DB Pharmaceutical breddar portföljen

Transkript

1 PDF skapad: :58 DB Pharmaceutical breddar portföljen DB Pharmaceutical är ett bolag med fokus på medicinteknik och läkemedelsutveckling. Bolaget har utvecklat den egna drug delivery-teknologin BeloGal som kan förbättra behandlingseffektivitet hos godkända läkemedel. Drug delivery innebär att rikta läkemedel med hög precision mot specifika vävnader och organ. På så vis kan koncentrationen av läkemedlet i fråga sänkas i övriga delar av kroppen samtidigt som det höjs i relevant område. Detta sänker bieffekterna av behandlingen samt höjer effektiviteten. I slutet på 2015 förvärvade DB Pharmaceutical dessutom den lovande produktkandidaten Temodex vilket bidrar till att minska risken i DB Pharmaceutical. Detta läkemedel är godkänt för behandling av hjärntumörer i Vitryssland, vilket innebär att det ganska fort bör kunna godkännas i Europa och USA. DB Pharmaceuticals förhoppning är dessutom att Temodex ska ges särläkemedelsstatus, vilket snabbar på både utveckling och sänker utvecklingskostnaderna. Bolagets längst gångna egenutvecklade produktkandidat är SA-033 som riktar sig mot levercancer. Idag finns väldigt få effektiva behandlingsmetoder för levercancer vilket innebär att DB Pharmaceutical har goda förutsättningar att avsevärt höja behandlingskvaliteten vid framgångsrika kliniska prövningar. DB Pharmaceutical blev beviljat särläkemedelsstatus (för SA-033 mot hepatoblastom) under juni 2015, och kommer därmed att inleda kliniska studier för läkemedelspreparatet SA-033 inom kort. Bolaget siktar på att licensiera ut sina läkemedelskandidater till större läkemedelsbolag redan i tidigt stadie. Utlicensiering av teknologi eller någon läkemedelskandidat bör kunna ske inom 1-2 år, särskilt eftersom DB Pharmaceutical redan samtalar med flera större läkemedelsbolag. Beskrivning av verksamheten DB Pharmaceutical står för Double Bond Pharmaceutical och är ett bolag verksamt inom medicinteknik och läkemedelsutveckling. Läkemedelskandidater baseras på bolagets drug delivery-teknologi, BeloGal (tidigare ZIP). Drug delivery innebär att rikta läkemedel mot specifika vävnader och organ (istället för att fördela läkemedlet jämnt över kroppen), vilket förbättrar läkemedlets verkan och minskar biverkningarna för patienten. DB Pharmaceuticals produkt baseras på mångårig forskning från Vitryska Nationalakademin och Belarusian State University. Historik DB Pharmaceutical bildades 2014 av Igor Lokot, som tidigare medgrundat det noterade läkemedelsbolaget Oasmia. DB Pharmaceutical bedriver sin verksamhet i Uppsala Business Park, vilket gör bolaget till en del av Life science-klustret Uppsala-Stockholm. Bolaget har i nuläget enbart sex anställda men har arbetat tillsammans med en CMO (Contract Manufacturing Organisation) i Västeuropa samt kliniska och prekliniska prövningsbolag (alla så kallade Contract Research Organisations, eller CROs). Att använda sig av både CROs och CMOs är en vanlig företeelse och har vuxit i popularitet under de senaste åren. Syftet för DB Pharmaceuticals del är att hålla nere kostnaderna för läkemedelsutveckling. Detta är även anledningen till att DB Pharmaceutical i juli 2015 tecknade avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete med Forskningsinstitutet för Fysikalkemiska Problem vid Vitryska Statsuniversitet, Unitehprom BGU samt Forskningsinstitutet Bioorganisk Kemi vid Vitryska NationalAkademin. Dessa organisationer kan fungera som CROs för DB Pharmaceutical och sänka bolagets burn rate samt kapitalbehov på kort sikt. Forskningsinstitutet Bioorganisk Kemi grundades 1974 och är en ledande vitrysk akademisk institution inom Life Science med mer än 200 anställda. Institutet har utöver forskningsenheter en produktionsanläggning i pilotskala i enlighet med cgmp kraven. DB Pharmaceutical listades på Aktietorget under juli 2015 efter en nyemission som tillförde bolaget 6,5 miljoner kronor före emissionskostnader på knappt en miljon kronor. Nyemissionen tecknades totalt till 227%, eller med 14,7 miljoner kronor. Bland annat tecknade sig styrelseledamoten Sergey Yanitsky för aktier värda 1 miljoner kronor. Vid notering hade bolaget tre anställda, men har sedan dess rekryterat Jan Strömbom (som chef för klinisk utveckling), Georg Kalbin (som teknologiutvecklare) och Iulia Karlsson (som Regulatory Affairs specialist). Strömbom har mer än 20 års erfarenhet från klinisk utveckling på Pharmaceuticalcia, Quintiles och Oasmia. Kalbin var tidigare medical device-ingenjör på Kibion AB, och Iulia Karlsson är nydisputerad inom Medicinska Biovetenskaper.

