets underhåll 28

29 Dubbelspår, Ostkustbanan Potentialer Dubbelspår, Ostkustbanan Potentialer Plankorsning Jväg/väg Plankorsning Jväg/väg GF GF GF GF Gällande planer Järnväg Järnväg som som skulle skulle kunna kunna flyttas flyttas Befintlig Järnväg Befintlig Järnväg järnväg som järnväg som skulle skulle kunna kunna flyttas flyttas Befintlig Potentiell Befintlig järnväg ny järnväg ny spårdragning Potentiell ny ny spårdragning Testeboån Hille Hille Planförutsättningar Forsby Norrlandet Strömsbro Sätra Sätra Gävle Gävle Västra Inre Inre fjärden Åsbyggeby Hagaström Gavleån Gävle CC Brynäs Bomhus Lund Lund Gavleån Meter Meter µ0 µ Ovan. Figur 8. Potentiella järnvägsdragningar som kan minska störningsnivån från järnvägen. Gäller vid utbyggnad enligt planförslaget. och tillstånd, terräng- och markförhållanden i omgivningen och intilliggande byggnaders konstruktion och läge har betydelse för vilka buller- och vibrationsnivåer som uppstår. Överlag i Sverige är den dominerande bullerkällan kontakten mellan hjul och räls. Grovt kan man dela upp bullret i följande intervall: Nedan. Figur 7. Antalet permanentboende inom influensområde för järnväg. Se även figur m 30-50m 0-30m mindre än 30 km/tim, motorljudet dominerar km/tim, rullningsljudet dominerar mer än 300 km/tim, det aerodynamiska ljudet dominerar. Järnvägs- och fordonskonstruktioner kan även medföra specifikt buller som exempelvis kurvskrik, bromsgnissel, inbromsningsljud och ljud från järnvägsbroar, växlar och räls med skarvar. Slammer från vagnsdelar är också en källa till buller. I anslutning till stationer och mötesspår kan bullernivån påverkas lokalt av acceleration eller inbromsning. Tågens signalhorn och ljud från ringklockor vid järnvägsövergångar kan även påverka bullernivåerna A B C D E A - Befi ntliga Ostkustbanan, Gävle C - Norra kommungränsen B - Alternativ enligt planförslag (västligt alternativ) C - N Stambanan, Åbyggeby (försvinner troligtvis i alt. väst) D - Bergslagsbanan, Valbo (framtida möjlighet med alt. väst) E - Bergby-Hamrånge (endast industrispår i alt. väst) Olika typer av tåg har olika ljudstrålningsegenskaper och dessa varierar som funktion av tågets hastighet. En fördubbling eller halvering av hastigheten innebär att ljudnivån ökar eller minskar med 4 10 dba. En fördubbling eller halvering av tåglängden eller trafikmängden innebär generellt 3 dba högre eller lägre ekvivalent ljudnivå. Den maximala ljudnivån berörs inte på samma sätt av mängden trafik eftersom den maximala ljudnivån fastställs utifrån det bullrigaste tåget. Antalet händelser med höga maximalnivåer har dock störst betydelse för bullerstörningen. 29

30 Planförutsättningar Vibrationer Järnvägstrafik, främst godstrafik, kan ge upphov till störningar och obehag för de som bor nära spåret i form av vibrationer. Hur höga nivåer och hur långt vibrationerna fortplantas beror på en rad faktorer. Starkaste vibrationerna uppkommer när tunga godståg passerar över lösa jordar, oftast leror. Vibrationerna kan spridas över stora områden och kan påverka större byggnader. I fasta jordar (exempelvis morän) blir vibrationsnivåerna mycket lägre och spridningen betydligt mindre. Boende nära järnvägen som utsätts för vibrationer kan drabbas av sömnstörningar, insomningsproblem, koncentrationssvårigheter eller allmän trötthet. Människans känseltröskel är cirka 0,2 mm/s vägd RMS vid låga frekvenser. Svensk standard SS för komfort i byggnader anger 0,4 mm/s vägd RMS som gräns för måttlig störning och 1,0 mm/s vägd RMS för sannolik störning. Vägd RMS är ett värde som är anpassat efter de frekvensområden som människan upplever som mest störande. 0,4 mm/s vägd RMS är även riktlinje för vad som inte bör överskridas vid permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler enligt Naturvårdsverket och Trafikverket (Trafikverket, 2009). Långsiktigt ska ingen utsättas för vibrationsnivåer över 1 mm/s vägd RMS i sovrum nattetid ( ). Högsta acceptabla vibrationsnivå är 2,5 mm/s vägd RMS nattetid ( ). (Trafikverket, 2006) Elektromagnetiska fält Runt omkring alla elledningar och elektriska apparater finns två typer av fält, de elektriska fälten och de magnetiska fälten. Dessa fält har ett gemensamt namn, elektromagnetiska fält. Fälten är starkast närmast källan men avtar snabbt i takt med att avståndet ökar. Eftersom hälsoeffekter från elektromagnetiska fält på lång sikt inte kan uteslutas har myndigheterna valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: svagt då inget tåg är i närheten, men ökar när tåget passerar. Magnetfältet får en varaktighet på några minuter och är starkast vid järnvägen och avtar med avståndet från banan, se figur 9. Då det inte finns något tåg på den aktuella sträckan alstras normalt inget magnetfält. (Trafikverket, 2003) Farligt gods och olycksrisker Med farligt gods menas ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras rätt under en transport. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva, eller frätande egenskaper. Transporter av farligt gods på land, till sjöss eller i luften ska följa de regler som gäller för respektive transportslag. Byggande intill rekommenderade leder för farligt gods innebär att hänsyn måste tas till risken för olyckor. Det är inte möjligt att förutse och ta hänsyn till alla tänkbara förhållanden och därför bör en bedömning göras från fall till fall huruvida en riskutredning ska göras. Avstånd till bebyggelse skiljer sig även beroende på användning då konsekvensen för en olycka skiljer sig beroende på vilken typ av bebyggelse det handlar om. Plankorsningar är där järnväg och väg korsar varandra i samma plan. Trafikverket har som grundprincip att vid investerings- och större reinvesteringsåtgärder, bygga bort befintliga plankorsningar, exempelvis genom att bygga planskilda lösningar. Detta grundar sig i att plankorsningar innebär en risk för olyckor med katastrofala konsekvenser. Förorenade områden Förorenade områden kan innebära risker i samband med anläggningsarbeten. Den största koncentrationen finns i de tätbebyggda områdena kring Näringen. Längs med spårkorridorerna fram till och med kommungränsen i norr är i övrigt antalet utpekade förorenade områden väldigt få med några stycken längs det befintliga östra stråket och nästan inga längs det västra stråket. Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för elektromagnetiska fält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda elektromagnetiska fält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2009) Vid järnvägen är magnetfältet från kontaktledningen Figur 9: Elektromagnetiska fältets styrka i förhållande till avståndet. Illustration från Trafikverkets rapport Järnvägen i samhällsplaneringen,

31 Gällande planer Ras-, skred- och erosionsrisk Planförslaget omfattas inte av de översiktliga ras- och skredutredningar som gjorts i kommunen. Risken för ras, skred och erosion ska utredas i fortsatt plan- och byggprocess. Enligt översiktliga jordartsdata omfattas större delen av planförslaget av morän eller annan hårdare jordart, medan några få partier omfattas av lösare jordarter. Lösare jordarter kan hittas i områdena kring Axmar by, norr om Bergby, strax söder om Hagsta, strax söder om passagen över Testeboån samt centrala Gävle. skiljer sig inte speciellt mycket i från den befintliga Ostkustbanans sträckning vad gäller påverkan på boende. Sammanfattning miljö- och riskfaktorer Sammanfattningsvis ger järnvägen en negativ påverkan på framförallt boende i närheten av järnvägen. Först ca 150m från järnvägen kan påtaglig störning helt undvikas. En utbyggnad av dubbelspår enligt planförslaget innebär att påverkan på människors hälsa kan minskas. Totalt sätt innebär planförslaget en minskning på ca 1000 färre boenden inom 150m från järnvägen, varav ca 300 ligger inom 50m från järnvägen, och av dom ca 100 inom 30m. Planförslagets nya sträckning norr om Axmartavlan 31

