Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun, Skåne län

Transkript

1 Rapport 2016:34 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun, Skåne län Arkeologisk undersökning 2016 Joakim Frejd

2

3 Rapport 2016:34 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun, Skåne län Arkeologisk undersökning 2016 Joakim Frejd RAÄ Helsingborg 15:2 och 42:1 Helsingborgs stad Helsingborgs kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2016:34 Omslag: Detalj av Georg Brauns kopparstick över Helsingborg på 1580-talet. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund 5 Syfte, metod och genomförande 6 Staden och borgen 7 Antikvarisk historik 11 Undersökningsresultat 13 RAÄ Helsingborg 15:2 (Borg) 13 RAÄ Helsingborg 42:1 (Stadslager) 17 Utvärdering 19 Referenser 20 Administrativa uppgifter 21 Bilaga 1. Fyndlista 23 Bilaga 2. Fotolista 23

6 Figur 1. UO:s läge i Skåne (röd prick) och Helsingborgs kommun (grått). Figur 2. UO:s läge i Helsingborg (röd prick).

7 Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi AB har utfört en arkeologisk undersökning inom fornlämningarna Helsingborg 15:2 (Borg) och 42:1 (Stadslager). Vid undersökningen dokumenterades tre konstruktioner inom området för den medeltida borgen; A1, A2 och A3. A1 utgjordes av kraftiga grundstenar med kalkbruk och krossat tegel och kan vara rester efter den medeltida ringmuren. A2 bestod av ett lager med stora stenar som möjligen också kan vara rester av ringmuren. A3 däremot hör troligen till en senare byggnad. Utanför området för den medeltida borgen men inom området för stadslagret dokumenterades ytterligare två konstruktionsrester. A4 var en samling stenar och tegelstenar och A5 en rad större stenar. Tolkningen av dessa är osäker. Undersökningen visade att det finns bevarade kulturlager över hela området och att konstruktioner kan ligga relativt ytligt. Grundmuren A1 låg t.ex. endast ett par dm under befintlig markyta. Markarbeten i området bör även fortsättningsvis tillståndsprövas. Inledning Denna rapport redovisar resultaten av en arkeologisk undersökning som genomfördes inom området för Helsingborgs slott samt i området omedelbart utanför detta (figur 3). Undersökningen gjordes av Joakim Frejd under perioden Arbetet omfattade nio dagar, gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr ) och bekostades av Helsingborgs stad. Kapitlet Fornlämningmiljö bygger på en sammanställning av Therese Ohlsson, Sydsvensk Arkeologi AB. Bakgrund Undersökningen genomfördes med anledning av att Helsingborgs stad renoverar ledningsnätet i Slottshagen runt Kärnan. Från början omfattade projektet förundersökning genom provschaktsgrävning inom ett större område samt en schaktningsövervakning av ledningsarbeten (Ohlsson 2015). Det större markingreppet har skjutits på framtiden och denna rapport avhandlar endast schaktningsövervakningen. Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 5

8 Syfte, metod och genomförande Syftet med undersökningen var att säkerställa dokumentationen av eventuella arkeologiska och stratigrafiska objekt samt fynd inom de berörda fornlämningarna. Metoden var schaktningsövervakning, d.v.s. arkeologisk personal följde markarbetena och vid behov rensades, dokumenterades och undersöktes påträffade lämningar. Dokumentationen genomfördes genom fotografering, textbeskrivning samt inmätning med GNSS (Nätverks-RTK) med cm-noggrannhet. De övervakade schakten omfattade 230 m2. Schakten var cirka 0,6 m breda och ungefär lika djupa. I schakten dokumenterades fem konstruktioner (figur 4). 6 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun Figur 3. Läget för fornlämningarna (blå linje) och de övervakade schakten (röd linje) samt påträffade konstruktioner (orangea fyrkanter).