2 I slutet på 2015 förvärvade DB Pharmaceutical läkemedelskandidaten Temodex, vilket är en lokalt verkande form av det existerande läkemedlet temozolomide. Temozolomide är för närvarande godkänt i Europa och USA som förstavalsbehandling av glioblastom. Temodex är i nuläget godkänt i Vitryssland, vilket innebär att DB Pharmaceutical tillförs en produkt med lägre risk än den övriga produktportföljen. Egen drug-delivery-teknologi DB Pharmaceuticals drug-delivery-teknologi BeloGal är en teknologi för målsökande tillförsel av läkemedel till specifika organ och vävnader. Teknologin kan förbättra behandlingsegenskaperna hos ett antal läkemedel som redan finns på marknaden. Alla vävnader består av olika typer av celler, vilket möjliggör skräddarsydda target-teknologier för exempelvis specifika organ. DB Pharmaceuticals teknologi bygger på biomimik, vilket innebär att man efterliknar mekanismer från naturen. Hitintills har DB Pharmaceutical använt BeloGal på det cytotoxiska (framförallt cancerbehandling) läkemedlet Doxorubicin för att förbättra behandlingen av primär och sekundär levercancer. Teknologin kan användas för både generika och patentskyddade produkter. Doxorubicin är ett cellgift och har i många studier visat sig vara effektivt mot levercancer (används framgångsrikt för fler än 20 indikationer). Cellgifter har i regel väldigt kraftiga biverkningar (hårförlust, illamående, kräkningar), vilket höjer behovet för en drug delivery-teknologi som DB Pharmaceuticals. SA-033 var den första produkten baserad på BeloGal och grundar sig på Doxorubicin. Via BeloGal styrs Doxorubicin till levern, vilket ökar koncentrationen i levern med upp till 300% jämfört med traditionell behandling. Samtidigt minskar biverkningarna eftersom läkemedelsdosen kan sänkas. Behandlingen ges intravenöst. Väldigt få cytostatika råder bot på levercancer, men Doxorubicin är ett av dessa (Cisplatin ett annat). Levercancer drabbas ofta av metastaser vid andra former av cancer (dottertumörer), eller så kallad sekundär levercancer. Globalt är primär levercancer en av de vanligaste cancerformerna, och är som mest frekvent där hepatit B och C är vanligt. Enligt Världshälsoorganisationen WHO väntas levercancer bli den vanligaste cancerformen år Under 2014 genomförde DB Pharmaceutical så kallade proof-of-concept-studier på SA-033 vilka påvisade följande resultat: BeloGal-formulerat Doxorubicin med 75% lägre dos än vanlig Doxorubicin ger samma Doxorubicin-koncentration i levern BeloGal-formulerat Doxorubicin med 75% lägre dos än vanlig Doxorubicin ger 10 gånger lägre Doxorubicinkoncentration i hjärtat BeloGal-formulerat Doxorubicin vid samma dos som vanligt Doxorubicin är mindre systemiskt toxiskt I början på 2016 avslutade DB Pharmaceutical en in vivo-undersökning utförd på råttor och kaniner avsedd att studera mekanismen bakom levermålssökningen i SA033. Studien är utförd i samarbete med Forskningsinstitutet i Bioorganisk Kemi i Minsk, Vitryssland. Med hjälp av den egna drug deliveryplattformen BeloGal kunde doxorubin-koncentrationen i lunga på både råtta och kanin höjas med omkring en faktor 10 vid ekvivalenta behandlingsdoser. I levern kunde tekniken ge samma koncentration som vid standardbehandling, trots 25% av standarddosen. Nyförvärv - Temodex I oktober 2015 förvärvade DB Pharmaceutical Temodex, vilket är en lokalt verkande behandling av hjärntumörer baserad på läkemedlet temozolomide. DB Pharmaceutical erhåller de globala rättigheterna exklusive den Eurasiska ekonomiska unionen (Ryssland, Kazakstan, Vitryssland, Armenien och Kirgizistan) samt Ukraina. Det innebär att DB Pharmaceutical har rättigheter till omkring 95% av global marknad för produkten. Temozolomide (som Temodex bygger på) utvecklades av Malcolm Stevens med grupp vid Aston University i Birmingham, UK. Det har varit tillgängligt i USA sedan 1999 och många andra länder sedan tidigt 2000-tal. Temodex är utvecklat i Vitryssland och godkändes 2014 som behandling för primär hjärncancer. DB Pharmaceutical förvärvade läkemedlet av det vitryska Research Institute of Physical and Chemical Problems (RI PCP). Det Vitryska Statliga Universitetet i Minsk fick under :a grads Diploma samt en guld medalj på RESTEC HiTech utställningsforum i St:Petersburg för utvecklingen av Temodex. Priset delades ut i kategorin Bästa Innovationsprojekt: lyckad produktmarknadsföring, bäst produktion, bäst förvaring av produkten och bäst logistik. Temozolomide är i nuläget godkänt i Europa och USA som en förstavalsbehandling av glioblastoma multiforme (glioblastom) samt som andravalsbehandling av astrocytom. Det

