Räddningstjänsten Syd, delårsrapport 2, 2016

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2016/292 Kommunstyrelsen Räddningstjänsten Syd, delårsrapport 2, 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Räddningstjänsten Syds delårsrapport 2 för Ärendebeskrivning Räddningstjänsten Syd har översänt delårsrapport 2 per jämte tillhörande översiktliga granskningsrapport för behandling i respektive medlemskommun. I förbundsordningen stadgas att direktionen skall avlämna tertialrapporter till förbundsmedlemmarna. Räddningstjänsten Syd redovisar ett positivt resultat på tkr per För 2016 års verksamhet prognostiserat ett resultat på tkr vilket är tkr bättre än det budgeterade resultatet på 100 tkr. Resultatprognosen förklaras av högre övriga intäkter, lägre drift- och personalkostnader samt återföring av kursfallsreservering i värdepappersportföljen. Revisionens uppfattning är att delårsrapporten i allt väsentligt anses upprättad enligt god kommunal redovisningssed. Samtliga fyra finansiell mål bedöms uppfyllas vid årsskiftet. Av fyra verksamhetsmål bedöms två delvis uppnås, ett mål är ej bedömt och ett mål bedöms inte uppnås. Revisionen bedömer således att delårsrapportens resultat är helt förenlig med de finansiella målen och delvis med verksamhetsmålen. Beslutsunderlag Räddningstjänstens Syds revisorers bedömning av delårsrapport Räddningstjänsten Syd, Delårsrapport 2, följebrev Räddningstjänsten Syd, delårsrapport 2, januari - augusti 2016 Räddningstjänsten Syd, protokoll, Kommunkansliet Mikael Persson, kommundirektör Victoria Galbe, ekonomichef Kommunstyrelsen Victoria Galbe Victoria.Galbe@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

2 Beslutet ska skickas till För kännedom Räddningstjänsten Syd Ekonomiavdelningen För verkställighet 2 (2)

3

4 Delårsrapport 2, januari augusti 2016 Övergripande uppföljning av verksamhet och ekonomi Ver 3.0 Fastställd av direktionen

5

6 Innehåll Inledning 3 1 Förvaltningsberättelse Verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Ekonomi Medarbetare 16 2 Resultaträkning med prognos 15 3 Balansräkning 17 4 Kassaflödesanalys 18 5 Noter och redovisningsprinciper 20 6 Driftredovisning internredovisning 23 Bilaga 1, sammanställning måluppfyllelse 24 1

7 2

8 Inledning En effektiv olyckshantering är en del av välfärdssystemet, nu och i framtiden. Allas självklara rätt till trygghet och säkerhet är grundläggande i en demokrati. Det är dessa individer som både drabbas av och orsakar olyckor. Individer som vi ska kunna möta före, under och efter en olycka. Visionen Ett olycksfritt samhälle anger fokus på hela uppdraget och att på olika sätt både stödja den enskilde och genomföra insatser. Under 2016 ska förbundet fortsätta arbetet mot ett olycksfritt samhälle med fokus på att fler måste göra mer; invånare, företagare, myndigheter, medarbetare m.fl. Dessutom måste vi hitta system för att utvärdera och lära, såväl av framgångar som av misstag. För årets första åtta månader kan vi konstatera att brand i bostad fortsätter att öka något. Samtidigt noteras att hembesöken inte är i nivå med uppsatta mål. Det beror delvis på att en ny modell för besökens genomförande succesivt implementeras. De många bilbränderna under augusti har medfört hög belastning av framförallt brandstationerna i Malmö. Det är dock tillfredsställande att notera att hot och våld vid dessa insatser endast förekommit vid ett enstaka tillfälle. Utryckningar till andra händelser har ökat något jämfört med föregående år, där främst automatlarmen ökat. Både antalet svårt skadade och omkomna är färre för delårsperioden 2016 än under samma period Det sammanlagda ekonomiska resultatet för årets första åtta månader uppgår till ett överskott på tkr. Helårsprognosen för 2016 pekar på ett överskott på tkr, varav 896 tkr utgör balanskravsresultat. Detta kan jämföras med ett budgeterat överskott på 100 tkr. Möjligheter att tidigarelägga inköp och andra aktiviteter för 2017 ska övervägas. Per Widlundh förbundsdirektör 3

