Ny AKU 2005 EU-anpassning

Transkript

1 Slutrapport (28) Ny AKU 2005 EU-anpassning Slutrapport från AKU-översynens blankettprojekt

2 Slutrapport (28) Innehåll 1 Inledning Bakgrund Projektmål MÅL DELMÅL Deltagare Användarkontakter Processen ARBETSMÖTEN TESTER AV INTERVJUBLANKETT PILOTSTUDIER Genomförande Utvärdering Resultat PROJEKTETS RESULTAT I KORTHET NYKLASSBLANKETTEN - AVSNITT FÖR AVSNITT Avsnitt, frågeordning och generella förändringar Sysselsatt eller ej Förekomst av bisyssla Huvudsyssla Arbetstid i huvudsyssla samtliga sysselsatta Frånvaro, övertid och arbetade timmar i huvudsysslan - anställda Frånvaro och arbetade timmar i huvudsysslan företagare och medhjälpare Bisyssla Undersysselsättning och ombytessökande alla sysselsatta Fackfrågor till anställda Utan arbete tidigare arbetslivserfarenhet Studier utbildning. Alla Utan arbete Fackfrågor till arbetssökande Verks Familjefrågor Hushållets sammansättning, frågor till rotationsgrupp Årliga variabler...22

3 Slutrapport (28) 7.3 KONTROLLBLANKETTERNA Frågor vid omgång Namnsättning av frågorna Kontrollblankett - FF, FT, TA, FÖ, MH Kontrollblankett - SÅ, UA Kontrollblankett - EX REKRYTERINGSFRÅGOR RAPPORTEN TILL EUROSTAT Fortsättning EU:S VARIABELLISTA FÖR BEMANNINGSFÖRETAGEN TIMMAR FRÅN DELTIDSPROCENT FLER ÄN ETT FRÅNVAROSKÄL OMB STUDIER TIMUTBUD FÖR ARBETSSÖKANDE ÖVRIGT -ALTERNATIVEN VERKS FLER INDIREKTA INTERVJUER ÖKAT BORTFALL? Intagna för vård Arbetsställe utomlands FAMILJEFRÅGORNA SPRÅK SMÅSAKER ATT ÅTGÄRDA...27 REFERENSER:...28 BILAGOR:...28

4 Slutrapport (28) 1 Inledning Arbetskraftsundersökningarna (AKU) har, med undantag av mindre justeringar, haft ett oförändrat mätinstrument sedan En gradvis anpassning till EU:s krav har skett sedan 1995, genom tilläggsfrågor till ordinarie AKU. Projektet har haft ett anslag från Eurostat för att åstadkomma en EU-harmonisering av AKU. I november 2004 togs beslutet angående den nya variabellista enligt vilken rapportering till Eurostat skall ske fr.o.m Projektet har dock arbetat med utgångspunkten att den nya variabellistan innehållande sex 1 nya variabler skulle gälla fr.o.m. 2005, vilket var den information som var giltig fram till november Den nya blankett som tagits fram började implementeras i AKU på en delmängd av urvalet fr.o.m. oktober I avsnitt 2 ges mer information om bakgrunden till projektet och i avsnitt 4 beskrivs projektmålen. Arbetsprocessen med arbetsmöten, tester och pilotstudier beskrivs i avsnitt 6. Projektets resultat består av: 1. Nyklassblankett, som används första gången en utvald person (up) deltar 2. Kontrollblanketter, som används omgång Rekryteringsfrågor, som ställs omgång 2-8 om viss förändring inträffat 4. Rapport till Eurostat Avsnitt 7 går igenom nyklassblanketten avsnitt för avsnitt. Kontrollblanketten eller rättare sagt kontrollfrågorna beskrivs. I kontrollblanketten ligger även frågorna om rekryteringar. Själva blanketterna, inklusive frågeflöde (i visio) och rapporten till Eurostat utgör bilagor till rapporten. I avsnitt 8 betonas att det behövs en uppföljning av hur det nya mätinstrumentet fungerar ur olika aspekter. 2 Bakgrund AKU följer inte helt EU:s förordningar. En gradvis anpassning av AKU till EU:s krav har skett sedan Den Council Regulation som ligger till grund för AKU:s insamling är Council Regulation (EC) No 577/98 on the organisation of a labour force sample survey in the Community. Därefter har tillkommit ett antal Commission Regulations av vilka de viktigaste för projektets arbete varit: No 1575/2000 som handlar om den kodsättning av data som skall användas vid leveranser till Eurostat fr.o.m No 1897/2000 som handlar om definitionen av arbetslöshet (Annex I) och principer för formulering av frågor om arbetskraftsstatus, de 12 Q-principerna (Annex II) Eurostat har under ett antal år arbetat med att få fram en ny EU-förordning avseende AKU. 1 Det är fem variabler som resulterar i nya frågor. Den sjätte variabeln Kontrakt med bemanningsföretag kan hämtas från företagsdatabasen

5 Slutrapport (28) Projektet har haft tillgång till och arbetat efter ett antal utkast till den nya EU-förordningen (Commission Regulation (EC) No./ ) som skulle gälla fr.o.m. 2005, men som enligt senare förslag från Eurostat och beslut av SPC 2 i november 2004 skall gälla fr.o.m Det har inte varit möjligt för projektet att ta hänsyn till de förändringar i utkast till Commission Regulation som gjorts efter juni 2004 och naturligtvis inte heller till de förändringar som slutligen beslöts av SPC i november Även om AKU är hårt reglerad av EU, så har det funnits vissa nationella krav som varit angelägna att uppfylla, t.ex. det tillägg till AKU som är avsett att belysa rekryteringar och frågorna angående facklig tillhörighet. Variabelinnehållet i ordinarie AKU har i stort sett varit detsamma sedan 1987, då den stora revideringen av innehåll och definitioner genomfördes (RIDA). Det har funnits skäl att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som samlats under åren. Olika kvalitetsstudier har beaktats, som undersökningen av arbetstider och mätfelsstudien, se Olofsson (1997) resp. Henkel (1994/1995). 3 Projektmål 3.1 Mål Projektets mål har enligt projektbeställningen varit att till ta fram en ny AKUblankett, som skulle vara EU-harmoniserad och testad och där tilläggsfrågorna var integrerade i frågeflödet. Med ny AKU-blankett avsågs nyklassblankett som används vid första intervjutillfället och även kontrollblanketter eller kontrollfrågor som används vid intervjutillfälle 2-8. Kodningen av näringsgren, yrke, sektor och socioekonomisk gruppering (SEI), liksom intervjuarutbildningen inkluderades också i projektbeställningen, med de har betraktats som egna delprojekt och avrapporteras i annan ordning. 3.2 Delmål Delmålet var en rapport till Eurostat. Den skulle innehålla ett utkast till blankett. Sedan tidigare fanns ett anslag från Eurostat, för en EU-harmonisering av den svenska AKU:n. Kontraktet med Eurostat har förlängts ett antal gånger och slutdatumet för en rapport var december Vad som skulle göras beskrivs på nedanstående sätt i det ursprungliga kontraktet. Adaptation and evaluation of the LFS questionnaire Project For the year 2000 the questionnaire work will continue taking into account the 12 Q-principles, our experience of measurement errors from reinterview-studies, frequent questions/problems raised by interviewers. Special attention must be paid to the measurement of working time and to more exactly identifying persons in different labour market policy measures. A draft version of the questionnaire will be constructed and will be subjected to a first test. 2 SPC = Statistical Programming Committee, som består av generaldirektörerna för statistikbyråerna inom den Europeiska gemenskapen