32 Planförutsättningar Utredningar och analyser Västlig utfart från Gävle Central Enligt planförslaget kommer Ostkustbanan och Norra Stambanan att ha en gemensam sträckning från Gävle Central, förbi Tolvfors, Lexe och korsningen med E4 och skiljs åt strax söder om Testeboån där Norra Stambanan viker av mot nordväst i riktning Ockelbo, medan Ostkustbanan fortsätter norrut på västra sidan av E4. I den första delen tills spåren har passerat E4 är det även önskvärt på sikt att Bergslagsbanan ska följa med i samma sträckning, och därefter vika av västerut norr om Hagaström och ansluta till befintlig järnväg norr om Valbo. Vid en sådan lösning kommer järnvägen att försvinna från dagens sträckning genom Lexe och Hagaström. En gemensam spårsträckning för både Ostkustbanan, Norra Stambanan och Bergslagsbanan kommer att bestå av tre eller fyra spår tills banorna skiljs åt väster om E4. Sedan blir det två spår vidare norrut. Den föreslagna regionaltågstationen kommer med andra ord att ligga längs den sträckning där alla tre banor passerar. En lösning för hur detta kommer att fungera med anslutning till perronger finns som underlag, men presenteras inte i den fördjupade översiktsplanen utan kommer att bearbetas vidare i senare skede. I området strax öster om den planerade regionaltågstationen ligger en transformatorstation där det kommer att krävas mer exakt projektering för att säkerställa konsekvenserna. En utbyggnad ska dock troligtvis kunna genomföras utan fysiskt intrång i transformatorstationen. Ockelbo där den idag passerar under E4, viker ett nytt spår in på det befintliga spåret som fortsätter mot Ockelbo, medan det nya dubbelspåret fortsätter vidare norrut nära intill E4 på västra sidan och passerar Testeboån så nära E4 som möjligt. Denna lösning bygger på att dagens järnvägsspår vidare ner mot Åbyggeby, Forsby och slutligen nuvarande godsbangård, kan tas bort. En förutsättning för detta är att de funktioner som ska finnas kvar på godsbangården fram tills verksamheterna kan flyttas antingen till Gävle hamn eller en ny godsbangård i det nya logistikområdet finns, kan fortsätta med en säcklösning d.v.s. utan anslutning in från norr. Regional tågstation Hamrångebygden Vid byggande av dubbelspår längs västligt alternativ är förslaget att placera ett tågstop i Hagsta strax söder om korsningen med väg 303. Det nya dubbelspåret kommer här att passera över väg 303 strax väster om trafikplatsen med E4 och en station placeras lämpligen direkt söder om väg 303 intill vägen mot Råhällan. Passage Skarvberget Längs med föreslagen sträckning finns en trång passage mellan E4 med tillhörande rastplats och intilliggande Skarvsjön, där det nya dubbelspåret ska passera. Det är viktigt att klarlägga hur en dubbelspårsutbyggnad kan ske både i förhållande till sjön och E4. Den nya spårsträckningen kommer att passera norr om bebyggelsen i Lexe och korsa över Hamnleden och vidare över E4. Det är viktigt att klargöra hur dessa korsningspunkter ska utformas eftersom det kan påverka omfattningen och behovet av ombyggnader på dessa vägar. Det finns även här ett underlag som visar att det finns goda möjligheter att lösa dessa frågor utan allt för stora konsekvenser. Efter korsningen av E4 har det preciserats en framtida spårdragning både för Ostkustbanan/ Norra Stambanan samt en framtida lösning för Bergslagsbanan på ett sätt som gör det möjligt att påbörja en exploatering av det planerade logistikområdet i Tolvforsskogen innan dubbelspåret byggs. Även utrymme för ett framtida behov av godsbangård i detta område har beaktats. Anslutning mellan N Stambanan och Ostkustbanan Där det nya dubbelspåret når Norra Stambanan mot Industrispår Norrsundet I dagsläget trafikeras inte industrispåret till Norrsundet, men spåret rustades för några år sedan och är i förhållandevis gott skick. Vid utbyggnad enligt planförslaget måste spåret från Hamrångefjärden, genom Bergby till anslutningen mot den nya Ostkustbanan i Axmartavlan finnas kvar. Kostnadsbedömning Trafikverket har tagit fram en översiktlig kostnadsbedömning för båda alternativen på delen Gävle-Axmartavlan. Denna visar på en skillnad med ca 10% där det västliga alternativet är dyrast. Det finns ingen samhällsekonomisk beräkning gjord, men däremot har Trafikverket presenterat hastighetsprofiler för de två alternativen som visar att det västliga alternativet har en potential på ca 30 km/tim högre genomsnittshastighet än det östra alternativet. Detta ger troligen väsentliga vinster i en samhällsekonomisk beräkning. Likaså 32

33 Gällande planer Planförutsättningar finns en oro hos Trafikverket kring utbyggnad i det östra alternativet och de störningar som det kan innebära för befintlig tågtrafik. Detta kan också ge betydande påverkan på en samhällsekonomisk beräkning. Skärjån/Axmar brukspark I den kartskala och med den övergripande beskrivning som dubbelspåret har i översiktsplanen är det svårt att tydligt se hur en framtida lösning för passage över Skärjån blir. Även om en möjlig passage i den västra delen av den östra korridoren inte kan uteslutas, bedöms förutsättningarna vara bättre i det västra alternativet. Passagen bör dock ske väster om Nydammen (m.a.o. i det västra alternativets västra hälft). Ett fysiskt intrång i det nybildade kulturreservatet kring Axmar Bruk är inte aktuellt i något av alternativen. Däremot uppstår ett större avstånd mellan järnvägen och kulturvärdena vid val av det västra alternativet. Detta upplevs positivt ur kulturmiljösynpunkt. Överhammaren som idag ligger utanför kulturreservatet och mellan de två aktuella dubbelspårskorridorerna kommer då också att bättre kunna knytas till kulturreservatet vilket bidrar positivt till det samlade kulturvärdet. 33

34 Planförutsättningar Fördjupningar tågstopp För den regionala trafiken och därmed för regional utveckling, har utvecklingen av regionala tågstopp mycket stor betydelse. Orter som har tillgång till tågstationer har bättre förutsättningar för befolkningsutveckling och näringslivsetablering. De stationsnära lägena är dessutom ofta mer intressanta för olika typer av exploatering. Inom planförslaget finns två utpekade platser för regionala tågstopp, ett i Hagsta och ett söder om Sätra nära sjukhuset kallat Gävle Västra, se figur 10. Axmarby Hagsta Hagsta är det naturliga läget för regional tågstation längs föreslagen spårsträckning, nära både E4 och väg 303. Bebyggelsen i Hamrångebygden är såpass utspridd så ett stationsläge oavsett placering kommer att kräva ytterligare åtgärder för att få en god tillgänglighet. Den föreslagna placeringen vid väg 303 väster om Hagsta har förhållandevis få bostäder inom gång-/cykelavstånd. Det kommer därför att krävas en kompletterande lösning med kollektivtrafik för transport till tågstationen. Utformningen av en sådan lösning blir viktig i det fortsatta planarbetet. Hamrångefjärden Hagsta Oslättfors Björke Iggön Eskön Denna översiktsplan pekar ut ytan för tågstopp vid Hagsta som strategiskt område för regionalt tågstopp, se figur 11. Utpekandet syftar till att säkerställa intresset för tågstoppet, men också verksamheter som kan dra nytta av närheten till tågstoppet. Förutsättningar allmänna intressen för tågstopp Hagsta: Området inskränker inga särskilt utpekade allmänna intressen. Inom 1km från tänkt stationsläge finns ca 30 boende och inom 3 km finns ca 550 boende. Gävle Västra Valbo Gävle Bönan Furuvik Fördelar: Gott om utrymme Möjlighet till pendlarstation Ökad tillgänglighet, framförallt norrut via järnväg. Ligger nära E4 och anslutning mot Ockelbo (Rv 303) Stör få almänna intressen Hästbo Nackdelar Få boende med gång- och cykelavstånd. Främlingshem Dubbelspår, Ostkustbanan Hagsta Strategiskt område regionalt tågstopp Hedesunda Rv 303 Tågstopp Hagsta E4 Meter µ Figur 10. Översikt över placering av regionala tågstopp. Redovisas i röd ruta. Figur 11. Utpekat område för tågstopp Hagsta. 34