9 1. Förvaltningsberättelse 1.1 Verksamhetsberättelse 2016 är första året på den nya handlingsprogramperioden , som direktionen beslutade om i december Året inleddes med de årliga medarbetardagarna som har kommit att bli en mötesplats för alla medarbetare på Räddningstjänsten Syd och är en uppstart för verksamhetsåret. Årets tema var den röda tråden, från handlingsprogrammet till den individuella arbetsplanen. Under dagen fick deltagarna ta del av handlingsprogrammet, verksamhetsplanen och produktionsplanen samt reflektera över hur planerna påverkar dem själva i det dagliga arbetet. I mars arrangerade förbundet en lärandekonferens som en del i avslutningen av det femåriga projektet Brandstation för alla. Konferensen hade till syfte att sprida erfarenheter från projektet. 265 deltagare från hela Sverige kom till Malmö för att höra hur vi har gått tillväga och vilka lärdomar vi dragit under projekttiden. Konferensen blev mycket lyckad och många deltagare var väldigt nöjda med upplevelsen och innehållet under dagarna. Under våren har arbetet påbörjats med att rekrytera ny förbundsdirektör, då nuvarande befattningshavare går i pension i början av Direktionens arbetsutskott leder arbetet och utgör rekryteringsgrupp. Annonsering och sökprocess har pågått under sommaren. Under sommaren och tidig höst ökade antalet anlagda personbilsbränder i Malmö. Fram till början av augusti var antalet inte anmärkningsvärt, men därefter eskalerade det kraftigt. Många i förbundet blev inblandade, både operativt och förebyggande. Vi kunde hantera bilbränderna med egna resurser, och trots hög belastning hade vi läget under kontroll men fick arbeta aktivt med skarpa prioriteringar i de lägen det kom in flera samtidiga larm. Ärendet bevakades dygnet runt, och vi samordnade oss med polisen, stadsområden, Malmö stad, fastighetsägare med flera andra, både operativt, förebyggande och kring kommunikation. Bilbränderna skapade stor massmedial uppmärksamhet under en intensiv period med många intervjuer och annan mediemedverkan för flera i förbundet. 4

10 1.2 Måluppfyllelse Effektmål och indikatorer Effektmål 1. Tryggheten vad avser olyckor ska kontinuerligt öka för kvinnor och män, flickor och pojkar som bor, vistas eller färdas i medlemskommunerna. Tryggheten ska öka. Den NKI som finns som indikator kommer enligt plan att genomföras Upphandling med företag samt frågeställningar kommer att påbörjas under tidig höst och vara klart innan årsskiftet. Med vår information ska individen känna ökad trygghet. Under våren blev vi klara med utbildningsinsatsen gällande hur vi ska jobba med hembesök 2.0. I nuläget väntar vi in tekniken som ska stötta den nya metodiken och de sista åtgärderna håller på att åtgärdas. När olyckan har hänt ska den drabbade känna trygghet. Under hösten kommer vi på ett systematiskt sätt samla in information från bostadsbränder där individen i hushållet får delge sin bild av upplevelsen av händelsen. En analys och ett resultat av detta kommer att avges i årsredovisningen för 2016, samt att resultatet kommer arbetas vidare med till konkreta förslag vilket på sikt ska leda till ökad trygghet hos individen vid insatsen. Övrigt kring inriktningar för verksamheten 2016 Samtliga distrikt deltar i olika samverkansforum i respektive medlemskommun. I samband med den senaste tidens bilbränder, framförallt i Malmö, och den senaste tidens bränder i Eslöv har god samverkan varit nyckeln. Med hjälp av upparbetade kanaler har vi kunnat synkronisera åtgärder och komma med samstämmig information. 5

11 Effektmål 2. Antalet bränder och andra olyckor ska minska i medlemskommunerna. Med hjälp av de inriktningar vi har för året som syftar till att minska antalet bränder och andra olyckor tror vi på en långsiktig och positiv effekt. I delårsredovisningarna redovisas indikatorerna som faktiska tal och vid helår kommer denna redovisning utökas och andelen per 1000 invånare kommer finnas med. Tabell 1. I tabellen finns de händelser som Räddningstjänsten Syd varit på inom vårt geografiska område under januari-augusti 2016 samt motsvarande period Indikatorerna redovisas i fet stil med faktiska tal. ANTALET OLYCKOR INOM VÅRT GEOGRAFISKA OMRÅDE TILL OLYCKOR Brand i byggnad bostadshus Brand ej i byggnad Trafikolyckor Övriga olyckor Delsumma olyckor TILL ANDRA HÄNDELSER Automatlarm ej brand gas Övriga larm utan tillbud Sjukvårdslarm Övriga insatser Delsumma övriga insatser Utryckningar totalt Övrigt kring inriktningar för verksamheten 2016 Brand i bostadshus. Vi fortsätter ha stort fokus på brand i bostadshus, med hembesök och riktade kommunikationsinsatser. Ökningen av bostadsbränder som kan ses i tabell 1 är framförallt i Malmö och någon ökning i Burlöv, i övriga medlemskommuner är det däremot en minskning. Analyser har gjorts över drabbade område och förebyggande arbete har påbörjats i dessa områden. Antalet svårt skadade under perioden var 6 individer och 2 har omkommit till följd av brand. Motsvarande siffra för 2015 är 5 svårt skadade samt 1 omkommen. I övrigt fortsätter förbundet att delta aktivt i det nationella arbetet och driver även på utvecklingen. Samverkan med vård- och omsorgsförvaltningarna i kommunerna pågår och uppföljning ska ske under hösten. Brand i skola, förskola och fritidsanläggningar. Den minskning av antalet bränder i skola (i byggnad och ej i byggnad) som vi såg i våras håller i sig. Vi har efter 8 månader haft 22 bränder i byggnad och 32 bränder ej i byggnad. Motsvarande siffra för 2015 är 30 i byggnad och 52 ej i byggnad. Skolgrupper alternativt ansvariga för att förebygga skolbränder finns på alla distrikt. Man jobbar aktivt med åtgärder efter inträffade händelser. Informationsaktiviteter och samverkan med 6

