Ekosystemeffekter av luftföroreningar kväve och försurning
|
|
- Lisbeth Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekosystemeffekter av luftföroreningar kväve och försurning Cecilia Akselsson, Salim Belyazid, Filip Moldan & Sofie Hellsten (IVL), Annika Nordin (SLU), Lars Ericson (Umeå Universitet), Lars Högbom (Skogforsk), Harald Sverdrup (Lunds Universitet), m.fl. Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
2 Uppbyggnad av delprogrammet Ekosystemeffekter Fas 1: Fas 2: 3.2 Utvärdering av experiment & miljöövervakning 3.3 Utveckling av modeller 3.4 Modellberäkningar 3.1 Koordinering och syntes Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
3 Integrering med andra projekt Vart tar kvävet vägen (Skogsforsk-projekt) Kväveeffekter på markvegetation (SLU Umeå) Klimat och kväve (Eurolimpacs & Nitroeurope) SCARP Ekosystemeffekter Miljömålsrelaterat arbete åt SKS, STEM och NV, t ex Kritisk belastning för N m a p markvegetation (NV) Modellutveckling i Schweiz, Island, U.K., USA mm Miljöövervakning och modellering på regional nivå (Luftvårdsförbund) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
4 Workshops och konferenser under 2007 med direkt koppling till SCARP -Internationell workshop om effekter av N i lågdepositionsområden, Stockholm, mars Internationell workshop om indikatorer för att modellera kritisk belastning av N baserat på vegetationseffekter, Göteborg, 3-4 september Gordon conference, New London, 9-12 juli -Internationell kvävekonferens i Brasilien, 1-5 oktober -Joint expert group of dynamic modelling, Sitges, oktober Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
5 Integrering av experiment och modeller Bygga modell Markveg. VEG Testa modell Markkemi Nedbrytning Hydrologi ForSAFE Tillväxt evidera mental modell 100% 80% 60% 40% 20% 0% Cladonia_lichens Hylocomium_mosses Sphagnum_mosses_ Calluna_vulgaris Mnium_mosses Empetrum_nigrum Erica_tetralix Vaccinium_myrtillus Vaccinium_vitis-idea Myrica_gale Rhododendron_tomentosum Rubus_idaeus Salix_lanata Salix_myrsinifolia Agrostis_capillaris Brachypodium_pinnatum Bromus_benekenii Calamagrostis_arundinacea Deschampsia_cespitosa Deschampsia_flexuosa Festuca_ovina_ Milium_effusum Molinia_caerulea Nardus_stricta Poa_nemoralis Dryopteris_dilatata_coll Pteridium_aquilinum Aconitum_lycoctonum Allium_ursinum Anemone_nemorosa Antennaria_diocia Arnica_montana Epilobium_augustifolium Galium_odoratum Geranium_sylvaticum Hepatica_nobilis Mercurialis_perennis Origanum_vulgare Oxalis_acetocella Trientalis_europaea Trifolium_repens Urtica_dioica Jämför med fältförsök Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
6 Integrering av experiment och modeller Bygga om modell Markveg. VEG Testa modell igen Markkemi Nedbrytning Hydrologi ForSAFE Tillväxt evidera mental modell igen? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Cladonia_lichens Hylocomium_mosses Mnium_mosses Sphagnum_mosses_ Calluna_vulgaris Empetrum_nigrum Erica_tetralix Vaccinium_myrtillus Vaccinium_vitis-idea Myrica_gale Rhododendron_tomentosum Rubus_idaeus Salix_lanata Salix_myrsinifolia Agrostis_capillaris Brachypodium_pinnatum Bromus_benekenii Calamagrostis_arundinacea Deschampsia_cespitosa Deschampsia_flexuosa Festuca_ovina_ Milium_effusum Molinia_caerulea Nardus_stricta Poa_nemoralis Dryopteris_dilatata_coll Pteridium_aquilinum Aconitum_lycoctonum Allium_ursinum Anemone_nemorosa Antennaria_diocia Arnica_montana Epilobium_augustifolium Galium_odoratum Geranium_sylvaticum Hepatica_nobilis Mercurialis_perennis Origanum_vulgare Oxalis_acetocella Trientalis_europaea Trifolium_repens Urtica_dioica Jämför med fältförsök igen Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
7 Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