3 senare är den vanligast förekommande och mest aggressiva formen av primär hjärntumör, och står för omkring hälften av alla fall av hjärntumör samt 20% av alla fall av tumör innanför skallbenet. Cirka 50% av patienter diagnosticerade med glioblastom dör inom ett år, och 90% inom tre år. Temodex har därmed potential att avsevärt förbättra livssituationen för sjukdomsdrabbade. Endast 46% av patienter svarar på behandling med systemisk (oralt eller intravenöst) temozolomide på grund av en genskillnad som finns i 54% av behandlingsgruppen. Temozolomide vekar genom alkylering/metylering av DNA, vilket utlöser celldöd (apoptos) bland tumörcellerna. I 54% av behandlingsgruppen finns en gen som kodar för borttagningen av metylgrupperna, vilket därmed förhindrar apoptos. Med Temodex svarar i stort sett alla patienter på behandling. Efter förvärvet av Temodex har säljaren RI PCP rätt till en ensiffrig differentierad royalty av nettoförsäljningen. Ingen förskottsbetalning kommer att erläggas. DB Pharmaceutical har inlett registrering av Temodex på utvalda marknader, en process som i genomsnitt tar omkring 18 månader. Temodex har genomgått kliniska prövningar motsvarande fas II. Fas II-studien inleddes i november 2012 och utfördes vid akutsjukhuset i Minsk. Den senaste uppdateringen avseende patientdata är från oktober 2015, och DBP planerar att presentera resultaten på nationella och internationella vetenskapliga konferenser i närtid. I januari deltog DB Pharmaceutical på Biotech ShowcaseTM 2016 i San Francisco, en av världens största investeringskonferenser. Konferensen skapar en möjlighet för investerare och Pharmaceutical-bolag att mötas på en och samma plats och pågår under tre dagar. Tidigt i april deltog DB Pharmaceutical på BIO- Europa SPRING 2016 i Stockholm, vilket även det är en betydande Life science-konferens med goda nätverkningsmöjligheter. I den Fas-II-studie som beskrivits ovan gavs Temodex i kombination med standardbehandling, det vill säga kirurgiskt avlägsnande av tumören, strålbehandling och samtidig behandling med temozolomid följt av behandling med enbart temozolomid. Den Temodex-behandlade gruppen, bestående av 39 patienter, upplevde en ökad överlevnad jämfört med kontrollgruppen; 18,1 månader kontra 9,7 månader för den senare. Biverkningsprofilen mellan behandlings- och kontrollgrupp var i stort sett densamma. DB Pharmaceuticals mål är på sikt att standardbehandling för hjärntumörer ska bli kirurgi i kombination med Temodex. Den årliga marknaden för glioblastom (viktigaste indikationen för Temodex) uppskattades 2013 till 0,34 miljarder USD av Transparency Market Research väntas marknaden nå en storlek på 0,91 miljarder USD, vilket motsvarar en CAGR på 11,4%. Enbart denna indikation räcker därmed inte för att göra Temodex till en blockbluster-produkt (försäljning>1 miljard USD årligen), men Temodex kommer som sagt att testas mot en rad indikationer. Beskrivning av hela läkemedelsportföljen DB Pharmaceutical har även ett antal andra läkemedelskandidater utöver SA-033 och Temodex. SA-083 är precis som SA-033 en Doxorubicin-baserad formulering men styrs till lungorna och kan därmed underlätta behandling av lungcancer. SA-042 är en doxycyklin (antibiotika)-baserad formulering som även denna styrs mot lungorna och är utvecklat för behandling av lunginflammation. Primär levercancer är den näst vanligaste cancerformen vid cancerrelaterade dödsfall. Hepatocellulärt carcinom (se ovan) är den vanligaste formen av levercancer och orsakar procent av det totala antalet fall av. 90% av dessa levercancerpatienter dör inom loppet av fem år, vilket medför stora möjligheter att kraftigt förbättra behandlingen. Sorafenib (Nexavar), samutvecklat av Bayer och Onyx Pharmaceuticalceuticals, är i nuläget det enda godkända läkemedlet för behandling av levercancer. Under 2015 sålde Nexavar för strax under en miljard USD. Under 2014 sålde läkemedlet för över en miljard USD, vilket gör det till en så kallad blockbuster.