12 kommunens olika forum, exempelvis skola social och polis (SSP) samt örat mot marken, är forum där skolbränder diskuteras. Vattensäkerhet. Sommarens aktiviteter genomfördes med bra engagemang. Antalet drunkning/drunkningstillbud ligger på ungefär samma nivå som förra året, 6 drunkningar och 3 tillbud, mot 4 drunkningar och 1 tillbud under samma period Vidare så återstår arbete med ansvars och uppgiftsfördelning. Trafiksäkerhet. Vi har sporadisk samverkan gällande trafikfrågan med våra medlemskommuner och denna samverkansform ska ses över. Utvecklingen av trafikolyckor är positiv och vi kan se en minskning av utryckningar, se tabell 1, samt att vi även ser en minskning av antalet skadade och omkomna. Effektmål 3. Alla människors förmåga, oavsett kön, ålder, etnicitet etc, att förebygga och hantera olyckor ska fortlöpande öka. Vi vill att så många som möjligt ska kunna förebygga bränder och andra olyckor. När branden inträffar vill vi att individen ska kunna agera, antigen genom att släcka eller begränsa branden. Genom att hitta de grupper där vi utifrån vårt underlag kan se vem som drabbas av brand kan vi även rikta vår information. Öka kunskapen om brandskydd i organisationer och företag. Denna indikator är under uppbyggnad eftersom vi idag inte har en rutin för att mäta detta. Uppdraget gällande tillsyn har fortskridet under sommaren och där kvalitativa mätmetoder även har diskuterats. Brandens omfattning ska minska över tid. Under denna period begränsas 84 % av bränderna till startutrymmet. Målet under handlingsprogramsperioden är att denna ska gå från startvärdet på 82 % till 86 % och där delåret indikerar att vi är på rätt väg. Vi ska nå riskgrupper och anpassa vårt budskap. Den tredje indikatorn är inriktad på att vi ska nå riskgrupper i våra medlemskommuner med ett anpassat budskap. Vi har informerat och utbildat mer än personer och där 15 % tillhör någon av våra riskgrupper (särskilt riskutsatta eller studenter). I handlingsprogrammet finns det beskrivet att vi i slutet av perioden ska nå 20 % med riktat budskap. och där vi ser en liten ökning från referensvärdet på 5 %. Övrigt kring inriktningar för verksamheten 2016 Barn och unga projektet går över i nästa fas. Koncepten för förskola och åk 5 har testats ytterligare och under hösten ska information/utbildning ske internt. Planering för att starta upp arbetet med utbildningar för förskolan och åk 5 för 2017 pågår. Arbetet med affärsplanen för extern utbildning fortlöper och verksamheten går enligt planen och vi ser en fortsatt stor efterfrågan. I vårt målgruppsanpassade arbete har vi inlett ett samarbete gentemot olika grupper av boenden och har testat några nya koncept. Ett exempel på annat boende än det som vi normalt räknar till boende där vi mött individer och samverkat med personal är på LSS-boenden i Lund. Ytterligare en samordnare kommer att tillsättas under året. 7

13 Kontakter är tagna med byalag i Billinge och Flyinge för att initiera samarbeten kring den enskildes kännedom och egna ansvar. Vi har också knutit till oss ambassadörer från pensionärsföreningarna i bland annat Eslöv, Kävlinge och Malmö. Myndighetsutövning Vi fortsätter att prioritera att jobba rättssäkert med tillsynsprocessen och vi utvecklar vårt arbete där ett exempel är tillsyn i flerbostadshus. Detta arbete kommer att fortsätta under året. Vi når inte upp till målet om hur många tillsyner som ska vara gjorda under delår 1+2, men åtgärder är framtagna. Vidare pågår ett särskilt uppdrag kring utveckling av tillsynsverksamheten (sidan 13) som också har tagit en del resurser i anspråk. Tabell 2. Faktarutan ger en bild över antalet tillsyner, föreläggande, förbud samt vitesföreläggande som är gjorda under delår 1 och FAKTA Tillsyner Föreläggande Förbud Vitesföreläggande 3 6 Utredningar och lärande Vi har fortsatt många förfrågningar om utredningar både internt och externt. Vi samarbetar idag med tre polisdistrikt som efterfrågar våra utredningar gällande framförallt byggnadsbränder men även bilbränder. Tabell 3. Antalet förundersökningar samt uppföljning av brand i bostad gjorda under delår 1 och FAKTA Förundersökningar Uppföljning efter brand i bostad