6 Slutrapport (28) 4 Deltagare Gunborg Johansson, AM/AKU, projektledare Meta Säfström, AM/AKU Håkan Lööw, I/PLAN Anna Hallqvist, AM/AKU (t.o.m. dec 2003) Anne Danielsen-Rackner, AM/AKU (fr.o.m. mars 2004) Olle Wessberg, AM/AKU Eva Furubjelke, I/PLAN (fr.o.m. okt 2003) Ante Farm, AM/A och SOFI (fr.o.m. april 2003) 5 Användarkontakter Projektet har presenterat sitt arbete vid två tillfällen för översynsprojektets referensgrupp. Vid det första tillfället, den åttonde maj 2003, redogjordes för de skillnader som förelåg mellan AKU:s variabler och EU-kraven. Referensgruppens medlemmar fick redogöra för vilka nationella variabler som skulle kunna undvaras. Vid det andra tillfället, den 22 januari 2004, gavs en allmän genomgång av blankettens struktur och erfarenheter från två tester i SCB:s mättekniska laboratorium redovisades. En genomgång gjordes också av blankettens innehåll avsnitt för avsnitt. Därutöver har skriftliga synpunkter från referensgruppens medlemmar inkommit och besvarats. En del kommunikation har förekommit via e-post. 6 Processen 6.1 Arbetsmöten Projektgruppen har haft ca 28 arbetsmöten sedan översynsprojektet formellt startade. En del arbete hade utförts innan den formella starten av översynsprojektet, eftersom det redan tidigare hade varit aktuellt att EU-harmonisera den svenska AKU:n. Ett arbete som avbröts då Eurostat efter kritik drog tillbaka ett förslag som var avsett att träda ikraft fr.o.m. januari Minnesanteckningar har förts vid samtliga möten. Mötena har gått till så att en projektmedlem förberett ett utkast till frågor eller diskussion av ett problem som sedan diskuterats i projektgruppen. Därefter har ett nytt utkast utarbetats för förnyad diskussion i projektgruppen. 6.2 Tester av intervjublankett Två s.k. kognitiva test av utkast till nyklassblankett har gjorts vid SCB:s Mättekniska laboratorium. Det första testet gjordes i september 2003 och det andra i månadsskiftet november/december Resultat från dessa tester finns i rapporterna Bäckström (2003) resp. Hoff (2003).

7 Slutrapport (28) 6.3 Pilotstudier Genomförande I mars 2004 genomfördes en pilotstudie avseende nyklassblanketten på ett extra urval om personer i åldrarna år. Referensperioderna var vecka 12 och vecka 13. Samma urval användes sedan även i juni 2004 för en pilotstudie angående kontrollblanketterna. Referensperioderna i juni var vecka 25 och 26. Inom blankettprojektet finns ett delprojekt som rör kodning av näringsgren, sektor, yrke och socioekonomisk gruppering (SEI). I pilotundersökningarna testades ett nytt sätt att hämta in dessa uppgifter, ett sätt som innebär att en större del av kodningen utförs i samband med intervjun. Det beskrivs utförligare i avsnitt 7.2. Deltagande intervjuare fick en skriftlig utbildning inför pilotstudierna Utvärdering Medlyssning Medlyssning genomfördes både i mars och i juni. Medlyssning innebär att man lyssnar på intervjuer samtidigt som intervjuaren genomför dem. Medlyssnaren kan på så sätt bilda sig en uppfattning om vilka frågor som bereder svårigheter för intervjupersonen. Intervjupersonen informeras om att en person sitter och lyssnar på intervjun och måste godkänna att så sker. Medlyssningen koncentrerades till en eftermiddag och kväll för respektive pilotstudie. Både fältintervjuare och cati-intervjuare medverkade. Ett antal projektmedlemmar lyssnade och efter medlyssningen samlades intervjuare och medlyssnare för att gå igenom intervjuerna och de problem som man upptäckt. Antalet intervjuer med medlyssning var 18 i mars och ca 20 i juni. I mars genomfördes även en hearing med ett tiotal intervjuare. Sammanställning av resultat från medlyssningen i mars och juni finns i Johansson ( ) resp. Furubjelke (2004) och från hearingen i Johansson ( ). I marspiloten som avsåg nyklassblanketten fanns det huvudsakligen två frågeområden som orsakade svårigheter. Det gällde frågor om överenskommen och genomsnittlig arbetstid och arbetstidens förläggning. Ändringar gjordes i nyklassblanketten inför pilotstudien i juni som huvudsakligen rörde test av kontrollblanketten. Nyklassblanketten kunde testas även i juni på de individer som ändrat arbetskraftsstatus mellan mättillfällena eller som var bortfall i mars. Medlyssningen i juni gav uppslag till förbättringar i kontrollblanketten och ytterligare förbättringar i nyklassblanketten Kodningen Resultaten av kodningen av näringsgren visade att knappt 50 procent av svaren kunde kodas i samband med intervjun. När det gällde yrke kunde 85 procent av svaren kodas i samband med intervjun. Inför junipiloten genomfördes vissa ändringar av reglerna för kodning. En mer utförlig resultatredovisning av erfarenheterna från pilotundersökningen avseende kodning redovisas i en separat rapport.