4 Enligt DB Pharmaceuticals VD skulle SA-033 vid ett positivt scenario kunna lanseras på marknaden inom tre år från inledda studier. Detta är en effekt av att kandidaten beviljats Orphan drug-status vilket förkortar godkännandeprocessen. Den kortare processen innebär att SA-033 fortfarande skulle ha begränsat med konkurrenter vid en eventuell framgångsrik lansering. Soranefib fungerar dessutom enbart på patienter med långt gången levercancer där allvarliga och irreversibla leverskador redan föreligger. Det innebär att SA-033 har potential att behandla en betydligt högre andel av populationen (se graf ovan). Behovet av effektiva behandlingar för levercancer är stort, och stiger I takt med att levercancer blir allt vanligare. Den förväntade marknaden för SA-033 inom indikationen primär levercancer är 1,5 miljarder USD på sikt. För sekundär levercancer är siffran 3 miljarder USD. SA-033 har därmed goda möjligheter att bli en blockbuster-produkt om läkemedlet når marknad. Utöver sorafenib finns det ett fåtal andra metoder för att behandla levercancer. Det mest effektiva sättet är att operera bort tumören, men detta förutsätter att diagnosticering skett i tidigt skede samt att tumören är begränsad till en liten del av levern. I de flesta fall är operation eller transplantation inte möjlig. Då är de möjliga följalternativen cytostatikabehandling, strålning eller transarteriell kemoembolisering (TACE). Vid TACE ges höga doser cytostatika (Doxorubicin) i tumörområdet i levern, och ingreppet utförs i narkos. Under ingreppet införs en kateter i ena ljumsken och denna leds in i en eller flera leverartärer som försörjer tumörområdet. Sedan förs cytostatika samt mikrosfärer som stryper blodcirkulationen via katetern in till tumörområdet. Denna behandlingsmetod är jämförbar med DB Pharmaceuticals produkt SA-033, men kräver till skillnad från den senare en operation med narkos, specialister och kirurger. SA-033 är därmed en betydligt mer kostnadseffektiv metod, i och med att injektion enbart kräver närvaro av sjuksköterska. TACE är dessutom enbart applicerbart på ett fåtal tumörer i levern. Marknadsbeskrivning Global läkemedelsmarknad är en konjunkturokänslig och snabbväxande industri. Branschen har vuxit med över 4% årligen sedan 2001 med undantag för 2012 och 2013 då ett antal stora patent gick ut uppskattar Deloitte att Pharmaceuticalmarknaden minskade med 2,7%, mycket till följd av prispress på viktiga marknader, samt avtagen tillväxt i Kina, Brasilien och Ryssland. Framtiden ser emellertid ljus ut, med en uppskattad marknadstillväxt på 4,3% Prispressen på läkemedel kommer med all sannolikhet att fortsätta under kommande år men det kommer inte räcka för att kompensera för trycket från en åldrande befolkning, stigande prevalens för kroniska sjukdomar och tillväxten för särläkemedel. Prispressen tar sig delvis uttryck i form av utökat fokus på generika. Deloitte uppskattar att generikas andel av global läkemedelsmarknad växer från 27% 2012 till 36% Det beror bland annat på att utvecklingsländer, där generika är mer vanligt förekommande, vinner globala marknadsandelar, men också att avancerade länder försöker uppnå kostnadsbesparingar via öka användning av generika. Exempelvis höjde Japan nyligen sitt mål för generikaanvändning från 60% 2018 till 80% under 2021.