14 Effektmål 4. Konsekvenserna av inträffade olyckor ska minska genom ett snabbt ingripande och effektiva skadeavhjälpande insatser. Vid en olycka ska personen själv kunna agera samt att vi ska vara snabba och effektiva. Detta följer vi upp med tre indikatorer. Vi ska vara snabbt framme på olycksplats. Den första indikatorn säger att vi ska vara framme på olycksplatsen vid 90 % av olyckorna inom 10 minuter vid Prio 1 olyckor. Under delår 1+2 har vi varit framme vid 83 % (2015: 85 %) av olyckorna inom 10 minuter. Vid en olycka ska vi vara effektiva. När vi väl är framme ska vi vara effektiva och här gäller det händelser där vi kan göra skadeavhjälpande insatser på liv, miljö och egendom. Vid 45 % av räddningstjänstinsatserna är insatsen avslutas inom 25 minuter från det att vi har anlänt till olycksplatsen vilket gör att vi inte når målet på 50 % för denna period, motsvarande siffra vid delår 1 var 55 %. I vidare analyser kan vi se att det framförallt är vid trafikolyckor som vi anser att räddningstjänstinsatsen pågår under en längre tid jämförts med delår 1. Utfallet är troligen en följd av en höjd prioritering av arbetsmiljön ute på trafikolycksplatsen. Annan person hanterar olyckan. För att begränsa olyckan är det viktigt att någon annan agerar. Målet till 2019 är att vid 45 % av händelserna bör någon annan agera innan vi anländer. Under delår 1+2 så vet vi att någon annan har gjort en skadebegränsande åtgärd vid 33 % händelserna innan vi är framme. Övrigt kring inriktningar för verksamheten 2016 Vi har under perioden genomfört en övergång till dygnetruntbemanning av larmbefälsfunktionen för att säkerställa effektiv larmhantering och möjlighet att stödja skadedrabbade i samband med olyckor och andra räddningsärenden. Arbetet fortsätter nu med utveckling av arbetssätt och arbetsmetodik för arbetet inne i räddningscentralen. Fortsatt arbetar vi med att ställa om verksamheten för att gå in i en skånegemensam ledningsstruktur under våren Planering, förberedelser och kvalitetssäkring har genomförts inför uppstarten av befälsskola för nya styrkeledare och yttre befäl. Utbildning kommer att pågå under hösten för styrkeledare samt höst/vår för yttre befäl. Problem i teknik för utalarmering (DRH) har medfört viss försening i arbetet med att integrera frivilliga och semiprofessionella i det skadeavhjälpande arbetet. Arbetet fortsätter med att hitta andra lösningar på utalarmering under tiden som vi arbetar med att fastställa arbetsformer och utbildning. 9

15 Stödjande målområden Kompetens Kompetensrådet har till uppgift att omvärldsbevaka, samordna och följa upp förbundets kompetensarbete har haft mötesuppehåll under senare delen av våren i väntan på en ny HR-strateg. Projektspecifikation för upphandling av IT-stöd för kompetensförsörjning har utformats. Konsult har anlitats som stöd i upphandlingen. Arbetet med förfrågningsunderlag pågår och beräknas vara klart i slutet av oktober. Uppföljningen av årets kompetensplan är genomförd. Kompetensplanen för 2017 är under bearbetning. Under hösten 2015 påbörjade 15 medarbetare förbundets interna ledarprogram. Ledarprogrammet handlar om att skapa en väl sammansatt och enhetlig ledarkultur som baseras på inspiration, goda resultat och omtanke. Under våren har två block genomförts och det första ledarprogrammet avslutades den 10 maj. Förberedelser har skett för ett nytt ledarprogram som startar den 19 september. Målgruppen för ledarprogrammet är medarbetare som i sin vardag, genom sina mandat, påverkar andra medarbetare inom Räddningstjänsten Syd. Exempelvis projektledare, befäl, instruktörer, koordinatorer, samordnare, chefer, process- och delprocessägare. Gruppen består av 8 män och 7 kvinnor. Handledare för programmet är biträdande produktionschef tillsammans med extern konsult. Mångfald och jämställdhet Under årets första månader har fokus legat på att avsluta det femåriga projektet Brandstation för alla. I mars hölls den lärandekonferens som hade till syfte att sprida erfarenheter från projektet. 265 deltagare från hela Sverige kom till Malmö för att höra hur vi har gått tillväga och vilka lärdomar vi dragit under projekttiden. Arbetet med att ta tillvara erfarenheterna från projektet Brandstation för alla har fortsatt under året. Under hösten planeras en hel del kommunikationsaktiviteter för att sprida erfarenheter både internt och externt. I juni beslutade direktionen om en uppdaterad version av inriktningsdokumntet En räddningstjänst för alla. Denna beskriver Räddningstjänsten Syds långsiktiga mål och arbete inom områdena likvärdig service och likabehandling. Det är glädjande att direktionen är så tydlig kring målen med vårt mångfalds- och jämställdhetsarbete. Detta är ett område där vi måste jobba långsiktigt och systematiskt. Våra samtal om normer och attityder på arbetsplatsen, SONA, har fortsatt på samtliga distrikt och enheter. En utvärdering av samtalsmodellen har startats upp och beräknas vara färdig under oktober månad. Vi har också deltagit i den nationella nätverksträffen inom ramen för NJR (nätverket för jämställd räddningstjänst) som genomfördes i april på temat Hot och hat i jämställdhetsarbetet. Under sommaren deltog personal från Räddningstjänsten Syd även i Prideparaderna i Lund och Malmö. 10