35 Dubbelspår, Ostkustbanan Gällande Gävle Västra planer Strategiskt område regionalt tågstopp Planförutsättningar Tågstopp Gävle Västra Meter µ Figur 12 Utpekat område för tågstopp Gävle Västra. Gävle Västra Många remissinstanser har uppmärksammat den potential som ett nytt stationsläge vid Länssjukhuset har. Gävle kommun har bland annat av den anledningen startat ett planarbete för en utveckling av en regionaltågstation - Gävle västra. I planarbetet ska en beskrivning ske av de olika intressen som kan gynnas av ett sådant stationsläge, samt vilken påverkan detta kan få på övriga spåranläggningar i Gävle. Planarbetet ska också omfatta exploateringsmöjligheter som kan uppstå till följd av en ny tågstation. Denna översiktsplan pekar ut ytan för tågstopp Gävle Västra som strategiskt område för regionalt tågstopp, se figur 12. Utpekandet syftar till att säkerställa intresset för tågstoppet, men också verksamheter som kan dra nytta av närheten till tågstoppet. Hur området nyttjas på bästa sätt i samband med ett nytt tågstopp behöver utredas vidare. Förutsättningar allmänna intressen för tågstopp Gävle Västra: Området angränsar till vattentäkt Gävle-Valboåsen. Området angränsar till Tolvfors och Lexe, område av kulturhistoriskt värde. Elanläggningar i form av högspänningsledning och fördelningsstation tillhörande Vattenfall finns inom området. Inom 1km från tänkt stationsläge finns ca 5000 boende och inom 3 km finns ca boende. Fördelar: Bidrar till ökat användande av hållbara transporter då järnvägen blir mer tillgänglig. Ger ökad tillgänglighet till Länssjukhuset, Gävle sjukhus. Ger ökad tillgänglighet till verksamhetsområde Teknikparken. Är ett alternativt läge för pendlarparkering, avlastar Gävle C från pendlartrafik. Ökar tillgängligheten för boende i Sätra (ca personer), och områden med omnejd till stationsläget, att resa regionalt. Skapar möjlighet till ny bussgata mellan sjukhusområdet och Sätra. Ger attraktionskraft åt nya verksamheter att etablera sig nära stationsläget. Nackdelar: Kan öka belastning på vattentäkt Gävle-Valboåsen. Nuvarande högspänningsledning och transformatorstation behöver troligtvis flyttas/justeras. Kan negativt påverka Tolvfors och Lexe som är av kulturhistoriskt värde. 35

36 Rubrik 1 Ingress Brödtext 1 Brödtext 2 Rubrik 2 Rubrik 3 Rubrik 4 Brödtext 1 Brödtext 2 Miljökonsekvensbeskrivning Bildtext Punktlista Punktlista Citat i bild Kolofon Rubrik Kolofon Här beskrivs planförslagets miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser utifrån den översiktliga bild planen ger i detta skede. Innehåll Avgränsning Miljömål Alternativ Konsekvensmatris 36

37 Miljökonsekvensbeskrivning I detta avsnitt redovisas konsekvenser av Gävle kommuns fördjupade översiktsplan för dubbelspårig Ostkustbana Gävle Sundsvall. Konsekvensanalysen utgör en miljökonsekvensbeskrivning, men syftar också till att vara en bredare analys av planen utifrån de tre hållbarhetsaspekterna: ekologisk, social och ekonomisk. Den fysiska planeringen ska medverka till att nå en långsiktig hållbar utveckling. I det arbetet är kommunens översiktsplanering ett viktigt instrument. För att avgöra hur den fördjupade översiktsplanen medverkar till en hållbar utveckling ska det enligt miljöbalken upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanens konsekvenser när det gäller inverkan på miljön, betydelsen för hälsa och säkerhet, hushållning med naturresurser, sociala samt samhällsekonomiska aspekter också tydligt framgå. genare och mer energibesparande väg. Detta bidrar på sikt till minskade utsläpp av växthusgaser och ökad miljömåluppfyllelse. Frisk luft Dubbelspåret medger ökad trafikering på järnväg vilket på sikt kan leda till minskade utsläpp från vägtrafiken och ge miljömålsuppfyllelse. Levande sjöar och vattendrag I delar av alternativet kommer järnvägen att passera små och stora vattendrag. Beroende på exakt utformning av passager och vidtagna skyddsåtgärder under byggskedet blir påverkan mer eller mindre betydande för fisk och andra djur. Myllrande våtmarker delar av alternativet gör intrång i våtmarker enligt Länsstyrelsernas våtmarksinventering, vilket påverkar miljömålet negativt. Miljökonsekvensbeskrivning Avgränsning I samrådshandlingen beskrevs två alternativ för utbyggnad av dubbelspårig järnväg, både för delen Gävle - Axmartavlan och delen vidare norrut till kommungränsen. I denna granskningshandling förordas ett av alternativen. I MKB:n beskrivs dock båda alternativen där det östra alternativet blir att betrakta som ett jämförelsealternativ för det förordade västra alternativet. Konsekvensanalysen är avgränsad till de alternativa spårkorridorerna inklusive influensområde. Spårkorridorerna överensstämmer med riksintresse för planerad järnväg för Ostkustbanan Gävle-Sundsvall, samt den förstudie som Trafikverket tagit fram i november Miljömål Enligt Miljöbalken kap ska miljökonsekvensbeskrivningen inkludera en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet. Här följer en redovisning av de, för planförslaget relevanta, nationella miljökvalitetsmål samt regionala och lokala mål som berörs i kommunernas miljökonsekvensbeskrivningar. Nationella miljökvalitetsmål Följande nationella miljökvalitetsmål som kan komma att påverkas av de aktuella planerna för Ostkustbanan har identifierats: Begränsad klimatpåverkan Utbyggnaden med nytt spår ökar kapaciteten för järnvägen och kommer därmed öka förutsättningarna för att avlasta vägtrafiken. Tåg som idag måste ta omvägar får en Säker strålmiljö På de sträckor där utbyggnadsalternativet innebär ett ökat avstånd från bebyggelse erhålls positiva effekter, vilket bidrar till måluppfyllelse. Grundvatten av god kvalitet Risk för påverkan på grundvattenresurser finns, men alternativet bidrar till att flytta järnvägen bort från grundvattentäkter i stora delar. Viss påverkan kan ske på enskild vattenförsörjning. Det är av stor vikt att åtgärder vidtas under byggtiden. Risken för påverkan är övervägande positiv för måluppfyllelsen. Levande skogar Delar av alternativet tar skogsmark i anspråk. Hänsyn tas i planerings- och byggskedet till skyddsvärd skog och grova träd. Intrången i skogsmark är negativt för miljömålsuppfyllelsen. Ett rikt odlingslandskap Alternativet innebär att befintlig järnväg kan tas bort genom delar av odlingslandskapet. Ett minskat intrång i odlingslandskap är positivt för måluppfyllelsen. God bebyggd miljö På enstaka platser kan utbyggnadsalternativet göra intrång i skyddsvärda kulturmiljöer, vilket är negativt för måluppfyllelsen. Genom planerade skyddsåtgärder för bland annat säkerhet och buller bedöms utbyggnadsalternativet bidra till uppfyllande av miljömålet. Ett rikt växt- och djurliv Flera av alternativen innebär exploatering av tidigare orörda ytor vilket riskerar att skapa barriäreffekter för flora och fauna som på sikt kan påverka den biologiska mångfalden. Genom olika anpassningsåtgärder som exempelvis anläggning av ekodukter i känsliga områden kan målet ändå antas vara möjligt att uppfylla. 37