8 Slutrapport (28) Skattningar Skattningar avseende några centrala AKU-variabler beräknades för pilotundersökningen i mars och för ordinarie AKU för samma referensperiod. Inga signifikanta skillnader fanns. En utförligare redovisning finns i Översynsprojektets länkningsrapport, se Hörngren, Greijer (2004). 7 Resultat 7.1 Projektets resultat i korthet 1. Nyklassblankett inklusive flöde, bilaga 1 resp Kontrollblanketter inklusive flöde, bilaga 2-4 resp Rekryteringsfrågor, bilaga 5 4. Rapport till Eurostat, bilaga 12 Nyklassblanketten innefattar också en lösning till hur kodning av näringsgren, sektor, yrke och socioekonomisk gruppering (SEI) till stor del kan utföras i samband med intervjun. Kontrollblankettens flöde ger även anvisning om från vilka frågor uppgifter från föregående intervjutillfälle ska hämtas, givet ett visst svar vid kontrollintervjun. Rekryteringsfrågorna är insprängda på lämplig plats i frågeflödet. En första rapport till Eurostat, i form av utkast till nyklassblankett och kommentarer till den, lämnades den 19 december Den slutliga och godkända rapporten lämnades den 23 mars Nyklassblanketten - avsnitt för avsnitt I det följande ges en beskrivning av varför nyklassblanketten ser ut som den gör. Referenser görs till gamla AKU, till EU:s förordningar och till hur projektgruppen har resonerat Avsnitt, frågeordning och generella förändringar Den frågeordning som projektet genomfört innebär att frågorna i det s.k. EU-tillägget och rekryteringsfrågorna, som förut legat som separata tillägg efter de ordinarie AKU-frågorna, nu flyttats fram och integrerats med de ordinarie frågorna. Den innebär också en systematisk indelning av frågorna i olika avsnitt så att frågor om liknande saker hamnar i samma avsnitt och att avsnitten kommer i en logisk ordning. Exempelvis finns nu alla frågor om arbetstider i samma avsnitt, alla frågor om frånvaro i samma avsnitt och alla frågor om sysselsattas arbetsutbud i samma avsnitt. Det gör det dels lättare för intervjupersonen att se skillnader mellan liknande frågor, så att de inte upplevs som upprepning, dels lättare för en användare att se statistikens möjligheter.

9 Slutrapport (28) Ordningen mellan olika avsnitt har präglats av en strävan att först kartlägga all anknytning till förvärvsarbete och studier innan arbetslöshet och övrig verksamhet kartläggs. Det innebär bl.a. att frågor om tidigare arbetslivserfarenhet och studier ställs före frågor om arbetssökande till personer utan arbete. Vissa frågor som avser att mäta samma sak har olika formuleringar som är anpassade till respektive urvalspersons egenskaper. Fråga Hu 11 t.ex. har en formulering Hu 11a som ställs till anställda och medhjälpare och en formulering Hu 11aa som ställs till egna företagare. Veckor och timmar är 3-siffriga i alla frågor där dessa uppgifter förekommer. I gamla AKU kodades 98 om svaret var 98 veckor/timmar eller mer, vilket inneburit att medelvärden för arbetslöshetstid inte kunnat redovisas Sysselsatt eller ej Den av EU:s 12 frågeprinciper (Q-principer) som varit styrande lyder: The sequence of the questions on employment consists of at least two separate questions: one question on currently working and another question on having a job when being temporarily absent from work (persons on leave). The question on being at work must precede the question on having a job so that the contrast between both questions contributes to a complete identification of the temporarily absent 3. Den första frågan måste således handla om huruvida urvalspersonen (up) arbetat referensveckan eller ej. Jämfört med gamla AKU, så har vi exkluderat den fråga som var en uppföljningsfråga till den första frågan och som skulle fånga upp eventuell verksamhet som egen företagare eller fri yrkesutövare och även up med få arbetstimmar referensveckan. Uppföljningsfrågan fanns även med i marspilotens blankett. Vid medlyssningen framstod den som ganska tjatig och det fanns ett behov att flytta fram frågan om frånvaro som nu är fråga nr 2. Delar av uppföljningsfrågan är nu invävd i den första frågan. I marspiloten fångades ett mycket litet antal upp av uppföljningsfrågan (4 av 203 i första referensveckan). Den nuvarande formuleringen testades i juni och fungerade bra. Ak 3, 4 och 5 skall fånga up som är medhjälpande hushållsmedlemmar (MH). För att räknas som sysselsatt måste det företag up medhjälper i drivas av någon i up:s hushåll Förekomst av bisyssla Före frågorna om huvudsysslan ställs några frågor, Bi 1 och Bi 2, som ska ge svar på om up har fler än ett jobb. Det är viktigt att veta om up har en bisyssla eller ej, så att det för den up som har flera jobb är helt klart vilket jobb som är huvudsysslan innan frågorna om huvudsysslan ställs. Det har varit ett problem i AKU att några sådana frågor inte funnits innan frågor kring huvudsysslan börjat ställas. 3 Comission Regulation (EC) No 1897/ 2000, Annex II

10 Slutrapport (28) Huvudsyssla Kodning av näringsgren och yrke redan vid intervjun Hur uppgifterna som ligger till grund för kodning av näringsgren, yrke, sektor och socioekonomisk gruppering (SEI) hämtas in är en av de stora förändringarna. Det nya sättet innebär att en större del av kodningen utförs i samband med intervjun. Det kan beskrivas på följande sätt: Data avseende arbetsgivare hämtas från senaste och näst senaste års kontrolluppgiftsregister och visas på intervjuarens skärm i samband med intervjun. Om urvalspersonen bekräftar att kontrolluppgiften stämmer är arbetsstället färdigkodat, genom att uppgifter om arbetsställets näringsgren och sektortillhörighet kan hämtas från företagsdatabasen (FDB). Om uppgiften inte stämmer registrerar intervjuaren rätt uppgift samt ställer frågor om arbetsställets verksamhet och kodning genomförs som tidigare av en kodningsgrupp. När det gäller yrkeskodningen har intervjuaren tillgång till en lista med cirka yrken med tillhörande yrkes- och SEI-koder. När intervjuaren börjar skriva in intervjupersonens svar kommer förslag på yrken att visas på skärmen. Om träff från yrkeslistan inte erhålls beskriver intervjuaren arbetsuppgifterna i klartext och data går till kodningsgruppen. Som tidigare nämnts i avsnitt var erfarenheterna mycket goda. Kodning av näringsgren och yrke görs på samma sätt för huvudsysslan, bisysslan och tidigare arbete. Resultaten när det gäller kodning av näringsgren i marspiloten visade att sammantaget knappt 50 procent av svaren kunde kodas i samband med intervjun. När det gällde yrke kunde 85 procent av svaren kodas i samband med intervjun Arbetsställe vistelse utomlands Up som har ett arbetsställe utomlands och som är bosatt i Sverige skall nu räknas till arbetskraften. Uppgift om land inhämtas för up med arbetsställe utomlands. Eurostat har uttryckt förvåning över att Sverige betraktat dessa personer som ej tillhörande arbetskraften. EU definierar målpopulationen som resident population. Problemet är att det inte finns någon harmoniserad definition av resident population. Projektet har valt att operationalisera det så att den som är folkbokförd i Sverige tillhör målpopulationen. Dock kvarstår den regel för övertäckning som säger att om up vistas utomlands totalt två år eller mer så tillhör up övertäckningen. Den här lösningen kommer att innebära att intervjuarna i större utsträckning måste ringa utomlands. Det är inte säkert att den valda lösningen är bra ur alla aspekter. En annan tidsgräns för övertäckningen kan vara lämplig och det kan eventuellt finnas fall som borde vara vilande 4 under ett antal intervjuomgångar. Enligt folkbokföringen så skall en person som vistas utomlands ett år eller mer inte längre vara folkbokförd i Sverige. Det finns dock undantag, t.ex. personal på svenska ambassader utomlands. 4 Att vara vilande innebär att hoppa över ett antal intervjuomgångar. Uppgifterna från det senaste intervjutillfället används då i redovisningen under mellanliggande omgångar.