8 Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
9 Miljöövervakning N i markvatten C/N kvot Modellering N upplagring N utlakning Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
10 Brattfors N i markvatten (miljöövervakning) mg/l Höka mg/l Timrilt mg/l Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
11 C/N kvot (Skoglig inventering) C/N kvot under 25: ökad risk för utlakning (National Forest Inventory) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
12 N upplagring (statisk modellering) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
13 N utlakning (dynamisk modell: ForSAFE) 14 mg/l 7 Brattfors 14 mg/l 7 14 Höka Timrilt mg/l 7 Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
14 N i markvatten C/N kvot (Skoglig (miljöövervakning) inventering) N upplagring (statisk modellering) N utlakning (dynamisk modell) Riskområden Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
15 Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
16 Where does added N go in Nrich forests? Lars Högbom1, Ulf Sikström1, Tryggve Persson2, Rosemarie Rytter1, Olle Rosenberg1, Hagos Lundström1 & Sten Nordlund1 1The Forestry Research Institute of Sweden, 2Swedish University of Agricultural Science
17 Deposition N-deposition (kg N ha-1) Productivity High Medium High Medium 266-Kågeröd 267-Tönnersjöheden OF 11.4 kg N ha-1 OF 12.7 kg N ha-1 TF 9.2 kg N ha-1 TF 7.7 kg N ha Toftaholm 265-Asa OF TF OF TF 9.3 kg N ha kg N ha kg N ha kg N ha-1
18 Experimental set-up Control 20 kg N ha-1 annually 60 kg N ha-1 every 3:rd year 120 kg N ha-1 every 6:th year (Toftaholm) Tönnersjöheden Asa Kågeröd
19 Plot setup 30 m 3 blocks at each site In total 36 plots. 10 m 30 m
20 Kågeröd soil solution concentration (mg N l-1) at 50 cm below soil surface Nitrate concentration NO3- (mg N l-1) Total-N (mg N l-1) Total-N concentration Date Date = control, =20 kg N annually, = 60 kg N every 3:rd year, = 120 kg N every 6:th year
21 Budget Control plots at Kågeröd Total Open field NH (kg N ha-1 a-1) NO3-6.0 Through fall NH (kg N ha-1 a-1) NO3-5.2 Soil (humus cm) kg N ha-1 NH NO Leaching NH ± 0.2 (kg N ha-1 a-1) NO3-12 ± Tot-N 22 ± 5
22 Current activities, Formas 15N (double labelled) addition on main plots (inner 10 m radius), c 400 del. Where does the added N go? Outside the inner circle 2 micro-plots with or 14NH415NO3 15NH 14NO 4 3 To look at differences in fate of added NH4+ and NO3-
23 Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
24 Gårdsjön NITREX experiment och modeller Filip Moldan, IVL Göteborg 40kgN/ha/år sedan 1991 (ca 700 kgn)
25 1.5 total N retention Höglwald out/in Germaingoutte Col du Bonhomme Hils 79 Harplinge Ysselsteyn Speuld Tange Aber Wingst Kootwijk Strødam Solling Schluchsee Åled Buunderkamp Winterswijk Waldstein Harderwijk Westerberg Leuvenum Villingen A Gårdsjön Klosterhede C/N ff Relationship between fraction of N leached (out/in) to C/N (g/g) in forest floor at forest stands and catchments in Europe (after Gundersen et al. 1998a).
26 C:N =30 C:N= Kväve (rött) och kol (grönt) mängd i humuslagret, kg/m2
27 20% % 10% 5% % tidsutveckling av kväveläckage och beräknad förändring av C/N i humuslagret % N leached C/N in soil LFH mol/mol
28 20% 15% 10% 5% 0% % N leached C/N in soil LFH mol/mol tidsutveckling av kväveläckage och beräknad förändring av C/N i humuslagret
29 1.5 total N retention Höglwald out/in Germaingoutte Col du Bonhomme Hils 79 Harplinge Ysselsteyn Speuld Tange Aber Wingst Kootwijk Strødam Solling Schluchsee Åled Buunderkamp Winterswijk Waldstein Harderwijk Westerberg Leuvenum Villingen A Gårdsjön Klosterhede C/N ff Relationship between fraction of N leached (out/in) to C/N (g/g) in forest floor at forest stands and catchments in Europe (after Gundersen et al. 1998a).