5 Global Life Science-industri Läkemedelsindustrin är en del av Life science som traditionellt delas upp i läkemedelsindustri och medtech. Läkemedelsbranschen delas traditionellt sett upp i Big Pharmaceutical samt Biotech. Med Big Pharmaceutical avses de traditionella globala läkemedelsjättarna som amerikanska Pfizer, svenska AstraZeneca och schweiziska Roche samt Novartis (Big Pharmaceutical visas i diagrammet nedan). Big Pharmaceutical har traditionellt sett betytt tillverkare av små molekyler, eller kemiska läkemedel. Biotech betydde i sin tur utvecklare av biologiska läkemedel. Skillnaden mellan de två är att biologiska läkemedel är mångfalt mer komplexa än kemiska läkemedel. Det kemiska läkemedlet Aspirin (huvudvärkstablett) innehåller exempelvis 21 atomer per molekyl. Biologiska läkemedel kan i sin tur innehålla över atomer per molekyl. Biologiska läkemedel tillverkas via levande organismer, och kräver att ett bolag skapar sin egen cellinje som sedan producerar exempelvis det protein som utgör läkemedlet. *Preskriptionsläkemedel inklusive generika De senaste åren har gränsen mellan vad som brukade kallas Big Pharmaceutical (diagram ovan) och Biotech suddats ut, framförallt via förvärv. De stora läkemedelsbolagen har under många decennier upplevt sjunkande avkastning på sin egen läkemedelsforskning. Samtidigt har biotech och mindre bolag seglat upp som innovationsdrivarna inom branschen, med betydligt högre avkastning på den egna forskningen. Efter 2010 gick de traditionella läkemedelsjättarna igenom stora patent cliffs, eller patentutgångar. Samtidigt hade den egna forskningen inte lyckats producera läkemedel som kunde ersätta produktportföljens utgångna patent (läkemedel som därmed kunde börja säljas som generika av andra bolag). Detta skapade ett kaos för de stora läkemedelsjättarna som snabbt behövde effektivisera den egna forskningen/affärsmodellen, men framförallt förvärva lovande projekt. En förvärvsvåg där framförallt Big Pharmaceutical köpte biotech-bolag inleddes. Exempelvis förvärvade Roche under 2009 det stora biotech-bolaget Genentech för 47 miljarder dollar. Denna trend av jätteförvärv pågår fortfarande svenska exempel är Pfizers bud på AstraZenaca (2014), okänd aktörs bud på SOBI (2015) samt Mylans jättebud på Meda under Förvärvstrenden men även omstruktureringen av den egna produktportföljen mot biologiska läkemedel har gjort att gränsen mellan Pharmaceutical och biotech i stort sett suddats ut, och idag betecknas industrin som helhet mer korrekt biopharmaceutical. Det finns idag även ett antal stora biotech-bolag, exempelvis Gilead, Biogen och Amgen. Både Gilead och Amgen omsatte 2015 nästan i nivå med AstraZeneca. I nuläget går biotech mer och mer mot att beteckna en affärsmodell, en affärsmodell som bygger på att kostnadseffektivt och i låg skala utveckla läkemedelskandidater som sedan tas till sent stadie i samarbete med större läkemedelsbolag. Det är inom denna kategori DB Pharmaceutical faller (även om bolaget inte är en utvecklare av biologiska läkemedel). DB Pharmaceutical har etablerat kontakt med ett antal Big Pharmaceutical-bolag inför framtida samarbeten och utlicensiering av produkter. Enligt DB Pharmaceutical har flera av dessa bolag visat intresse för att applicera BeloGal-teknologin på sina egna produkter och diskussioner kring detta pågår i nuläget. Anledningen till att intresset för små bolag som DB Pharmaceutical är så stort från Big Pharmaceuticals sida idag är framförallt den svårighet större läkemedelsbolag haft att utveckla nya lovande produkter in-house. Diagrammet nedan visar hur snabbt kostnaderna för att utveckla ett läkemedel stigit de senaste decennierna. Samtidigt har försäljningen för läkemedel inom traditionella Pharmaceutical-områden sjunkit. Detta har gjort det mer kostnadseffektivt att licensiera in eller förvärva teknologi från mindre bolag som i regel utveckla läkemedelskandidater mer kostnadseffektivt (mindre antal kliniska prövningar och färre projekt).

6 Klinisk utveckling Många utvecklingsprojekt har sitt ursprung i den forskning som bedrivs inom ramen för universiteten och högskolor, medan andra idéer föds och utvecklas direkt hos i de etablerade bolagen. Det är därför vanligt att bolag startas för att kommersialisera idéer från forskning. En vedertagen arbetsform är att mindre bolag som står i kontakt med den forskning som bedrivs i akademiska sammanhang, tar de potentiella preparaten genom prekliniska studier och de inledande faserna av kliniska studier, för att därefter via licensavtal eller försäljning kommersialisera dem med en industriell partner som har tillräckliga resurser för att genomföra dels de resurskrävande kliniska studier som krävs i slutfasen, dels marknadsföring, försäljning och distribution. Förfarandet kan således liknas vid den prospektering som sker bland mineral- och oljebolagen, där de mindre bolagen säkerställer alla data och sedan farmar ut verksamheten då det är dags för produktion. I bägge fallen erhåller grundarna/ forskarna/prospekteringsbolagen en del av de kassaflöden och intäkter som projektet bidrar med vid produktion. I regel tar läkemedelsutveckling år och kostar som vi nämnde ovan många miljarder kronor per läkemedelskandidat. Den mest kostsamma delen är kliniska prövningar, vilket inkluderar Fas I-III. Sannolikheten för att läkemedlet ska godkännas stiger stadigt för varje stadie som passeras. Sannolikheten för godkännande i varje stadie varierar utefter terapiområde men ungefär 10% av alla läkemedel som går in i Fas I tas till marknad. I Fas III är sannolikheten omkring 60%+. Orphan drugs Ett av de snabbast växande segmenten inom läkemedelsindustrin är Orphan drugs eller så kallade särläkemedel. Orphan Drugs är läkemedel för indikationer med en väldigt liten sjukdomsdrabbad population (< personer i EU). Namnet kommer av att dessa indikationer traditionellt sett varit föräldralösa i och med att inget läkemedelsbolag varit villigt att investera i produkter med en så pass liten patientgrupp. Orphan Drugs har varit reglerat i USA sedan 80-talet, men har vuxit i popularitet under de senaste åren till följd av de marknadstrender som beskrivits längre upp. Orphan Drugs har traditionellt sett utvecklats av biotech- samt småbolag, men på sistone har större läkemedelsbolag fått upp ögonen för segmentet. Det beror framförallt på att det har blivit svårare att utveckla lovande läkemedel inom traditionella segment (där det redan finns många behandlingar). I och med att det redan finns många läkemedel inom traditionella segment är det svårare att visa fördelar med den egna behandlingen. Det har lett till ett sjunkande antal blockbusters (läkemedel med försäljning>1 BUSD) inom dessa segment. Inom orphan-sjukdomar finns ofta inga konkurrerande läkemedel, vilket gör det väldigt lätt att påvisa fördelar och säkra betalningsvilja. Att orphan-sjukdomar har så få patienter innebär även att bördan för sjukvårdssystemet inte blir så stor trots ett högt pris per behandling. Därför kan Orphan drugs i regel prissättas väldigt högt. I nuläget har Orphan Drugs i regel mycket högre avkastning än vanliga läkemedel. Dels beror det på den nämnda betalningsviljan, men även på att Orphans godkänns snabbare än vanliga läkemedel och har billigare kliniska studier (kliniska studier kräver bl.a. färre testobjekt eftersom den behandlingsbara populationen är så liten). Diagrammet nedan visar hur kraftigt antalet läkemedelskandidater designerade som särläkemedel ökat i USA fick drygt 350 läkemedel särläkemedelsstatus av amerikanska FDA, en ökning med strax över 20% mot 2014.

7 DB Pharmaceutical ansökte om Orphan Drug-status i EU-området hos läkemedelsmyndigheten EMA under Q Ansökningen rörde två indikationer för SA hepatocellulärt carcinoma samt hepatoblastom - och i juni beviljades bolaget särläkemedelsstatus för det senare. Hepatoblastom är den vanligaste typen av levercancer som drabbar barn, och EMA:s godkännande grundade sig i att SA-033 erbjuder en signifikant fördel jämfört med existerande behandlingsalternativ. Sjukdomen diagnosticeras i regel under barnets tre första levnadsår. Sjukdomen är väldigt ovanlig och i regel drabbas 1,5-1,8 per en miljon barn. Det innebär att antalet fall i USA är ungefär 100 per år. Förekomsten har mer än tvåfaldigats sedan 1970-talet, och idag är cirka 90% av levercancerfall i barn hepatoblastom. Beviljad särläkemedelsstatus innebär att läkemedlet erhåller marknadsexklusivitet efter marknadsgodkännande även om aktuella patent inte längre gäller. Orphan drug-status ger exklusivitet i 10 år inom EU från tidpunkten för marknadsgodkännande. DB Pharmaceutical avser att söka särläkemedelsstatus även för Temodex vilket har potential att korta ned tiden till marknad till omkring 3 år. Ledning med lång erfarenhet av läkmedelsutveckling Igor Lokot är styrelseledamot och VD i DB Pharmaceutical. Han har en PhD i bio-organisk kemi och lång erfarenhet inom läkemedelsutveckling. Bland annat var han en av grundarna till läkemedelsbolaget Oasmia Pharmaceuticalceutical AB som är börsnoterat på NASDAQ Stockholm. Igor äger i dagsläget 65% av aktierna i DB Pharmaceutical. Styrelseordförande i DB Pharmaceutical är Per Stålhandske, född Stålhandske har en PhD i medicinsk genetik från Uppsala universitet och har en lång erfarenhet av kommersialisering av akademiska upptäckter. Han är även VD vid csens AB och var tidigare chef för Quality Assurance vid Oasmia Pharmaceuticalceutical AB. Lars Thomander, född 1947, är styrelseledamot i DB Pharmaceutical. Doktor Lars Thomander är specialist i Otorhinolaryngologi och docent vid Uppsala Universitet blev han nordisk medicinsk chef för läkemedelsjätten Eli Lillys i Köpenhamn. Innan dess hade han spenderat 12 år vid öronkliniken på Akademiska sjukhuset. Efter Eli Lilly följde ett flertal befattningar som medicinsk chef i Frankrike och som europeisk medicinsk chef baserad i London. År 2000 flyttade han tillbaka till Sverige och grundade HLT Konsult AB med rådgivning inom läkemedelsutveckling som huvudinriktning. Mellan 2009 och 2013 hade han rollen som medicinsk chef på Abbott och AbbVie (avknoppning från Abbott) i Stockholm. Thomander är vidare Past President för Svenska Sällskapet för Pharmaceuticalceutical Medicine och styrelsemedlem i stiftelsen för Pharmaceuticalceutical Medicine och sedan år 2014 styrelseordförande i CaptiGel. Sergey Yanitsky är även han styrelseledamot i DB Pharmaceutical. Sergey har en bakgrund inom tillverkning, marknadsföring och internationell distribution av läkemedel. Han är grundare samt VD vid MedInter som är ett vertikalt integrerat läkemedelsbolag grundat år Sergey är ny i styrelsen för DB Pharmaceutical (april 2015), men tecknade sig i nyemissionen för aktier värda 1 miljon kronor. Detta motsvarar 2% av aktierna i bolaget. Investeringscaset DB Pharmaceutical är ett högrisk-case i och med att bolaget ännu inte tagit några läkemedelskandidater till marknad, men risken har sjunkit något i och med förvärvet av Temodex. Får Temodex särläkemedelsstatus inom kort behöver kompletterande kliniska studier inte ta mer än 3 år (i och med att läkemedlet redan är godkänt i Vitryssland). Övriga produkter i DB Pharmaceuticals portfölj har ännu inte nått Fas I-studier, men SA-033 beräknas nå detta stadie inom kort. Sannolikheten för att kandidater i Fas I ska nå marknaden är ofta under 10%, något som inte ska glömmas vid investering i läkemedelsbolag. Med det sagt kan det sägas att DB Pharmaceutical ägnar sig åt en något mer säker läkemedelsutveckling. Bolagets produkter baseras på redan godkända läkemedel, men syftar till att distribuera detta mer effektivt i kroppen. Det innebär att bieffekterna av det existerande läkemedlet redan testats rigoröst. DB Pharmaceutical tjänar ännu inga pengar, men siktar tidigt (Fas I) på att licensiera ut sina läkemedelskandidater till större läkemedelsbolag för att på så vis kunna finansiera fortsatt läkemedelsutveckling. I och med att DB Pharmaceutical ämnar ta SA-033 in i Fas I-prövningar inom kort, bör det inte behöva dröja alltför länge innan en eventuell utlicensiering. Särskilt med tanke på att kontakter redan inletts med större läkemedelsbolag. I nuläget är det väldigt svårt att värdera DB Pharmaceuticals produktkandidater, men en utlicensiering kommer att ge en indikation på hur högt större läkemedelsbolag värderar bolagets portfolio (baserat på exempelvis royalty, up-frontbetalning och milstolpebetalningar). Det bör därmed kunna bli en mycket positiv händelse för aktieägarna. Ett godkännande, men även utlicensiering, av SA-033 skulle få något av en hävstångseffekt värderingsmässigt i och med att det också skulle innebära ett proof-of-concept för BeloGal. Detta höjer värdet på bolagets övriga läkemedelskandidater, och sannolikheten för att teknologin ska kunna användas inom andra cancerindikationer. Ledningen bakom DB Pharmaceutical har en lång erfarenhet inom läkemedelsutveckling och bör därmed kunna lyckas med

8 utlicensiering om SA-033 och Temodex är så pass lovande som indikerat. Behovet av förbättrade läkemedel inom lever- och hjärncancer är stort, och DB Pharmaceuticals projekt tycks därför lovande. Exempelvis är levercancer en av få indikationer där dödligheten faktiskt stigit under de senaste två decennierna. Inom de allra flesta sjukdomskategorierna har dödligheten tvärtom minskat. Det är i nuläget lite för tidigt att värdera DB Pharmaceuticals produktkandidater, men både Temodex och SA-033 har på sikt potential att bli blockbluster-läkemedel. Exempelvis sålde det enda godkända läkemedlet för levercancer under 2015 för över en miljard USD. Hela omsättningen härrörde inte från levercancersegmentet, men SA-033 har potential att bli mer effektiv än den enda existerande konkurrenten Nexavar. Marknaden för hepatocellulärt carcinom, som representerar 70-90% av levercancerfall, väntas enligt Datamonitory Healthcare växa med 172% mellan 2013 och Från 515 miljoner USD till 1,4 miljarder USD. Datamonitor räknade med att flera läkemedel skulle godkännas inom kommande decennium, och mellan 2019 och 2022 väntades marknaden sjunka med 30% till följd av generisk konkurrens. Det behöver nödvändigtvis inte bli så om SA-033 lyckas påvisa tillräckliga fördelar kontra konkurrerande behandlingar. Hepatoblastom, indikationen som SA-033 beviljades särläkemedelsstatus för under sommaren, behandlas idag med operation (med cytostatikabehandling innan) och levertransplantation. Sjukdomsfri överlevnadsgrad vid transplantation är omkring 80%. Som nämnt drabbas ungefär 100 barn per år i USA av sjukdomen, men det är relativt svårt att spekulera i vilket pris DB Pharmaceutical skulle kunna ta. Detta beror helt på hur effektivt SA-033 kommer att vara jämfört med befintliga behandlingar, vilket är svårt att bedöma utifrån enbart pre-kliniska data. Enbart en tredjedel av dagens fall av hepatoblastom är lämpliga för kirurgi direkt, vilket innebär att förbehandling med cytostatika krävs. Förhoppningen är att tumören då ska krympa till en storlek som är lämplig för kirurgisk borttagning. Detta är lovande för DB Pharmaceutical, i och med att bolagets produkt vid godkännande kommer att vara mer effektiv än nuvarande cytotstatikabehandling. Detta gäller även för många andra indikationer, så även om SA-033 inte skulle påvisa mångfalt bättre effektivitet än nuvarande cytostatika så är marknaden stor. Den nyförvärvade läkemedelskandidaten Temodex har redan genomgått flera kliniska studier, vilket förhoppningsvis kommer att snabba på godkännandeprocessen i Europa och USA. DB Pharmaceutical kommunicerar regelbundet med Läkemedelsverket, och hade så sent som i februari ett rådgivningsmöte med verket. Förhoppningen är som sagt att EMA (europeisk motsvarighet till FDA) kommer att ge Temodex särläkemedelsstatus, vilket DB Pharmaceutical ser goda förutsättningar för. Detta kommer att snabba på utvecklingsprocessen, och även göra den billigare. Det innebär att DB Pharmaceutical ganska snart skulle kunna ha en produkt, alternativ licensiera ut en produkt, på en snabbväxande marknad med relativt låg konkurrens. Nyligen avbröts exempelvis utvecklingen av RINTEGA, en potentiell konkurrent till Temodex. På lång sikt är DB Pharmaceuticals drug-delivery-teknologi BeloGal den främsta värdedrivaren, och värdet av teknologin kommer att kunna avspeglas relativt snabbt i aktiekursen till följd av den hävstångseffekt vi diskuterade ovan. Tar sig SA-033 igenom kliniska studier med goda resultat sitter DB Pharmaceutical på en potentiell guldgruva i drug deliveryteknologin BeloGal. En indikation på värdet av teknologin kan komma redan vid en utlicensiering av kandidaten, vilket potentiellt är 1-2 år bort. Disclaimer : Axiers publikationer skall endast ses som generella kommentarer om marknaden och inte som rekommendationer att köpa eller sälja finansiella värdepapper. Axier tar inte ansvar för varken direkta eller indirekta finansiella skador som uppstår vid användning av dessa publikationer.