11 Slutrapport (28) Antal personer på arbetsplatsen/arbetsstället Projektet har övervägt om uppgiften avseende antal personer som arbetar på arbetsplatsen (Hu 3) skulle kunna hämtas från register. Uppgift om antal anställda per arbetsställe finns i företagsdatabasen (FDB). Varje år i april får man in kontrolluppgifter. Ett antal kontrolluppgifter saknas då och dem får man in i oktober. Företag med flera arbetsställen undersöks via enkäter i april/maj och även på hösten. Stora företag gås igenom varje vecka. En person räknas en gång på det arbetsställe han/hon tjänar mest. En egen företagare med enskild firma har inga anställda. Har han/hon ett AB så är den anställde företagaren själv. Beslutet blev ändå att hämta in uppgifterna genom fråga Hu 3 i intervjun. Enligt EU:s beskrivning av den här variabeln skall även den egna företagaren ingå i antalet och så är inte alltid fallet i FDB Tidsbegränsat anställda ny Grad Tidsbegränsat anställda får nu en separat fråga (Hu 9): Har du en fast anställning i botten?. Personer som har en tidsbegränsad anställning med fast tjänst i botten har i stort sett samma flöde i blanketten som övriga tidsbegränsat anställda, vilket innebär att de får frågan om typ av tidsbegränsad anställning. De som har en fast anställning i botten kommer att tillhöra Grad FT, som är en ny gradbeteckning i FA-familjen. Det innebär en uppdelning av nuvarande Grad FA i två: FF och FT. Det förenklar hanteringen av dem i kontrollblanketten där de går delvis olika vägar. Det innebär ingen förändring av innebörden i graden fast anställd (FA). Fråga Hu 8 angående typ av tidsbegränsad anställning har fått två nya svarsalternativ: Anställd per timme med överenskommet arbetsschema för viss tid (10) Tillfälligt arbete referensveckan (11) Övrigt Hu 13 och Hu 15 ska mäta två av EU:s sex nya variabler, Wayjfoun resp. Superres Arbetstid i huvudsyssla samtliga sysselsatta Heltid/deltid och frånvaro Hu 16 är en allmän fråga, där up själv avgör vad som menas med heltid eller deltid. AKU:s intervjuarinstruktion redovisar två regler när det gäller Hu 16 och frågan om överenskommen arbetstid (Hu 30): Om up har nedsatt tjänstgöringstid under en längre period ( minst ½ år) för att t.ex. ta hand om barn eller studera, ska Du ange det antal timmar som up ska arbeta nu, dvs. deltid. Om up arbetat heltid tidigare och inte alls arbetar nu utan är föräldraledig, så ska Du koda heltid, dvs. det som gällde före ledigheten oavsett hur mycket up tänker arbeta efter föräldraledigheten.

12 Slutrapport (28) Up som har nedsatt tjänstgöringstid pga. sjukdom - sjukskriven på deltid - står det inget om i intervjuarinstruktionen. Vad som kan utrönas ur ett fåtal dokumenterade svar på intervjuarfrågor är att sjukskrivningar ska mätas som frånvaro och svar på motsvarande frågor Hu 16 resp. Hu 30/31 i gamla AKU bör i de fallen vara heltid och den överenskomna arbetstid som up hade innan sjukskrivningen. En strävan i arbetet med den nya blanketten har varit att i möjligaste mån göra blanketten självinstruerande och att intervjuaren i så liten utsträckning som möjligt skall behöva ställa egna tilläggsfrågor. Därför har en tanke varit att inte skilja på orsakerna till den nedsatta tjänstgöringstiden utan att behandla alla orsaker likadant. En up som är partiellt sjukskriven ½ år eller längre bör då utifrån ett sådant resonemang kodas deltid på Hu 16 och ange sjukdom som skäl till deltid på Hu 19. En up sjukskriven på heltid ska i enlighet med reglerna kodas heltid på Hu 16. Den partiellt sjukskrivne bör då på frågan om överenskommen arbetstid per vecka ange antalet överenskomna deltidstimmar och om ingen ytterligare sjukfrånvaro förekommer under referensveckan så registreras inga sjukfrånvarotimmar för denna up, medan den heltidssjukskrivnes samtliga sjukfrånvarotimmar kommer att registreras. Till samtliga med svar deltid på Hu 16 tillkommer en fråga om up har en heltidsanställning i botten (Hu 18) och en fråga om skäl till deltid (Hu 19). Utifrån svaren på Hu 18 och Hu 19 kan sedan frånvarotimmarna för partiellt sjukskrivna beräknas. Ett annat sätt att resonera är att utgå från att det är en viktig skillnad mellan frivillig och icke frivillig deltid. Sjukfrånvaro tillhör då den icke frivilliga och dessa up bör ange den arbetstid som gällde före den partiella sjukskrivningen både på Hu 16 och Hu 30/31. Deras frånvaro mäts då i At 1-5. Hu kan fånga de sjukskrivna up som i den faktiska intervjusituationen i alla fall anger deltid på Hu 16 och Hu 30/31 och leds genom den återstående intervjun utifrån de svaren. Båda de beskrivna sätten fångar de partiella sjukskrivningarna,men på olika sätt. Det bör utredas vilka övriga skäl som skall betraktas som icke frivilliga för personer med nedsatt tjänstgöringstid. Vad betyder intervjuarinstruktionens skrivning om nedsatt tjänstgöringstid för att ta hand om barn? Ska en tidigare heltidsarbetande up som under lång tid, över ½ år, delar den betalda föräldraledigheten med den andra föräldern genom att båda arbetar deltid ange heltid eller deltid på Hu 16? Om betald föräldraledighet på deltid inte ska behandlas annorlunda än betald föräldraledighet på heltid, så bör svaret vara heltid. Är det obetald nedsättning av tjänstgöringstiden under minst ½ år som intervjuarinstruktionens skrivning syftar på? Obetald i betydelsen varken lön från arbetsgivaren eller föräldrapennig eller sjukpenning från Försäkringskassan. Det verkar rimligt att så är fallet och det bör i så fall klart framgå av intervjuarinstruktionen. För deltidsarbetande up med förtidspension/sjuk- eller aktivitetsersättning på deltid blir naturligtvis Hu 16 = deltid Deltidsprocent i stället för timmar Hu 17 bygger på tanken att det är lättare att komma ihåg sin deltidsprocent än antalet timmar som den motsvarar. Up som angivit deltidsprocent hoppar över frågan om överenskommen veckoarbetstid. Deltidsprocenten ska översättas till timmar, vilket kan göras mer eller mindre

13 Slutrapport (28) sofistikerat. Det enklaste som procent av 40 timmar och mer komplicerat som procent av ett från AKU uträknat mått på heltid för olika branscher. Heltid är inget entydigt begrepp utan kan variera mellan olika branscher och avtalsområden. Det finns ingen extern källa som kan ge information om vad heltid betyder i olika branscher. En tabell har tagits fram för up som uppger sig arbeta heltid och som visar överenskommen/vanligen arbetad tid per vecka för olika branscher (årsmedeltal AKU 2003), se bilaga 10. Antalet överenskomna timmar per vecka i den tabellen ligger i de flesta branscher runt 40 timmar, utom i branschen jordbruk, skogsbruk och fiske där den är nästan 50 timmar Hinder för heltid Hu avser att mäta en av de sex nya EU-variablerna (NEEDCARE) för gruppen deltidssysselsatta. Personer som arbetar deltid pga. omsorg om barn eller närstående vuxna får frågor om de skulle vilja arbeta heltid om omsorgen kunde ordnas på annat lämpligt sätt Arbetstidens förläggning - Atypical work Atypical work är EU:s benämning på de variabler som skall fånga in fenomenet arbete utanför normal arbetstid. EU:s förordning vill ha svar på frågan om man vanligen, ibland eller aldrig arbetar kväll/natt/lör/söndag och frågorna ska ställas till samtliga sysselsatta. Vanligen kan enligt Eurostat tolkas som minst hälften av de arbetade dagarna under de senaste fyra veckorna. I marspiloten ställdes frågor om detta till personer i arbete referensveckan och frågorna avsåg referensveckan. De up som arbetat utanför dagtid ombads att fördela timmarna utanför denna dagtid på kväll, natt osv. Den lösningen blev alldeles för komplicerad i en telefonintervju och är nu övergiven. I junipiloten valdes en enklare lösning, men frågorna avsåg referensveckan och ställdes till personer i arbete referensveckan. Den lösning som projektet slutligen valde var mer generella frågor som inte knöts till referensveckan och som ställdes till alla sysselsatta. Atypical work mäts nu med Hu 23, Hu 25 - Hu 28. Frågan om skiftarbete har placerats här eftersom den passar väl i frågeflödet. Hu 23 är en tillagd filterfråga för att sålla bort de up för vilka det inte är relevant att få frågorna om atypiskt arbete. Ett problem är hur natt, kväll etc. skall definieras. Projektet har undersökt hur andra undersökningar inom SCB (t.ex. Ulfundersökningarna) definierar de olika begreppen. Problem uppstår när man skall bestämma vad arbeta kväll skall innebära. Räcker det att bara gå över gränsen för kväll med en halvtimme eller skall merparten av arbetstiden ligga på kvällen? Projektet har hittills antagit att när gränsen för kväll överskrids, oberoende av med hur mycket, så är det kvällsarbete. En enkel operationell definition, men antagligen inte vad EU vill mäta. Ett dokument 5 som redovisades vid EU:s Working group den september 2004 visade på problemen med dessa variabler och att länderna har olika lösningar på dem, varför det är tveksamt om det föreligger jämförbarhet. Ett beslut på det nämnda mötet blev att det skall tillsättas en Task Force som behandlar dessa variabler. 5 Doc. D1/EMPL/36/2004, The comparability of atypical hours of work, Document for item 6.2 of the agenda, Working group, Employment Statistics,15-17 september 2004

14 Slutrapport (28) Överenskommen och genomsnittlig arbetstid I gamla AKU kan den överenskomna arbetstiden vara en blandning av en genomsnittlig arbetstid och en överenskommen arbetstid. Up med oreglerad arbetstid (obetald övertid ingår i arbetstiden) och vars faktiska arbetstid överstiger den överenskomna skall ange den genomsnittliga arbetstiden som överenskommen arbetstid. I den nya blanketten frågas anställda först efter överenskommen arbetstid. Företagare och medhjälpare får en fråga om hur många timmar i genomsnitt de arbetar per vecka, liksom anställda som på frågan om överenskommen arbetstid anger att de inte har någon överenskommen arbetstid. I ett tidigare skede fanns en ambition att mäta både genomsnittlig och överenskommen arbetstid för samtliga sysselsatta, se junipilotens blankett, men den ambitionen övergavs efter diskussion. Projektet har också diskuterat att inte alls fråga om överenskommen arbetstid utan bara genomsnitt. Men då hade problem uppstått med att räkna frånvarotimmar för personer som varit frånvarande hela veckan. Ett genomsnitt är inte detsamma som en överenskommen arbetstid. I ett tidigt skede prövades också att fråga om överenskommen arbetstid specifikt för referensveckan, men bedömningen var att det inte skulle fungera. Vad är överenskommen arbetstid referensveckan för en person som har semester eller är sjukskriven? 0 timmar? Det blev inte bra att fråga hur många timmar en person skulle ha arbetat hypotetiska frågor är knepiga. Eftersom AKU mäter varje vecka under året skulle det förstås vara intressant att ha ett mer exakt mått på hur många arbetstimmar som gick förlorade pga. olika typer av frånvaro. Det förefaller mättekniskt svårt. Frågan är dock hur nära referensveckan begreppet överenskommen veckoarbetstid skall ligga? Vilken överenskommen veckoarbetstid har en up som arbetar heltid en del av året och deltid en annan? Eftersom AKU idag mäter varje vecka under året finns det mycket som talar för att den överenskomna arbetstiden bör ligga så nära referensveckan som möjligt. Den frivilligt nedsatta tjänstgöringstiden kanske inte skall behöva vara så lång som ½ år för att anges som överenskommen veckoarbetstid? För att illustrera problematiken så redovisas i bilaga 10 ett antal exempel som visar vad som händer vid olika val och som också jämför med gamla AKU Frånvaro, övertid och arbetade timmar i huvudsysslan - anställda Direkta frågor om frånvaro och övertid Övertid och frånvaro under referensveckan kan ta ut varandra, då frånvaro och övertid mäts som skillnaden mellan överenskommen och faktisk arbetstid. En särskild studie av arbetstider, se Olofsson (1997) har visat att underskattningen av frånvaro och övertid är avsevärd. Det visade sig nämligen då att direkta frågor om frånvaro och övertid gav 8 % mer frånvaro och 64 % mer övertid än det traditionella sättet. Ambitionen har varit att försöka lösa denna fråga. Direkt mätning av övertid är en av EU:s sex nya variabler och projektet har valt att ställa direkta frågor även om frånvaro (At 1-3).

15 Slutrapport (28) Första frånvarofråga: At 1 På fråga At 1 finns ett svarsalternativ Arbete enbart i bisyssla under referensveckan. Skälet till det är att den allra första frågan i blanketten, dvs. Ak 1, handlar om arbete referensveckan och det arbetet kan i vissa fall ha varit enbart i en bisyssla. Då behövs en möjlighet att fånga upp dessa up och leda dem till rätt formulering på At 2. I gamla AKU så används vissa av orsakerna till skillnaden mellan överenskommen och faktisk arbetstid för att på ett enkelt sätt kalenderkorrigera skattningen av arbetade timmar, främst orsaken Helgdag/heldagsafton eller annan arbetsfri dag. Eftersom det bedömts som viktigt att behålla den möjligheten har fråga At 1 fått en specialformulering (At 1aa) att användas under veckor med helgdagar/helgdagsaftnar Frånvaroskäl Två frånvaroskäl kan markeras, men timmarna hamnar på det huvudsakliga skälet. I gamla AKU finns möjlighet att ange två frånvaroskäl och även timmarna kan fördelas på det andra frånvaroskälet. Antalet personer som uppger två frånvaroskäl varierar kraftigt över året. Första kvartalet 2004 var det 15,8 procent av de frånvarande (hela eller del av referensveckan) som uppgav fler än ett skäl. Första kvartalet förefaller vara det kvartal som har högst andel med två frånvaroskäl. Det är möjligt att det finns skäl att ompröva den lösning som projektet valt där alla frånvarotimmar hamnar på det huvudsakliga skälet. AKU är inte helt konsekvent när det gäller mätning av frånvaro. Frånvaro pga. studier räknas inte som frånvaro om den är betald av arbetsgivare. Frånvaro pga. sjukdom räknas däremot som frånvaro om den är betald av arbetsgivare. Permitterad räknas också som frånvarande även om frånvaron är betald av arbetsgivare. Nu är frånvaro intressant inte minst därför att frånvaro ofta måste kompenseras, antingen av övertid eller av ett ökat antal (tidsbegränsat) anställda. Och det gäller inte bara frånvaro på grund av sjukdom utan även frånvaro på grund av studier, oavsett finansieringsform. Därför kan det vara viktigt att mäta all frånvaro, oberoende av hur frånvaron finansieras. I diskussioner med Eurostat har man från deras sida hävdat att studier betalda av arbetsgivare inte skall räknas som arbetat tid, inte ens om up går en två timmars kurs på arbetstid. Kontakter med nordiska kollegor visar dock att praxis är lite olika. Danmark inkluderar kurser på arbetsplatsen i arbetstid och exkluderar kurser utanför arbetsplatsen. Norge räknar studierna som arbetstid om de är betalda, men om timmarna ligger utanför normal arbetstid så är det studier. Finland inkluderar studierna i arbetstiden, men skiljer på om studierna är arbetsrelaterade eller ej och om de sker på betald arbetstid eller utanför. Eurostat borde ta tag i frågan så att länderna redovisar frånvaro pga. studier på ett konsistent sätt. Den nya blanketten ger alla möjligheter att belysa frånvaro pga. studier. Det finns en fråga om förekomst av studier (lärarledda) på arbetstid (At 11) och omfattningen i timmar. Det går också att skilja ut om studierna sker inom det formella utbildningssystemet eller ej genom att kombinera svaren på olika frågor. Mer om detta under avsnitt

16 Slutrapport (28) Frånvarons längd För up som varit frånvarande hela referensveckan finns en fråga om hur många veckor man varit frånvarande (At 4). Det finns dock ingen information om huruvida det frånvaroskäl som gäller för referensveckan gäller för hela frånvaroperioden. Anställda som varit frånvarande mer än 12 veckor, exkl. frånvarande pga. barnledighet, sjukfrånvaro och friårsledighet får en fråga (At 5) om de under den tiden får minst 50 procent av lönen från sin arbetsgivare. Det har i Eurostat varit diskussion om att dessa båda frågor skulle kunna ligga till grund för en förändrad definition av begreppet sysselsatt. Frånvaro av vissa skäl under viss tid och med en lön eller inkomstersättning under en viss nivå skulle kunna innebära att en up inte räknades som sysselsatt Övertid Övertid mäts som tidigare nämnts med direkta frågor (At 6-10). Det handlar om både betald och obetald övertid, dvs. ren gratistid, och om typ av ersättning för den betalda övertiden. Med betald övertid avses beordrad övertid med ersättning timme för timme, men också andra typer av mer schablonmässiga ersättningar. Det kan finnas en viss risk för att de schablonmässiga ersättningarna inte fångas med dessa frågor. Up med fria arbetstider anser kanske inte att de arbetar övertid om det inte finns en överenskommelse om arbetstid i botten Faktiskt arbetade timmar Frågan om faktiskt arbetade timmar referensveckan (At 13) kommer sent i arbetstidsavsnittet. Tanken är att up genom att först ha fått frågor om frånvaro och övertid bättre ska minnas hur många timmar up faktiskt arbetade just den veckan och inte ge ett slentrianmässigt svar på hur många timmar det brukar vara per vecka Frånvaro och arbetade timmar i huvudsysslan företagare och medhjälpare För företagare och medhjälpare verkade det inte meningsfullt att fråga om frånvaro på samma sätt som för anställda. De har knappast en överenskommen arbetstid per vecka med någon annan än sig själva. Frånvaro mäts därför som en skillnad mellan genomsnittlig arbetad tid och faktisk arbetad tid per vecka. Frånvarons längd för frånvarande hela referensveckan och deltagande i lärarledd utbildning mäts även för företagare och medhjälpare Bisyssla Frågorna i detta avsnitt har sin motsvarighet bland frågorna i avsnittet om huvudsysslan. Kodningen av näringsgren, sektor och yrke sker på samma sätt som för huvudsysslan. Socioekonomisk gruppering (SEI) kodas dock inte. EU kräver inte uppgift om överenskommen arbetstid i bisysslan, men den uppgiften finns i den svenska blanketten. Frånvarotimmar i bisysslan kan då beräknas som skillnad mellan överens-

17 Slutrapport (28) kommen och faktisk arbetstid. Inga uppgifter om skäl till frånvaro finns. EU kräver ingen redovisning av frånvaro i bisyssla Undersysselsättning och ombytessökande alla sysselsatta Frågor om undersysselsättning och ombytessökande överlappade tidigare till viss del varandra. För att undvika det ligger de nu i samma avsnitt Undersysselsättning På EU-nivån finns det bara intresse av att fråga om up vill öka sin arbetstid, men för att göra frågan lite mindre provocerande för up med långa arbetstider frågas om up vill förändra sin arbetstid (Omb 1). Det är den totala arbetstiden som avses, dvs. i både huvud- och eventuell bisyssla. Med arbetstid menas den överenskomna arbetstiden för personer som har en sådan, för övriga får det innebära i relation till den genomsnittliga arbetstiden. Och för personer som tillhör kategorin kallas vid behov eller tillfälligt arbete referensveckan i relation till faktisk arbetad tid referensveckan. Med hjälp av svaret på Omb 2, som handlar om hur många timmar per vecka up skulle vilja arbeta, görs en uträkning som visar om up vill minska eller öka arbetstiden. De som vill öka får ett antal följdfrågor om hur de vill öka arbetstiden (Omb 3), om de hade kunnat ta mer arbete (Omb 10) och varför de i förekommande fall inte kunde det (Omb 11). En diskussion har förts med Eurostat när det gäller Omb 1. Variabeln heter WISH i Eurostats variabellista och är formulerad : Wish to work usually more than the current number of hours och gäller samtliga sysselsatta. Avsikten är att komma åt vad man kallar time-related underemployment. Det betyder att de som arbetade mindre än de skulle velat just referensveckan, skall man fråga om de vanligen vill arbeta mer än de gjorde referensveckan. Men det kanske är precis det de gör! Vanligen arbetar mer än de gjorde referensveckan! Eurostat har hävdat att Frankrike löst problemet. Den franska blanketten frågar mycket riktigt om up skulle velat arbeta mer referensveckan och det är sedan up med Ja-svar som får följdfrågorna. Dessa är dock inte alls knutna till referensveckan utan till en mer generell situation, vilket innebär att de inte ger något timutbud för referensveckan. Det skulle vara möjligt att mäta time-related underemployment för personer i arbete referensveckan och fråga om de skulle velat och kunnat arbeta mer just den veckan. Det vore ett alternativt mått på underutnyttjat arbetskraftsutbud Ombytessökande Eurostat ger inte mycket vägledning till hur ombytessökande skall definieras annat än att söka extrajobb också skall räknas som att söka annat arbete. De ombytessökande har några frågor gemensamma med de arbetssökande. Det gäller bl.a. Omb 6 angående antal ombytessökandeveckor och Omb 12 angående söksätt. När det gäller arbetssökande så räknas som att söka arbete även att avvakta ett nytt jobb inom 3 månader. I avsnittet Utan arbete finns särskilda frågor om detta, men några sådana frågor finns inte för ombytessökande. Enligt svar på fråga till Eurostat skall dessa personer inte betraktas som ombytessökande.

18 Slutrapport (28) Frågor ställs också om up i första hand sökt anställning eller arbete som egen företagare (Omb 7). Om den ombytessökande svarat att han/hon vill öka resp. minska sin arbetstid ställs hypotetiska frågor (EU-krav) om det vore möjligt att acceptera kortare resp. längre arbetstid i ett nytt jobb (Omb 8-9) Fackfrågor till anställda Frågorna ställs som tidigare till anställda och arbetssökande. De har placerats i anslutning till övriga frågor till resp. grupp. Den intressanta nyheten är att det i Windati ligger en lista på förbund som intervjuaren väljer ifrån. Om namnet inte finns i listan skriver intervjuaren namnet i klartext. Frågan om centralorganisation ställs enbart till dem som inte vet förbundstillhörighet Utan arbete tidigare arbetslivserfarenhet Till skillnad mot gamla AKU skall inte feriejobb räknas till tidigare arbetslivserfarenhet. Att i själva frågan be alla, oberoende av ålder, att bortse från feriejobb verkade inte tilltalande. Up som är under 25 år får dock en specialformulering (Tarb 1aa), där att bortse från feriejobb nämns explicit i frågan. Frågorna i övrigt liknar motsvarande frågor i avsnitt Huvudsysslan. Det är bara personer som haft arbete någon gång under de senaste åtta åren som får frågorna Tarb 3-Tarb 9b. Kodningen av näringsgren, sektor och yrke sker på samma sätt som för huvudsysslan Studier utbildning. Alla Formell och informell utbildning EU skiljer på formell och informell utbildning. Med formell utbildning avses utbildning inom det reguljära utbildningssystemets ram. Informell utbildning består av kurser, seminarier, workshop och rena fritidsaktiviteter som pianolektioner, idrottsträning, jympapass etc. Personer utan arbete får en speciell formulering på avsnittets första fråga, som för dem även frågar om de deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program. Studier inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program räknas enligt Eurostat till informell utbildning. Informell utbildning ska avse lärarledd utbildning. Självstudier ska inte räknas. I Utb 6 som avser timmar i formell utbildning och timmar för studier inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program ingår förutom lektionstid även annan studietid. Det innebär att vid beräkning av antal timmar i informell utbildning finns ett fel avseende studietimmar inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program. Mer om beräkning av timmar i formell resp. informell utbildning i avsnitt Referensperiod Referensperioden ska enligt EU vara de senaste fyra veckorna. Eurostat är mycket angelägen om en referensperiod på fyra veckor, då denna variabel är en viktig indikator i olika sammanhang. Den nya blanketten gör avsteg från EU:s stipulerade referensperiod och mäter studier under referensveckan. Ett skäl är att det vid tidiga tester av utkast till blankett kom fram att det är förvirrande för up med olika referensperioder. Det är dessutom viktigt att behålla en veckas

19 Slutrapport (28) referensperiod om studietimmar skall kunna relateras till arbetade timmar. På detta bygger också idén om att kunna se vilken utbildning på arbetstid som är formell och vilken som är informell. Mer om det i avsnitt nedan Timmar i formell och informell utbildning At ger information om lärarledd utbildning på arbetstid och hur många timmar det var. I utbildningsavsnittet frågas om eventuella studier under referensveckan och vilken typ av studier det var. I Utb 6 redovisas sammanlagd studietid för både lektionstid och annan studietid avseende formella studier och studier inom arbetsmarknadspolitiska program. Formell utbildning definieras som: Utb 2 = 1-9, 98. Informell utbildning definieras som: Utb 2 = eller Utb 9 = 1. En beräkning av timmar i formell resp. informell utbildning visas i nedanstående tabell. Tabell 1. Timmar i formell resp. informell utbildning Formell Informell Arbetstid Utb 8 At 12 - Utb 8 Icke arbetstid Utb 6 1) Utb 8 Utb 10 + Utb 6 2) S:a formell utbildning S:a informell utbildning 1) Den del av Utb 6 som avser formell utbildning 2) Den del av Utb 6 som avser studier inom arbetsmarknadspolitiska program (räknas till informell utbildning) Utb 6 inkluderar annan studietid, vilket innebär att studier på icke-arbetstid även kommer att innehålla studier som inte är lärarledda. EU kräver ingen timuppgift på formella studier, men väl på informella studier. Dessa kommer att överskattas. Hur stort problemet blir beror på i vilken omfattning studerande i de arbetsmarknadspolitiska programmen har annan studietid Utbildningsvariabler till Eurostat Frågan är om det finns möjlighet att, vid leverans till Eurostat, justera den nya blankettens uppgifter som avser en referensvecka till att motsvara studier under en fyraveckorsperiod. Projektgruppen har diskuterat detta och diskussionen finns dokumenterad i minnesanteckningar (29 januari 2004). Diskussionen kan sammanfattas på följande sätt: Studietimmar/vecka borde kunna multipliceras med fyra, men det är inte möjligt att göra så med antalet studerande. En idé var att använda svaren på de studiefrågor som i gamla AKU ställs i ordinarie AKU och i de särskilda EU-frågorna. I ordinarie AKU finns en fråga (M35) om up studerar något för närvarande. De som då svarar att de inte studerar något för närvarande får en EU-fråga (F40) om de studerat något under de senaste fyra veckorna. Om för närvarande tolkas som referensveckan innebär det att de finns ett mått på antalet studerande under referensveckan och ett mått på antalet studerande under de senaste fyra veckorna. Den relationen skulle kunna användas som korrektionsfaktor. En beräkning som baserats på dessa uppgifter tyder på att antalet studerande ökar med ca 10 procent vid en referensperiod om fyra veckor istället för en vecka.

20 Slutrapport (28) När det gäller antalet studerande inom formella studier och studier inom något arbetsmarknadspolitiskt program så har Utb 1 en sådan utformning att referensperiodens längd eventuellt inte får ett så starkt genomslag. Utb 1 frågar nämligen om up under referensveckan var inskriven i någon skola (eller deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program) och inskriven kan up ha varit utan att ha ägnat någon tid åt studierna. För informella studier (exkl. studier inom något arbetsmarknadspolitiskt program) får referensveckan fullt genomslag Utan arbete Frågeprinciper och definitioner Den första fråga som idag ställs till personer utan arbete är en fråga om up skulle velat ha ett arbete referensveckan. De 12 Q-principerna innebär bl.a. att avsnittet måste börja med en fråga om att söka arbete. Ingen filterfråga får föregå den frågan. Velat -frågan kan således inte ligga först. Avsnittet börjar dock med en fråga om up har en överenskommelse om att snart börja arbeta eller ej. EU:s kriterier på arbetslöshet är tre: 1) vara utan arbete referensveckan 2) kunna ta arbete inom en period av två veckor från referensveckans slut 3) söka arbete aktivt, dvs. under de senaste fyra veckorna ha vidtagit vissa åtgärder för att få jobb. Personer som avvaktar arbete inom 3 månader räknas till de aktivt sökande Sedan preciseras ett antal sökåtgärder som aktiva. Som aktiv sökåtgärd räknas inte att enbart vara registrerad som arbetssökande på arbetsförmedlingen, vilket i gamla AKU betraktas som tillräckligt Kommentarer till enskilda frågor Arbl 3 ställs till samtliga utan arbete oberoende av om de har överenskommelse om att snart börja arbeta eller ej. En velat -fråga finns med (Arbl 4), men ställs efter sök -frågan. Arbl 5 mäter timutbudet för de som velat arbeta referensveckan. Det innebär att man får timutbudet för personer som sökt arbete (inkl. avvaktar arbete inom 3 mån) och som velat arbeta referensveckan och för de som inte sökt arbete, men ändå velat arbeta referensveckan. Det är en helt nationell variabel. EU kräver förvånande nog inte den uppgiften. Med den selektion frågan har är det en grupp som inte får frågan och som eventuellt borde ha den. Det gäller de arbetssökande som inte velat arbeta just referensveckan, men som i övrigt uppfyller alla kriterier på att vara arbetssökande. Arbl 7-9 ställs för att kunna leverera den nya EU-variabeln NEEDCARE. Det är up med vissa svar på Arbl 6 som får frågorna.

21 Slutrapport (28) Arbl 10 är en kontrollfråga för att inte missa några arbetssökande en ambitionshöjning jämfört med gamla AKU. Liksom för de ombytessökande frågas i Arbl om up i första hand sökt resp. fått anställning eller arbete som egen företagare, om det är en anställning på hel- eller deltid och hypotetiska frågor (EU-krav) om anställning på heltid resp. deltid kan accepteras. Arbl 15 är den viktiga frågan om up kunnat arbeta referensveckan eller börja göra det inom 14 dagar. Uppgifterna i Arbl kan i en framtid eventuellt fås från register. Register finns hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen i Katrineholm, som sköter tilllsyn och kontroll av arbetslöshetsförsäkringen. Arbl 19a innehåller både passiva och aktiva söksätt. De aktiva är svarsalternativ Aktuell sökande på arbetsförmedlingen, men enbart för att få ekonomisk ersättning finns med bland de passiva söksätten. Enligt Eurostat skall frågan ställas söksätt för söksätt, men man får sluta fråga ytterligare när tre svar uppnåtts. Projektet har valt ett annat sätt. Först ställs Arbl 19a och spontansvaret accepteras. Sedan ställs Arbl 19b för att fånga eventuella fler söksätt. Arbl 20 handlar om antalet arbetssökandeveckor utan avbrott. Kraven på aktivt arbetssökande måste uppfyllas under samtliga veckor. Ett avbrott på mindre än 14 dagar som beror på tillfälliga förhinder som t.ex. sjukdom tillåts dock. Arbl är nationella frågor som behövs för att veckor med heltidsstudier ska kunna räknas bort från antalet arbetssökandeveckor. Arbl 23 handlar om tiden omedelbart innan up började söka arbete Fackfrågor till arbetssökande Frågorna är desamma som i avsnittet fackfrågor till anställda, men frågorna har fått olika namn eftersom de kommer på olika ställen i intervjun beroende på om up är anställd eller arbetssökande Verks 1 Enligt Eurostat skall denna variabel kallad Main Status vara individens egen uppfattning av sin situation och skall om möjligt inte härledas från andra frågor. Verks 1 avviker delvis från den rekommendationen. Heltidssysselsatta personer i arbete, heltidsstuderande och arbetssökande får inte Verks 1, med vissa undantag. Undantagen består av personer som är både heltidssysselsatta i arbete och heltidsstuderande (om de nu skulle finnas) resp. heltidsstuderande och arbetssökande (vilka bevisligen finns).