38 Miljökonsekvensbeskrivning Övriga relevanta mål Förutom de nationella miljökvalitetsmålen finns ett antal regionala och lokala miljömål som huvudsakligen utgörs av länsstyrelsens och kommunens egna konkretiseringar av de nationella miljökvalitetsmålen. Övriga relevanta mål som planen berör är de nationella transportpolitiska målen, de nationella folkhälsomålen och samtliga mål som berör såväl det lokala näringslivets som regionens utveckling i stort. Alternativ Nedan följer en beskrivning av de olika alternativen och deras konsekvenser. Nedanstående text kompletteras av konsekvensmatrisen som följer, där en påverkansbedömning gjorts för de olika aspekterna. I och med att alternativet till största delen går i ett skogslandskap blir påverkan på landskapsbilden väldigt liten. Sträckningen måste däremot passera flera naturvärden vilket kan påverka dessa intressen, framförallt längs med Testeboån och Hamrångeån samt ett antal lokala intressen. Utbyggnaden av dubbelspår kan ge skador på vattenförekomsterna, framförallt under byggtiden. Det västra alternativet passerar över vattentäkt Valboåsen redan idag genom Bergslagsbanan, och över Lössenåsen/ Hamerångefjärdens vattentäkt en kortare sträcka. Påverkan bedöms bli relativt liten. Ett västligt alternativ beräknas få en genomsnittshastighet på cirka 275km/h vilket är en väsentlig ökning från dagens snitthastighet. Nollalternativet Nollalternativet innebär att dagens enkelspåriga järnväg behålls med nödvändiga drift- och underhållsåtgärder. Nödvändiga drift- och underhållsåtgärder förutom vidmakthållande av dagens anläggning kan innebära att bullerskyddsåtgärder, enstaka åtgärder för att bygga bort plankorsningar och förbättringar av signalsystem med mera utförs. Nollalternativet innebär även en begränsad kapacitet längs Ostkustbanan, Gävle Sundsvall. Högre belastning på sträckan ökar även restiden. Det behov av transporter som finns längs sträckan måste lösas via andra transporter, troligtvis via vägnätet. Östligt alternativ (Jämförelsealternativ) Det östra alternativet följer mestadels det befintliga stråket bortsett från några uträtningar av spårdragningen. Det innebär att störningsbilden ökar då flertalet bostäder ligger nära järnvägen. Det leder troligtvis i sin tur till att flera bostäder kan behöva lösas in på grund av att man inte klarar riktvärdena för buller och vibrationer m.m. En sådan förändring av miljön kan påtagligt påverka landskapsbild och kulturmiljövärden. Vägkorsningar kommer att behöva byggas om till planskilda korsningar. Planskilda korsningar kommer att resultera i en minskad fysisk barriäreffekt av järnvägen men ger konsekvenser i form av ökad visuell påverkan på landskapet. Ett dubbelspår är en investering som gynnar den regionala utvecklingen. Utmed Norrlandskusten finns en befolkningskoncentration med ca invånare, en omfattande del av svensk basindustri och stor potential för tillväxt. Hög kapacitet och pålitlig trafik på järnväg är helt avgörande för såväl näringslivet som samhällsutvecklingen i övrigt. Vid ett nollalternativ begränsas därför både tillväxtmöjligheter och utveckling mot ett mer hållbart samhälle. Gävle C Axmartavlan Västligt alternativ Vid ett västligt alternativ tas befintlig sträckning bort. Det innebär en förflyttning av järnvägstrafik från det befintliga spåret som till stor del går nära bebyggelse, till att i största delen gå i skogslandskap. Det innebär att många människor slipper störningar från järnvägen, medan väldigt få ökar sin störningsnivå. I ett västligt alternativ ses också möjligheter till att bygga en regional tågstation vid Lexe, norr om Gävle sjukhus, med trafik i både nord-syd och öst-västlig riktning. Potential att i framtiden ansluta Bergslagsbanan norr om Valbo/Hagaström vid Tolvforsskogen finns också med i det västliga alternativet. Enligt översiktsplanen finns även planer på ett verksamhetsområde för logistik i Tolvforsskogen väster om Sätra, vilket då även kan kopplas till järnvägen. Det östra alternativet passerar flera naturvärden som påverkas vid en utbyggnad av dubbelspår. Framförallt över Testeboån och Hamrångeån där höga naturvärden i form av riksintresse, naturreservat och Natura 2000 finns, men också vid naturreservatet Sjugarna och riksintresse och naturreservat Mårdängssjön. Utbyggnaden av dubbelspår kan ge skador på vattenförekomsterna, framförallt under byggtiden. Det östra alternativet passerar över vattentäkt Valboåsen och Lössenåsen/Hamerångefjärdens vattentäkt redan idag genom befintlig sträckning av Ostkustbanan. Påverkan bedöms bli påtaglig då järnvägen i större delar går längs åsen. Ett västligt alternativ beräknas få en genomsnittshastighet på cirka 243km/h vilket är en ökning från dagens snitthastighet. Axmartavlan Norra kommungränsen Västligt alternativ Det västliga alternativet tar en genare väg mot Ljusne. I och med att alternativet går genom ett skogslandskap så bör påverkan på landskapsbilden bli liten. Eventuellt kan visuella störningar ske vid passage av Skärjån. I den gemensamma sträckningen för östligt och västligt alternativ kan viss påverkan ske på odlingslandskapet och kulturmiljön kring Axmar by. 38

39 Östligt alternativ I och med att alternativet går genom ett skogslandskap så bör påverkan på landskapsbilden bli liten. Eventuellt kan visuella störningar ske vid passage av Skärjån och i anslutning till kulturreservatet vid Axmar bruk. I den gemensamma sträckningen för östligt och västligt alternativ kan viss påverkan ske på odlingslandskapet och kulturmiljön kring Axmar by. Sammanfattning Miljökonsekvensbeskrivning Gävle C - Axmartavlan Den största skillnaden mellan alternativen är att det östliga alternativet går genom stor del bebyggelse och det västra alternativet går genom skogslandskap. Det innebär att i det östra alternativet finns fler antal boende intill järnvägen som kan påverkas av störningar. Den bebyggelse som det östra alternativet passerar genom har även höga kulturvärden, något som riskerar att påverkas vid utbyggnad av dubbelspår. Byggande efter befintligt spår påverkar även spårtrafiken negativt under byggtiden. Det västliga alternativet med en snitthastighet på 275km/h ger en väsentlig förbättring jämfört med både nollalternativ och det östliga alternativet. Axmartavlan - Norra kommungränsen Skillnaden mellan alternativen är inte särskilt stor inom Gävle kommun, även om det kan anses vara marginella fördelar med alternativ väst, som exempelvis något genare spårdragning. De viktigaste argumenten för val av alternativ väst ligger på denna delsträcka i Söderhamns kommun. 39