9 Figur 4. Detalj av figur 3. Schaktens läge i relation till slottsområdet (den medeltida ringmuren). Staden och borgen Helsingborgs stad ligger i norra utkanten av en förhistorisk jordbruksbygd. Staden växte fram under 1000-talet på kunglig mark och sannolikt även på kungligt initiativ. Det äldsta skriftliga omnämnandet finns i arbetet om Hamburgstiftet och dess biskopar, vilket nedtecknades på 1070-talet Adam av Bremen (Adam af Bremens krønike 2000). I Knut den heliges gåvobrev till S:t Laurentii kyrka i Lund, daterat år 1085, omnämns Helsingborg tillsammans med Lund och Lomma (DD 1R 2B:21). I detta gåvobrev kan utläsas att tomterna i dessa orter beskattades med en särskild tomtskatt, senare kallad midsommargälden. Denna skiljde sig från landsbygdens gårdsskatt, vilket kan tyda på att det redan mot slutet av talet existerade en speciell bosättning i de tidiga städerna som skilde sig från samtidens lantbebyggelse (Carelli 2001:136). Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 7

10 I Kung Valdemars Jordebok från omkring 1230 omtalas staden Helsingborg som kungalev, alltså tillhörande den godsmassa och de regala rättigheter som hörde till kronans egendom. Detta skall skiljas från kungens privata arvegods (Aakjær ; Andrén 1983). Den äldsta skriftliga källan som nämner en kunglig borganläggning i Helsingborg är Annales Lundenses som under året 1263 omtalar castrum Hælsyngaburgh (Annales Danici medii ævi, s. 117). En rad skriftliga källor från och 1400-talen vittnar om att den danske kungen och hans följe återkommande vistades i staden. Det är högst troligt att basen då utgjordes av Helsingborgs slott. Byggnationen av Kärnan bör ha inneburit stor påverkan för det omkringliggande området vilket bl.a. kan utläsas ur en begäran ställd av Valdemar Atterdag. Kungen ville flytta på dominikankonventet S:t Nicolai för att det låg för nära borgen men det är inte troligt att så skedde (Bååth 1933:306). Dock kan detta innebära att annan bebyggelse fått ge plats åt den nya byggnationen kring Kärnan. Figur 5. Helsingborgs slott. Detalj av Georg Brauns kopparstick över Helsingborg på 1580-talet (jmf omslagsbilden). 8 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun

11 Figur 6. Det medeltida slottsområdet, dvs. ringmursanläggningen och den utanför liggande vallgraven, inlagd på en modern fastighetskarta (efter Mårtensson 1934). Redan under 1600-talet pågick en del större ingrepp i samband med att den då föråldrade borgen anpassades efter mer moderna befästningsprinciper. Dessa arbeten innebar bl.a. att en skans bestående av fyra halvbastioner innanför ringmuren uppfördes Under den efterföljande dansktiden omvandlades hela Helsingborg till en fästningsstad och Kärnan byggdes om till kanontorn. Efter att svenskarna återtagit makten 1658 revs etappvis den medeltida ringmuren. Själva slottet omvandlades till en fästning med kvadratisk grundform som förseddes med kraftiga bastioner i hörnen. Under nästa dansktid (slutet av 1670-talet), började man rasera stadsvallarna och fylla igen och vallgravarna. Detta skedde samtidigt som försvaret förstärktes runt själva kastellet och en befäst kommunikationslinje mellan kastellet och hamnbryggan byggdes. Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 9

12 Vid fredsslutet 1680 beslöts att alla befästningar i Helsingborg skulle rivas, vilket också skedde under åren Av den medeltida slottsanläggningen återstod endast tornet Kärnan. Det finns ett antal planritningar som sannolikt visar den medeltida ringmurens utbredning innan den revs, någon annan dokumentation existerar troligen inte (Helsingborgs historia 1925). Området kring Kärnan lades efter raseringarna ut som en vång, den så kallade Tornvången. Vid 1800-talets mitt sammanslogs vången och hyrdes ut som betesmark. Under sommaren 1903 omvandlades området till ett utställningsområde för en stor industri- och slöjdutställning. Detta skedde samtidigt som terrasstrapporna byggdes, vilka omgestaltade det ursprungliga slottsområdets västligaste delar. Arbetena med denna omvandling har troligen inneburit relativt omfattande markingrepp som genomförts utan någon antikvarisk övervakning, med undantag för några enklare planskisser. Åren omvandlades utställningsområdet till park, den nuvarande Slottshagen (Carelli & Salminen 2007). Figur 7. Kartan är den äldsta över Helsingborg som finns bevarad, upprättad av Olof Hansson Örnehufvud år Den visar förutom staden och slottsområdet ett förslag på en yttre fortifikation. 10 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun

13 Figur 8. Detalj av Erik Dahlbergs kopparstick över belägringen av Helsingborgs slott från norr år Antikvarisk historik Helsingborgs medeltida stadsområde har varit föremål för ett flertal arkeologiska undersökningar under 1900-talets andra hälft. Merparten av dessa har gjorts i den s.k. lågstaden på strandremsan nedanför landborgen. I området uppe på landborgen har undersökningarna huvudsakligen berört enskilda institutioner (S:t Clemens kyrka, S:t Petri kyrka och S:t Nicolai dominikanerkonvent). I samband med projektet Medeltidsstaden ritades en karta vars syfte var att visa vilka delar av staden som var påverkade av markingrepp. Kartan visar områden som delvis eller helt schaktats ur. Det aktuella undersökningsområdet ligger i ett område som inte markerats och därmed bör vara förskonat från urschaktning (Wihlborg 1981). Under 1980-talet genomfördes provborrningar i den östra delen av Slottshagen. Arbetet skedde utifrån ett förslag från Helsingborgs kulturnämnd. Anledningen till borrningarna var att få klarhet i kulturlagrens omfattning. Det borrades sammanlagt 42 hål och resultaten visade att den större delen av ytan hade kulturlagertjocklek som var mellan 1 2 m. Det gavs dock inga entydiga svar om dateringar, bebyggelsekaraktär eller kulturlagerförekomst (Wihlborg 1988). De arkeologiska undersökningarna inom slottsområdet har visat att det uppe på landborgen någon gång under 1100-talet uppfördes ett torn eller en kastal. Kastalen var omgiven av en ringmur, vilken troligen hade skytteloft och ett stort antal halvrunda torn (figur 5). På 1300-talet ersattes den ursprungliga kastalen av det nuvarande kärntornet, Kärnan. Innanför muren låg ett antal Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 11

14 andra byggnader vilka sammantaget utgjorde en så kallad ringmursborg (Eriksson 1993). Vid en undersökning av S:t Clemens kyrkogård (belägen strax väster om undersökningsområdet) påträffades delar av den äldsta stadsmuren bestående av en vallgrav och en mur. Denna kunde dateras till före 1360 (Anglert 1996). Vid grävningar för ledningar strax väster om Kärnan påträffades en brunn, vilken daterades till intervallet slutet av 1600-talet till och med 1800-talet. Brunnen var täckt av ett valv, sannolikt i samband med Industri- och slöjdutställningen 1903 eller i samband med omdaningen till dagens Slottspark Markarbetena visade att kulturlagertjockleken i området är djupare än en meter och framförallt består av raseringsmassor, brandlager och nedgrävningar med fyllningar (Kockum 2009). I samband med grävning i anslutning till en utescen belägen ett hundratal meter öster om Kärnan undersöktes fem gropar för fundamenten. Schaktdjupet var som mest ca en meter. Ställvis var lagertjockleken mycket kraftig och naturlig bottennivå nåddes inte. Lagren bestod av homogen kraftig kulturjord - med mycket fragment av träkol, kalk, djurben och tegelkross. Ingen stratifiering av lagren kunde dock konstateras och lagren innehöll en del recent material. I det sydöstra schaktet hittades lösa omdeponerade skelettdelar av människa, bl. a. en del av ett kranium (benen tillvaratog inte). Strax söder om aktuell plats har ett dominikanerkonvent legat och det är möjligt att människobenen ursprungligen härrör från dess kyrkogård. Lagertjockleken i några av groparna tydde på att marken är utfylld. Möjligen rör det sig om återfyllning av en vallgrav och/eller en bastion (Dahlén 2010). År 2013 genomfördes en förundersökning i den sydöstra delen av Slottshagen. Man dokumenterade raserings-, utjämnings-, utkast- och odlingslager. Vidare påträffades en omfattande knadderstensyta samt komplexa stenkonstruktioner, vilka tolkades vara spår efter bebyggelse. Kulturlagrens tjocklek uppgick till knappt en meter och nådde ett djup av 1,7 meter under den befintliga marknivån. Fynden bestod bl.a. djurben, slagg, spik, sågat ben, granatglimmerskiffer samt keramik. Merparten av keramiken daterades till och 1300-tal, men det fanns även inslag från tidigare och senare perioder (Bolander & Anglert 2013). 12 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun

15 Figur 9. Schakt och påträffade arkeologiska objekt projicerade på modern karta samt med rekonstruktioner (efter Eriksson 2007) inlagda. Undersökningsresultat RAÄ Helsingborg 15:2 (Borg) I schakten inom området för Helsingborgs slott påträffades rester efter en grundmur (A1) som eventuellt kan höra till den medeltida ringmuren. Dessutom påträffades och dokumenterades ett lager med större stenar (A2) som möjligen också kan vara en rest av ringmuren. Kulturlagren på platsen bedöms vara välbevarade och murresterna påträffades endast ett par dm under befintlig markyta. Inom området tillvaratogs också två keramikskärvor. Från den bäst bevarade murresten togs ett murbruksprov för eventuell datering. Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 13

16 Figur 10. A1 frånsv. Figur 11. Stratigrafin i schaktet norr om Kärnan. 14 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun

17 Figur 12. Läget för A1, grundmur. Figur 13. Läget för A2, förmodade grundstenar. Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 15

18 Figur 14. Läget för A3, troligen grundstenar till modern byggnad. Figur 15. Läget för A4. 16 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun

19 Figur 16. Läget för A5. RAÄ Helsingborg 42:1 (Stadslager) I de ledningsschakt som låg utanför Slottsområdet men inom området för stadslagret dokumenterades två konstruktioner; A4 och A5. A4 utgjordes av en samling stenar och tegelstenar som låg under ett lager matjord och på ett lager lera. Det är osäkert vad dessa lämningar representerar. De befinner sig utanför den medeltida ringmuren och vallgraven. A5 bestod av en rad större stenar som eventuellt kan ha hört till en grundmur. Denna ligger också ett stycke utanför den medeltida anläggingen och det är likaså osäkert vad dessa representerar. Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 17

20 Figur 17. Läget för schakt och påträffade lämningar i relation till rekonstruktion av den medeltida borgen. Figur 18. Läget för schakt och påträffade lämningar i relation till rekonstruktion av fästningen från 1600-talet. 18 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun

21 Figur 19. Schakt och påträffade lämningar i relation till byggnader och murar inom området för den medeltida ringmuren. Efter Eriksson Utvärdering Schakten var endast cirka 0,6 m djupa och ungefär lika breda. Det är problematiskt att identifiera och datera påträffade lämningar i sådana små titthål i troligtvis omfattande kulturlager (tidigare undersökningar har visat att kulturlagren kan vara metertjocka i området). Jämförelser med tidigare rekonstruktioner av lägena för byggnader m.m. inom Helsingborgs slott möjliggör dock vissa antaganden. Till exempel verkar det troligt att A1 och A2 har med den medeltida ringmutren att göra (figur 17 19). Det verkar också sannolikt att A3 är en rest av den yngre byggnad som ses i figur 14 och 19. Man kan som tidigare konstaterat fastslå att det finns bevarade kulturlager och rester av konstruktioner både inom och utanför slottsområdet, och att de som i fallet A1, kan ligga relativt ytligt. Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 19

22 Referenser Aakjær, S Kong Valdemars Jordebog. Bd København. Adam af Bremens krønike. Oversat og kommenteret af Allan A. Lund. Højbjerg Andrén, Anders Städer och kungamakt en studie i Danmarks politiska geografi före Scandia. Tidskrift för historisk forskning. Bd. 49:1. Annales Danici medii ævi. Editionem nouam curauit Ellen Jørgensen. Udgivne af Selskabet for utgivelse af kilder til dansk historie. Første hæfte. København Anglert, M S.t Clemens kyrkogård. Arkeologisk förundersökning och undersökningar 1985, 1987 och RAÄ 11. Med Osteologisk rapport av Caroline Arcini. UV Syd rapport 1996:85. Bolander, A och Anglert, M Gamla Staden 8:1 Spår efter medeltida bebyggelse på Landborgen Skåne, Helsingborgs kommun, Helsingborgs stad, Helsingborg fornlämning 42. Arkeologisk förundersökning UV Rapport 2013:102. Bååth, L. M Hälsingborgs medeltid Hälsingborgs historia II:1. Forntiden och den äldre medeltiden. Bååth, L. M. (red.). Hälsingborg. Carelli, Peter En kapitalistisk anda. Kulturella förändringar i 1100-talets Danmark. Lund Studies in Medieval Archaeology 26. Stockholm. Carelli, P. & Salminen, L Staden och slottets äldsta historia. Sankt Mikaels kapell i Helsingborg (red Lars Salminen). Arkeologisk undersökning Regionmuseet Kristianstad rapport 2007:18. Dahlén, J Slottshagen, Helsingborg. FU. schaktningsövervakning RAÄ 42. Helsingborg. Skåne län. Arkivrapport Regionmuseet, Landsantikvarien i Skåne 2010:5. Kristianstad. DD = Diplomatarium Danicum. 1938ff. Utg. Af Det danske Sprog- og Litteraturselskab. København. Eriksson, T Kärnan. Eriksson, T., Drake, K. & Carelli, P Kärnan och borgen. Helsingborgs slotts medeltida byggnadshistoria. Dunkers kulturhus och Vetenskapssocieteten i Lund Helsingborgs historia. Stockholm Kockum, J En brunn vid Kärnan i Helsingborg. Arkeologisk förundersökning 2009:55. RAÄ 42. Helsingborg, Skåne län. Mårtensson, T Hälsingborgs slott under medeltiden. Hälsingborgs historia II:2. Medeltida byggnadshistoria. Hälsingborg. Ohlsson, T Gamla staden 8:2, Slottshagen. Helsingborgs stad och kommun. Undersökningsplan för arkeologisk förundersökning. Salminen, Lars Slottshagen i Helsingborg schaktövervakning vid trädplantering. Regionmuseet rapportserie 2005:3, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Wihlborg, Anders Helsingborg. Medeltidsstaden 32. RAÄ & SHM rapport. Stockholm. Wihlborg, Anders Rapport. Förundersökning. Slottshagen, Helsingborg, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd, Lund. Stencil. 20 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun

23 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Skåne län Helsingborgs kommun Helsingborgs stad Fastighet: Gamla staden 8:2 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: RH 2000 M ö.h. cirka 30 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 9 Antal arkeologtimmar: 52 Undersökt yta: 230 Platschef: Personal: Projektgrupp: - Underkonsulter: - Företagare: Tidigare undersökningar: Fynd: Dokumentationsmaterial: Kostnader: Joakim Frejd Joakim Frejd Helsingborgs kommun se FMIS Fynden förvaras i Lunds Universitets Historiska Museums magasin under inventarienummer LUHM Omfattar intrasisundersökning, foton, fältritningar m.m. som förvaras i Regionmuseets arkiv, Kristianstad :- (exkl. moms) Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 21

24 22 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun

25 Bilaga 1. Fyndlista IntrasisId Fyndnummer Material Antal Vikt Sakord Keramik Keramik Keramik Keramik 1 34 Bilaga 2. Fotolista Bildnr Motiv Fotograf Datum Från Bild 001 Stenar från A5 Joakim Frejd Bild 002 Stratigrafi vid A5 Joakim Frejd SO Bild 003 Schakt vid A5 Joakim Frejd SO Bild 004 Stratigrafi vid A5 Joakim Frejd SO Bild 005 Schaktöversikt, läget för A4 Joakim Frejd SO Bild 006 Schaktöversikt, läget för A4 Joakim Frejd SO Bild 007 A4 Joakim Frejd SV Bild 008 A1, stenar från grundmur Joakim Frejd SO Bild 009 A1, stenar från grundmur Joakim Frejd SO Bild 010 A1, stenar från grundmur Joakim Frejd NV Bild 011 A1, stenar, murbruk och tegel Joakim Frejd SV Bild 012 A1, stenar från grundmur Joakim Frejd NV Bild 013 A1, stenar från grundmur Joakim Frejd SO Bild 014 A1, stenar från grundmur Joakim Frejd SO Bild 015 A1, stenar från grundmur Joakim Frejd SO Bild 016 A1, stenar från grundmur Joakim Frejd SO Bild 017 Bild av infoskylt som visar Braun 1589 Joakim Frejd Bild 018 Kärnan, översikt Joakim Frejd SV Bild 019 Kärnan, översikt Joakim Frejd SV Bild 020 Kärnan, översikt Joakim Frejd SV Bild 021 Kärnan, översikt Joakim Frejd O Bild 022 Kärnan, översikt Joakim Frejd O Bild 023 Kärnan, översikt Joakim Frejd SO Bild 024 Kärnan, översikt Joakim Frejd SO Bild 025 Kärnan, detalj Joakim Frejd SO Bild 026 Kärnan Joakim Frejd SO Bild 027 Kärnan, detalj Joakim Frejd SV Bild 028 Kärnan Joakim Frejd SV Bild 029 Schaktning (Arbetsbild) Joakim Frejd N Bild 030 Sentida brunnslock Joakim Frejd Bild 031 Sentida brunnslock Joakim Frejd Bild 032 Schaktning (Arbetsbild) norr om Kärnan Joakim Frejd Bild 033 Schaktning (Arbetsbild) norr om Kärnanv Joakim Frejd Bild 034 Schaktning (Arbetsbild) norr om Kärnan Joakim Frejd Bild 035 Stratigrafin i schaktet norr om Kärnan Joakim Frejd SO Bild 036 Schaktet norr om Kärnan Joakim Frejd SV Bild 037 Schaktning norr om Kärnan, med brunnslock Joakim Frejd NO Bild 038 Brunnslock och gammal ledning täckt av tegel Joakim Frejd N Bild 039 Brunnslock och gammal ledning täckt av tegel Joakim Frejd N Bild 040 A3, Sten och tegel Joakim Frejd SO Bild 041 A3, Sten och tegel Joakim Frejd SO Bild 042 A3, Sten och tegel Joakim Frejd SO Bild 043 Översiktsbild uppifrån Kärnan Joakim Frejd SO Bild 044 Översiktsbild uppifrån Kärnan Joakim Frejd SO Bild 045 Översiktsbild uppifrån Kärnan Joakim Frejd SO Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun 23

26 Bild 046 Översiktsbild uppifrån Kärnan Joakim Frejd SO Bild 047 Översiktsbild uppifrån Kärnan Joakim Frejd SO Bild 048 Översiktsbild uppifrån Kärnan Joakim Frejd SO 24 Gamla staden 8:2 Slottshagen, Helsingborgs kommun

27 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Fru Alstad 36 och Bösarp 6, 85, 87 och 93. Fru Alstad och Bösarps socknar, Trelleborgs kommun. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd & Therese Ohlsson. 2. Ledning mellan Näsum och Bromölla. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 3. Kristianstad 5:59. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 4. Vinslöv 129:18 m.fl. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 5. Fastigheterna Priorn 4, 5 och del av 6:147, samt del av Innerstaden 6:59. Arkeologisk utredning, steg 2 år Malmö stad och kommun. Therese Ohlsson. 6. Norra Vallvägen. Kristianstad socken, stad och kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 7. Degeberga 78:1. Degeberga socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 8. Garvaren 10. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 9. Helsingborg Arkeologisk förundersökning vid schaktningsarbeten inom fornlämning nr 42, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 10. Ravlunda 72:1. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Ravlunda socken, Simrishamns kommun. Therese Ohlsson. 11. Fulltofta 33:15. Fulltofta socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 12. Kunzehusets källare. Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 13. Östervång 2:6, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 14. Spritan 5. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 15. Hammar 10:31 m.fl. Nosaby socken, Kristianstad kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 16. Vä 68:4, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning Tony Björk. 17. Eskilstorp 2:26. Fastighet Eskilstorp 2:26, fornlämning Eskilstorp 20:1 m.fl., Eskilstorps socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning Kristian Brink & Therese Ohlsson. 18. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 19. Håslöv 5:3. Gustav Adolfs socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 20. Brännemölla 2:1. Svedala socken och Svedala kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn & Kristian Brink. 21. Färlöv 19:3. Del av fastigheten Färlöv 19:3, Färlöv socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Kristian Brink. 22. Åhus 14:108. Fastighet Åhus 14:108, fornlämning Åhus 118:1, 119:1 och 120:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning Kristian Brink. 23. Önnestad 112:1, Önnestad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk & Thomas Linderoth. 24. Bunkeflo 1:5. Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 25. Viby 1:3, Gustav Adolf socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning schaktövervakning Tony Björk. 26. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning Joakim Frejd. 27. Vä 44:4, Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk undersökning schaktövervakning Tony Björk. 28. Jämshög 5:13, 36:1 och 28:1. Jämshög socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 1 år Lars Persson & Ylva Wickberg. 29. Eskilstorp 2:26, etapp 1B. Eskilstorp socken, Vellinge kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Fredrik Grehn. 30. Husensjö 8:5, Helsingborg, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, Thomas Linderoth. 31. Ruuthsbo 1:4 och 20:1, Bjäresjö socken, Ystad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 32. Väg 19, Herrestad 14:2, skifte 4 & Öja 4:4. Arkeologisk förundersökning Stora Herrestad och Öja socken, Ystad kommun, Skåne. Thomas Linderoth. 33. Östra Vallgatan m.fl. Arkeologisk förundersökning 2015, Kristianstad stad och kommun. Tony Björk & Therese Ohlsson. 34. Gamla staden 8:2 Slottshagen. Helsingborgs kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd.

28