30 MAGIC-modellen process-baserad, dynamisk försurningsmodell beskriver långtidspåverkan av atmosfäriskt nedfall, upptag i vegetation, vittring, katjonbyte i mark och vattenkemi kvävedynamiken behöver ses om
31 Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
32 Effekter av kväve på biologisk mångfald experiment och modeller Annika Nordin (SLU) & Salim Belyazid (IVL)
33 Effekt av kvävedeposition ängsmarkens artrikedom Stevens et al in Science
34 Omslag från ris till gräs en vanlig respons på ökad kvävetillgång i boreal skogsmark Skadegörare Växt Mark
35 Den integrerade modellen ForSAFE-Veg
36 Modellerade påverkan av N-tillförsel på markvegetation i tre skogsytor Låg N dep (1.5 kg/ha,a ha,a) Mellan N dep (8 kg/ha,a ha,a) Hög N dep (22 kg/ha,a ha,a)
37 Ökad frekvens av Valdensia heterodoxa på kvävegödslat blåbärsris (Journal of Ecology, 2002) Proportion diseased leaves Valdensia heterodoxa Control
38 Effekter av kväve och uppvärmning på boreal myrmark
39 Frekvens av Phacidium andromedae på rosling ökar av kväve och minskar av uppvärmning Disease incidence (# per 25 leaves) (Ecology 2007) Control Temperature Nitrogen Nitrogen x Temperature
40 Från experiment to konceptuell modell...
41 ... till numerisk modell air moisture N load? valdensia spore production N loss by defoliation valdensia spores hatching? defoliation v myrtillus N v myrtillus dieback N loss by dieback v myrtillus N uptake valdensia infection defoliation v myrtillus % N v myrtillus biomass v myrtillus dieback v myrtilus NPP shading by v myrtillus shading by d flexuosa d flexuosa biomass d flexuosa NPP d flexuosa dieback
42 Frågor, kommentarer, idéer?!? Ekosystemeffekter av luftföroreningar -
Krondroppsnätets roll i forskningen
Krondroppsnätets roll i forskningen Övervakning av en målvariabel Miljöövervakning Samordnade miljöövervakningsoch forskninglokaler Forskning Krondroppsnätet Gårdsjön Experiment Gårdsjön (t ex N gödsling)
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av
Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?
Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Filip M oldan, IVL, med hjälp av många, men främst av: Dick Wright, Hans Hultberg, Bridget Emmett, Janne Kjönaas, Arne Stuanes, Albert Tietema,
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
ÅRSRAPPORT 2005 Luftvårdsstrategi på agendan
ÅRSRAPPORT 2005 Luftvårdsstrategi på agendan ASTA INTERNATIONAL AND NATIONAL ABATEMENT STRATEGIES FOR TRANSBOUNDARY AIR POLLUTION ETT FORSKNINGSPROGRAM FINANSIERAT AV MISTRA SAMT SKOGSSTYRELSEN, ENERGIMYNDIGHETEN
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning
Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden
Swedish Throughfall Monitoring Network Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl
Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att
Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?
Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag? Cecilia Akselsson, Lunds universitet QWARTS Upplägg -Miljömålet Bara naturlig försurning: Hur går det? -Vittringens roll
Tillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se
Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning
Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Resultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?
Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Annemieke Gärdenäs & Martin Rappe George (SLU) CLEO-seminariet 21 maj 2012 Upplägg Bakgrund Vad kan vi lära oss från tidigare
Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön
Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad
Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg
Prognoser för försurningsutveckling under klimatförändring med ForSAFE- modellen
Prognoser för försurningsutveckling under klimatförändring med ForSAFE- modellen Salim Belyazid 1, Cecilia Akselsson 2, David Rayner 3 1 Belyazid Consulting and Communication AB, Malmö 2Institutionen för
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg
Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014
Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter
Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten
Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)
Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av
Kritisk belastning för försurning och övergödning i Norrbottens län
NR C 126 SEPTEMBER 2015 RAPPORT För Länsstyrelsen i Norrbotten Kritisk belastning för försurning och övergödning i Norrbottens län Cecilia Akselsson*, Salim Belyazid*, Sara Jutterström, Per Erik Karlsson
Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Resultat fram till december 2018 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet 2 Vad jag kommer
Bara naturlig försurning. Bilaga 10. Underlagsrapport: Potentiella effekter av klimatförändringar på skogsekosystem
Bara naturlig försurning Bilaga 10 Underlagsrapport: Potentiella effekter av klimatförändringar på skogsekosystem Salim Belyazid, IVL Svenska Miljöinstitutet AB 1 Introduktion Det råder en enighet inom
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Miljömålen i ett nytt klimat
Miljömålen i ett nytt klimat CLEO- Climate Change and Environmental Objectives Gårdsjökonferensen i Stenungsund 2012 Filip Moldan IVL Svenska Miljöinstitutet, med bidrag från många! www.cleoresearch.se
Bara naturlig försurning. Bilaga 9. Underlagsrapport: Målkonflikt klimatmål och skogsmarksförsurning
Bara naturlig försurning Bilaga 9 Underlagsrapport: Målkonflikt klimatmål och skogsmarksförsurning Sofie Hellsten Cecilia Akselsson Salim Belyazid IVL Svenska Miljöinstitutet AB Slutrapport 2007-04-20
Ett finskt perspektiv på näringsbalans
Ett finskt perspektiv på näringsbalans och intensivt skogsbruk Martin Forsius Finlands miljöcentral (SYKE) www.environment.fi/syke 13.11.2012, Skogsmarksvittringen i fokus för framtida god vattenkvalitet
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Stabila jordaggregat: Bra indikator för en levande or
Tillförsel av aska på dikad torvmark
Tillförsel av aska på dikad torvmark Skogforsk, Göteborgs/Örebro Univ., SLU Ulf Sikström, Leif Klemedtsson, Robert G. Björk, Eva Ring, Maria Ernfors, Staffan Jacobson, Mats Nilsson, Tobias Rütting 1 Övergripande
Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid
Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid Manneken Pis, Bryssel Inledande översikt Prof em Bengt Nihlgård Ekologiska inst., LU Kväve är kemiskt mångformigt! Kvävgas (N 2 ) är mycket inert, men NH
RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund
RAPPORT För Kronobergs läns luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och
Forest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län
NR C 163 APRIL 2016 RAPPORT För Kalmar läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1), Sofie
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect
KRONDROPPSNÄTET (SWETHRO) Nedfall och effekter av luftföroreningar för regional och nationell övervakning. Förslag till Program 2015-2020
KRONDROPPSNÄTET (SWETHRO) Nedfall och effekter av luftföroreningar för regional och nationell övervakning. Förslag till Program 2015-2020 Lufthalter Öppet fält Torrdeposition Krondropp Markvatten Gunilla
RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2012
RAPPORT Uppdragsgivare: Luftvårdsförbunden i: Skåne, Blekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Östergötlands, Västmanlands, Södermanlands och Värmlands län och Länsstyrelserna i: Norrbottens, Västerbottens,
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson
Svenska ICOS En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser Maj-Lena Linderson Vetenskaplig koordinator Svenska ICOS koordinationskontor, Lunds universitet Svenska ICOS ICOS Sweden
Hjalmar Laudon, Sveriges Lantbruksuniversitet. Future Forests
Skogsbrukets anpassning till klimatförändringar, med fokus på vatten Hjalmar Laudon, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå, forskningsprogram gp g Mistra Future Forests Future Forests Sustainable strategies
Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt
RAPPORT Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt Uppskalning baserat på experimentella data och modellberäkningar som grund för kartläggning av behov av askåterföring
Arbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län
RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson,
Markförsurning utveckling och status
Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö Skogsmarkens försurning Dåligt
Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Kväveutlakning från skogsmark hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen?