16 Kvalitet, hälsa, miljö och säkerhet Kvalitet Arbetet med att identifiera kopplingar mellan processerna har genomförts under våren och sommaren. Vidare har ledningens genomgång genomförts. Under hösten kommer arbetet att fokusera på att genomföra interna revisioner. Hälsa och arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets nya föreskrift utgiven av arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, trädde i kraft den 31 mars. Med anledning av de nya kraven samlades i stort sett alla chefer, CSK ledamöter och fackliga företrädare för information och workshop kring de nya reglerna för att klargöra vilka förändringar kraven ställer på arbetsgivaren. Informationssystem om Arbetsmiljö (IA) med prefixet R (RIA) stödjer det systematiska arbetsmiljöarbetet med möjlighet att rapportera, följa upp och åtgärda arbetsmiljöhändelser. Tabell 4. Under januari augusti 2016 (motsvarande period 2015) har följande arbetsmiljöhändelser anmälts i förbundet: Riskobservation Tillbud Olycksfall Färdolycksfall Arbetssjukdom Totalt 26 (35) 17 (27) 22 (24) 1(2) 3 (2) 69(90) Två av tillbuden har inträffat vid arbete på väg i samband med trafikolyckor. Medtrafikant har då varit vållande till den riskfyllda situationen. Under motsvarande period 2015 anmäldes ett trafikrelaterat tillbud på väg. Förbundsdirektören kallade till möte för att i samverkan ta fram tydliga rutiner för ökad säkerhet i samband med arbete på väg. Vidare har på regional basis en riktlinje tagits fram för att öka säkerheten vid arbete på väg för Skånes blåljusmyndigheter. Två händelser har upplevts som hotfulla en i samband med bilbrand och en i samband med annan utryckning. Under perioden inträffade en allvarlig arbetsplatsolycka vid brand. Anmälan gjordes till Arbetsmiljöverket (AV) enligt 3 kap. 3 a arbetsmiljölagen och händelsen utreddes internt enligt rutin och kommer att avrapporteras till CSK. Fem av olycksfallen har inträffat i samband med fysisk träning på arbetstid och ledde i två fall till längre sjukskrivning. Miljö Arbetet med att rena vattnet vid tvätt av larmställ pågår. Under sommaren har en reningsanläggning testats på station Jägersro. Dessvärre motsvarade anläggningen inte funktionskraven. Vi kommer att testa en annan lösning under hösten för att kunna uppfylla VA Syds krav på rening av vattnet per den 1 januari Åtgärder har vidtagits för att minska utsläppen från fordonstvätt och vi kommer se resultat vid nästa mätning Arbetet med kemikalieregistrering pågår. Stationerna Hyllie, Jägersro och Löddeköpinge är klara. Övriga stationerna förväntas bli klara inom snar framtid. 11

17 Säkerhet En ny riktlinje för tillträde har publicerats och vi arbetar aktivt med vårt skalskydd. På grund av inbrott på övningsplats Barbara så har åtgärder vidtagits för att minska intrång med lyckat resultat. Det har förutom att bidra till en säkrare arbetsmiljö även minskat kostnaderna för skador och utryckningar från vaktbolag. Kommunikation och varumärke I år står förbundets nya handlingsprogram i fokus för kommunikationen, både internt och externt. Detta för att sprida kännedom om vårt uppdrag och vår förmåga, skapa rätt förväntningar, underlätta rekrytering och involvera fler. Det övergripande syftet är att uppmärksamma den enskilde på det egna ansvaret för att förebygga olyckor och kunna agera i händelse av olycka. Efter idéarbete och utveckling under våren lanserade vi under sensommaren Risktestet, hur farlig är du?. Testet är webbaserat och gjort som ett försök till ett något annorlunda sätt att väcka intresse för riskfrågor. Det artar sig till en succé för bara efter en vecka hade omkring personer gjort testet och delat det vidare i sociala medier. Flera informationsarrangemang har genomförts under perioden, till exempel: Ankomstdagar på Lunds universitet, öppet hus under sportlov och påsklov, seniordagen i Lund och seniormässan i Malmö, Trygg i Dalby och Tygelsjö ( Vi utbildar en hel by ), deltagande i Prideparader i Lund och Malmö samt ett omfattande vattensäkerhetsprogram under sommaren. Därutöver har arbetet fortsatt med att utveckla webbplats och sociala medier, förbundets olyckskommunikation, kommunikationsstödet till hembesök 2.0 och utbildningsmaterial för brandskyddsutbildningen med mera. Internt har medieorientering och praktisk intervjuträning genomförts för tillsynsmedarbetare och handläggare och vi fortsätter att se över det interna kommunikationssystemet. 12

18 Uppdrag Uppdragen syftar till att utveckla och förbättra verksamheten. Den huvudsakliga inriktningen ligger inom de utvecklingsområden som definierats i handlingsprogrammet För 2016 gäller nedanstående uppdrag som samtliga ska påbörjas (P) och i vissa fall slutföras (S) under året eller senare: För samtliga uppdrag gäller att uppdragsledare har utsetts och förstudie har genomförts under första tertialet. Arbetena har sedan fortsatt utifrån varierande förutsättningar. För samtliga uppdrag som planerats att avslutats under 2016 gäller att viss del av arbetet har fått flyttas fram till 2017 utifrån tillgänglig bemanning och resurser. Radhusbränder: (P/S) Under perioden har radhusrapporten och radhusbroschyren färdigställts och publicerats på hemsidan och rönt stort intresse. Riktade hembesök mot radhus har genomförts av distrikt Hyllie utifrån radhusbroschyren. Utvärdering av detta och metodutveckling under hösten. Metod och taktik i samverkan med operativ utveckling. Automatiska brandlarm (P/S): Uppdraget är igång och en delrapport beräknas föreligga i december. Nulägesinventering och intern workshop har genomförts. Slutrapport med åtgärdsförslag under första halvåret Operativ utveckling (P) Uppdraget påbörjat genom pågående förstudie där det konstateras att uppdraget framöver kommer att delas upp i två uppdrag från årsskiftet. Operativ utveckling där målet är att skapa mångsidighet och smidighet genom taktisk uppbyggnad av den operativa organisationen samt införande av dynamisk resurshantering. Semiprofessionella och frivilliga syftar till att ta fram ett koncept i hur vi kan nyttja andra aktörer i vårt förebyggande och operativ arbetet Lärande organisation:(p) Workshop med externa inspiratörer har genomförts och rapportmaterial från denna dag finns. Styrgruppen har blivet fulltalig och arbetsgruppen har aktivt börjat arbeta med uppdraget. Tillsynsverktyget (P/S) Arbetet fortskrider utifrån reviderad tidsplan där kartläggning av nuvarande process nu pågår. Arbetsgruppen har gjort en omvärldsspaning i Norge. Där deltog de bland annat på en konferens som handlade om att Norges statliga myndigheter har infört en ny föreskrift om brandförebyggande arbete och tillsyn. Kartläggningen kommer att avslutas under första tertialet

19 1.3 Ekonomi Allmänt om ekonomiskt resultat och årsprognos Verksamhetetens resultat efter årets första åtta månader är ett överskott på tkr, vilket ska ställas i relation till budgeterat periodresultat på ett underskott på tkr. Detta ger sammantaget en positiv budgetavvikelse på tkr. De främsta anledningarna till budgetavvikelsen är för perioden högre övriga intäkter, lägre personaloch övriga driftskostnader, samt återföring av kursfallsreservering i värdepappersportföljen. Den sistnämnda posten uppgår till tkr. För år 2016 som helhet prognostiseras ett överskott på tkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med tkr gentemot budget Beräkning och redovisning av balanskravsresultat (Belopp tkr) Delår jan-aug Prognos 2016 Resultat enligt resultaträkningen Återföring del av orealiserad kursfallsreserv Balanskravsresultat Balanskravsresultatet för perioden samt men prognosen för helåret är positiv och tillsammans med förbundets egna kapital gör att Räddningstjänsten Syd lever upp till kommunallagens krav på ekonomisk balans. Förbundets övriga mål för god ekonomisk hushållning bedöms kunna infrias. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår under årets åtta månader till tkr fördelat på program och licenser 229 tkr, räddningsutrustning tkr, radio och kommunikation 342 tkr, övriga inventarier 768 tkr, lokalrelaterade investeringar 253 tkr och fordon 82 tkr. Investeringsutgifterna för år 2016 beräknas uppgå till ca tkr jämfört med total tillgänglig investeringsresurs för 2016 på tkr. I beräknad avvikelse ligger förseningar i anskaffningsarbete och leveranser mm. Placeringar och likviditet Förbundets pensionsmedel är placerade i värdepapper i överensstämmelse med beslutad policy. Den 31 augusti april var totalt ca 90 mnkr placerade fördelade på aktier 10 mnkr och 80 mnkr obligationer och räntebevis. Tidigare reservering för icke realiserad kursförlust är till sin helhet återförd. Beräknad årsavkastning på värdepaperportföljen uppgår för närvarande till ca 2,6 %. För närvarande har förbundet ingen överskottslikviditet placerad kortfristigt på fasträntekonton motsvarande då rådande marknadsräntor gör att avkastningen är marginell. Fördjupade kommentarer till resultaträkning med prognos På sidan 17 återfinns resultaträkningen. På sidan 20 tillhörande noter med ytterligare specifikationer. På sidan 23 finns driftsredovisning internredovisning. 14

20 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter för årets första åtta månader uppgår till tkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse med tkr. Negativa avvikelser finns bland tillstånd och tillsyn. Större positiva avvikelser finns för extern utbildning med ökad efterfrågan på utbildningar och operativa insatser inklusive ersättningar för RC-Hyllie. Årsprognosen för verksamhetens intäkter hamnar på totalt tkr mot budgeterade tkr, vilket ger en positiv avvikelse på 923 tkr. Bidragande orsaker till den positiva budgetavvikelsen ligger ökad, operativa ersättningar inklusive RC-Hyllie, ökad uthyrning lokaler samt bidragsintäkter till utveckling av hembesöksverksamheten. Personalkostnader De totala personalkostnaderna för de två första tertialen till tkr jämfört med budgeterade tkr, vilket ger en positiv avvikelse på tkr. Bidragande orsaker till avvikelsen är ökad frånvaro och vissa vakanser, samt lägre premier för avtalsförsäkringar. För 2016 som helhet prognostiseras personalkostnaderna till tkr jämfört med budgeterade tkr, vilket ger en positiv avvikelse på tkr baserat på vakanser, frånvaro och något lägre sociala avgifter. Övriga driftskostnader Utfallet för övriga driftskostnader uppgår för åtta månader till totalt jämfört med budgeterade tkr, vilket ger en positiv avvikelse på tkr. Positiva avvikelser finns bland annat inom IT och telekommunikation, fordon och utbildning och konferenser där en del av kostnaderna kommer att uppkomma först senare under året. Negativa avvikelser finns bland köpta tjänster, materiel och information. Här är det viss inhyrning av personal, viss trycksaksproduktion, komplettering av arbetskläder. Helårsprognosen för övriga driftskostnader uppgår för 2016 till tkr jämfört med budgeterade tkr, vilket ger en negativ avvikelse på tkr. På årsbasis är det främst köpta tjänster för personalrekrytering och inhyrd personal, beklädnad till personal, komplettering av informationsmateriel och vissa fastighetskostnader som beräknas överstiga budget. Bland positiva avvikelser finns fordon, utbildning och konferenser. Avskrivningar Utfallet för avskrivningar är tkr mot budgeterade tkr vilket ger en positiv avvikelse på 11 tkr. Årsprognosen för avskrivningar är ett utfall på tkr, viket motsvarar budget. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna uppgår totalt till tkr jämfört med budgeterade tkr, vilket ger en positiv avvikelse på tkr. Av avvikelsen är tkr hänförlig till tidigare nämnd icke budgeterad återföring av kursfallsreservering gällande förbundets värdepappersportfölj och resterande 394 tkr ökade utdelningar och ränteintäkter. De finansiella kostnaderna uppgår till 652 tkr mot budgeterade 535 tkr. För 2016 som helhet beräknas de finansiella intäkterna uppgå till tkr mot budgeterade tkr, vilket ger en positiv avvikelse på tkr inklusive återförd kursfallsreserv på tkr. De finansiella kostnaderna, där den större delen är posten för uppräkning av pensionsskulden, beräknas totalt uppgå till tkr mot budgeterade 803 tkr. 15

21 1.4 Medarbetare Årets lönerevision har pågått under våren och avslutades slutligen under juni månad. Förbundet tillämpar individuell och differentierad lön för samtliga medarbetare. Vidare har en brandmannarekrytering påbörjats under våren och av ett stort antal sökande har 3 kvinnor och 53 män valts ut för intervju. Av dessa har i september 14 personer erbjudits tillsvidareanställning och 5 personer timvikariat. Introduktion sker i januari och februari De som har erbjudits tjänsterna är mellan år. Flera av dessa har bred kompetens och dubbla examina. Tabell 5 Personalen i siffror Tillsvidare Visstid Totalt Män Kvinnor Män Kvinnor Förbundsledning Verksamhetsstöd Operativ ledning Produktionsområde E6 & E Räddningspersonal i beredskap (RiB) Hela förbundet, totalt Jämfört Bland personalförändringar sedan årsskiftet kan nämnas att 9 medarbetare gått i pension, 11 har slutat på egen begäran. Nyrekrytering har skett av 15 medarbetare. Bland rekryteringarna kan nämnas 6 RiB, 2 brandingenjörer, HR-strateg, och 3 administratörer. Tabell 6 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 1 jan 31 aug 2016 (1 jan 31 aug 2015) hela förbundet Män 3,8 (6,0) Kvinnor 3,1 (4,7) Totalt 3,6 (5,7) En minskning av sjukfrånvaron kan konstateras jämfört med motsvarande period föregående år: Fortsatt uppföljning sker kontinuerligt av förbundets sjukskrivningstal. Uppföljningen ska ge viktiga signaler om orsaker till sjukfrånvaro och vid behov initiera åtgärder med hjälp av företagshälsovården. 16

22 2. Resultaträkning med prognos Tertialuppföljning jan-aug 2016 Not Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat Belopp tkr helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2015 Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter o tilläggsuppdrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finasiella kostnader Resultat före extraordinära poster Periodens resultat Helårsprognos Not Budget Prognos Avvikelse Belopp tkr helår helår helår Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter o tilläggsuppdrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat

23 3. Balansräkning Belopp tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid periodens början Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder

24 4. Kassaflödesanalys Belopp tkr jan-aug Helår jan-aug Tillförda medel Resultat efter finansiella poster Justering för av- och nedskrivningar Utrangerat under året Ökning/ minskning avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/ minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga placeringar Ökning/ minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning/ minskning av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring av likvida medel

25 5. Noter och redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad enligt samma principer som årsredovisningen. Samtliga belopp om inget annat anges är i tkr. Noter Not 1. Medlemsavgifter och tilläggsuppdrag Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2015 Medlemsavgifter Tilläggsuppdrag Summa Budget Prognos Avvikelse helår helår helår Medlemsavgifter Tilläggsuppdrag Summa Not 2. Övriga intäkter Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2015 Tillståndshantering Tillsyn Automatlarm Operativa insatser Extern utbildning Hyresintäkter Övrig försäljning Övriga bidrag Summa Budget Prognos Avvikelse helår helår helår Tillståndshantering Tillsyn Automatlarm Operativa insatser Extern utbildning Hyresintäkter Övrig försäljning Övriga bidrag Summa

26 Not 3. Personalkostnader Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2015 Löner och ersättningar Soc avg o pensionskostnad Summa Budget Prognos Avvikelse helår helår helår Löner och ersättningar Soc avg o pensionskostnad Summa Not 4. Övriga driftskostnader Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2015 IT, radio o telekommunikation Köpta tjänster Maskiner och inventarier Fordon Materiel och information Fastigheter och lokaler Utbildning och konferenser Representation och personalvård Resor och övriga kostnader Summa Budget Prognos Avvikelse helår helår helår IT, radio o telekommunikation Köpta tjänster Maskiner och inventarier Fordon Materiel och information Fastigheter och lokaler Utbildning och konferenser Representation och personalvård Resor och övriga kostnader Summa

27 Not 5. Fordringar Kundfordringar Övr korfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa Not 6. Kortfristiga placeringar Aktier Obligationer Räntebevis Värdereglering Bokfört värde Marknadsvärde Not 7 Långfristiga skulder Investeringsbidrag RC Hyllie Avgår ackumulerad avskrivning Totalt långfristig skuld Not 8. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övr korfristiga skulder Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder

28 6. Driftsredovisning internredovisning I budgetmodellen för 2016 har samtliga intäkter och kostnader med tillägget att ett visst överskott ska budgeteras enligt mål för god ekonomisk hushållning. För 2016 har ett överskott på 100 tkr budgeterats under förbundsledningen. Driftredovisningen innehåller också interna intäkter och kostnader varvid avvikelser kan finnas gentemot externredovisningen. Utfall januari augusti 2016 Den positiva avvikelsen inom förbundsledningen beror på ökade finansiella intäkter inklusive återföring kursfallsreservering och att vissa övriga driftskostnader kommer att falla ut senare under året. För verksamhetsstöd handlar överskottet om vakanser bland personal samt ökade hyresintäkter. Operativ lednings överskott handlar om ökade intäkter knutna till RC-Hyllie samt lägre personalkostnader och lägre kostnader för radiokommunikation. Produktionsområdena sammanslaget redovisar ett överskott beroende på totalt högre övriga intäkter samt lägre personalkostnader. Prognos helårsutfall 2016 Intäkter Kostnader Nettokostnad exkl medlemsavgift Del av medlemsavgift och tilläggsuppdrag Resultat Nettobudget Periodens budgetavvikelse Förbundsledning Verksamhetsstöd Operativ ledning Produktionsområdena E6 o E Summa Intäkter Kostnader Nettokostnad exkl medlemsavgift Del av medlemsavgift och tilläggsuppdrag Resultat Nettobudget Års Budgetavvikelse Förbundsledning Verksamhetsstöd Operativ ledning Produktionsområdena E6 0 E Summa Förbundsledningens överskott är på årsbasis hänförlig finansiella intäkter inklusive återföring av kursfallsreserv. Verksamhetsstöds underskott beror på planerade extra kostnader för kompletterande inköp av materiel samt en del miljörelaterade arbeten exempelvis avveckling bensinstation. Operativ lednings överskott beror på ökade intäkter för RC-Hyllie samt lägre personalkostnader och lägre kostnader för köpta tjänster och radiokommunikation. Produktionsområdena sammanslaget prognostiserar ett minde underskott där vissa differenser finns internt inom såväl intäkter som kostnader men sammantaget tar de ut varandra. 23

29 Bilaga 1, sammanställning måluppfyllelse E1 Effektmål, samlad bedömning av inriktningar Tryggheten vad avser olyckor ska kontinuerligt öka. N u l ä g e D R 2 Å r s t a t u s 1 6 E2 Antalet bränder och andra olyckor ska minska i medlemskommunerna Brand i bostad Brand i skola, förskola och fritidsanläggning Vattensäkerhet E3 E4 Trafiksäkerhet Alla människors förmåga hantera olyckor ska öka Konsekvenserna av inträffade olyckor ska minska genom ett snabbt Stödjande målområden, samlad bedömning av aktiviteter 3.1 Kompetens 3.2 Mångfald och jämställdhet Kvalititet Hälsa/ arbetsmiljö Miljö Säkerhet 3.4 Kommunikation och varumärke U1 U2 U3 U4 U5 Uppdrag, status för respektive uppdrag Radhusbränder Automatiska brandlarm Operativ utveckling Lärande organisation Tillsynsverktyget Färgkoder = Allt ok, löper enligt plan = Följer ej plan, omprioriteringar behöver göras för att nå måluppfyllelse = Stora avvikelser, små chanser att nå måluppfyllelse. Stora insatser krävs 24

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56