40 Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvensmatris Gävle C - Axmartavlan Tabell 5. Visar den påverkan som bedöms för vardera alternativ i streckan Gävle C - Axmartavlan. Konsekvensmatrisen är uppdelad i faktorer och temagrupper, är varje temagrupp har bedömts i en sammanvägd bedömning. Stor positiv påverkan Medel positiv påverkan Liten eller ingen påverkan Medel negativ påverkan Stor negativ påverkan Mycket stor negativ påverkan Västligt alternativ Östligt alterntativ (Jämförelsealternativ) Nollalternativ Riksintresse natur Passerar en kortare strecka över Passerar en längre strecka över riksintressen Inga nya intrång sker i riksintresse för natur. riksintresse Natur, Testeboån-Lundbosjön för Natur, Testeboån-Lundbosjön, och Hamerångeån Hamerångeån och Mårdängsjön-Hillesjön. Natura 2000 Naturreservat Övriga naturvärden Riksintresse friluftsliv 6 3 kap. och 2 4 kap. Friluftsliv och turism Stora opåverkade områden Tysta områden Barriäreffekter Riksintresse kulturmiljö Natur Friluftsliv Passerar en kortare strecka över Natura 2000 område, Testeboån Passerar en kortare strecka över Naturreservat, Testeboån. Inom området finns 19 rödlistade objekt. De flesta bör kunna undvikas. Inom och tangerande till området finns 2 biotopskyddsområden. Berörs ej Berör inga utpekade friluftsområden. En liten påvekan kommer att ske i och med att naturmark tas i anspråk. Innebär samtidigt att mark längs befintlig järnväg frigörs och återställs. Finns inga utpekade, kan dock påverka framtida utpekande av stort opåverkat område. Sträcker sig främst längs E4, men kan längs vissa sträckor påverka områden som kan anses vara tysta. Områden kring befintligt sträckning blir tystare. Korsningar sker planskilt, och utom bebyggelse. Positiv effekt genom att befintlig järnväg tas bort. Passerar förbi RI kultur, Sätra Natur Friluftsliv Passerar längre sträcka över Natura 2000 område, Testeboån - nedre. Passerar en längre strecka över/förbi naturreservat Sjugarna. Passerar även genom utredningsområde för naturreservat Mårdängsjön och nedre Testeboån. Inom området finns rödlistade objekt. Området tangerar till ett biotopskyddsområden. Berörs ej Berör inga utpekade friluftsområden. Passerar genom område som idag är järnväg. Finns inga utpekade stora opåverkade områden. Passerar genom område som idag är järnväg. Sträcker sig främst längs bebyggd miljö. I övrigt längs befintlig järnväg. Bredare barriär inom bebyggelse. Tangerar RI kultur, K 801, Strömsbro Natur Friluftsliv Inga nya intrång sker i Natura 2000 områden. Inga nya intrång sker i naturreservat. Inga nya intrång sker i naturmiljön. Berörs ej Berör inga utpekade friluftsområden. Passerar genom område som idag är järnväg. Finns inga utpekade stora opåverkade områden. Passerar genom område som idag är järnväg. Påverkas ej. Inga nya barriärer skapas i den fysiska miljön på grund av järnvägen. Tangerar RI kultur, K 801, Strömsbro Kulturreservat Kulturvärden Landskapsbild Fornlämningar Kulturmiljö Berörs ej Berörs ej Berörs ej Kulturhistorisk bebyggelse finns i Nynäs industriområde, Tolvfors och Lexe. Idag finns Bergslagsbanan som är dubbelspårig en kortare bit ut ur Gävle stad, sedan enkelspårig. Vid etablering av ny regional tågstation planeras fyra spår i sträckningen fram till västra sidan om E4. Inget intrång kommer att ske på området för Tolvfors bruk, dock kan den regionala tågstationens närvaro påverka upplevelsen av kulturmiljön. Inga utpekade landskapsvärden. Sträckningen går mestadels genom skogslandskap. Den känsligaste miljön finns i södra delen, genom Gävle stad. Öppna Kulturmiljö delar vid Testeboån och Hamerångeån kan [Citat i bild] Ute facipsusto också ses som känsliga delar ur landskapssynpunkt. con utpat wis diamet velis Fornlämningar finns i skogsområdena som dolor vittnar om si.ex forna tiders exero aktiviteter odigna i skogen. faci Omfattning på påverkan är osäker då tionse fornlämningarna tatum inte är venis tillräckligt dolore utredda. modiatie do odiam doleni. Kulturhistorisk bebyggelse finns i Hille by med kyrka, Varva-Mårdäng, Hillevägen. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer finns i centrala Hamrånge/Bergby, samt söder om Hamrånge. Dessa miljöer ses som känsliga för större intrång och förändring av miljön. Ett dubbelspår innebär ett större intrång i miljön än ett enkelspår. Viss bebyggelse kan komma att trängas undan, vilket då påverkar miljön. Eventuella planskilda lösningar mellan väg och järnväg innebär stor påverkan på miljön. Odlingslandskap med varierande karaktärer i Björke, Trödje samt centrala Hamerångebygden. Eventuella planskilda lösningar mellan väg och järnväg kan innebära stor visuell påverkan i den nuvarande kulturhistoriska miljön. Fornlämningarna är koncentrerade till byarna vilket berättar att det är gamla bolägen. Omfattning på påverkan är osäker då fornlämningarna inte är tillräckligt utredda. Kulturmiljö Inga nya intrång sker i kulturmiljön. Inga nya intrång sker i landskapsbilden sker. Inga nya intrång sker. Fortsätter på nästa sida 40

41 Konsekvensmatris, Gävle C - Axmartavlan fortsättning Västligt alternativ Östligt alterntativ (Jämförelsealternativ) Nollalternativ Jord- och skogsbruk Lite eller ingen åkermark påverkas av Åkermark vid Hille och Björke och Bergby/ Inga nya intrång sker. alternativet. Hamrånge påverkas genom utökning till dubbelspår. Luft Vatten Riksintresse vindkraft Klimat och energi Buller Vibrationer Magnetiska fält Förorenade områden "Farligt gods/ Risk för olyckor" Riksintresse kommunikationer Kommunikationer under byggtiden Kommunikationer Måluppfyllnad Regional utveckling Naturresurser Miljö- och riskfaktorer Kommunikationer Övrigt Transporter med tåg minskar utsläppen av miljögifter från transportsektorn. Västra alternativet framförs kortare delar på vattentäkt för Valboåsen redan idag genom Bergslagsbanan, och kortare sträckning över Lössenåsen/ Hamerångefjärden. Ett fåtal vattenförekomster med risk att inte uppnå miljökvalitetsnormerna passeras av alternativet. Passerar genom/tangerar riksintresseområde för vindkraft, X027 och X021 Bättre infrastruktur för tåg innebär bättre möjligheter för ett hållbart resande. Många boende som idag är bullerutsatta får minskad störning. Ett fåtal nya bostäder påverkas av ny järnvägssträckning. Skapar även möjlighet att bygga bort Bergslagsbanans sträckning genom Valbo. Förekommande jordart längs med nytillkommen sträcning nära bebyggelse, Tolvfors söder om Sätra, är morän som förmedlar vibrationer i relativt låg grad. Längs med befintlig sträckning mellan Sjukhuset och Gävle C förekommer främst sand och grus. Ett fåtal nya boende till inga boende kommer att påverkas av vibrationer. När idag befintligt spår tas bort kommer antalet störda boende att minska drastiskt. Naturresurser Miljö- och riskfaktorer samhällsutvecklingen i övrigt. Alternativet [Citat i bild] Ute facipsusto skapar även nya tillväxtmöjligheter där nuvarande ostkustbana går då mark frigörs con utpat wis diamet velis och störningsbilden förändras. dolor si.ex exero odigna faci tionse tatum venis dolore modiatie do odiam doleni. Transporter med tåg minskar utsläppen av miljögifter från transportsektorn. Östra alternativet framförs längre sträckor på vattentäkt för Valboåsen och Lössenåsen/Hamerångefjärden. All järnväg på känsliga vattenområden innebär en risk. Flera vattenförekomster med risk att inte uppnå miljökvalitetsnormerna passeras av alternativet. Passerar genom/tangerar riksintresseområde för vindkraft, X021 Bättre infrastruktur för tåg innebär bättre möjligheter för ett hållbart resande. Sträcker sig genom tät bebyggelse med bostäder nära inpå. Har mycket stor negativ påverkan på miljön för boende nära järnvägen. Vid utbyggnad av dubbelspår kommer störningsnivån att öka i och med mer trafik. Eventuellt kommer bostäder att lösas in som ej kan uppnå en tolerant störningsnivå. Förekommande jordart längs med sträckningen nära bebyggelse är i huvudsak sand som förmedlar vibrationer i relativt hög grad. Vid utbyggnad av dubbelspår kommer störningsnivån att öka i och med mer trafik. Eventuellt kommer bostäder att lösas in som ej kan uppnå en tolerant störningsnivå. Naturresurser Miljö- och riskfaktorer Transporter med tåg minskar utsläppen av miljögifter från transportsektorn. Denna förbättring uteblir jämfört med de andra alternativen. I nollalternativet alternativet framförs längre sträckor på vattentäkt för Valboåsen och Lössenåsen/Hamerångefjärden. All järnväg på känsliga vattenområden innebär en risk. Inga intrång sker. Färre järnvägsburen trafik innebär ökad mindre hållbar trafik på vägnätet, vilket ger mer utsläpp av miljögifter. Befintliga bullerstörningar kvarstår och kan öka något med ökad trafik. I och med att inget nytt spår byggs mister man möjligheten att rätta till vissa störda områden. Befintliga vibrationsstörningar kvarstår och kan öka något med ökad trafik. I och med att inget nytt spår byggs mister man möjligheten att rätta till vissa störda områden. Liten eller ingen förändring sker. Liten eller ingen förändring sker. Liten eller ingen förändring sker. Den största koncentrationen finns i de tätbebyggda områdena kring Näringen. Nästan inga längs med den nya västliga sträckningen. Borttagning av befintlig järnvägssträckning innebär att risken för konsekvenser minskar. Andelen känsliga områden (exempelvis vattentäckter, bostäder) intill järnvägen minskar. Riksintresse för kommunikationer tillgodoses. Nytt spår byggs i helt ny sträckning. Utbyggnad av nytt dubbelspår ökar både kapacitet och minskar restiden. Möjliggör god förbindelse till en eventuell hållplats vid Lexe. Dubbelspåret är en förutsättning för de transportpolitiska målen. Miljömål avseende luft och klimat påverkas positivt, samt även mål avseende boendemiljön i förhållande till det östliga alternativet. Gynnar regional utveckling. Hög kapacitet och pålitlig trafik på järnväg är helt avgörande för såväl näringslivet som Kommunikationer Övrigt Den största koncentrationen finns i de tätbebyggda områdena kring Näringen. I övrigt finns några längs befintlig järnvägssträckning mellan Gävle C och Norra kommungränsen. Omgivningens känslighet längs spåret blir den samma som idag. Dock ökar trafiken något. Samt att avståndet till vissa anläggningar kan minska i och med att ett dubbelspår tar mer plats än det befintliga spåret. Riksintresse för kommunikationer tillgodoses. Utbyggnad av nytt dubbelspår i befintlig sträckning kan skapa problem för järnvägstrafiken under byggprocessen i form av trafikstörningar. Utbyggnad av nytt dubbelspår ökar både kapacitet och minskar restiden. Kan innebära flera vägkorsningar som är svåra att bygga planskilt, vilket ger viss påverkan på övriga kommunikationer. Dubbelspåret är en förutsättning för de transportpolitiska målen. Miljömål avseende luft och klimat påverkas positivt. Alternativet går inte i linje med mål för god bebyggd miljö. Gynnar regional utveckling. Hög kapacitet och pålitlig trafik på järnväg är helt avgörande för såväl näringslivet som samhällsutvecklingen i övrigt. Kommunikationer Övrigt Förorenade områden kan innebära risker i samband med anläggningsarbeten. Eftersom anläggningsarbeten blir begränsade i nollalternativet bedöms påverkan vara liten. Omgivningens känslighet längs spåret blir den samma som idag. Dock kan risken öka något i och med ökad trafik. I och med att inget nytt spår byggs mister man möjligheten att rätta till vissa störda områden. Inga intrång sker. Mindre påverkan vid byggande av mötesstationer. Kapacitetsbehov löses med utbyggnad av mötesstationer, men kommer aldrig att kunna fylla behovet. Restiderna kommer troligtvis att öka och tillförlitligheten att minska. Nollalternativet uppfyller inte de transportpolitiska målen. Den störningsnivå som är idag blir den samma med eventuellt en liten ökning. Mål för klimat och luft främjas inte då tillkommande transporter måste läggas på framförallt vägnätet istället för järnväg. Vid ett nollalternativ begränsas den regionala utvecklingen då den är i starkt behov av tillförlitliga, effektiva och hållbara transportmöjligheter. Miljökonsekvensbeskrivning 41

42 Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvensmatris, Axmartavlan - Norra kommungränsen Tabell 6. Visar den påverkan som bedöms för vardera alternativ i streckan Axmartavlan - Norra kommungränsen. Konsekvensmatrisen är uppdelad i faktorer och temagrupper, är varje temagrupp har bedömts i en sammanvägd bedömning. Stor positiv påverkan Medel positiv påverkan Liten eller ingen påverkan Medel negativ påverkan Stor negativ påverkan Mycket stor negativ påverkan Västligt alternativ Östligt alterntativ (Jämförelsealternativ) Nollalternativ Riksintresse natur Passerar över riksintresse natur, Skärjån. Passerar över riksintresse natur, Skärjån. Osäkert om spårdragning kommer ske intill befintlig bana eller inte. Inga nya intrång sker i riksintresse för natur. Natura 2000 Natur Passerar genom Natura 2000 område, Skärjån Natur Passerar genom Natura 2000 område, Skärjån. Osäkert om spårdragning kommer ske intill befintlig bana eller inte. Natur Inga nya intrång sker i Natura 2000 områden. Naturreservat Berörs ej Berörs ej Inga nya intrång sker i naturreservat. Övriga naturvärden Inom området finns 1 rödlistad art som bör kunna undvikas. Passerar förbi odlingslandskapet vid Axmar med natur och kulturvärden. Inom området finns 1 rödlistad art som bör kunna undvikas. Passerar förbi odlingslandskapet vid Axmar med natur och kulturvärden. Inga nya intrång sker i naturmiljön. Riksintresse friluftsliv 6 3 kap. och 2 4 kap. Berörs ej Berörs ej Berörs ej Friluftsliv och turism Stora opåverkade områden Friluftsliv Berör inga utpekade friluftsområden. En liten påvekan kommer att ske i och med att naturmark tas i anspråk. Innebär samtidigt att mark längs befintlig järnväg frigörs och återställs. Finns inga utpekade stora opåverkade områden, kan dock påverka framtida utpekande av stort opåverkat område. Friluftsliv Berör inga utpekade friluftsområden. Passerar genom område där järnvägen ligger idag. Finns inga utpekade stora opåverkade områden. Friluftsliv Inga nya intrång sker. Inga nya intrång sker. Tysta områden Kan komma att påverka områden som idag anses vara tysta. Sträcker sig i områden där järnvägen går idag. Påverkas ej. Barriäreffekter Järnvägen går utom bebyggelse Järnvägen går utom bebyggelse Järnvägen går utom bebyggelse Riksintresse kulturmiljö Passerar förbi RI kultur, Sätra Tangerar RI kultur, K 801, Strömsbro Berörs ej Kulturreservat Berörs ej Tangerar kulturreservat för Axmar bruk Tangerar kulturreservat för Axmar bruk Kulturvärden Passerar likt idag odlingslandskapet vid Axmar med natur och kulturvärden. Passerar likt idag odlingslandskapet vid Axmar med natur och kulturvärden. Inga nya intrång sker i kulturmiljön. Landskapsbild Kulturmiljö Alternativet följer mestadels skogslandskap med ringa påverkan på landskapsbilden. Passerar odlingslandskapet vid Axmar med natur och kulturvärden. Det i övrigt känsligaste området ur landskapsbildssynpunkt är det halvöppna landskapet vid Skärjån. Kulturmiljö Alternativet följer mestadels skogslandskap med ringa påverkan på landskapsbilden. Passerar likt idag odlingslandskapet vid Axmar med natur och kulturvärden. Det i övrigt känsligaste området ur landskapsbildssynpunkt är det halvöppna landskapet kring Lillsjön vid Skärjån där järnvägen idag passerar. Kulturmiljö Inga nya intrång sker i landskapsbilden sker. Fornlämningar Få utpekade fornlämningar inom alternativet. Få utpekade fornlämningar inom alternativet. Inga nya intrång sker. Jord- och skogsbruk Påverkan på jord och skogsbruk bedöms vara liten. Påverkan på jord och skogsbruk bedöms vara liten. Inga nya intrång sker. Luft Vatten Naturresurser Transporter med tåg minskar utsläppen av miljögifter från transportsektorn. Båda alternativen framförs förbi vattentäkt vid Axmar by. Denna täkt är inte utpekad men bör ändå tas stor hänsyn till. Naturresurser Transporter med tåg minskar utsläppen av miljögifter från transportsektorn. Båda alternativen framförs förbi vattentäkt vid Axmar by. Denna täkt är inte utpekad men bör ändå tas stor hänsyn till. Naturresurser Transporter med tåg minskar utsläppen av miljögifter från transportsektorn. Denna förbättring uteblir jämfört med de andra alternativen. Inga nya intrång sker. Riksintresse vindkraft Berörs ej Berörs ej Berörs ej Klimat och energi Bättre infrastruktur för tåg innebär bättre möjligheter för ett hållbart resande. Bättre infrastruktur för tåg innebär bättre möjligheter för ett hållbart resande. Färre järnvägsburen trafik innebär ökad mindre hållbar trafik på vägnätet, vilket ger mer utsläpp av miljögifter. Fortsätter på nästa sida 42

43 Konsekvensmatris, Axmartavlan - Norra kommungränsen, fortsättning Buller Vibrationer Västligt alternativ Östligt alterntativ (Jämförelsealternativ) Nollalternativ Miljö- och riskfaktorer Få känsliga bostäder eller verksamheter finns inom området. Få känsliga bostäder eller verksamheter finns inom området. Miljö- och riskfaktorer Få känsliga bostäder eller verksamheter finns inom området. Få känsliga bostäder eller verksamheter finns inom området. Miljö- och riskfaktorer Låg känslighet i området. Låg känslighet i området. Magnetiska fält Liten eller ingen förändring sker. Liten eller ingen förändring sker. Liten eller ingen förändring sker. Förorenade områden "Farligt gods/ Risk för olyckor" Inget utpekat förorenat objekt i västlig sträckning. Passerar få känsliga områden. Känsliga delar är Axmar vattentäkt samt övriga vattenförekomster. Väldigt få utpekade förorenade objekt i östlig sträckning. Passerar få känsliga områden. Känsliga delar är Axmar vattentäkt samt övriga vattenförekomster. Väldigt få utpekade förorenade objekt i befintlig sträckning. Omgivningens känslighet längs spåret blir den samma som idag. Dock kan risken öka något i och med ökad trafik. Referenslista Riksintresse kommunikationer Riksintresse för kommunikationer tillgodoses. Riksintresse för kommunikationer tillgodoses. Inga intrång sker. Kommunikationer under byggtiden Kommunikationer Kommunikationer Nytt spår byggs i helt ny sträckning. Utbyggnad av nytt dubbelspår ökar både kapacitet och minskar restiden. Kommunikationer Utbyggnad av nytt dubbelspår i befintlig sträckning kan skapa problem för järnvägstrafiken under byggprocessen i form av trafikstörningar. Utbyggnad av nytt dubbelspår ökar både kapacitet och minskar restiden. Byggande i befintligt spår kan ge en negativ påverkan under byggprocessen i form av trafikstörningar. Kommunikationer Mindre påverkan vid byggande av mötesstationer. Kapacitetsbehov löses med utbyggnad av mötesstationer, men kommer inte att kunna fylla behovet. Restiderna kommer troligtvis att öka och tillförlitligheten att minska. Måluppfyllnad Övrigt Dubbelspåret är en förutsättning för de transportpolitiska målen. Miljömål avseende luft och klimat påverkas positivt. Övrigt Dubbelspåret är en förutsättning för de transportpolitiska målen. Miljömål avseende luft och klimat påverkas positivt. Övrigt Nollalternativet uppfyller inte de transportpolitiska målen. Den störningsnivå som är idag blir den samma med eventuellt en liten ökning. Mål för klimat och luft främjas inte då tillkommande transporter måste läggas på framförallt vägnätet istället för järnväg. Regional utveckling Gynnar regional utveckling. Hög kapacitet och pålitlig trafik på järnväg är helt avgörande för såväl näringslivet som samhällsutvecklingen i övrigt. Gynnar regional utveckling. Hög kapacitet och pålitlig trafik på järnväg är helt avgörande för såväl näringslivet som samhällsutvecklingen i övrigt. Vid ett nollalternativ begränsas tillväxtmöjligheterna på grund av begränsade godstransporter, längre restider och opålitligare järnvägssystem. Referenslista Gävle kommun, Översiktsplan Gävle kommun, Översiktsplan Gävle stad Gävle kommun, Kulturmiljöbilaga Gävle stad - Del av översiktsplan Strålskyddsmyndigheten, Magnetfält och hälsorisker. Trafikverket, Elektromagnetiska fält omkring järnvägen. Trafikverket, Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik riktlinjer och tillämpning. Trafikverket, Järnvägen i samhällsplaneringen. Trafikverket, Förstudie Dubbelspår Ostkustbanan Gävle - Sundsvall. VISS, [ ] 43

44 Förutsättningar för alternativ öst (jämförelsealternativ) I detta kapitel beskrivs förutsättningarna för det alternativ där järnvägen går idag, det östra alternativet, och som är det alternativ som planförslaget jämförs med. Innehåll Gällande planer Natur Friluftsliv Kulturmiljö Landskap Jord och skogsbruk Vatten Utredningar och analyser 44

45 Förutsättningar för alternativ öst Alternativet följer i huvudsak befintlig bana på hela sträckan. Det handlar dock inte enbart om att bygga ett nytt spår intill befintligt. Eftersom det befintliga spåret innehåller många kurvor som begränsar möjligheten att uppnå önskad hastighet, kommer det behöva byggas helt nytt dubbelspår på många sträckor. Befintligt spår rör sig i sidled inom den redovisade korridoren, se karta på sidan 47, vilket gör att byggnationen av ett nytt dubbelspår kan behöva korsa befintligt spår vid ett flertal platser. För dubbelspår eftersträvas planskilda korsningar mellan väg och järnväg. Detta är dessutom ett absolut krav vid höga hastigheter upp mot 200 km/tim och däröver. Förutom byggnationen av järnvägsspår, kommer det därför att krävas omfattande vägombyggnader (t.ex. Björke, Hamrångefjärden, Bergby). F.L.1, Karaktärsområde Varva H.L.1, Karaktärsområde Varva och Hille by, H.K.1, Hille by med kyrka H.K.2, Varva, Mårdäng H.K.3, Hillevägen, H.G.1, Mårdängssjön H.G.5, Åar H.R.1, Riksintresse natur, Mårdängsjön & Hillesjön, H.L.2, Karaktärsområde Björke-Oppala Det stora antalet påverkade områden i det östliga alternativet beror dels på hög täthet av olika intressen och utpekande av ny bebyggelse, och dels på en bredare tilltagen spårkorridår. Naturmiljö Spårkorridoren berör följande skyddade områden: Alternativ Öst Alternativet passerar mycket bebyggelse. Det kommer att krävas omfattande bulleråtgärder för bostäder, och förmodligen kommer ett antal bostäder behöva lösas in. Förutsättningar Gällande planer Flera områden ur översiktsplan för Gävle stad 2025 påverkas på något sätt om det östra alternativets spårkorridor pekas ut i översiktsplanen. Följande områden skulle vid val av östligt alternativ behöva ändras till strategiska områden i väntan på att ett järnvägsspår fastställs, alltså områden som endast eventuellt kan bebyggas först när järnvägens position fastslagits: F.B.2, Lövbacksvägen, F.B.3, Vretbacka, delar av H.V.1, Område för sportaktivitet/industriområde, delar av H.B.3, Västerbacken, delar av H.B.4, Horsnäs, delar av H.B.5, Fransbovägen. Flera områden med utpekade värden kan komma att påverkas, vilka är följande: F.K.1, Västra Strömsbro, F.K.4, Stigs gård, F.K.5, Persbacka, F.G.4, Testeboåns strandnära grönområden, F.G.5, Grönområde Forsby, F.G.8, Nya rekreationsleder F.R.1, Riksintresse natur, Testeboån Lundbosjön med Testeboåns delta, F.R.3, Riksintresse kulturmiljö Strömsbro, Natura 2000-område Testeboån nedre Riksintresset för naturvård Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns delta Utökat strandskydd vid Testeboån om 200 meter. Riksintresset för naturvård Mårdängsjön-Hillesjön Sjugarnas naturreservat Natura 2000-området Skärjån Riksintresset för naturvård Skärjån Samtliga spårkorridorer berör ett antal kända naturobjekt av regional och lokal betydelse som kommer att påverkas i olika hög grad vid en järnvägsetablering. Friluftsliv I området finns inga utpekade friluftsområden. Däremot kan påverkan på de berörda naturområdena leda till en negativ effekt på det rörliga friluftslivet. Ett nytt spår längs befintlig sträckning ger inte särskilt stor påverkan på det rörliga friluftslivet. Samtidigt skulle ett avvecklande av spåret minska eller ta bort den befintliga barriär som spåret utgör. Längs befinglig spårkorridor tangeras främst grönområdena intill Mårdängs- och Hillesjön och Testeboån som fungerar som rekreationsområden. Kulturmiljö Den östliga spårkorridoren tangerar Trödje som är ett landskap med natur- och kulturvärden av regionalt intresse. Spårkorridoren går också in på följande kulturmiljöer: Strömsbro - riksintresse för kulturmiljö. En breddning av spårområdet påverkar bebyggelsestruktur, gatunät, stads- och landskapsbild, värdefulla byggnader. Spårområdet kan ev hamna på mark som nu är bebyggd med gata eller byggnad eller som är obebyggd mark som är viktig för områdets värden. Byggnader är 45

46 Alternativ Öst skyddade genom detaljplan samt flertalet byggnader har ett skydd genom kulturminneslagen. Hille by och kyrka - lokalt intresse. En breddning av spårområdet påverkar bebyggelsestruktur, landskapsbild, värdefulla byggnader. Spårområdet kan ev hamna på mark som nu är bebyggd med gata eller byggnad eller som är obebyggd mark som är viktig för områdets värden. Varva - lokalt intresse. En breddning av spårområdet påverkar landskapsbild och jordbruk/bete. Mark som används för bete eller odling kan behöva tas i anspråk. Ytterligare järnvägsbank påverkar landskapsbilden. Björke-Oppala - lokalt intresse. En breddning av spårområdet påverkar landskapsbild och jordbruk/bete. I landskapsbilden ingår synliga fornlämningar som ger karaktär. Regionalt intresse landskap med natur- och kulturvärden. Mark som används för bete eller odling kan behöva tas i anspråk. Ytterligare järnvägsbank påverkar landskapsbilden. Hamrångefjärden - lokalt intresse. En breddning av spårområdet påverkar bebyggelsestruktur, landskapsbild, gatunät, stads- och landskapsbild, värdefulla byggnader. Spårområdet kan ev hamna på mark som nu är bebyggt med gata eller byggnad eller som är obebyggd mark som är viktig för områdets värden. Bergby-Totra - lokalt och regionalt intresse landskap med natur- och kulturvärden. En breddning av spårområdet påverkar bebyggelsestruktur, landskapsbild, värdefulla byggnader. Spårområdet kan ev hamna på mark som nu är bebyggd med gata eller byggnad eller som är obebyggd mark som är viktig för områdets värden. Mark som används för bete eller odling kan behöva tas i anspråk. Ytterligare järnvägsbank påverkar landskapsbilden. Den östra korridoren tangerar kulturmiljöerna vid Axmar by som är av regionalt intresse för landskapet, med natur- och kulturvärden. Östra alternativet passerar även förbi Axmar Bruk, utpekat som kulturreservat av lokalt intresse. Båda alternativen berör fornlämningar. I det östra alternativet är dessa koncentrerade till byarna vilket berättar att det är gamla bolägen. Koncentrationen av fornlämningar är betydligt större längs befintlig järnvägssträckning än längs föreslagen västlig sträckning. Landskap Det östliga alternativet är förlagt i ett skiftande landskap där stråket passerar flertalet samhällen, skog, industribebyggelse, vattendrag och öppna landskapsrum i form av uppodlad mark. Ur ett landskapsbildperspektiv kan den östliga sträckningen å ena sidan betraktas som ett mindre visuellt ingrepp i landskapet då stråket följer samma sträckning som den befintliga Ostkustbanan. Å andra sidan innebär utökningen till dubbelspår väsentliga förändringar från dagens spårdragning, inte minst genom krav på planskilda övergångar för korsande infrastruktur. Planskilda korsningar kommer att resultera i en minskad fysisk barriäreffekt av järnvägen men ger konsekvenser i form av ökad visuell påverkan på landskapet. Det östliga stråket passerar flera landskapsrum som möjliggör långa utblickar. Exempel på sådana är det öppna jordbrukslandskapet mellan Forsby och Varva, vid Hille, Björke, Mårdängsjön liksom vid Hamrångefjärden, Bergby och sjön Lössnaren. I dessa miljöer utgör den befintliga järnvägen redan ett störande visuellt inslag då spåret är väl synligt i landskapet. Framförallt bör hänsyn tas till det öppna odlingslandskapet kring Björke, Trödje samt i Hamrångebygden, vilka är utpekade som områden med höga natur- och kulturvärden. Spårets intrång i naturreservatet Sjugarna kan även det räknas som ett känsligt område för visuell förändring av landskapet. Trots områdets dominans av skogsbeklädd terräng finns här flera öppna landskapsrum där järnvägens visuella effekt är påtaglig. De bebyggda miljöer där stråket passerar är också känsliga områden ur landskapsbildsynpunkt för att järnvägsspåret här kan komma att innebära ett störande visuellt inslag i flertalet människors vardagsmiljö. Stråket (den föreslagna korridoren från förstudien) gör intrång framförallt på flerbostadsbebyggelsen mellan det befintliga järnvägsstråket och Testeboån (BFR Stigs Gård), Hille, Björke, Trödje (västra delen av Tittmyrvägen), Hamrånge och Bergby. I dessa områden är det av högsta vikt att varsamt utforma järnvägsspåret för att det så diskret som möjligt ska smälta in i miljön. Exempel på sådana åtgärder kan vara att konstruera en låg banvallsprofil samt att utnyttja vegetation som en visuell ridå mellan spår och omgivande landskap. Användandet av vegetation är ett effektivt sätt att reducera järnvägens visuella inslag i landskapsbilden, men kan innebära en försämrad utblick över landskapet för de resenärer som färdas längs järnvägsspåret. Jord och Skogsbruk Det östliga alternativet passerar flera av kommunens jordbruksmarker såsom åkermarken vid Hille, Björke och Bergby/Hamrånge. Alternativet medför att jordbruksmark tas i anspråk då det befintliga järnvägsstråket utökas till dubbelspår. I de fall där Trafikverkets föreslagna spårkorridorer möjliggör helt nya sträckningar (i korridorernas bredare partier) är det viktigt att planera järnvägsdragningarna på ett sätt som undviker att separera odlingsenheter. Allt för uppstyckade brukningsenheter medför en försvårad och icke rationell produktion för jordbruket. Detta kan komma att bli aktuellt vid jordbruksmarken väster om Varva, väster om Hillesjön, vid Björke och sydväst om Lössnaren. Det östliga alternativet bedöms även medföra ianspråktagande av skogsmark om än i liten utsträckning. Liten 46

47 eller ingen påverkan bedöms ske på skog av betydelse för friluftslivet. Vatten Inom utredningsområdet finns ett flertal vattenförekomster (grundvatten, vattendrag och sjöar/dammar) som kan påverkas under byggnation eller konstruktion. Det utmärkande miljöproblemet är fysiska förändringar av vattendragen. Dubbelspår, Ostkustbanan Spårkorridorer Gräns för delsträcka Förordad järnvägskorridor Befintlig järnvägskorridor Skärjån Axmarby Alternativ Öst De ytvattenförekomster som berörs har framförallt miljöproblemen morfologiska förändringar och kontinuitetsförändringar. De flesta ytvattenförekomsterna har Ekologisk MKN satt till 2021, och samtliga bedöms ej uppnå normen till Inom området kommer ett antal grundvattenförekomster att beröras. Samtliga har Kemisk status MKN God Tre av dessa har redan uppnått MKN medan det är risk att övriga inte kommer att nå MKN Hamrångeån Vifors Bergby Totra Hari Axmartavlan Norrsundet Saltarsfjärden Lindön Utredningar och analyser I båda alternativen har en regional tågstation i Hamrångebygden pekats ut. I det östliga alternativet är en placering mest trolig i Bergby, strax norr om kyrkan. Hamrångefjärden Hagsta Översvämningsrisk Testeboån Det östliga alternativet passerar vid Stigslund/Forsby nära Testeboån. Här kommer järnvägen att ligga i ett område som är utpekat med förhöjd risk för översvämning. Detta kommer att kräva särskilda insatser för att förebygga. Passage Mårdängsjön Det östliga alternativet kommer att passera Mårdängsjön i närheten av dagens järnväg. Befintlig geometri och fornminnen på östra sidan gör det troligt att en utbyggnad till dubbelspår behöver ske i våtmarksområdet mot Mårdängsjön. Förutom de viktiga naturintressen som påverkas kommer detta också att innebära geotekniska svårigheter. Skarvsjön Oslättfors Björke Testeboån Hille Forsby Strömsbro Sätra Hagaström Åsbyggeby Gävle Västra Inre fjärden Gävle C Brynäs Gavleån Lund Gavleån Meter µ

48 Gävle kommun Gävle