RAPPORT Kväveutlakning från skogsmark hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen? Uppskalning för avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns samt Västerhavets vattendistrikt med olika
Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län
Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och
Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. sept 214 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Blekinge län 213/214
QWARTS 2011 2015: Ett projekt om vittring Quantifying Weathering for Sustainable Forest Management. Kevin Bishop
QWARTS 2011 2015: Ett projekt om vittring Quantifying Weathering for Sustainable Forest Management Kevin Bishop 60 50 40 30 20 10 0 Minskad Svavel: Framgångsaga för vetenskap, diplomati och miljö Utsläpp
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar
ÅRSRAPPORT 2003 Underlag för åtgärder
ÅRSRAPPORT 23 Underlag för åtgärder ASTA INTERNATIONAL AND NATIONAL ABATEMENT STRATEGIES FOR TRANSBOUNDARY AIR POLLUTION ETT FORSKNINGSPROGRAM FINANSIERAT AV MISTRA SAMT SKOGSSTYRELSEN ENERGIMYNDIGHETEN
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
RAPPORT. Mätningar och modellberäkningar inom Krondroppsnätet som underlag för nationell och regional miljömålsuppföljning
RAPPORT Mätningar och modellberäkningar inom Krondroppsnätet som underlag för nationell och regional miljömålsuppföljning Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson *), Veronika Kronnäs, Sofie Hellsten & Gunilla
BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen
BRUNARE VATTEN i Möckeln, Helge å och i världen Emma Kritzberg Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen Brunt vatten en naturlig del av landskapet Myrmark Skogsbygd Brunt vatten en naturlig
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Slamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel
Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel -etablering av fältförsök och inledande mätprogram Gunnar Thelin 1 utvecklar restproduktbaserade gödselmedel
Skogsbrukets påverkan på övergödning och försurning. My Mattsson
Skogsbrukets påverkan på övergödning och försurning My Mattsson 2018 My Mattsson MVEM12 Examensarbete för naturvetenskaplig examen 30 hp, Lunds universitet Intern handledare: Cecilia Akselsson, Institutionen
Ser du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET
EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET Jan Karlsson Climate Impacts Research Centre (CIRC) Dept. Ecology and Environmental Science (EMG), Umeå university www.arcticcirc.net Kraftig uppvärmning
RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering. För Södermanlands läns Luftvårdsförbund
RAPPORT För Södermanlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt,
Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län
NR C 104 JUNI 2015 RAPPORT För Kalmar läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1) & Per
Ny historisk databas om skog
Ny historisk databas om skog Anna-Lena Axelsson Institutionen för skoglig resurshushållning SLU, Umeå Lantmäteriet, I2011/0032. Riksskogstaxeringen Har pågått sedan 1923 Tillstånd, tillväxt och avverkning
RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering
RAPPORT För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering Resultat
Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län
RAPPORT För Länsstyrelsen i Stockholm Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2013 Lufthalter Öppet fält Torrdeposition Krondropp Markvatten Gunilla Pihl
Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag
Bara naturlig försurning Bilaga 8 Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag Cecilia Axelsson, Therese Zetterberg, Salim Belyazid, Olle Westling, Sofie Hellsten, Filip Moldan, Veronika Kronnäs IVL
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam
Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam VA-kluster Mälardalen Ett forsknings- och utbildningskluster inom vatten och avloppsområdet.
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län
RAPPORT För Västmanlands läns luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2013 Lufthalter Öppet fält Torrdeposition Krondropp Markvatten
FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN
FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN MAGIC-modellering av försurningspåverkan på sjövatten och markkemi i 7 sjöar med avrinningsområden i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN RAPPORT NR 7:11 Fotona visar
Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark
RAPPORT Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark Stormskador vid Timrilt. Foto: Stefan Anderson, Skogsstyrelsen Sofie Hellsten, Johanna Stadmark, IVL Svenska Miljöinstitutet Cecilia
Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
För Jönköpings läns Luftvårdsförbund
) U- QN SLQJVOlQV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDUL- QN SLQJVOlQ HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 17 Aneboda, april 1 För Jönköpings läns Luftvårdsförbund Övervakning
Uppföljning av miljömål för försurning och näringstillstånd i skogsmark i Stockholms län
Uppföljning av miljömål för försurning och näringstillstånd i skogsmark i Stockholms län Olle Westling & Therese Zetterberg B1632 Juni 2005 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL
Poppelodling och skogsskötsel för framtidens bränsleråvara
Bränsleprogrammet Syntes Tillförsel Poppelodling och skogsskötsel för framtidens bränsleråvara Ioannis Dimitriou SLU Allmänt om Området - Poppel Omfattningar och Avgränsningar Forskningsområdet bidrar
Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
NR C 160 APRIL 2016 RAPPORT För Kronobergs läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson
Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län
RAPPORT För Jönköpings läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011 Krondroppsnätet Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1),
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella