Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 20 december 2012

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 13 december 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 20 december 2012 Tid/plats Torsdag den 20 dcember kl ca Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Magnus Ekström (S) Brukare/kunder 2. Rapport. Översyn av den samlade ambulansverksamheten Motion. Förenkling och kostnadsbesparande vid PK provtagning, bilaga Medborgarförslag angående information till äldre, bilaga Information om KBT förslag till åtgärder och statistik, bilaga Ekonomi 6. Ekonomirapport, bilaga Budgetfördelning 2013, NY bilaga Förlängt uppehåll av överviktskirurgi vid Visby lasarett, bilaga Attestförteckning, NY bilaga Vårdavgifter i slutenvården, bilaga Medarbetare/ledare 11. Delegationsordningen, NY bilaga Kompetensförsörjningsplan, bilaga Processer 13. Rapport från sjukvårdschefen, Rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören Öppna jämförelser, finns att läsa på (19,77 MB)

2 KALLELSE 2(2) 13 december Överenskommelse mellan hälso- och sjuvkårdsnämnden och socialnämnden gällande anhörigstöd, bilaga Samarbetsavtal gällande Skandionkliniken, bilaga Information. Ansökan om statsbidrag för RCC Stockholm-Gotland, bilaga (komplettering med bilaga 3) Godkännande av KarGo-avtalet, bilaga Samhälle Övrigt 20. Informations- och anmälningsärenden Inkomna externa remisser: DS 2012:50 Marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring (HSN 2012/484) Inga synpunkter lämnas på förslaget. Remiss av delbetänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och servicefortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden (HSN 2012/504) Från arbetsutskottet Ombyggnation av lasarettet Övriga frågor Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen VISBY Tfn Fax Org nr Gotlands Kommun SE

3 Ambulanssjukvården på Gotland Räddningstjänstens gränser Fårösund Visby Slite Klintehamn Kräklingbo Hemse Burgsvik Helseplan Gamla Brogatan Stockholm tel helseplan.se

4 Innehåll 1. Uppdragsbeskrivning Arbetsmetod Hälso- och sjukvården: Räddningstjänsten: Falck: Medicopter: Beskrivning - Geografi och befolkning Systembeskrivning prehospital vård och ambulanssjukvård SOS Alarm Beskrivning Bedömning av ambulansbehov Alarmering och dirigering av ambulans Diskussion MedHelp AB Beskrivning Avtalstid Samtalsmottagning Utlarmning Diskussion Falck Ambulans Beskrivning Diskussion Medicopter Beskrivning Diskussion Räddningstjänsten IVPA (I väntan på ambulans) Beskrivning Diskussion Akutmottagningen Visby lasarett

5 Beskrivning Diskussion Ambulansöverläkarfunktionen Beskrivning Diskussion Jämförelser med andra landsting Nysam (Nyckeltalssamverkan) Beskrivning Helseplan förslag Mål Konsekvenser av mål Stationering Kompetens IVPA Helikopter Organisation Övrigt

6 1. Uppdragsbeskrivning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) inom Region Gotland ansvarar för ambulanssjukvården på Gotland. Uppdraget utförs efter en upphandling av Falck Ambulans AB. Under åren 2009 till 2011 har antalet uppdrag för markambulanser legat på samma nivå, medan andel prio 1 uppdrag har ökat. Antal helikoptertransporter har ökat under samma period. Behovet för ambulanser varierar under året vilket tidvis medfört kapacitetsbrist. Som komplement till ambulansinsatser finns avtal med räddningstjänsten om insatser i väntan på ambulans (IVPA). Inför kommande upphandling vill HSF ha en genomlysning av nuvarande verksamhet, innefattande en jämförelse med likadana verksamheter i andra jämförbara län. Kartläggningen skall även innefatta en analys av beredskapsgraden. Rapporten skall ge förslag om målsättning för ambulansens tillgänglighet och om vilka stationeringsplatser som ger bäst måluppfyllelse. Arbetets uppdragsbeskrivning: För att ge HSN underlag för ställningstagande inför beslut om ny markambulansupphandling behöver den samlade ambulansverksamheten genomlysas. Även beröringspunkten ang. sjuktransporter, i den del det påverkar ambulansverksamheten, skall ingå. Hela kedjan av ambulansverksamheten från mottagande av larm till avlämning av patient vid vårdinrättning skall ingå i underlaget. Uppdraget är att ta fram underlag som redovisar: Nuläge avseende organisation av HSFs beställare och ledningsorganisation över ambulansverksamhet Nuläge avseende utförare av ambulansverksamhet (omfattning, stationering, utrustning), alarmering och dirigering inklusive luftburen ambulansverksamhet. Härvid skall särskilt hänsyn tas till Regionfullmäktiges beslut 77 "att frågan om ambulans på norra Gotland särskilt beaktas i den utredning som hälso- och sjukvården tillsatt" Verksamhetens omfattning och volym- och annan utveckling de senaste tre åren Insatstider, aktuella och nationella Fördelning av uppdrag utifrån ett geografiskt och demografiskt perspektiv Förslag till målsättning (insatstider, kompetensbehov, etc.) för uppdrag i respektive prioritetsgrupp Konsekvenser avseende resurser markambulans för att nå dessa mål Förslag avseende stationering av ambulansresurser Förslag avseende kompetenskrav och krav på utrustning 4

7 Förslag avseende kompletterande insatser av räddningstjänst IVPA Förslag angående kompletterande insatser i form av primäruppdrag med helikopter Uppdraget skall genomföras genom jämförelser av uppdragsvolymer mellan Gotland och andra län. Intervjuer skall genomföras med ambulanssjukvårdens olika aktörer och vårdgrannar. Uppdraget skall i efterhand redovisas muntligt för beställaren. Fullgjort uppdrag skall dokumenteras i en skriftlig rapport som skall redovisas genom medverkan vid möte med hälso- och sjukvårdsnämnden. 2. Arbetsmetod Strukturerad intervju och diskussion med representanter för olika aktörer som är involverade i ambulanssjukvården på olika sett Hälso- och sjukvården: Rolf Forsman, Beställarchef Anders Sylvan, Sjukvårdschef Åsa Svensson, Tf. bitr. Enhetschef (ssk) och Maj Lyander, ssk, Akutmottagningen Visby Lasarett Kerstin Conneryd, Tf. Ambulansöverläkare 2.2. Räddningstjänsten: Dick Svennefelt, Räddningschef 2.3. Falck: Cecilia Gustafsson, Områdeschef Gotland Maria Borvander, ssk Anders Johansson, Räddningsman/usk (Kommunal) Ingrid Ellner, ssk (Vårdförbundet) Leif Jacobsson har biträtt med omfattande statistikuttag och deltagit med definitioner och tolkning av materialet 5

8 2.4. Medicopter: Stig Larsson, Baschef Från Helseplans sida har Dag Gjesteby (ansvarig), Nina Huzum och Daniel Zand utfört arbetet. Faktaruta: I maj 2012 bedrev 11 av 21 landsting/regioner ambulanssjukvård helt i egen regi, i tre landsting bedrevs ambulanssjukvården helt i regi av upphandlade ambulansoperatörer och i resterande sju landsting bedrevs ambulanssjukvården både i egen regi och av upphandlade operatörer. (Källa: svaren från Riksrevisionens enkät till landstingen, våren 2012). 6

9 3. Beskrivning - Geografi och befolkning Gotland är cirka 17 mil långt och fem mil brett och består av Visby, andra tätorter, glesbygd och öar. Befolkningen uppgår till cirka invånare. På Gotland är det 55 kvkm (kvadratkilometer) per 1000 invånare. Nysam Ambulanssjukvård Antal kvadratkilometer per 1000 invånare

10 4. Systembeskrivning prehospital vård och ambulanssjukvård Prehospitalsjukvård är arbete som utförs mellan tidpunkten för vårdbehovets uppkomst och ankomst till en sjukvårdsinrättning, till exempel ambulanssjukvård eller akutsjukvård på olycksplats. Ambulanssjukvård består av en hel vårdkedja som omfattar: mottagande av larm, prioritering, val av resurs, färd till patient, medicinsk bedömning, medicinsk insats på plats, val av mottagande enhet, transport av patient och vård/omvårdnad under transport, eventuellt förberedande medicinsk information till mottagaren, avlämnande av patient, avrapportering och journalskrivning. Stor-Stockholms Räddningscentral (SSRC) IVPA RT/IVPA skickas ut till patient IVPA Patient ringer SOS Alarm svarar på 112 IVPA Medhelp övertar samtalen. Beslutar om ambulans och IVPA Falck Ambulans rycker ut till patient Akuten Ej ambulanstransport in 8

11 4.1. SOS Alarm Beskrivning Larmkedjan börjar med att en hjälpsökande ringer 112 och en SOS-operatör på någon av larmcentralerna i landet svarar. SOS-operatören tar i en inledande intervju, den så kallade 112-intervjun, för att ta reda på vad som har hänt och var det har hänt. SOSoperatören bedömer om det är ett sjukvårdsärende, eller om det är ett ärende för polis/räddningstjänst eller om det är någon annan ska kopplas in, alternativt om det är ett samverkanslarm, där det behövs insatser från flera olika räddningsorganisationer Bedömning av ambulansbehov Om SOS-operatören efter den inledande intervjun bedömer att det rör sig om ett vårdärende genomför SOS Alarm en fullständig larmbehandling för ambulans, i de fall det finns avtal med det aktuella landstinget om att det ska vara SOS Alarm som ska göra det. Beroende på hur avtalet med landstinget ser ut genomförs larmbehandlingen antingen av SOS-operatören eller så kopplas alla vårdärenden vidare till en sjuksköterska som bedömer om det finns ett behov av ambulans och vilken prioriteringsgrad ärendet i så fall ska ha. Gotland som har upphandlat en annan aktör än SOS Alarm för alarmering och dirigering av ambulanser kopplar SOS-operatören, efter den inledande intervjun, vidare alla sjukvårdsärenden till MedHelp som genomför den fullständiga larmbehandlingen Alarmering och dirigering av ambulans Så fort ett ambulansbehov har fastställts av MedHelp kopplas en ambulansdirigent på larmcentralen in i ärendet. Ambulansdirigenten gör ingen bedömning av behov utan har till uppgift att larma ut en ledig ambulans och dirigera den till platsen utifrån de direktiv respektive landsting/region lämnat till larmcentralen. 9

12 Diskussion Gotland Kommun har tillsammans med Landstinget i Uppsala län, Landstinget Västmanland och Landstinget Sörmland engagerat MedHelp AB som leverantör för drift av landstingens larmcentral. Man kan diskutera om det är säkerhetsmässigt bra att införa ytterligare ett led i larmkedjan. I våra intervjuer med de övriga aktörerna i ambulanssjukvården har vi ingen indikation på att detta har medfört negativa konsekvenser för patienter på Gotland. Vi vet också att det pågår diskussioner på andra platser i Sverige om att överta all dirigering av ambulanser till egen regi och att kombinera detta med andra tjänster som liggande sjuktransport, ambulerande sjukvårdstjänster, etc. Målformuleringar som används är att utveckla en «sömlöst» samverkan mellan alla sjukvårdens tjänster. Riksrevisionen har nyligen presenterat en granskning «Statens insatser inom ambulansverksamheten (RiR 2012:20)». Här berörs bland annat förhållandet med flera led i larmkedjan och det hänvisas till en pågående statlig utredning. Pågående statlig utredning: Mot bakgrund av utvecklingen inom området skydd mot olyckor och krisberedskap samt den tekniska utvecklingen beslutade regeringen den 1 december 2011 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av samhällets alarmeringstjänst (Alarmeringstjänstutredningen Dir 2011:06 och 2012:28). Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten bedrivs på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. Utredaren har fått i uppdrag att: Kartlägga nuvarande alarmeringstjänst och anknytande tjänster såsom utalarmering av resurser för hjälpinsatser inom allmän ordning, säkerhet och hälsa. Beskriva konsekvenser av att flera operatörer tillhandahåller tjänster för utalarmering, prioritering och dirigering m.m. av sådana resurser. Föreslå vilka delar inom allmän ordning, säkerhet och hälsa som ska ingå i samhällets alarmeringstjänst för att säkerställa bland annat de enskildas säkra och lika rätt till att få kontakt med samhällets hjälporgan i en nödsituation. 10

13 Föreslå hur alarmeringstjänsten i samhället ska vara organiserad och finansierad. Ta ställning till hur det offentliga åtagandet bör avgränsas, utformas, organiseras och finansieras. Analysera ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april Från Helseplans sida utgår vi från att utredningen vill medföra konkreta och grundliga diskussioner MedHelp AB Beskrivning Region Gotland har tillsammans med Landstinget i Uppsala län, Landstinget Västmanland och Landstinget Sörmland (Fyrklövern) avtal med MedHelp AB som operatör för drift av larmcentralen. MedHelp skall som operatör av larmcentralen utföra arbete som innebär att följande funktioner upprätthålls: Mottagande av larmsamtal och ambulansbeställning Intervju och bedömning av vårdbehov Tilldelande av adekvat resurs d.v.s. inklusive ambulansdirigering Råd till den hjälpsökande i väntan på ambulans (IVPA) Tjänsten skall bedrivas dygnet om, året runt. I tjänsten ingår patientstyrning genom bedömning av patientens tillstånd och hänvisning till rätt vårdnivå enligt lokala direktiv. I tjänsten ingår att hantera landstingens katastrof- och beredskapsorganisation enligt lokala direktiv. I tjänsten ingår samverkan med andra aktörer enligt lokala direktiv. Här ingår t.ex. polis, räddningstjänst, JRCC, SOS Alarm men även aktörer från andra länder som landstingen samarbetar med. Personalen på larmcentralen skall ha god kännedom om lokala förhållanden både vad avser sjukvårdsstruktur som geografi Avtalstid Avtalet gäller från tecknandet ( ) till och med den 31 oktober 2014 med rätt för Beställarna att förlänga avtalet med upp till 24 månader. 11

14 Samtalsmottagning Inkommande samtal på prioriterade linjer skall i 90% av fallen besvaras inom 8 sekunder, 99% inom 15 sekunder och 100% inom 30 sekunder. Inkommande samtal på icke prioriterade linjer skall besvaras inom 60 sekunder 90% av fallen. 100% skall besvaras inom 90 sekunder Utlarmning Resurser skall utlarmas av leverantören efter av landstingen fastställd larmplan. I larmet skall minsta resurs, prioritet, adress inklusive koordinater, sökorsak enligt medicinskt beslutningsstöd samt ärendenummer framgå. Vid prioritet 1A skall samtalet vara besvarat, intervjuat, tilldelande av resurs samt utlarmning ske snarast dock inom 60 sekunder i 90% av fallen. Detta kan ske antingen av en sjuksköterska eller en dirigent. Det ska ske i 99% av fallen inom 120 sekunder och resterande så snart som möjligt. Vid prioritet 1B skall samtalet vara besvarat, intervjuat, tilldelande av resurs samt utlarmning ske snarast dock inom 120 sekunder i 95% av fallen och till 99% inom 180 sekunder och resterande så snart som möjligt. Vid prioritet 2A och B skall samtalet vara besvarat och bedömt i 95% av fallen inom 120 sekunder och till 99% inom 180 sekunder och resterande så snart som möjligt. Faktaruta: Prioritet 1, Mycket brådskande ambulansuppdrag Uppdrag: där patienten bedöms ha akuta livshotande symtom Prioritet 2, Brådskande ambulansuppdrag Uppdrag: där patienten bedöms ha akuta men ej livshotande symtom Prioritet 3, Ej brådskande ambulansuppdrag Uppdrag: där rimlig väntetid ej bedöms påverka patientens medicinska tillstånd 12

15 Antal inkomna samtal till MedHelp från Gotland via SOS Alarm januari till oktober MedHelp - Gotland till Antal inkomna samtal Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Antal samtal september och oktober 2012 Fördelning på prio-grupper 40% 35% 35% 30% 31% 25% 20% 15% 12% 15% 10% 6,8% 5% 0% Prio-1A Prio-1B Prio-2 Prio-3 Hänv. 13

16 Diskussion MedHelp har instruktioner och beslutsstöd som är gemensamma för de fyra landstingen. Under våra intervjuer har vi fått indikationer på att beslutstiden på 90 sekunder är kort och att kort beslutstid kan medföra en «upp-prioritering» (för många prio 1 larm). Vår analys av antal prio 1 och 2 utryckningar på Gotland och i andra landsting bekräftar inte detta. Gotland hade under prio 1 utryckningar per 1000 invånare vilket är likt Lt-3 och det avviker inte mycket från övriga landsting. Summan av utryckningarna med prio 1 och 2 visar att Gotland ligger relativt lågt i jämförelsen med de 8 övriga landsting Nysam Ambulanssjukvård - Primära amb-uppdrag Antal utförda primära ambulansuppdrag - Prio 2 - per 1000 inv Antal utförda primära ambulansuppdrag - Prio 1 - per 1000 inv Lt-3 Lt-4 Lt-10 Lt-7 Lt-5 Lt-9 Gotland Lt-2 Lt-6 MedHelp må komma fram till sitt beslut om allvarlighetsgrad och behov av ambulans under ett 90 sekunder telefonsamtal med en patient eller annan inringare. Parallellt gör ambulansens personal en ny prioritering vid ankomsten hos patienten. En jämförelse dem mellan ger också en indikation på om utprioriteringsgraden var rätt. För 2011 var det 2616 prio 1 utryckningar på Gotland. Av dessa blir 1316 (50%) nedprioriterad av ambulansens personal när framme hos patient Gotland - Antal ambulanstransporter per prioritetsgrupp 2011 Antal amb-transporter ut per prio-grupp Antal amb-transporter ut per prio-grupp efter prioritering av amb-personal Antal in 500 Viktigt att notera att behandling 0 på hämtstället medför en Prio 1 Prio 2 Prio 3 ytterligare nedprioritering vid intransport till sjukhuset. Endast 700 (27%) av de 2616 patienter som hade prio 1 vid utkörningen, fick prio 1 vid inkörningen till sjukhuset. 14

17 2434 ambulansutryckningar hade prio 2. Av dessa blev 72 (3%) prioriterad upp till prio 1 och 710 (29%) prioriterad ned till prio 3. Det skall finnas en betydande säkerhetsmarginal här och en 50%-ig nedprioritering från prio 1 kan anses att vara acceptabelt. Detta är en fråga för ambulansöverläkarna i Fyrklövern Falck Ambulans Beskrivning Region Gotland har upphandlat ambulanssjukvård för perioden till med möjlighet till förlängning upptill två år med Falck Ambulans. Uppdraget innebär att Falck Ambulans har totalansvaret för sin verksamhet och för ambulanssjukvårdstjänstens utförande. Totalansvar innebär ansvar för såväl samtliga resurser såsom personal, med rätt kompetens, fordon, utrustning, lokaler, m.m. liksom det medicinska ansvaret. Utifrån larmcentralens prioritering skall patienten så snabbt som möjligt omhändertas av ambulanssjukvården. Insatstiden vid akuta tillstånd får ej överskrida 30 minuter. Startintervall för ambulans- och akutbilspersonal skall inte överstiga 90 sekunder vid prio 1 uppdrag och 180 sekunder vid prio 2 eller 3 uppdrag. 15

18 Totalt antal ambulansuppdrag per månad och dygn under 2011 och Gotland Falck - Antal uppdrag över dygnet per månad totalt och per ambulans - Totalt kl kl kl Totalt antal ambulansuppdrag över dygnet och per ambulans under 2011 och Gotland Falck - Antal uppdrag över dygnet per månad totalt och per ambulans - Totalt Hkp Visby hkp-amb Reserve amb Slite amb Hemse amb Visby amb = Jan-okt 16

19 Statistik över insatstiden vid akuta tillstånd (max 30 minuter) 90 Falck - Antal utryckningar 2011 på Gotland Statistik från larm till ambulansen är framme på platsen (ej vid patient) Ej framme efter 30 min Framme innan 30 min Prio 1 uppdrag Prio 2 uppdrag Antal uppdrag per ambulans per månad Gotland - Falck - Antal uppdrag per månad totalt och per ambulans Hkp Visby hkp-amb Reserve amb Slite amb Hemse amb Visby amb

20 Hämtningsställen prio 1 och 2 under 2011 Visby Prioritet 1-2: Per 1000 invånare: 57 Hämtningsställen 2011 Sammanställning av transporter Prio 1-2 Fårösund Invånare: Fårösund Prioritet 1-2: Per 1000 invånare: 88 Slite Klintehamn Prioritet 1-2: Per 1000 invånare: 68 Visby Invånare: Slite Invånare: Prioritet 1-2: Per 1000 invånare: 74 Kräklingbo Prioritet 1-2: Per 1000 invånare: 42 Hemse Burgsvik Klintehamn Invånare: Kräklingbo Invånare: Prioritet 1-2: Per 1000 invånare: 90 Prioritet 1-2: Per 1000 invånare: 72 Hemse Invånare: Burgsvik Invånare: Sammanställning per 1000 invånare / Diskussion I våra intervjuer är det två villkor som återkommer. Det är att befolkningen på Gotland ökar starkt under sommaren och att Slite-ambulansen borde vara en dygnsbil. Gotland har ett målkrav om att insatstiden vid akuta tillstånd (prio 1 + 2) får ej överskrida 30 minuter. Detta är ett tidskrav som är på linje med motsvarande krav i andra landsting. Under en 12 veckorsperiod (inkl. sommar) i 2011 uppnådde ambulansen 30-minuterkravet i 88% av tillfällena medan tidsgränsen överskreds i 12% av tillfällena. Det ligger ett praktiskt problem i tidskravet samtidig som man har 3 18

21 ambulansstationer i drift under dagtid och 2 under kväll och natt. Parallellt har man inga ambulanser på passningsuppdrag (ambulans kör ut i ett annat geografiskt område i väntan av ett eventuellt larm i detta område). Med endast 2 ambulanser i drift under kväll och natt blir det omöjligt att praktisera en smidig lösning. Man har heller inte en fullgod backup genom helikoptern (hkp) när den inte kan ta uppdrag vid mörker. All statistik visar att antal ambulansuppdrag är högre under sommarsemesterperioden än resten av året. Vi ser också att antal prio 1-patienter som inte får ambulans inom 30 minuter ökar under sommaren. Vi har inte fått någon statistik om befolkningens antal under sommaren, men i en tidningsartikel i Dagens Nyheter om ambulansbehov blir det refererat vars befolkning växer till det tredubbla på sommaren. Från till närmare , enligt kommunens beräkningar. För att göra en analys av beredskapsnivån har vi Nysam Ambulanssjukvård tagit fram en översikt Antal disponibla ambulanstimmar per invånare i länet över antal disponibla ambulanstimmar per år och 1000 invånare. Vi ser att med dagens ambulanstäckning (inkl hkp som också har en aktiv markambulans) har 100 Gotland 522 disponibla 0 ambulanstimmar per 1000 invånare under året. Detta är en kapacitet som motsvarar mitt i i jämförelse med 8 andra landsting. Vi har i vår analys lagt in en tänkt ökning av ambulanskapacitet genom att Slite-ambulansen övergår till dygnsambulans och ökning med en dagambulans i Visby och jämfört detta med Gotlands normalbefolkning respektive sommarbefolkning ( inv.). Parallellt har vi sett att sommarbefolkningen inte har lika stort behov för ambulans som Gotlandsbefolkningen. På sommaren tredubblas invånarantalet medans antal ambulanstransporter ökar med ca 40%

22 I relation till en «normal» befolkningssituation ökar disponibla ambulanstimmar från 522 per år (3 andra Lt fler, 5 Lt lägre) till 611 per år (2 Lt fler, 6 Lt lägre) när Sliteambulansen övergår till dygnambulans. 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,32 0,30 0,30 Nysam Ambulanssjukvård (prel data) Antal utförda ambulanuppdrag per disponibel ambulanstimme 0,28 0,24 0,21 0,20 0,21 0,19 0,17 0,18 0,21 0,16 0,05 0,00 På sommaren med en ökning av befolkningen reduceras disponibla ambulanstimmar från 522 till 276 (lägst av alla Lt) även om kapaciteten ökar med att Slite-ambulansen övergår till en dygnsambulans och ytterligare en dagbil i Visby. För att kunna överväga utnyttjande av ambulanskapaciteten har en del begränsningar i tillgänglig data påträffats. Vi har sett på ett mått Antal utförda ambulansuppdrag per disponibel ambulanstimma. Här låg Gotland i 2011 på 0,21 (5 Lt högre, 3 Lt lägre). Vid en ökning av Slite-ambulansen till dygnambulans och samma uppdragsmängd blir utnyttjandet 0,18 som är näst lägst på skalan. Under sommarperioden reduceras utnyttjandet till 0.16 (lägst) med oförändrad uppdragsmängd. Antal uppdrag per ambulans variarar starkt. 43% av alla uppdrag under 2011 och 2012 (jan-okt) blev utfört av Visby-ambulansen, 19% av Hemse-ambulansen och 8% av Sliteambulansen. Vi har ingen statistik per geografiskt område, endast per bil. De tre ambulanserna i Visby, Hemse och Slite har primära geografiska täckningsområden, medan reservbilen, helikopterpersonalens markambulans och helikoptern täcker hela Gotland. Fördelning ambulansuppdrag (jan-okt) 13% 5% 8% 12% 19% 43% Visby amb Hemse amb Slite amb Reserve amb Visby hkp-amb Hkp Som medelvärde ser vi att det totalt blir utfört ca 17,3 ambulansuppdrag per dygn. Av dessa blir 7,5 utfört av Visby-ambulansen, 3,3 av Hemse-ambulansen och 1,4 av Sliteambulansen. Belastningen per disponibel timma är dubbelt så hög i Visby (0,31) som i Hemse (0,14) och i Slite (0,14). Belastningen på ambulansen i Hemse (disp. tid 24 20

23 timmar/dygn) och Slite (disp. tid 10 timmar/dygn) är lika när vi ser på antal uppdrag i relation till den disponibla tiden. För att göra en värdering av på vilka geografiska platser patienter med ett akut omhändertagande behov (prio 1+2) blir upphämtade av ambulans har vi fått ta fram statistik för Per 1000 invånare visar statistiken flest hämtningar i Hemse och Fårösund och minst i Visby och Kräklingbo Sammanställning per 1000 invånare För att belysa problematiken knutet till längst avstånd från Visby; «norr» och i «södra» områden har vi sett på antal prio 1+2 hämtningar utanför ramen för dagtid. I faktiska tal var det under 2011 på Fårösund/Slite 124 hämtningar mellan kl och 105 mellan kl På Hemse/Burgsvik det 164 hämtningar mellan kl och 136 mellan kl Detta motsvarar 0,6 prio 1+2-hämtning per dygn mellan kl i Fårösund/Slite-området och 0,8 prio 1+2-hämtning per dygn mellan kl i Hemse/Burgsvik-området Medicopter Beskrivning Helikopterns huvuduppdrag är patienttransporter (sekundärtransporter) till fastlandet. Utöver detta utförs primära ambulansuppdrag med prio 1 och 2. Helikoptern har alltid minst tre personer i besättningen; en pilot från Medicopter och två ambulanspersonal från Falck. Personalet har normalt dagtidsarbete kl och därefter beredskap (kl ) med 30 minuter inställningstid. Transporterna bestäms av PEV (planeringsenhet vård) på sjukhuset. Antal ambulanstransporter med helikopter har ökat från 284 i 2010 till 408 i 2011 och till 428 hittills i 2012 (jan-okt). Ökningen för antalet primärtransporter (patient ej tillsedd av läkare) blev under perioden januari-oktober för respektive år; : 110%, : 15%. Ökningen i antal sekundärtranporter (patient tillsedd av läkare); : 27%, : 1%. Andelen primärtransporter av alla ambulanstransporter med helikopter var i %. Denna andel har stigit till 29% under 2011 och 33% hittills under Andel 21

24 sekundärtransporter har motsvarat en minskning från 80% i 2010, till 71% under 2011 och 67% hittills under Gotland - Helikoptertransporter Sekundärtransporter Primärtransporter Januari 2010-Februari 2010-Mars 2010-April 2010-Maj 2010-Juni 2010-Juli 2010-Augusti 2010-September 2010-Oktober 2010-November 2010-December 2011-Januari 2011-Februari 2011-Mars 2011-April 2011-Maj 2011-Juni 2011-Juli 2011-Augusti 2011-September 2011-Oktober 2011-November 2011-December 2012-Januari 2012-Februari 2012-Mars 2012-April 2012-Maj 2012-Juni 2012-Juli 2012-Augusti 2012-September 2012-Oktober 2012-November 2012-December Diskussion Vi ser att det har skett en delvis kraftig ökning av primärtransporter under sommaren. Detta kan påverkas om det sker en ökning av kapaciteten för markambulanser under sommaren. Det vill bli en stor fördel för beredskapssituationen när helikoptern får utrustning så att den kan utföra uppdrag dygnet runt och året om. 22

25 4.5. Räddningstjänsten IVPA (I väntan på ambulans) Beskrivning Räddningstjänsten (RT) har idag 10 räddningsstationer och 3 driftnivåer; 1 heltid räddningsstation (7/24) i Visby med ca invånare i täckningsområdet. Utöver detta finns 6 deltidsstationer med beredskap och 5-10 min inställningstid och 3 brandvärnsstationen utan beredskap. IVPA (I väntan på ambulans) är en form av prehospitalt arbete som utförs av räddningstjänsten i många kommuner, när det kan dröja innan en ambulans kan vara på plats. För de nio stationer utanför Visby utgör IVPA 40-60% av alla uppdrag. IVPA-uppdrag kräver att räddningspersonalen har en grundutbildning och en årlig uppdatering av kunskapen. Beslut om IVPA tas av MedHelp vid Prio 1A larm där IVPA beräknas vara på plats före ambulans samt även vid Prio 1B där patienten är barn < 7 år. IVPA kan även begäras av ambulans/helikopter. IVPA sänds inte till vårdcentral eller vårdinrättning med legitimerad personal på plats. Antal uttryckningar i IVPA har ökat från ca 250 i 2008 till ca 500 i Under 2012 har det skett en viss minskning. Vi har inte lyckats med att få fram en bra statistik som visar antal IVPA i kombination med vilka RT-stationer som har utfört dem och till vilka geografiska platser de har ryckt ut till Diskussion Det finns en uppfattning om att Gotlands instruktion för IVPA-utryckning är medicinsk sett generös. Det har under de senaste månaderna skedd en viss minskning i antal IVPA. Det har estimerats att ca 20% av alla IVPA-utryckningar är icke nödvändiga. Det finns ingen beskriven statistik över IVPA-uppdrag som anger från vilken RT-station en utryckning har skett, till vilket geografiskt område och hur de är tidsmässig fördelade över dygnet och året. Vid IVPA-larm rycker «hela styrkan» ut för att hålla RT-styrkan intakt i tillfälle av en larmsituation inom räddningstjänsten. En IVPA-utryckning sker alltid parallellt med en 23

26 ambulans. Flera intervjupersoner beskriver en generell uppfattning om att IVPA upplevs positivt och att det inger en trygghet för befolkningen. I ett medicinskt perspektiv är IVPA viktig för fria luftvägar och defibrillering. Om IVPA upprätthålls bör det etableras en övningsplan mellan RT och ambulanspersonal för att båda parter ska få ökad kunskap. Inom RT är en del av räddningspersonalen gammal ambulanspersonal med bred kunskap. Det har blivit framfört tankar om att andra än RT i framtiden kan vara utövare av IVPA (Röda Korset, Rädda hjärtat-sms-gruppen, hemtjänsten, taxi,..?). Inom RT pågår en budgetgenomgång som kan resultera i färre beredskapsstationer i framtiden (som kan resultera i längre sträcka per IVPA-uppdrag). Ur ett ekonomiskt perspektiv har det blivit framfört att skulle vara bra att upprätthålla ett framtida krav om samlokalisering mellan ambulanssjukvården och RT i Visby Akutmottagningen Visby lasarett Beskrivning Akutmottagningen på Visby lasarett har ca akutbesök per år med en årlig ökning om ca 2%. Ca 22% av patienterna kommer till akutmottagningen med ambulans och ca 78% med egen transport. Av de patienter som ankommer till akutmottagningen med ambulans läggs ca 70% in och ca 30% återvänder hem. Motsvarande för de patienter som kommer till akutmottagningen med egen transport läggs ca 20% av patienterna in medan ca 80% återvänder hem. 24

27 Akutmottagningen Visby lasarett % 30% 32% 35% 30% Akutmott besök Andel in via amb Andel hem, amb in % 22% 22% % 20% 15% % % % Diskussion Överlämning av patient tar ca 5 minuter och innebär en avrapportering och en fysisk flytt av patient över till en ny bår. Ambulansen ringer alltid in när de har «brådskande-patienter» eller när de kommer med speciella patienter t.ex. patienter med höftfraktur som ska ha säng och inte bår. Av och till ringer de också in för att säga att de er på väg in med en «icke-brådskande»- patient. Samverkan mellan Akutmottagningen och ambulansen fungerar bra. Ett nytt rapporteringssystem (SBAR) gör att rapporteringen fungerar bättre nu än tidigare. Akutmottagningen och ambulansen har samma triage-system. Triageringen fungerar bra och inkomna patienter blir triagerade direkt och slipper att vänta på tur. Det upplevs som sällsynt att det sker en omprioritering av triagen vid ankomst. Kommunikationsutrustningen mellan akutmottagningen och ambulansen fungerar bra. Båda har radiosystemet RAKEL. Det finns också ytterligare en larm-telefon och en vanlig telefon. Ambulansen skickar vid behov in EKG via ett separat system. Medicinläkaren på akutmottagningen ringer upp ambulansen och diskuterar och bestämmer om prehospital behandling/trombolys/etc. 25

28 När det gäller medicinskt stöd till ambulanserna utöver EKG, finns ambulansöverläkaren alternativ jourhavande på anestesi eller medicin. Samverkanrådet (SSK+USK från bägge parter) mellan akutmottagningen och ambulanssjukvården fungerar bra. Där diskuteras olika praktiska problemställningar ett par gånger per termin. Det finns en etablerad fast-track för vissa patientgrupper för snabbare och bättre vård. Ambulanspersonalet följer patienten fram till vårdenheten/alternativt till röntgen. Detta medför också en avlastning av akutmottagningen. Möjliga fast track: höftfraktur, stroke, hjärtsvikt och äldre multisjuka. Ambulansens personal ambulerar sällan på akutmottagningen. Det skulle vara en fördel med ömsesidig ambulering. Det är minst en årlig övning i regi av Räddningstjänsten. Vid traumaövningar är alltid ambulanspersonalen med, men de deltar inte alltid vid strokeövningar. Vissa har också framfört att det skulle vara en fördel med samlokalisering av ambulansen i Visby och akutmottagningen. Ambulansen har mycket beredskapstid och det borde vara möjligt att få hjälp av varandras personal. Personalen på akutmottagningen skulle också bli mer engagerad i den prehospitala vården något som säkerligen skulle bidra till att öka förståelsen för varandras arbete Ambulansöverläkarfunktionen Beskrivning Ambulansöverläkaren i Gotlands kommun ansvarar för att det medicinska innehållet i ambulansverksamheten och ansluter till aktuella vårdkedjor på sjukhus/vårdinrättningar inom Gotlands kommun. Ambulansöverläkaren är kopplad till sjukhusets anestesiklinik och har avsatt en arbetsdag per vecka för uppgifter inom ambulanssjukvården. Ambulansöverläkaren ansvarar för delegering, kunskapsöverföring och kontroll. Ambulansöverläkaren fungerar också som sjukvårdens representant i frågor runt prehospital vård. Ambulansöverläkaren deltar också planering och med uppgifter i anbudsprocessen vid konkurransutsättning och vidare med uppgifter knutna till kontroll av att uppgifter 26

29 utförs enligt avtal. Funktionen fungerar även som en länk mellan sjukhuset och de olika utförarna av ambulanssjukvården Diskussion I intervjuer har det framkommit kommentarer om att ambulansöverläkaren bör ha tid till att i större grad delta i planeringsarbetet inom ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården har inget komplett avvikelsesystem idag. Sjukhuset och de olika operatörerna har egna system, men det är viktig att ha rutiner som säkrar rapportering och uppföljning av avvikelser och för underlag för vidareutveckling. Det är med andra ord viktigt att ha ett enhetligt system som täcker alla parters behov och som inte är avhängig av enskilda personer Jämförelser med andra landsting Nysam (Nyckeltalssamverkan) Beskrivning Ambulanssjukvården deltar i Nysams arbete med ambulanssjukvård tillsammans med 10 andra landsting/regioner. De 10 övriga är Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Södermanland, Värmland, Västmanland och Västra Götaland. Arbete med data för ambulanssjukvård är relativt nytt i Nysam och data för året 2011 är preliminär och blir inte publicerad offentlig. I jämförelsesmaterialet med Gotland är därför data från övriga landsting/regioner kodat med Lt-1, Lt-2, Lt-3, etc. istället för landstingets namn. Samma landsting har genomgående samma kod i alla bilder. Alla landsting har inte kunnat ta fram all aktuell data vilket också gäller for Gotland. I nedanstående grafer är de landsting som inte har levererat data uteslutits från respektive bild. 27

30 Antal ambulansuppdrag per 1000 invånare varierar från 146 till 94 för Gotland med 96 ligger något lägre än medianvärdet (106,5). Nysam Ambulanssjukvård (prel data) Antal ambulansuppdrag / 1000 invånare i länet Lt-3 Lt-4 Lt-9 Lt-8 Lt-7 Lt-1 Gotland ex. Hkp Lt-2 Lt-5 Lt-6 Beredskapsnivån är beskrivet med antal disponibla ambulanstimmar per 1000 invånare som varierar från 657 till 364. Gotland (522) ligger något över medianvärde (463). Nysam Ambulanssjukvård (prel data) Antal disponibla ambulanstimmar / invånare i länet Lt-8 Lt-3 Lt-2 Gotland inkl. Hkp Lt-6 Lt-9 Lt-4 Lt-1 Lt-7 28

31 En indikation på belastningen på ambulanssjukvården är antal utförda uppdrag per disponibel timma som varierar från 0,32 till 0,17. Gotland (0,21) ligger nära medianvärdet (0,24). Nysam Ambulanssjukvård (prel data) Antal utförda ambulanuppdrag / disponibel ambulanstimme 0,35 0,32 0,30 0,30 0,30 0,28 0,25 0,24 0,20 0,21 0,20 0,19 0,17 0,15 0,10 0,05 0,00 Lt-4 Lt-9 Lt-7 Lt-1 Lt-3 Gotland inkl. Hkp Lt-6 Lt-8 Lt-2 När det gäller uppdragstid per ambulanstimma varierar denna starkt och Gotland ligger relativt lågt (29%). Nysam Ambulanssjukvård (prel data) Andel uppdragstid ambulansuppdrag / disponibla ambulanstimmar 45% 40% 42% 41% 40% 37% 35% 30% 31% 31% 29% 25% 20% 20% 15% 10% 5% 0% Lt-9 Lt-4 Lt-7 Lt-2 Lt-6 Lt-8 Gotland inkl. Hkp Lt-3 29

32 Ytterligare ett belastningsmått är antal körda km per utförd uppdrag. Här ligger Gotland lägst med 41 km. 100 Nysam Ambulanssjukvård (prel data) Antal körda km ambulansuppdrag / utfört ambulansuppdrag Lt-5 Lt-8 Lt-2 Lt-9 Lt-3 Lt-6 Lt-4 Lt-1 Lt-7 Gotland ex. Hkp Variationen mellan primära uppdrag (patient ej tillsedd av läkare) och sekundära uppdrag (patient tillsedd av läkare) är stor. Gotland som bara har ett sjukhus har stort sett bara primäruppdrag när helikoptern inte tas med. Nysam Ambulanssjukvård (prel data) Andel sekundära ambulansuppdrag av totalt antal ambulansuppdrag Andel primära ambulansuppdrag av totalt antal ambulansuppdrag 100% 95% 14% 14% 11% 8,4% 7,5% 6,9% 10% 90% 100% 100% 85% 80% 86% 86% 89% 92% 93% 93% 90% 75% Lt-1 Lt-2 Gotland ex. Hkp Lt-3 Lt-4 Lt-5 Lt-6 Lt-7 Lt-9 30

33 När det gäller fördelningen mellan olika prioriteteringar inom de primära uppdragen har Gotland störst andel prio 1-uppdrag (46%) och bland de med flest totala akuta uppdrag (prio 1+2). Nysam Ambulanssjukvård (prel data) 100% 90% 80% Andel primära ambulansuppdrag prio 3 av totalt antal primära ambulansuppdrag Andel primära ambulansuppdrag prio 2 av totalt antal primära ambulansuppdrag Andel primära ambulansuppdrag prio 1 av totalt antal primära ambulansuppdrag 8% 10% 11% 13% 9% 10% 11% 17% 70% 44% 60% 58% 52% 52% 48% 52% 47% 50% 51% 40% 30% 20% 10% 34% 46% 34% 27% 32% 39% 37% 35% 0% Lt-2 Gotland ex. Hkp Lt-3 Lt-4 Lt-5 Lt-6 Lt-7 Lt-9 5. Helseplan förslag 5.1. Mål Helseplans förslag är att man upprätthåller mål för ambulanssjukvården, både för svarstider och utalarmering samt även ankomstider. För alarmcentralen bör man fastställa och ha lika mål som de 3 övriga samarbetande landstingen. För ambulansen bör man upprätthålla utryckningstider (kvittera larm) på respektive 90 sekunder på prio 1, annars 120 sekunder. Kravet om ankomstid på hämtplats på 30 minuter bör upprätthållas för prio 1 larm och parallellt bör man ha krav om en måluppfyllelse på 95%. (100% måluppfyllelse framstår enligt vår uppfattning inte som realistisk även med en eventuell utvidgning av beredskapsgraden.) För prio 2 larm är vår uppfattning att kraven till utryckningstid är tillräcklig. 31

34 5.2. Konsekvenser av mål Helseplans förslag är att den nuvarande grunddimensioneringen med två dygnambulanser och en dagambulans upprätthålls. Utöver detta bör man ha tillgång till en helikopter med nattflygningsmöjligheter och som idag alternativt en markambulans med helikopterpersonal. Under sommarperioden föreslår vi en förstärkning av beredskapsgraden genom att Slite-ambulansen görs om till en dygnambulans och ytterligare en dagambulans i Visby Stationering Ambulanser har tidigare varit en transportorganisation, mens dagens ambulanssjukvård är en aktiv del av sjukvården och den förväntas bli en allt mer viktig resurs i den framtida utvecklingen av den prehospital vården. Helseplan vill föreslå en fortsatt stationering med en ambulansstation i Visby och en norr och en syd på Gotland. I framtiden tror vi att den prehospitala vården bör förankras bättre i sjukvården och vi vill rekommendera Gotland att utreda en eventuell förankring/samorganisering av Visby-stationen med akutmottagningen på Visby lasarett samt att utreda för och nackdeler med att samlokalisera/integrera ambulanstjänsten i norr respektive söder med en lokal vårdcentral Kompetens Kvaliteten i ambulanssjukvården är primärt avhängig av personalens kompetens och tillgängliga verktyg. Under våra intervjuer har vi inte mött några negativa kommentarer knutna till bilar eller annan utrustning eller förslag till underhåll. Når det gäller personalen har vi inte fått kommentarer om de formella kompetensekraven, men det har framkommit en del kommentarer om vidareutbildning och övningar. Vi tror det är viktig att hela vårdkedjan över samman för att uppnå bästa möjliga samhandling i en eventuell allvarlig situation. I en kommande anbudsupphandling bör det ställas krav om detta från leverantören men också förpliktande krav till sjukvården samt räddningstjänsten. Ambulanspersonalen på helikoptern har fastställda krav om hospitering (2 veckor på våren och 2 veckor på hösten). Vi menar att det också bör byggas in krav om en viss 32

35 hospitering för övrig personal. Vid en eventuell samlokalisering kan man också tänka sig en viss rotation mellan personalgrupperna. Flera intervjuade personer har uttryckt vikten av att upprätthålla ett minimumkrav om 60% SSK i det kommande anbudet IVPA Vi har inte mottagit någon fullgod statistik för utvärdering av IVPA. Många av våra intervjupersoner har uttryckt att fördelen med IVPA först och främst handlar om trygghet for befolkningen samt av och till viktig en medicinsk behandling. Från Helseplans sida vill vi inte föreslå några ändringar i det pågående arbetet, men det er viktigt att få fram adekvat statistik och följa den framtidiga organiseringen samt omfattningen av räddningstjänsten för att utvärdera eventuella konsekvenser for IVPAfunktionen Helikopter Helseplan har inga synpunkter än att det är önskvärt att helikoptern får nattflygningsmöjligheter och kan bli en aktiv beredskapsresurs speciellt för öar och nord och syd områdena dygnet runt, året runt. Markambulansen som bemannas av helikopterns ambulanspersonal i beredskapsperioder utgör en betydlig resurs och förstärkning av ambulanssjukvården Organisation Ansvaret för en fungerande ambulanssjukvård ligger på Region Gotland. Vi ser behovet för en sammanhängande prehospital vårdkedja och har per idag inga kommentarer knutna till att regionen har valt att fördela uppdraget på olika utförare. Det har framkommit kommentarer under våra intervjuer där man har delat med sig om sina tankar om en egen alarmcentral på Gotland för ambulanssjukvården, sjukvårdsrådgivning, sjuktransport, etc. 33

36 Vi är införstådda i att hela den prehospitala vårdkedjan kommer upp till en bredare diskussion som följer av den pågående utredningen av regeringen och har förnärvarande inga förslag till förändringar. Det är vår uppfattning att hela den prehospitala vårdkedjan bör ha samma triagesystem vilket de har idag. Vi har inga konkreta förslag men rekommenderar en utveckling mot att ambulanssjukvården i framtiden knyts närmare till specialistsjukvården och sjukhuset samt att all kontroll, uppföljning och utvecklingsfrågor sker i linje med en sammanhållen prehospital specialistsjukvård. Formella, kontraktsmässiga och ekonomiska frågor kan gärna ske på överordnad nivå. Det finns redan en stark koppling idag genom ambulansöverläkarfunktionen och ett väl fungerande samarbete med akutmottagningen samt utveckling av ett så kallad fast-track för vissa patientgrupper. Detta utesluter inte ett mer aktivt samarbete med primärvården runt prio 3-patienter. Vi vill också lyfta fram vikten av tillgång till adekvat statistik och data som beskriver hela den prehospitala vårdkedjan. Under detta utredningsarbete har det påvisats att det i dagsläget inte fungerar tillfredsställande. Uppdragsgivaren bör utarbeta en tydlig kravspecifikation och etablera en egen databas/register för detta, härunder också ett sammanhållet system för avvikelsesrapportering Övrigt Det är viktigt att genom en kommande upphandling tillvarata en framtida flexibilitet för utveckling i hela den prehospitala och akuta vårdkedjan. Ett citat från en av våra intervjuer: Det är inte «antal personer» eller «antal uppdrag» som är viktigt. Det är antal personer man hjälpa eller man räddar livet på som är det viktig. 34

37 Sliteden 30 aug 2012 Motion: Till: Förenkling och kostnadsbesparande vid PK provtagning Gotlands Regionfullmäktige Förenkling och kostnadsbesparande vid PK provtagning Vid patientbehandling med det blodförtunnande medlet warfarin (Waran) är mätning av doseringen av yttersta vikt och detta värde behöver kontrolleras regelbundet. Inom sjukvården på Gotland görs årligen cirka PK provtagningar. Hälften av dessa provtagningar görs i Visbyområdet och resterande på landsbygden. Provtagningarna görs på Visby lasarett och på vårdcentralerna, både de privata och regionens. Framtagning av provresultaten sker centralt på Visby lasarett för hela regionen varför alla prover som sker utanför Visby lasarett måste transportteras dit. Inom provtagningsområdet har stora tekniska framsteg gjorts genom att billiga testutrusningar har utvecklats och att säkerheten för korrekta mätvärden har säkerställts. Ett antal Landsting har också infört dessa nya testutrustningar. Dagens testförfarande kan därför avsevärt förenklas och förbilligas både för Hälso och sjukvårdsförvaltningen och för patienterna. Dessutom finns besparingar att göra ur miljösynpunkt då antalet transporter kan reduceras samt att en förenklad administration kan uppnås. Jag föreslår att Hälso och sjukvårdsnämnden utreder kostnader och konsekvenser för införande av testutrustningar av ovan beskrivna typ på Regionens vårdcentraler för både patienter och förvaltningen. 'Mats Hedström (M)

38 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/393 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 3 december 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion: Förenkling och kostnadsbesparande vid PKprovtagning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås bifalla motionen att utreda kostnader och konsekvenser för införande av hemtestutrustning för PK-provtagning. Bakgrund Ett stort antal gotlänningar behandlas med blodförtunnande medel (Waran) som förebyggande behandling efter tidigare blodpropp eller vid risktillstånd som hjärtflimmer eller mekaniska hjärtklaffar. Behandlingen och medicininställning kräver återkommande blodprovtagning för att kunna bestämma blodets levringsförmåga (PK). Provtagningen sker vanligtvis vid vårdinrättning och analysen vid sjukhuslaboratoriet. Sedan några år finns på marknaden portabel utrustning för mätning av PK-värdet i hemmet. Mats Hedström (M) har i en motion föreslagit att hälso- och sjukvårdsnämnden ska utreda kostnaden och konsekvenserna för införande av testutrustningar för mätning av PK-värdet i hemmet. Yttrande I en äldre SBU-rapport konstateras att egenvård med hemprovtagning är ett minst lika säkert alternativ som rutinsjukvård för de patienter som klarar av att sköta rutinerna och som är motiverade. Vinsten med egenvård för dessa patienter är främst förbättrad livskvalitet, bl a i form av mindre bundenhet till sjukvården. De ekonomiska effekterna är inte vetenskapligt säkerställda, men det antyds att de direkta kostnaderna är något högre med hemprovtagning, medan det kan finnas indirekta samhällsekonomiska besparingar. Enligt rapporten skulle ca procent av Waranbehandlade patienter kunna vara möjliga för hemprovtagning. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

39 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/393 2 (2) Ett antal landsting har infört möjligheten att tillhandahålla portabel provtagningsutrustning för PK-mätning i hemmet. Sjukvården på Gotland följer den nationella utvecklingen på området och det finns anledning att utreda kostnader och konsekvenser av ett eventuellt lokalt införande. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf förvaltningschef Anders Sylvan Sjukvårdschef

40 Region Gotland MEDBORGARFÖRSLAG REGION GOTLAND Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Skriftlig och muntlig information till 75 åriga pensionärerom boende, sjukvård, vård vid livets slutskede m.m Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Många åldringar har ytterst vaga begrepp om vilka tjänster samhället kan erbjuda åldringar. Jag föreslår att socialnämnden sammankallar alla pensionärer det år som de fyller 75 år för information. De flesta 75 åringar som varit friska har aldrig haft anledning att sätta sia in i frågor om vård vid livets slutskede. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering [x] Jag samtycker inte till internetpublicering j ] Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utarfaefrhåste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter Iran leda ill a)t ditt förslag inte kan behandlas som ett m^dborgarförslag. ^PLL^LJ^-, v A/A p Datum NanAtKÉkning A V V NanuJfbrtydligande Rudolf Törlind Adress Stiärngatan 16 A Postadress VISBY E-postadress rudolf.torlind@qmail.com ' Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

41 Välkommen med ditt medborgarförslag Alla som bor - är folkbokförda - på Gotland kan lämna medborgarförslag. Regionfullmäktige fattar beslut om medborgarförslag som är av större vikt för regionen. Övriga medborgarförslag kan fullmäktige överlämna till regionstyrelsen eller andra nämnder att fatta beslut om. Särskild blankett ska skriftligen undertecknas och skickas in. Allmän information Den som är folkbokförd på Gotland, får sedan halvårsskiftet 2004, väcka förslag i fullmäktige, s.k. medborgarförslag. Detta gäller såväl barn och ungdomar som personer med utländsk bakgrund som inte har kommunal rösträtt. Denna förslagsrätt tillkommer endast folkbokförda, inte föreningar, företag eller liknande. Begreppet medborgarförslag används för att skilja förslaget från de motioner som lämnas av fullmäktiges ledamöter. Ett medborgarförslag kan bara behandlas av fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. 'Tullmäktige beslutar i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen", t.ex. val av ledamöter i nämnder och ansvarsfrihet för dem, budget, skatt, mål och riktlinjer samt taxor. Medborgarförslag som rör myndighetsutövning och enskilda personer behandlas inte av fullmäktige. Fullmäktige beslutar inte heller i nämndernas löpande förvaltningsfrågor t.ex. gatubelysning, parkeringsfrågor, hastighetsbegränsningar, renhållning, äldrevård o.s.v. Om ett sådant medborgarförslag ställs kan det av regionfullmäktige överlämnas till regionstyrelsen eller berörd nämnd att självständigt fatta beslut om. Endast ett förslag kan lämnas per medborgarförslag. Önskar du lämna flera förslag, skall ny blankett användas. För att styrka att förslagsställaren är folkbokförd på Gotland ska medborgarförslaget vara skriftligt, egenhändigt undertecknat av en eller flera personer, ha namnförtydligande och adress. Förslaget ska skrivas på den särskilda blankett som finns på Region Gotlands hemsida. Denna finns även att hämta i receptionen på Rådhuset, Visborgsallén 19 i Visby, att beställas per tel eller Blanketten kan sedan lämnas på samma ställe, eller vid ett av regionfullmäktiges sammanträden. Blanketten på Region Gotlands hemsida kan fyllas i elektroniskt, men måste skrivas ut, undertecknas och lämnas in. Postadressen är: Regionfullmäktige, Region Gotland, Visby. Vad händer med medborgarförslaget När förslaget kommer in till regionfullmäktige blir det en allmän handling och diarieförs. Förslaget bereds av regionfullmäktiges presidium som på nästkommande sammanträde föreslår regionfullmäktige om de ska behandla ärendet själva eller om detta ska överlämnas till regionstyrelse eller berörd nämnd. Vid överlämnandet ansvarar berörd nämnd och fattar eget beslut. Förslagsställaren kommer att underrättas om när medborgarförslaget kommer att tas upp för beslut. Förslagsställaren har inte någon yttranderätt i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller i någon av Region Gotlands nämnder. Inkomna medborgarförslag bör beredas inom ett år och samma regler gäller som för motioner. Två gånger per år redovisas i regionfullmäktige de förslag som inte blivit avslutade.

42 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Thomas Kunze, chefläkare Ärendenr HSN 2012/406 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 december 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgarförslag - Information till 75-åriga pensionärer på Gotland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden besvarar medborgarförslaget med förvaltningens svar. Bakgrund Ett medborgarförslag har kommit in med förslag att samtliga pensionärer sammankallas det år de fyller 75 år för information om vilka tjänster samhället kan erbjuda inklusive sjukvård/vård i livets slutskede. Förvaltningens förslag till svar Medborgarförslaget berör i huvudsak information om insatser som socialtjänsten kan erbjuda, vilket beskrivs i socialnämndens svar till förslagsställaren. Information om vård i livets slutskede ska alltid vara individualiserad utifrån personliga omständigheter, och ges enligt särskilda rutiner. Region Gotland deltar sedan i år i Vårdbarometern där syftet är att mäta medborgarnas attityder till, kunskaper och förväntningar på hälso- och sjukvården. Om resultatet visar på behov av förbättrad information i denna fråga kan det ligga till grund för en bättre medborgardialog mellan politiker, tjänstemän och riktade patientmålgrupper. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Kunze Chefläkare Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

43 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Granström Ärendenr HSN 2012/14 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 21 november 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden KBT inom Primärvården - Information kring förslag på åtgärder för att korta väntetiderna till KBT-terapeut samt redovisa produktionsstatistik Förslag till beslut Informationen godkänns. Bakgrund Omkring 5-7 procent av den vuxna befolkningen lider av depression och omkring 6 procent lider av ångest. Depression och ångestsyndrom är allvarliga sjukdomar som kan medföra att personen får stora svårigheter att klara vardagslivet, med nedsatt livskvalitet som följd. Om personen inte får adekvat behandling finns risk för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning, för långvarig sjukdom samt för återinsjuknande samt i värsta fall suicid. Måttlig och lindrig depression samt ångest ska i första hand behandlas med evidensbaserad psykologisk behandling, framför allt KBT (kognitiv beteende terapi). Upprepade studier visar att cirka en tredjedel av dem som söker sig till primärvården har en psykisk ohälsa som är så pass påtaglig att den bör mötas med adekvat hjälp. Flera studier talar för att uppemot hälften av dem som har en depression inte blir diagnostiserade när de söker sig till primärvården för besvär som sannolikt kan förklaras av bakomliggande depression, men som ofta upplevs som kroppsliga symtom, exempelvis smärta eller värk. Samtidigt visar studier att många patienter föredrar psykologisk behandling framför läkemedel om möjligheten finns. Sedan KBT blev en del av primärvårdens åtagande har de privata vårdcentralerna haft god bemanning medan de offentligt drivna vårdcentralerna haft svårt att kontinuerligt bemanna hela tjänstutrymmet. Konsekvensen blir att det råder en obalans mellan tillgång och behov (efterfrågan) gällande KBT inom primärvården. Många patienter står på väntelistan till KBT. Kösituationen är från 12 till över 30 patienter förutom på en privat vårdcentral som har balans mellan tillgång och behov. Det är cirka 100 patienter i kö och väntetiden kan vara upp till 6 månader. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

44 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/14 2 (2) Produktionsstatistik Under 2011 genomfördes 223 KBT behandlingsserier på Gotland. Under de tre första kvartalen i år har Gotland genomfört 138 KBT behandlingsserier, vilket inte täcker behovet. Åtgärder för att korta väntetiderna Primärvården har sedan en tid aktivt arbetat med flera åtgärder för att korta väntetiderna. Påbörjade åtgärder: Säkerställa att det är full bemanning inom de offentligt drivna vårdcentralerna hösten 2012 genom att anställa en KBT-terapeut, som börjar i december. Sedan en tid finns det en extra KBT-terapeut med timtjänstgöring inom de offentligt drivna vårdcentralerna. Inom ramen för Rehabiliteringsgarantins uppdrag kopplat till KBT pågår ett LEAN arbete för att sträva efter att rätt patient kommer i rätt tid till rätt kompetens. Planerade åtgärder: Utbildningsinsatser (Steg 1 utbildning) är beslutade för att utbilda ytterligare en KBT-terapeut för att på sikt bättre möta behovet inom primärvården. Under 2013 ta fram ett kunskapsunderlag avseende framtidens KBT inom primärvården med syftet att optimera balansen mellan resurser och flöde. Framtida utveckling Många patienter med psykiatriska problem omhändertas inom primärvården som fungerar som första linjens psykiatri. Detta gör att primärvården behöver ha en hög kompetens för att möta det behov som finns kopplat till psykisk ohälsa. Med denna kunskap finns långt gångna tankar kring att utbilda fler KBT-terapeuter med steg 2 kompetens. Bedömning Förvaltningens samlade bedömning är att påbörjade och planerade åtgärder på kommer att väntetiderna halveras under 2013 förutsatt att inflödet av remisser är på dagens nivå. Underlaget som ska tas fram under 2013 kommer att ge ytterligare kunskap om hur det framtida behovet ska mötas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Leif Ohlsson Kvalitetschef Mats Granström Processledare

45 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 82 Hälso- o sjukvårdsförv Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

46 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 820 Förvaltningsledning Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

47 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 821 Konkurrensut. vårdtjänst Patientavgifter Utomlänsintäkter Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel 1 25 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

48 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 822 Läkemedel Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet 59 Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel 1 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 1 Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Finansiella poster 1 Summa kostnader Netto Sida 4

49 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 823 Sjukvården Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

50 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 824 Tandvården Patientavgifter Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

51 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 823 Sjukvården Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

52 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 8231 Sjukvården ledning Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

53 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 8232 Öppen- & dagvård Patientavgifter Bidrag -26 Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet 2 Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

54 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 8233 Habilitering/Rehabiliter Patientavgifter Utomlänsintäkter -48 Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

55 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 8234 Service/Diagnostik Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

56 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 8235 Slutenvård Patientavgifter Utomlänsintäkter -2 Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

57 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 8236 Opererande specialiteter Patientavgifter Utomlänsintäkter -46 Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 7

58 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 8237 Medicinska specialiteter Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 8

59 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 8238 Psykiatri Patientavgifter -1 Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 9

60 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 8239 Primärvård Patientavgifter -1-6 Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 10

61 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos Primärvård beställarsidan Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Konsulter 343 Läkemedel Sjukvårdsmaterial Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

62 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos 821 Konkurrensut. vårdtjänst Patientavgifter Utomlänsintäkter Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel 1 25 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

63 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos Privata specialister Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Läkemedel 165 Lab kostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Tjänster Summa kostnader Netto Njursjukvård privat regi Utomlänsintäkter Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader 4 Läkemedel Lab kostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

64 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos Primärvård egen regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Intern ersätt (PV & projekt) Konsulter 343 Läkemedel Sjukvårdsmaterial Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Primärvård privat regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Läkemedel Tele och IT kostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

65 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos Primär ambulanstransport Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Konsulter Utbildning och resor Läkemedel 8 Livsmedel Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel 25 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

66 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos Tandvårdsenheten Patientavgifter Övriga intäkter externa -39 Summa intäkter -39 Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Livsmedel 1 Lab kostnader 3 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 3 Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster 2 Summa kostnader Netto Sida 5

67 Uppföljning Budget jan-nov Utfall jan-nov Avvik jan-nov Utfall jan-nov 2011 Årsbudget 2012 Rullande 12 Rak prognos Sjukvårdsupplysning Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa -252 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Utbildning och resor Livsmedel 8 Hjälpmedel 1 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 6 Övrigt Inventarier o Material 4 Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

68 HSF Totalt 2012 Årsbudget januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden Nettokostnad Totala Kostnader Personalkostnader(konto 5) Varav timlöner Varav Schablonersättning läkare varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Kostnader förmånsläkemedel Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling netto -5,03% 53,76% -23,76% -2,34% 8,90% -0,53% 4,85% 8,38% -17,67% 23,08% 19,63% -100,00% 3,30% Kostnadsutveckling kostnader 18,18% 12,12% -19,61% 0,39% 6,20% -0,71% 6,19% 1,97% -10,88% 8,74% 11,43% -100,00% 1,82% Kostnadsutveckling personal 2,31% 3,64% 5,00% 5,63% 3,69% 8,78% 4,66% 15,95% -9,15% 6,36% 14,36% -100,00% 5,74% Kostnadsutveckling personal.inkl.hyr 1,99% 2,31% 2,58% 2,70% -1,41% 2,23% 3,76% 8,75% -5,99% 2,23% 13,79% -100,00% 3,16% Kostnadsutveckling utomlänsvård -7,62% 11,24% -56,21% -2,87% 17,73% 7,91% -11,65% -1,42% 7,75% -13,36% 70,90% -100,00% -4,58% Kostnadsutveckling rekv.läkemedel 659,37% 434,46% -10,42% 113,51% 105,54% 63,68% -32,61% 102,96% -12,25% -17,88% 186,04% -100,00% 41,06% Kostnadsutv. Förmånsläkemedel #DIVISION/0! 4,04% -2,19% -4,82% -6,66% -5,03% -15,59% -7,40% -97,46% -1769,42% 1,98% -100,00% -4,60% Övrig uppföljning Antal utskrivningsklara dagar Antal ersatta utskrivningsklara dagar Antal utskrivningsklara dagar Antal ersatta utskrivningsklara dagar Kömiljard besök 82% 90% 91% 88% 85% 82% 84% 89% 92% 95% Kömiljard operation/behandling 80% 88% 91% 90% 88% 89% 78% 81% 86% 85% Antal primäruppdrag Helikopter Kostnad primäruppdrag Helikopter (kr) Personaluppföljning Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Totalt antal anställda Antal årsarbetare tillsvidareanställda Antal årsarbetare visstidsanställda Totalt antal årsarbetare Mertid i timmar Övertid i timmar Mertid i timmar Övertid i timmar Sjuktal 4,74% 5,10% 5,26% 4,27% 4,31% 2,86% 2,19% 2,81% 3,47% Nyckeltal Kostnad/vårdtillfälle Utomlänsvård Vårdtillfällen/remiss Utomlänsvård 1,87 1,87 1,97 1,78 2,01 2,14 2,18 1,69 1,96 1,53 1,40 Kostnad över-timtid/kostnad närvarotid 6,39% 5,68% 6,86% 7,38% 6,68% 6,55% 11,88% 21,29% 18,27% 9,77% 9,92%

69 HSF Totalt 2011 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden periodiserad budget 0 Utfall Avvikelse Totala Kostnader Personalkostnader(konto 5) Varav timlöner Varav timlöner ej schablon varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Kostnader förmånsläkemedel HSF Totalt 2010 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden Rensat för vaccinationskamp. periodiserad budget Utfall Avvikelse Totala kostnader Personalkostnader Varav timlöner Varav timlöner ej schablon varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Inkl.rabatt Kostnader förmånsläkemedel ,6% -18,2% 30,3% 6,7% 1,8% -15,3% 3,2% 2,2% 15,1% -6,3% -2,3% -11,6% 1, Nettokostnadsutveckling 0, , , , , , , , , , , , , Kostnadsutveckling 0, , , , , , , , , , , , , ,7% -0,6% 17,7% 4,0% 2,7% -11,3% 3,1% 6,2% 15,1% -5,0% -2,7% -3,7% 206,9%

70 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Förvaltningsledningen Ärendenr HSN 2012/3 1 (12) Handlingstyp Beslutsärende Datum 6 december 2012 Reviderad 17 december 2012 Ändringarna är markerade med grått. Förslag till budgetfördelning 2013 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer internbudgetfördelningen och investeringsram för 2013 enligt bifogad fördelning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att återkomma med en förtydligande över de åtgärder som presenterats, samt att ta fram ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Uppdraget presenteras senast vid nämndens sammanträde den 20 mars. Budget Resursfördelningsmodell Externa Avtal Ramtillskott (tredje stödet TV) Ramtillskott (löneökningar) Budgetförslag Kompensation interna priser (ännu ej utdelade till verksamheterna) Kompensation höjda hyror Beslutad Budget Ej beslutade besparingskrav: Besparing handla på ramavtal Besparing taxor och avgifter Besparing it/tele Ev. övriga ej utlagda besparingar på nämnder Tilldelning lönerevision Överföring från SOF MTE Totalt Budgetförslag Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

71 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 2 (12) Budgetprocess Budgetprocessen i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har påbörjats genom att alla verksamheter gjort en bedömning vad verksamheten har för behov av resurser under 2013 utifrån den verksamhet som bedrivs idag och kända förändringar i verksamheten Detta har gjorts i två omgångar. Samtidigt har förvaltningsledningen beslutat om principer för fördelning av de ramtillskott som regionledningen planerar att tilldela Hälso- och sjukvårdsnämnden. Kompensation för externa avtal och tredje stödet inom tandvården har fördelats till respektive berört område. Fördelning av övrigt ramtillskott delats i två delar, riktade satsningar och övrig kompensation till verksamheterna. De riktade satsningarna är: Strategisk rekrytering tkr IT-satsningar, nationell e-hälsa tkr Utöver detta riktas tkr till beställaren för primärvården som kompensation för löneökningar, höjning av ersättning för besök gjorda av icke gotlänningar och en höjd budget för täckningsgradsersättningar. Beställaren för primärvård har också kompenserats med tkr i sänkt budget för patientavgifter. Övriga medel som finns att fördela har fördelas med bas i storlek på personalkostnader. Interna prisökningar från Serviceförvaltningen är ännu inte inlagda i ramfördelningen i brist på information från serviceförvaltningen hur dessa prisuppräkningar är gjorda. De icke beslutade besparingskraven på är inte heller fördelade i förvaltningens internbudget. Ekonomichefen har i uppdrag att komma med förslag till förvaltningsledningen hur dessa besparingskrav ska fördelas.

72 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 3 (12) Fördelning av internbudget Fördelningen av nettobudget inom förvaltningen: HSF Budget 2013 Budget 2012 Prognos 2012 (okt) Årsavv. Bokslut 2011 Förvaltnings ledning Konkurrensutsatt vårdtjänster Läkemedel Sjukvård Tandvård Komp internpriser Total budget Minskad budget inom tandvården beror på minskad hyreskostnad pga flytt av hyresobjekt från tandvård sjukvården och förvaltningsledning. I budgeten för förvaltningsledning finns hela kompensationen för löneökningar 2013 inräknat med tkr. Detta kommer senare under 2013 att fördelas till verksamheterna. Tilldelat sparbeting för att öka taxor/avgifter på 796 tkr är budgeterat på förvaltningsledning för motsvarande höjning av slutenvårdsavgifter. Tilldelat sparbeting för att handla på ramavtal, tkr, är fördelat med 1678 tkr till ledning och 350 tkr till sjukvården. Fördelningen av nettobudget inom sjukvården: Sjukvården Budget 2013 Budget 2012 Prognos 2012 Årsavv. Bokslut 2011 Sjukvården ledning Öppen/dagvård Hab/rehab Service/diagnostik Slutenvård Opererande spec Medicinska spe Psykiatrin Primärvård egen Total budget

73 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 4 (12) Fördelningen av nettobudget inom konkurrensutsatta vårdtjänster: Konkurrensutsatt vårdtjänster Budget 2013 Budget 2012 Prognos 2012 Årsavv. Bokslut 2011 Privata spec Njursjukvård privat regi Primärvård * (99 021) Ambulanstransp Tandvårdsenhet Sjukvårdsuppl * (-198) Total budget * Vid jämförelse mellan bokslut 2011 och budget/prognos 2012 för sjukvårdsupplysningen måste siffrorna justeras. Under 2011 drevs sjukvårdsupplysningen i egen regi och betalades av beställaransvaret för primärvården. I redovisningen står således beloppet tkr. För att få en korrekt jämförelse med dagens organisation av sjukvårdsupplysningen ska beloppet för sjukvårdsupplysningen tas bort ur bokslut 2011 på beställaren och beloppet blir då istället tkr. Motsvarande justering måste göras på ansvaret för sjukvårdsupplysningen vilket i redovisningen har -198 i bokslut 2011 (större intäkt än kostnad) men då intäkten från beställaren tas bort är bokslutet istället tkr. Särskilda ställningstaganden Kostnader och statsbidrag för förmånsläkemedel. Statsbidraget för läkemedelsförmånen är ännu ej är klart för 2012 och då inte heller för Ett antagande kan göras att detta kommer att minska då kostnader för förmånsläkemedel minskar. Inom den redovisningsmässiga organisationen läkemedel finns tre olika delar. Kostnader för förmånsläkemedel samt statsbidraget för dessa, kostnader för Strama samt kostnader för läkemedelskommittén. Gotland har sänkt kostnaden för förmånsläkemedel under 2012 med ca 7 procent till och med oktober, men placerar sig fortfarande som fjärde dyraste landstinget per invånare i Sverige. Förvaltningens bedömning är att det fortfarande finns möjligheter att mer effektivt arbeta med att sänka kostnaderna för förmånsläkemedel genom att förskriva rätt. Förslag från förvaltningsledning är att budgeterade intäkter för statsbidraget för

74 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 5 (12) förmånsläkemedel ska täcka både kostnader för förmånsläkemedel, läkemedelskommittén och strama. Prognosen för 2012 är att statsbidraget kommer att vara tkr högre än kostnaderna för läkemedel, läkemedelkommittén och strama tillsammans. Ett tydligt uppdrag finns i förvaltningen att organisera arbetet kring läkemedelsfrågor på et bättre sätt för att få en bättre transparant organisation, rätt läkemedelsförskrivning och kontroll över de eventuella kostnadsökningar som sker innan de sker så att prioriteringar är möjliga. Budget för läkemedelsområdet, exklusive rekvisitionsläkemedel Läkemedel Budget 2013 Budget 2012 Prognos 2012 Årsavv. Bokslut 2011 Statsbidrag (intäkt) förmånsläkemedel Kostnad förmånsläkemedel Läkemedelskomitté Strama Nettobudget total Privat njursjukvård Den privata njursjukvården har haft en högre kostnad än budgeterat sedan den lades ut på entreprenad. Detta beroende på att volymerna av dialyser ökat kraftigt under perioden. Budget till privat njursjukvård föreslås kompensation med 3,1 procent indexuppräkning samt 2,5 procent för tidigare volymökning. Då Gotland enligt statistik har högst antal dialyser per invånare ska arbetet fortsätta med att minska antalet dialyser. Arbetet med att analysera behovet av dialyser hos gotlänningar och hur detta kan bli tillfredsställt inom de givna ekonomiska ramarna kommer att fortsätta under Tandvårdsenheten Tandvårdsenheten tilldelas en ökad budget med tkr enligt beslutet om tredje steget inom tandvården, som riktar sig till nya patientgrupper för bastandvård som till största del ska bekostas av tandvårdsenheten. När folktandvården inom egenregin höjer tandvårdstaxan innebär detta ökade kostnader för tandvårdsenheten gällande nödvändig tandvård till särskilda patientgrupper. När egenregins folktandvård höjer taxan slår denna taxa igenom även till privata aktörer som får ersättning för nödvändig tandvård enligt folktandvårdens taxa. I kommande strategisk plan ska detta tas med som begäran om kompensation för externa avtal.

75 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 6 (12) Ersättning till primärvården Budgeten för beställaren av primärvård har förändrats med: Indexuppräkning för löneökningar 2,5 procent, 1800 tkr Höjd ersättning till utförarna för besök gjorda av icke gotlänningar, 750 tkr. Höjd budget för besöksersättning pris och volymförändring gotlänningar 500 tkr. De budgeterade volymökningen av besök är 2,5 procent. Budgeten för beställaren beräknas på listningspoäng vilket inte innefattar de olistade gotlänningarna. Ersättningen till utförarna för primärvård blir enligt följande: 1391 kronor/listningspoäng 211 kronor/listningspoäng för privata utförare som kompensation för hyreskostnader mm som idag kostnadsförs på beställarenheten. 112 kronor/läkarbesök på mottagning 125 kronor/läkarbesök i hemmet 70 kronor/distriktssköterskebesök på mottagning 56 kronor/telefonbesök 900 kronor/läkarbesök av icke gotlänning 400 kronor/distriktssköterskebesök av icke gotlänning Hälsofrämjande insatser Till hälsofrämjande insatser är 5,5 miljoner avsatta. Dessa medel kommer att användas till arbete med hälsofrämjande sjukvård där det i nuläget fokuseras på implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. De avsatta medlen finansierar även en extra tjänst på ungdomsmottagningen. I projektet implementering av de nationella riktlinjerna för hälsofrämjande insatser är budgeten fördelad för 2013 enligt följande: Projektledare 0, IT-lic., tjänster 230 Tobaksavvänjare MI-handledare 0,3 163 Utbildningsledare 0, Utbildningsledare extra 0,25 0 BVC-sköterska MVC-barnmorska 0,5 272 Diestist 0, Levnadsvanekoordinator 2, Sjukgymnast 0,1 47 Utbildning extra Totalt 8,

76 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 7 (12) Mest sjuka äldre För projektet Mest sjuka äldre finns inga budgetmedel avsatta av den ram som tilldelats förvaltningen. För projektet används medel som kommit till Socialnämnden från Socialstyrelsen och som ska fördelas mellan SON och HSN utefter den budget som styrgruppen för projektet beslutat om. Investeringar För 2013 har Hälso- och sjukvårdsnämnden tilldelats 23 miljoner i investeringsmedel. Dessa fördelar sig enligt följande: Pott för utrustning 12 Pott för mindre byggnationer 2 IT-investeringar 1 Lokalförsörjningsplan 8 Totalt investeringar 23 Inom potten för investering i utrustning finns för 2013 ingen utrustning av större belopp förutom utrustning till ny ambulanshelikopter som beräknas till 3,5 miljoner. Resterande är återinvesteringar av gammal och uttjänt utrustning. Lokalförsörjningsplanen för 2013 avser: Sjukvårdslokaler, 2 verksamhetsanpassning, arbetsmiljö Psykiatri, verksamhetsanpassning 1 Lasarettet, ombyggnad toaletter enligt 5 föreläggande Totalt lokalförsörjningsplan 8

77 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 8 (12) Bedömning av ekonomin 2013 De medel som Hälso- och sjukvårdsnämnden blir tilldelade för 2013 är totalt exklusive kompensation för höjda internpriser och höjda hyreskostnader. Den prognos som finns efter oktober månad säger att 2012 slutar på Nämnden har alltså ca 3 miljoner mer i budget 2013 än prognosen 2012 (nettokostnad). I prognosen 2012 finns poster på framförallt intäktssidan som inte kommer att falla ut under 2013, och det finns ökade kostnader under 2013 jämfört med 2012 och även långtidseffekt av initierade besparingar samt nytt uppdrag Effektiviseringar 2012 utan helårseffekt som minskar kostnader 2013 Tredje steget inom tandvården Ökade kostnader medicinteknisk utveckling Minskad intäkt för utökat vårdval Lägre intäkter kömiljarden Ökade kostnader externa avtal Ökade kostnader för hälsofrämjande Minskade kostnader tjänster inom förvaltningsledning I dagsläget bedömda ekonomiska förändringar jämfört med 2012 Detta tillsammans med den försämrade prognos som resultatet efter november månads utfall pekar på gör att det som till synes kan vara en budget som ligger i nivå med 2012 års prognos är i själva verket en ekonomisk utmaning för 2013 på ca 50 miljoner.

78 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 9 (12) Åtgärder för att nå en ekonomi i balans Beslut som kräver beslut av Regionfullmäktige Höja slutenvårdsavgiften till maxtaxa ( kr/dygn) Beslut som kräver nämndbeslut Förslag på fortsatt uppehåll för överviktskirurgi Beslut som tagits av FLG Kraftigt reducera medverkan i Nysam 150 Utföra provtagning åt SOF 700 Övriga utredningsuppdrag/strategier Flytta ut delar av förvaltningen från Visborg kopplat till struktur för ledningsorganisationen Fortsatt minska kostnaden för förmånsläkemedel Minska kostnad för behandling av sjukdomar i gula fläcken Fortsatt fokus på utomlänsvård Fortsatt fokus på hälsofrämjande arbete Fortsatt fokus på arbete inom projektet bättre vård för mest sjuka äldre Fortsatt arbeta med produktionsplanering och tillgänglighet även efter striktare regler för att få ta del av kömiljarden Arbeta med att avtalstrohet vid inköp och att få en förbättrad avtalsuppföljning Arbete med struktur för primärvård/specialistvård Införa en förenklad betalningsprocess inom sjukvården Bättre och enklare processer för omställning vid behov Minska produktionen Striktare hantering av löpande kostnader Fortsatt arbete med ständiga effektiviseringar

79 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 10 (12) Aktivitetsplaner kopplade till övriga uppdrag/strategier Flytta ut delar av förvaltningen från Visborg kopplat till struktur för ledningsorganisationen Besluta om organisation av förvaltningens kansli och stödfunktioner och var dessa tjänster bör vara placerade Utreda lokalmöjligheter för de tjänster som enligt beslutet bör vara placerade utanför visborg (delvis gjort) Göra ekonomiska beräkningar som väger kostnadsminskning på visbog mot upprustning av lokal utanför visborg Besluta om ev flytt av tjänster från visborg Tidplanen för beslutet är januari Fortsatt minska kostnaden för förmånsläkemedel Öka antalet läkemedelsgenomgångar Minska antibiotikaförskrivning Begränsa ADHD-utredningar av vuxna och därmed minska förskrivning av Concerta Minskad kostnad för läkemedel inom ögonsjukvård Återigen utreda frågan om övergång från Lucentis till Avastin vid behandling av sjukdomar i gula fläcken Fortsatt fokus på utomlänsvård Uppföljning av KarGo-avtalet genom: Nybildad samverkansgrupp med Karolinska med tydliga funktioner och ansvarsområden att följa upp avtalet. Internt arbete med att följa upp avtalet blir mer strukturerat och konkretiserat, vem följer upp vad? Uppföljning av underavtalen, med direktkoppling till ekonomiska redovisningen Utveckla nytt processtöd för att följa upp utomlänsvården både enskilda händelser och i nutid Utveckla rutin, funktion och modell för att bättre kunna förutsäga framtida kostnader för vårdtillfällen Mål att antalet återbesök på Karolinska ska minska Fortsatt fokus på hälsofrämjande arbete Fortsatt implementering av nationella riktlinjer för hälsofrämjande arbete Antalet rökfria operationer ska öka Fortsatt arbete med att ta fram mätpunkter och nyckeltal för detta arbete Fortsatt fokus på arbete inom projektet bättre vård för mest sjuka äldre

80 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 11 (12) För att få ta del av stimulansmedel för projektet krävs. (återkommer med mer exakta målnivåer då dessa är fastställda) Antalet återinläggningar inom 30 dagar ska minska avsevärt från ett baslinjevärde (nivån för stimulansmedel ännu ej beslutat) Andelen undvikbar slutenvård ska minska avsevärt från ett baslinjevärde (nivån för stimulansmedel ännu ej beslutat) vården blivit mer jämlik genom att spridningen mellan kommuner/sjukhus/kliniker minskat (ej definierat ännu) Täckningsgraden av samtliga rapporterade dödsfall skall i palliativa registret vara minst 70 procent. Detta är ett grundkrav. Om grundkravet är uppfyllt ska: Förbättringar ska ha skett inom områdena brytpunktssamtal, efterlevandesamtal, smärtskattning i livets slutskede och munhälsa. Nivåer för ersättning är ännu inte fastlagd. Minskning av indikatorn Olämpliga läkemedel. (nivån för stimulansmedel ännu ej beslutat) Minskning av läkemedel mot psykos i SÄBO (nivån för stimulansmedel ännu ej beslutat) Minskning av användning av antiflogistika, inflammationshämmande läkemedel (nivån för stimulansmedel ännu ej beslutat) Avseende demensutredningar kommer mer fokus att läggas på att uppföljningar genomförs efter den initiala utredningen både på vårdcentraler och i SÄBO Striktare hantering av löpande kostnader Rutiner för hur rapportering om kommande nya behandlingsmetoder signaleras från verksamheten tas fram Metodråd bildas för att fånga dessa signaler för ev utredning sammanställning till förvaltningsledning. Vid behov lyfts frågan till HSN för prioritering Beredningsgrupp bildas för striktare hantering av återbesättning av tjänster Arbeta med avtalstrohet vid inköp och att få en förbättrad avtalsuppföljning Informera om framtagna rutinerna och gällande regelverk så att verksamheterna har kännedom om vad som skall beaktas i samband med inköp. Säkerställa så att alla avtal som används av verksamheterna inom HSF är sökbara i W3D3 och avtalsdatabas. För detta krävs tydliga rutiner. Inventering av gamla avtal som finns ute hos verksamheterna och inte i avtalsdatabasen

81 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 12 (12) Tillsammans med upphandlarna inom serviceförvaltningen säkerställa så att även de avtal som HSF har gemensamt med SLL finns inlagda i avtalsdatabasen, inklusive prislistor Öka medvetenheten hos verksamheterna om vikten av att jämföra debiterat pris mot gällande avtals prislista samt underlätta för verksamheterna att ha tillgång till prislistan i avtalsdatabasen I samarbete med serviceförvaltningen verka för att fler inköp görs direkt i systemet Inköp och Faktura, där kontroll mot pris sker automatiskt Fortsätta arbetet med att granska fakturor inom utvalda områden Arbete med struktur för primärvård/specialistvård Återkomma till HSN för förslag på ett uppdrag att utreda frågan om struktur för primärvård/specialistvård Ta fram underlag för att införa enklare betalningsmodell inom sjukvården, inkluderat att förändra avgifterna inom sjukvården Ta fram förslag på nya avgifter inom sjukvården Utreda ekonomiska konsekvenser att införa en förändrad betalningsprocess Påbörja projekt med att genomföra saldofakturering Påbörja projekt med att genomföra självincheckning inom sjukvården Bättre och enklare processer för omställning vid behov Arbetsgrupp ska bildas för att se vad som är möjligt behov av att förändra för att möjliggöra en enklare process vid omställning Minska produktionen Inga aktivitetsplaner framtagna Striktare hantering och kontroll av löpande kostnader Fortsatt arbete med internkontroll Ny ledningsstruktur med en gemensam förvaltningsledningsgrupp och tidigare sjukvårdsledningsgrupp Bilda en metodgrupp och tydliga rutiner för hur verksamheten ska signalera till ledningen vid befarade ökade kostnader Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved ekonomichef

82 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Hälso- o sjukvårdsförv Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav Summa kostnader Netto Sida 1

83 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Förvaltningsledning Patientavgifter Utomlänsintäkter 5 3 Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav -180 Summa kostnader Netto Sida 2

84 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Konkurrensut. vårdtjänst Patientavgifter Utomlänsintäkter Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

85 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Läkemedel Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet 59 Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel 1 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 1 Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor 1 5 Övrigt Tjänster Finansiella poster 1 Summa kostnader Netto Sida 4

86 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Sjukvården Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav Summa kostnader Netto Sida 5

87 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Tandvården Patientavgifter Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) 1 Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

88 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Sjukvården Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav Summa kostnader Netto Sida 1

89 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Sjukvården ledning Patientavgifter -752 Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Livsmedel Sjukvårdsmaterial 9 5 Lab kostnader Hjälpmedel 1 31 Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav Summa kostnader Netto Sida 2

90 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Öppen- & dagvård Patientavgifter 3 5 Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) -65 Summa intäkter Köpt verksamhet 2 Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav Summa kostnader Netto Sida 3

91 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Habilitering/Rehabiliter Patientavgifter Utomlänsintäkter -48 Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet 1 1 Intern ersätt (PV & projekt) -642 Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav Summa kostnader Netto Sida 4

92 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Service/Diagnostik Patientavgifter 6-8 Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet 12 Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav Summa kostnader Netto Sida 5

93 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Slutenvård Patientavgifter 6 Utomlänsintäkter -2 Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet 2 2 Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 3 5 Effektiviseringskrav Summa kostnader Netto Sida 6

94 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Opererande specialiteter Patientavgifter Utomlänsintäkter -46 Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) -40 Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav Summa kostnader Netto Sida 7

95 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Medicinska specialiteter Patientavgifter -3 Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 8

96 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Psykiatri Patientavgifter -1 Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Effektiviseringskrav -902 Summa kostnader Netto Sida 9

97 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Primärvård Patientavgifter -6-7 Bidrag Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 10

98 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Konkurrensut. vårdtjänst Patientavgifter Utomlänsintäkter Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

99 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Privata specialister Patientavgifter 7 Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa -3-4 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Läkemedel Lab kostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Tjänster 1 Summa kostnader Netto Njursjukvård privat regi Utomlänsintäkter Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader 4 Läkemedel Lab kostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

100 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Primärvård egen regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Intern ersätt (PV & projekt) Konsulter 343 Läkemedel Sjukvårdsmaterial 8 25 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Primärvård privat regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Läkemedel Tele och IT kostnader Finansiella poster 2 Summa kostnader Netto Sida 3

101 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Primär ambulanstransport Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Konsulter Utbildning och resor Läkemedel 8 8 Livsmedel 2 2 Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

102 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Tandvårdsenheten Patientavgifter Övriga intäkter externa -39 Summa intäkter -39 Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Livsmedel 1 1 Lab kostnader 3 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 3 Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster 2 Summa kostnader Netto Sida 5

103 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut Sjukvårdsupplysning Intern ersätt (PV & TV) Övriga intäkter externa -252 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Utbildning och resor 7 35 Livsmedel 8 Hjälpmedel 1 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 6 Övrigt Inventarier o Material 4 Övrigt Patientresor 5 3 Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

104 Uppföljning Budget 2012 Budget 2013 Årsprognos Rullande 12 Bokslut 2011 Primärvård beställarsidan Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Interna intäkter (lab/lokal/resurs) Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt (PV & projekt) Konsulter 343 Läkemedel Sjukvårdsmaterial 8 25 Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

105 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/3 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 3 december 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förlängt uppehåll med överviktskirurgi vid Visby lasarett Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att uppehållet med överviktskirurgi förlängs under hela Bakgrund Överviktskirurgi med så kallad Gastric Bypass har långsiktiga hälsovinster kopplade till viktnedgång som förbättring av diabetes typ 2 och initial blodtryckssänkning. Sjukvården på Gotland har därför under en rad av år erbjudit kraftigt överviktiga personer denna möjlighet. Under ökade antalet överviktsoperationer kraftigt. År 2010 genomfördes mer än dubbelt så många operationer per gotlänning jämfört med riksgenomsnittet och sju gånger fler än det landsting som hade den mest restriktiva hållningen. Under 2012 infördes ett temporärt stopp för denna kirurgi. Bedömning Den tidigare liberala inställningen till överviktskirurgi kan ses som en framtida investering i folkhälsa. Ett uppehåll under ett eller två år bedöms inte försämra hälsoläget påtagligt. I ett läge med fortsatta kostnadsöverdrag inom sjukvården är detta en utbudsminskning med relativt små skadeverkningar. Besparingen på årsbasis beräknas till cirka 5 mkr. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Sylvan Sjukvårdschef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

106 Förvaltningsledning ÄNDRINGAR MARKERADE MED GRÅTT Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Ledning Jan- Åke Björklund 8201 Ledning Jan- Åke Björklund Ansvar 5000 Hälso- & sjukvårdsdirektör Jessica Bergqvist Jan- Åke Björklund Anders Sylvan Yvonne Skovshoved 5003 Ledningsfunktioner Jessica Bergqvist Jan- Åke Björklund Anders Sylvan Yvonne Skovshoved 5004 Landstingskostnader Yvonne Skovshoved Jan- Åke Björklund Anders Sylvan Yvonne Skovshoved 5062 Rättspsykiatrisk vård Carina Ericsson Marie Härlin 5385 Ledningskansli Jessica Bergqvist Börje Martell Yvonne Skovshoved 5005 Asylsökande Elena Stepanova Yvonne Skovshoved 5015 EA tjänster Elena Stepanova Yvonne Skovshoved 5016 Ekonomi administration Elena Stepanova Yvonne Skovshoved 5006 PA- tjänster Yvonne Skovshoved Lena Karlsson Yvonne Skovshoved 5008 Fackliga företrädare Yvonne Skovshoved Lena Karlsson Yvonne Skovshoved 5011 Personalbefrämjande åtg. Yvonne Skovshoved Lena Karlsson Yvonne Skovshoved 5012 Tjänster Previa Yvonne Skovshoved Lena Karlsson Yvonne Skovshoved 5014 Personalrörlighet Yvonne Skovshoved Lena Karlsson Yvonne Skovshoved 5319 Strategisk rekrytering Yvonne Skovshoved Lena Karlsson Yvonne Skovshoved 5019 Med- fackbibliotek Ann-Christine Lindström Leif Ohlsson Kajsa Lingström 5021 Utbildning Kajsa Lingström Leif Ohlsson Kajsa Lingström 5026 Kvalitet- och utveckling Kajsa Lingström Leif Ohlsson Kajsa Lingström 5031 Samverkan KI Kajsa Lingström Leif Ohlsson Kajsa Lingström 5028 Gemensamma lokalinvesteringar Kajsa Holmström Jan- Åke Björklund Börje Martell 5029 Inv gemensamt HSF Charlotte Eliasson Jan- Åke Björklund Börje Martell Kajsa Holmström 5108 Lokalkostnader Kajsa Holmström Börje Martell Kajsa Holmström 5129 Miljö Claes-Erik Lindhe Börje Martell Kajsa Holmström 5327 Datasystem Susanne Yttergren, Christina Fargerström, Curt Andersson, Eva Österlin, Lina Jacobsson Jeanette Chressman-Hoas Gunnar Ramstedt Björn Hillbom 5105 Övrig medicinsk service Göran Thomasson Börje Martell Kajsa Holmström 5317 Förvaltningsgemensamt Jessica Bergqvist Jannike Svensson Börje Martell Kajsa Holmström 5103 Bårtransport Jessica Bergqvist Börje Martell Kajsa Holmström 5024 Smittskydd Annette Jakobsson Gunnar Ramstedt Kajsa Holmström Solgerd Gotvik 5025 Hygien Annette Jakobsson Leif Ohlsson Kajsa Holmström 5032 HPV-vaccination Yvonne Skovshoved Thomas Kunze 5320 TC primärvården Eva Österlin Jeanette Chressman-Hoas Eva Österlin 5001 Projekt Sjukskrivn. & Rehabgarantin Mats Granström Leif Ohlsson 5017 Hälsofrämjande insatser Mats Granström Monica Palmö 5018 Mest sjuka äldre Yvonne Skovshoved Leif Ohlsson 5033 Katastrofmedicinsk planering och beredskap Christer Stoltz Thomas Kunze 5009 AT-läkare Annette Jakobsson Gunnar Ramstedt 5010 ST-läkare, utb. & resor Annette Jakobsson Gunnar Ramstedt 5023 Hälso- o sjukvårdsnämnden Ulrika Holmberg Jan- Åke Björklund Yvonne Skovshoved

107 Beställarenhet konkurrensutsatt vård Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Konkurrensutsatt vård Rolf Forsman Ansvar 5036 Privata vårdgivare, specialistläkare Inga-Britt Söderlund Rolf Forsman Yvonne Skovshoved Mats Englund 5037 Privata vårdgivare, sjukgymnaster Inga-Britt Söderlund Rolf Forsman Yvonne Skovshoved Mats Englund 5038 Privata vårdgivare, sjukgymnaster ansl Inga-Britt Söderlund Rolf Forsman Yvonne Skovshoved Mats Englund 5039 Privata vårdgivare, fotterapeuter Inga-Britt Söderlund Rolf Forsman Yvonne Skovshoved Mats Englund 5040 Privata vårdgivare, psykoterapi Inga-Britt Söderlund Rolf Forsman Yvonne Skovshoved Mats Englund 5294 Besöks- och individersättningar Susann Olofsson Rolf Forsman Yvonne Skovshoved Mats Englund 5296 Ersättning privata vårdcentraler Susann Olofsson 5201 Primär ambulanstransport Ulla Ahlqvist Rolf Forsman Yvonne Skovshoved Mats Englund 5344 Njurenhet, privat regi Anne-Maj Stoltz Rolf Forsman Yvonne Skovshoved Mats Englund 5081 Tandvårdsenheten Christina Karlsson Helen Hultnäs Rolf Forsman Yvonne Skovshoved 5340 Sjukvårdsupplysningen Anne-Maj Stoltz Rolf Forsman Yvonne Skovshoved Läkemedelsförmån Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Läkemedel Ansvar 5316 Läkemedelskommitté Franz Rücker Monika Westermark 5295 Receptförskrivna läkemedel Monika Westermark Yvonne Skovshoved Rolf Forsman 5321 Läkemedelsrabatter Monika Westermark Yvonne Skovshoved Rolf Forsman 5345 Sjukhusapotek Anna-Karin Ceasar, Anette Björkman Anna Glas Rolf Forsman 5346 STRAMA Annette Jakobsson Gunnar Ramstedt Sjukvården Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Sjukvården Anders Sylvan 8231 Sjukvården Ledning Anders Sylvan Ansvar 5350 Sjukvården ledning Eva Gynning-Kroon Anders Sylvan 5051 Ofördelad utomlänsvård Inga-Britt Söderlund Mats Englund Yvonne Skovshoved 5052 Akut utomlänsvård Inga-Britt Söderlund Mats Englund Yvonne Skovshoved 5136 Sjuktransport utomläns Inga-Britt Söderlund,Laila Larsson Toni Wisth Yvonne Skovshoved 5134 Sjukresa utomläns Laila Larsson, Inga-Britt Söderlund Toni Wisth Yvonne Skovshoved 5203 Obduktion Eva Gynning-Kroon Anders Sylvan 5349 ST-läkare Eva Gynning-Kroon Anders Sylvan Org.kod Text Planeringsenhet vård Ylva Ahlgren Åsa Hedqvist Anders Sylvan Ansvar Text 5324 Planeringsenhet vård Ylva Ahlgren Åsa Hedqvist Anders Sylvan 5342 Sekundär ambulanstransport Monica Sjöblom Åsa Hedqvist Anders Sylvan

108 Öppen- /Dagvård Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Öppen/dagvård Veronica Hermann Ansvar 5351 Öppen/dagvård ledning Stina Broberg Veronica Hermann Ann-Charlotte Lorén Catrine Malmqvist Öppen/dagvård Akutmottagningen Åsa Svensson Margaretha Ekström Charlotte Gyllensten Veronica Hermann Öppen/dagvård Neuroteam Bengt-Åke Angelöw Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5171 Reumatologmott. Monika Andersson Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5177 Hjärtmottagningen Tina Westberg Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5181 Neuromottagningen Anna Vestberg-Bysell Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5190 Minnesmottagningen Annika Norrehed, Gunilla Bogren Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5188 Endokrin/diabetesmottagningen Ann Andersson o Elisabeth Loqvist Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5144 Infektionsmott. Lena Blomér Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5145 Tobakspreventiv mott. Lena Blomér Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5146 Resemottagning Lena Blomér Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5152 Allergimottagning Katja Stålberg Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann 5148 Hudmottagningen Pia Vigsten Margaretha Ekström Anna Åborg-Gustafsson 5218 Onkologmottagning Utb, tvätt Ann-Britt Larsson Prover hematologen Åsa Anna Åborg-Gustafsson Marie Berglund Veronica Hermann Wilson Öppen/dagvård Gynmottagning Eva Gustafsson Charlotte Gyllensten Ann-Kristin Forsman Veronica Hermann 5226 MVC Eva Gustafsson Charlotte Gyllensten Ann-Kristin Forsman Veronica Hermann 5227 Ungdomsmott. Annelie Grindefjord Charlotte Gyllensten Ann-Kristin Forsman Veronica Hermann 5067 Barnmottagning Lena Löfenberg Charlotte Gyllensten Ann-Kristin Forsman Veronica Hermann Öppen/dagvård Kirurg/urologmott. Eveline Pettersson Marie Berglund Anna Åborg-Gustafsson Veronica Hermann 5219 Ortopedmottagning Carina Karlsson Marie Berglund Anna Åborg-Gustafsson Veronica Hermann 5286 Öronmottagning Maj-Britt Segerlund KS prover div. Kerstin Dahlberg Marie Berglund Anna Åborg-Gustafsson Veronica Hermann Apoteket. Annika Larsson tvättfakt Ögonmottagning Annika Tetens Marie Berglund Anna Åborg-Gustafsson Veronica Hermann 5180 Endoskopimottagn. Catarina Björkqvist Marie Berglund Anna Åborg-Gustafsson Veronica Hermann

109 Habilitering/Rehabilitering Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare HabRehab tf Renée Aldretz Ansvar 5073 HabRehab ledning Eva Gynning-Kroon tf Renée Aldretz Renée Adlertz Hab/Rehab Hörcentral Liselotte Stemansson Anita Leksäther Renée Adlertz 5276 Syncentral Vivi Persson Anita Leksäther Renée Adlertz 5273 Tolkcentral Vivi Persson Anita Leksäther Renée Adlertz 5309 Got-IT Resurscenter Vivi Persson Anita Leksäther 5262 Hjälpmedel Inger Larsson Anita Leksäther Renée Adlertz 5263 Arbetstekniska hjälpmedel Vivi Persson Anita Leksäther Hab/Rehab Habilitering Pernilla Thomsson Ylva Rosvall Anita Leksäther Hab/Rehab Rehab slutenvård- lasarettet Helena Kåring Marianne Lyttkens Anita Leksäther 5261 Rehab Kuratorer Ingalena Wesley Renée Adlertz Anita Leksäther 5166 Dietister Anna Nylén Renée Adlertz Anita Leksäther Hab/Rehab Sjukgymnast mottagningen primärvård Inger Larsson Liisa Strömer Kerstin Lindgren 5194 Logopedmottagning Vivi Persson Kerstin Lindgren Hab/Rehab 5 Hab/Rehab Smärtteamet tf Renée Aldretz Mats Granström 5267 Rehabenheten-Korpen Lena Olofsson Kerstin Lindgren Liisa Strömer Service/Diagnostik Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Service/Diagnostik Cathrine Malmqvist Ansvar 5352 Service/Diagnostik Ledning Mona Bendelin-Skoog Cathrine Malmqvist Service/Diagnostik 1 Ansvar Text 5199 Anestesiläkarna Mona Bendelin-Skoog Cathrine Malmqvist Peter Forsgren 5231 Anestesiavd Marie Andersson Peter Forsgren Ewa Berglin-Herrero Sirpa Lindh 5232 Operationsavd Marie Andersson Peter Forsgren Ewa Berglin-Herrero Sirpa Lindh 5200 Intensivvårdavd Lena Billqvist Sirpa Lindh Peter Forsberg Ewa Berglin-Herrero 5234 Sterilcentral Margareta Sohlin, Vivianne Karlsson Ewa Berglin-Herrero Peter Forsberg Sirpa Lindh Service/Diagnostik 2 Ansvar Text 5269 Röntgen, läkare Inger Thimgren-Pettersson Cathrine Malmqvist Inger Thimgren-Pettersson 5271 Röntgenavdelning Catharina Etelhag Inger Thimgren-Pettersson Annika Bodecker 5272 Mammografi Catharina Etelhag Inger Thimgren-Pettersson Annika Bodecker 5119 Medicinteknisk service Ulrica Jansson, Tord Lingvall, Peter Brandeborg, Leif Siltberg, Charlotte Eliasson, Elin Olausson Inger Thimgren-Pettersson Annika Bodecker Service/Diagnostik 3 Ansvar Text

110 5195 Kemlab Ing-Britt Robsarve, Elisatbeth Helleberg, Marie Annika Bodecker Vera Lidberg Inger Thimgren-Pettersson Stenberg, Annica Jakobsson, Marianne Lindberg- Lagerin, Birgitta Stenström, 5308 Waranmottagningen Kim Wennerstrand Annika Bodecker Vera Lidberg Inger Thimgren-Pettersson Service/Diagnostik Sekreterare medicinska specialiteter/psykiatri Helena Franzén, Ann-Louise Björnlund, Monica Hamberg Gunilla Allard Iréne Larsson Anna Glas 5402 Sekreterare opererande specialiteter Gunilla Falkenhaug, Maj-Britt Mattsson Iréne Larsson Christina Lindström Anna Glas 5403 Vårdadministrativ service Elisabeth Munkhammar( 82 HSF Förs), Åsa Pettersson, Ulla Pettersson, Ann-Katrin Karlsson, Yvonne Lönnqvist, Susanne Lindström, Carina Ericsson, Eva Gynning-Kroon, Maria Karlström, Andreá Pisch-Christensson, Mona Bendelin-Skoog Anna Glas Iréne Larsson Christina Lindström 5115 Bemanningsenheten Madeilene Hertz Ewa Berglin-Herrero 5120 Bostadsservice Laila Larsson Anna Glas Laila Larsson Toni Wisth 5121 Bostadsservice bostäder Laila Larsson Anna Glas Laila Larsson Toni Wisth 5138 Reseservice adm Laila Larsson, (82 HSF Eko Toni Wisth) Anna Glas Toni Wisth Laila Larsson Slutenvård Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Slutenvård Ann-Charlotte Loréhn Ansvar 5353 Slutenvård ledning Stina Broberg Ann-Charlotte Loréhn Veronica Hermann 5110 Resurspersonal Ann-Charlotte Loréhn 5111 Timvikarier HSF Ewa Berglin-Herrero Ann-Charlotte Loréhn Slutenvård vårdavdelningar Ansvar Text 5216 Kirurgavdelning C3 Eva Henningsson, Eva Lagerström, Linda Olsson Åsa Bendelin Helen Persson 5068 Barnavdelning C1 Stina Broman Yvonne Gardell Charlotte Gyllensten Ann-Kristin Forsman 5215 Onkologavdelning A3 Margareta Adman, Ann-Britt Larsson Helen Persson Åsa Bendelin 5214 Ortopedavdelning C4 Carina Karlsson Carina Bucht Helena Allgulander 5191 Rehabavd. Korpen Carina Hellgren /Margareta Nyberg Helena Allgulander Carina Bucht 5153 Infektion och Lungmedicin A2 Lena Blomér Anette Hammarström Birgit Offermans 5172 Medicinavd. A4 Marcus Lidman Birgit Offermans Anette Hammarström 5229 Kvinnoavdelningen Karin Bramford Ann-Kristin Forsman Charlotte Gyllensten Yvonne Gardell

111 Opererande specialiteter Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Opererande specialiteter Kerstin Patriksson-Juhlin Anders Sylvan Cathrine Malmqvist Ansvar 5354 Opererande spec ledning Kerstin Patriksson-Juhlin Anders Sylvan Allmän Kirurgi Ansvar Text 5202 Egenproducerad kirurgisk vård Kerstin Patriksson-Juhlin Anders Sylvan 5047 Allmän kirurgisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5332 Mag/tarm sjukvård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5329 Kärlkirurgi Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5355 Neurokirurgisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5356 Thoraxkirurgisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5357 Barn- och ungdomskirurgisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan Ortopedi Ansvar Text 5210 Egenproducerad ortopedisk vård Kerstin Patriksson-Juhlin Anders Sylvan 5048 Ortopedisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5358 Ryggsjukvård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5359 Handkirurgisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5360 Barn- och ungdomsortopedisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5057 Kirurgisk Rehabilitering Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan Urologi Ansvar Text 5361 Egenproducerad Urologisk vård Kerstin Patriksson-Juhlin Anders Sylvan 5049 Urologisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5362 Barn- och ungdomsurologisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan Gyn/obstetrik Ansvar Text 5222 Egenproducerad Gynekologi/Obst. Charlotte Gyllensten, Ann-Kristin Forsman Lena Edwall 5363 Gynekologisk vård Inga-Britt Söderlund Lena Edwall 5054 Förlossningsvård Inga-Britt Söderlund Lena Edwall Öron-Näsa-Hals sjukvård Ansvar Text 5282 Egenproducerad ÖNH-sjukvård Kerstin Patriksson-Juhlin Anders Sylvan 5059 ÖNH-sjukvård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5364 Audiologisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5365 Barn och ungdoms- ÖNH vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan Ögonsjukvård Ansvar Text 5275 Egenproducerad ögonsjukvård Kerstin Patriksson-Juhlin Anders Sylvan 5058 Ögonsjukvård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5366 Ortoptisk vård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan 5367 Barn-och ungdomsögonvård Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan Onkologi Ansvar Text 5382 Egenproducerad Onkologisk vård Kerstin Patriksson-Juhlin Anders Sylvan Anders Sylvan 5325 Onkologisk vård, allmän Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan Anders Sylvan 5383 Onkologisk vård, gynekologisk Inga-Britt Söderlund Anders Sylvan Anders Sylvan

112 Medicinska specialiteter Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Medicinska specialiteter Thomas Karte Anders Sylvan Ansvar 5368 Medicinska spec ledning Charlotte Hägerstrand Thomas Karte Anders Sylvan Internmedicin Ansvar Text 5158 Egenproducerad Internmedicinsk vård Charlotte Hägerstrand Thomas Karte Anders Sylvan 5046 Allmän internmedicin Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5370 Allergisjukvård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5371 Rehabiliteringsmedicinsk vård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5044 Gastroenterologi Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5042 Hematologisk vård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5041 Kardiovaskulär medicin Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5372 Neurologi Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5318 Övrig Neurologisk vård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5373 Strokevård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5045 Reumatologisk vård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5043 Medicinsk njursjukvård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5055 Endokrinologisk vård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan 5374 Lungsjukvård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan Infektion Ansvar Text 5143 Egenproducerad Infektionssjukvård Charlotte Hägerstrand Thomas Karte Anders Sylvan 5056 Infektionssjukvård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan Barn-och ungdomsmedicin Ansvar Text 5066 Egenproducerad Barn-ungdomsmedicinsk vård Yvonne Gardell Margaretha Blomgren Anders Sylvan 5375 Allergisjukvård Barn- och ungdom Inga-Britt Söderlund Margaretha Blomgren Anders Sylvan 5376 Barn- och ungdomskardiologisk vård Inga-Britt Söderlund Margaretha Blomgren Anders Sylvan 5377 Prematurvård Inga-Britt Söderlund Margaretha Blomgren Anders Sylvan 5378 Neonatal intensivvård Inga-Britt Söderlund Margaretha Blomgren Anders Sylvan 5379 Barn- och ungdoms neurologisk vård Inga-Britt Söderlund Margaretha Blomgren Anders Sylvan 5050 Övrig Barn- och ungdomsmedicinsk vård Inga-Britt Söderlund Margaretha Blomgren Anders Sylvan Hudsjukvård Ansvar Text 5380 Egenproducerad hudsjukvård Charlotte Hägerstrand Thomas Karte Anders Sylvan 5381 Hud- och könssjukvård Inga-Britt Söderlund Thomas Karte Anders Sylvan

113 Psykiatri Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Psykiatriska kliniken Carina Ericsson Marie Härlin Ansvar 5384 Psykiatri ledning Carina Ericsson Marie Härlin Christine Senter 5252 Psykiatri personalutveckling Carina Ericsson Marie Härlin Christine Senter Läkare/utomlänsvård Ansvar Text 5247 Egenproducerad psykiatrisk vård Carina Ericsson Marie Härlin Christine Senter 5060 Ungdomspsykiatri Carina Ericsson Marie Härlin Christine Senter 5062 Rättspsykiatri Inga-Britt Söderlund Marie Härlin Christine Senter 5063 Psykiatri långtidsrehab Carina Ericsson Marie Härlin Christine Senter 5064 Övrig psykiatri Carina Ericsson Marie Härlin Christine Senter Slutenvård Öppenvård BUP 5257 Psykiatrisk avdelning A och B Madeleine Hertz Susanne Hultemar Marie Härlin 5256 Allmänpsykiatrisk mottagning Madeleine Hertz Christine Senter Marie Härlin 5072 Barn- o ungdoms psykiatriska avd Rosita Andersson Maria ten Siethoff Marie Härlin Primärvården Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Primärvård utförare Maria Ahlmark egenregi Ansvar 5235 Primärvård ledning Jeanette Grunditz Maria Ahlmark Eva Jetsell 5238 Turistmottagning Lena Bäckström Katarina Eriksdotter 5245 Vårdcentralen Slite Monica Ekström Folebo Carina Söderström Monika Ekström-Folebo Ann Grahn 5244 Vårdcentralen Roma Elisabeth Strage Maria Ahlmark Carina Söderström 5243 Vårdcentralen Visby Norr Annelie Frändestrand Elisabeth Strage 5240 Vårdcentralen Wisby Söder Lena Bäckström Katarina Eriksdotter 5241 Vårdcentralen Hemse Catharina Zachrisson Ingela Ronström 5242 Vårdcentralen Klinte Sonja Johansson Catharina Zachrisson Ingela Ronström Tandvården Org.kod Text Granskningsattestant/-er Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare Tandvården Helen Hultnäs Monica Palmö Helen Hultnäs Ansvar 5080 Tandvård ledning Helen Hultnäs Monica Palmö Helen Hultnäs Britt-Marie Andersson 5061 Käkkirurgi Inga-Britt Söderlund 5083 Mun & Käk, Britt-Marie Andersson + Laila Fagerlund Britt-Marie Andersson Birgitta Liljebäck 5089 FTV Wisby Marie Broman Carin Jakobson Anita Alvaeus Mari Broman 5090 FTV Hemse Agneta Hallbom Carin Jakobsson Agneta Hallbom 5095 FTV Roma Inger Olofsson Yvonne Hejdström Inger Olofsson 5096 FTV Slite Eva Karlsson Lena Werkelin Carina Magnusson

114 Särskilda behörigheter Samtliga ekonomer inom Serviceförvaltningen har rätt att attestera rättningar inom samma ansvar på Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag. Samtliga attestanter på denna attestförteckning har rätt att attestera på samtliga resultatkonton samt balanskonton , , , Hälso-och sjukvårdsdirektör och ekonomichef har attesträtt på hälso-och sjukvårdsförvaltningens samtliga ansvar. Uppdrag Sjukvårdens Samfond

115 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/520 Handlingstyp Beslutsärende 1 (2) Datum 7 december 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Vårdavgiften vid slutenvård Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att föreslå att Regionfullmäktige beslutar att Vårdavgiften för slutenvård fortsättningsvis skall vara lika med den gällande maxavgiften, angiven i Hälso- och sjukvårdslagen. För personer som har hel sjuk- eller aktivitetsersättning, ska vårdavgiften vara hälften av den gällande maxavgiften. Beslutet skall gälla from Bakgrund Det högsta tillåtna beloppet för vårdavgift i slutenvård är reglerat i hälso- och sjukvårdslagen. (SFS 1982:763) Den idag högsta tillåtna avgiften är 80 kronor per dygn. Regionen har tillämpat det maximala beloppet sedan det infördes Undantaget är personer som har hel sjuk- eller aktivitetsersättning, vilka betalar halva beloppet, 40 kronor. Avgiften tas ut av patienter som är 18 år och äldre. Undantagen är beslutade av regionen och inte reglerad i lag. När avgiften beräknas räknas inskrivningsdygn och utskrivningsdygn som 1vårddygn. Vårddygn med permissioner överstigande 12 timmar är avgiftsbefriade. Det finns även en regel att patienter med mycket låg inkomst (8500 kr/månad), kan få sin avgift reducerad. De flesta sjukvårdshuvudmännen i landet tillämpar maxbeloppet 80 kronor som avgift. Alla har avgiftsbefrielse för patienter som är yngre än år. Vissa landsting sätter ned avgiften för patienter med långa vårdtider (över 30 dygn), studenter och personer med sjuk- eller aktivitetsersättningar. Två landsting har ett maxbelopp (1200 kr) för en 30 dagars period. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

116 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 7 december (2) Vårdavgiftsutredningen (SOU 2012:2) kom i sitt slutbetänkande med ett förslag att indexreglera maxbeloppet. Utredningens förslag ligger nu som förslag i Budgetpropositionen för 2013 och beslut väntas komma den 19 december. (Prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 9, s18). Förslaget innebär att nytt maxbelopp för 2013 blir 100 kronor. Maxbeloppet är 0,23 % av prisbasbeloppet avrundat ner till närmsta 10-tal kronor. Förslaget innebär ingen annan ändring av sjukvårdshuvudmännens rätt att besluta om vårdavgiften. Cirka hälften av landets sjukvårdshuvudmän har aviserat att man kommer att höja sina slutenvårdsavgifter till det nya maxbeloppet tog Visby lasaretts slutenvårdsavdelningar in tkr i vårdavgifter. En höjning till 100 kronor skulle innebära, med samma antal avgiftsbelagda vårddygn, en intäkt på tkr. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved ekonomichef

117 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/1 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 3 december 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delegationsordning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer delegationsordningen. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har gått igenom delegationsordningen med syfte att förbättra och förtydliga skrivningarna så att chefer och övriga medarbetare ska veta vilka beslut som är delegerade och till vilken chef. Bland annat förtydligas de olika nivåerna i delegationen. Det följer systemet Arbetsidentifikation kommun och landsting AID. Grupp B delas i B1 och B2. Det föreslås även en ändring av beloppsgränserna vid upphandlingar så att dessa följer lagen om offentlig upphandling (LOU) i stället för att utgå från prisbasbelopp. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Ulrika Holmberg nämndsekreterare Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

118 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Förslag HSN 2011/1 Hälso- och sjukvårdsnämnden - Delegationsordning Allmänt Personalansvar Arbetsmiljöansvar Samverkan Ekonomi- och förvaltningsärenden Övrigt... 8

119 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2(8) Förslag HSN 2011/1 Allmänt Med delegation menas att hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ger någon självständig beslutanderätt i vissa ärenden. Besluten gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. I kommunallagens (KL) kapitel finns föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds verksamhetsområde. Utöver detta finns särskilda föreskrifter i speciallagstiftningar. En del av de delegerade besluten ska anmälas till hälso- och sjukvårdsnämnden, vilket framgår i kolumnen övrigt. Det innebär att nämnden ska ta del av besluten och att besluten noteras i hälso- och sjukvårdsnämndens protokoll. Beslutanderätten kan delegeras till beslutsfattares ersättare om skriftlig delegation finns (gäller inte ärendetyper som inte kan vidaredelegeras). Ärenden där beslutanderätten inte kan delegeras är (KL kap.6 34): 1. Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet, 2. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttrande med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats 3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 4. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden 5. Och vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Hälso- och sjukvårdsnämnden har delegerat till ordföranden att på nämndens vägnar vid behov återta delegation från förvaltningschef. Hälso- och sjukvårdsnämnden delegerar till förvaltningschefen att på nämndens vägnar vid behov återta delegation från övriga delegater (se beslut HSN 408) Förklaringar Gruppering av arbetsuppgifter följer systemet med Arbetsidentifikation kommun och landsting (AID) A. Chef direkt underställd alternativt ansvarar inför politisk nämnd/styrelse. Har ett övergripande verksamhets-, ekonomi och personalansvar. Här avses hälso- och sjukvårdsdirektören. B. B 1. Sjukvårdschef B 2. Chef på mellanchefsnivå som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar och ett övergripande ansvar inom sitt verksamhetsområde. Här avses tandvårdschef, resursområdeschefer, verksamhetsområdeschefer, kvalitetschef, chef för kansli och ledningsstöd. C. Första linjens chef som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar och ett övergripande ansvar inom sitt verksamhetsområde. Här avses enhetschefer.

120 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 3(8) Förslag HSN 2011/1 1. Personalansvar Delegat Aktivitet A B1 B2 C Övrigt, förtydligande Organisationsförändring inom förvaltningen Organisationsförändringar inom egen verksamhet Inrättande, utökning och indragning av befattning Anställning, tillsvidare och tidsbegränsade samt förändring av sysselsättningsgrad Ingå kollektivavtal angående turlista enligt LAS Lönesättning av nyanställd personal enligt avtal och riktlinjer x Anmäls till HSN x x x x Organisationsförändring ska godkännas av överordnad chef x x x x Ska godkännas av överordnad chef x x x x Anställning ska godkännas av överordnad chef x x x x x Enligt regionens riktlinjer i samråd med PA-konsult. Godkännas av överordnad chef. Löneförändring under löpande avtalsperiod x Enligt regionens riktlinjer, blankett Avstängning x x x x Enligt regionens riktlinjer. Anmäls till HSN Disciplinpåföljd x x x x Enligt regionens riktlinjer Anmäls till HSN Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av arbetsbrist Avskedande från anställning x Enligt regionens riktlinjer Anmäls till HSN Godkännande av entledigande på medarbetares egen begäran x x x x Enligt regionens riktlinjer Beslut om omplacering inom förvaltningen x Med rätt att vidaredelegera till personalchef

121 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4(8) Förslag HSN 2011/1 Beslut om omplacering inom verksamhetsområde x x Beslut om sjukintyg från första dagen x x x x Underrättelse om omreglering av sysselsättningsgrad vid partiell sjukersättning x x x x Enligt regionens riktlinjer Beslut om särskild avtalspension (SAP) och avgångsvederlag x Enligt regionens riktlinjer Rehabiliteringsansvar x x x x Enligt regionens riktlinjer Ledigheter som regleras i lagar och avtal x x x x Enligt regionens riktlinjer (semester, föräldraledighet, studieledighet, militärtjänstgöring mm) Ledigheter för offentliga förtroendeuppdrag x x x x Enligt regionens riktlinjer Ledighet med lön för enskilda angelägenheter Ledighet med eller utan lön vid fackligt förtroendeuppdrag och facklig utbildning Ledighet med lön inom landet för studier, kurser och konferenser under högst 7 dagar; Ledighet med lön utomlands för studier, kurser och konferenser under högst 7 dagar; Beslut om att tillåta eller förbjuda bisyssla Beslut om kvarstående i befattning efter 67 år x x x x Enligt regionens riktlinjer x x x x Enligt regionens riktlinjer x x x x x x x Enligt regionens riktlinjer Hälso- och sjukvårdsdirektör med rätt att vidaredelegera till personalchef

122 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5(8) Förslag HSN 2011/1 2. Arbetsmiljöansvar Delegat Aktivitet A B1 B2 C Övrigt, förtydligande Svara för arbetsmiljöarbetsuppgifter i enlighet med lag och förordning om arbetsmiljö, allmänna föreskrifter, regionens arbetsmiljöpolicy och riktlinjer inom arbetsmiljöområdet x x x x Enligt gällande arbetsmiljödelegation 3. Samverkan Delegat Aktivitet A B1 B2 C Övrigt, förtydligande Förhandling enligt MBL 11-13,19 och 38 i ärenden som avser förvaltningen Förhandling enligt MBL 11-13, 19 och 38i ärenden som avser sjukvården eller tandvården x Med rätt att vidaredelegera till personalchef x x Sjukvårdschef respektive tandvårdschef Förhandling enligt MBL 11-13, 19 och 38 i ärenden inom en verksamhet x x Förhandlingar enligt MBL 14 x Med rätt att vidaredelegera till personalchef Information enligt MBL 19 x x x x Organisera och genomföra arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal enligt regionens samverkansavtal och särskild fördelning av arbetsmiljöuppgifter Organisera och genomföra samverkan enligt regionens samverkansavtal enligt särskild fördelning av arbetsmiljöuppgifter. x x x x x x x x Samverkan sker på den nivå som beslutar ärendet

123 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 6(8) Förslag HSN 2011/1 4. Ekonomi- och förvaltningsärenden Delegat Aktivitet A B1 B2 C Övrigt, förtydligande Utse attesträttsinnehavare, fortlöpande revidering under året inkl upphävande av attesträtt Attestera på samtliga ansvar inom förvaltningen x x Nämnden fastställer årligen förteckning över attesträttsinnehavare Med rätt att vidaredelegera till ekonomichef Med rätt att vidaredelegera till ekonomichef Attestera på samtliga ansvar inom verksamheterna x x Attestera på samtliga ansvar inom enheten x Besluta om rätt till innehav av kreditkort Besluta om att tilldelade resurser inom given budgetram får utnyttjas d.v.s. handla varor eller tjänster enligt Lag om offentlig upphandling Besluta om att fördela och omdisponera driftbudget inom budgetansvaret Disponering av investeringsmedel enligt fastställd investeringsplan x x x x x x x x x x Med rätt att vidaredelegera till chef kansli- och ledningsstöd Avskriva fordran x Med rätt att vidaredelegera till ekonomichef Avvikelse av fastställda taxor/avgiftsbestämmelser i särskilda fall Tecknande av avtal, som inte är upphandling eller ramavtal, för hälso- och sjukvårdsförvaltningen x x Med rätt att vidaredelegera till sjukvårdschef, tandvårdschef

124 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 7(8) Förslag HSN 2011/1 Aktivitet A B1 B2 C Övrigt, förtydligande Direktupphandling, varor eller tjänster som ej finns på ramavtal, om värdet understiger den fasta beloppsgränsen enl. LOU som 2012 uppgår till kr. x x x Avtalsansvarig 1 : Den som genomfört upphandlingen Offentlig upphandling (LOU), om värdet överstiger den fasta beloppsgränsen enl. LOU, som 2012 uppgår till Upphandling av konsulttjänster och serviceavtal inom medicinsk verksamhet inom förvaltningen över beloppsgränsen för direktupphandling. Upphandling av konsulttjänster, tjänster för behov inom förvaltningen, t.ex. IT-tjänster över beloppsgränsen för direktupphandling. Upphandling av vårdgivartjänster, tjänster för behov inom förvaltningen, t.ex. avtal med privata vårdgivare över beloppsgränsen för direktupphandling. Upphandling av konsulttjänster, för utbildning inom förvaltningen över beloppsgränsen för direktupphandling. Upphandling av varor för behov inom enhet mindre än ett prisbasbelopp Beslut om konkurrensutsättning av verksamhet Teckna avtal Läkemedelsprövningar Revidering av förteckning över verksamhetschef (enligt SOSFS 1998:13) Planeringsansvar i enlighet med tandvårdslagen 8 Beslut om tandvård åt särskilda patientgrupper enligt hälso- och sjukvårdstaxan x Avtalsansvarig: Den som genomfört upphandlingen, alt kontaktperson mot leverantör x x Avtalsansvarig: VO/RO-chef x x 2 Avtalsansvarig: Den som genomfört upphandlingen, alt kontaktperson mot leverantör x x 3 Avtalsansvarig: Den som genomfört upphandlingen, alt kontaktperson mot leverantör x x 4 Avtalsansvarig: Den som genomfört upphandlingen, alt kontaktperson mot leverantör x x x x x x x x Beslut fattas av HSN Personalchefen Tandvårdschef Tandvårdssamordnare 1 Avtalsansvarig: Ansvarig för uppföljning av avtalet 2 Chef för kansli och ledningsstöd 3 Beställarchef 4 Kvalitetschef

125 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 8(8) Förslag HSN 2011/1 5. Övrigt Delegat Aktivitet A B1 B2 C Övrigt, förtydligande Utlämnande och sekretessprövning av handlingar som hänskjutits till hälso- och sjukvårdsnämnden Arkivansvar (enligt arkivlagen SFS 1990:782) x Med rätt att vidaredelegera (Verksamhetsområdeschef /Resursområdeschef utser arkivredogörare) Samordning av utredningar i patientsäkerhetsärenden, inklusive anmälan enligt Lex Maria SOSFS 2005:28 till Socialstyrelsen x x Chefläkare Uthyrning av lokaler x Chef för kansli och ledningsstöd Ansvar för medicintekniska produkter på Gotland enligt Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:1 (M) Flygplatschef för Helikopterflygplats Visby lasarett x x x Verksamhetschef enligt författningar x Chef för kansli och ledningsstöd Personuppgiftsombud i enlighet med PuL x Chef för kansli och ledningsstöd

126 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lena Karlsson personalchef Ärendenr HSN 2012/508 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 november 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kompetensförsörjningsplan Förslag till beslut Informationen godkänns. Bakgrund Det finns krav att hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska ha en kompetensförsörjningsplan samt att göra en årlig revidering. I år har en ny plan tagits fram. Detta är en viktig del i arbetet med att rekrytera och behålla befintliga medarbetare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Karlsson personalchef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

127 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lena Karlsson, personalchef Kajsa Lingström, utbildningsledare Ärendenr HSN 2012/508 1 (12) Handlingstyp Kompetensförsörjningsplan Datum 30 november 2012 Kompetensförsörjningsplan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

128 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/508 2 (12) Region Gotland Inledning... 3 Arbetsprocess enligt (SS :2009) Identifiera behov... 4 Personalstruktur... 4 Tillsvidare- och visstidsanställda (månadsavlönade) medarbetare i oktober Intern kartläggning... 5 Svårrekryterade grupper... 5 Kommande pensionsavgångar... 7 Omvärldsanalys Attrahera, behålla och rekrytera nya medarbetare... 9 Strategisk rekrytering... 9 Yrkesval... 9 Verksamhetsförlagd utbildning... 9 Vidareutbildning av sjuksköterskor... 9 AT- och ST-tjänstgöring... 9 KARGO-avtalet Kompetensutveckling Interna strukturer och resurser Karriärmöjligheter Bilaga Bilaga 2.13 Bilaga 3.14

129 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/508 3 (12) Region Gotland Inledning Syftet med innevarande kompetensförsörjningsplan är att skapa systematik i arbetet och skapa ett tydligt underlag för beslut kring kompetensförsörjningsåtgärder. Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Behoven på kort sikt handlar om att klara krav, åtaganden och kunna leverera med god kvalitet. Behoven på lång sikt handlar om att skapa förutsättningar för att utveckla, göra nytt och annorlunda. Arbetsprocess enligt (SS :2009)

130 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/508 4 (12) Region Gotland 1. Identifiera behov Personalstruktur Förvaltningen har ett 50-tal olika yrkeskategorier varav sjuksköterskorna är den största gruppen med knappt 400 medarbetare. Andra stora yrkesgrupper är cirka 200 undersköterskor, cirka 150 läkare och ett 80-tal läkarsekreterare. Exempel på övriga yrkeskategorier är: arbetsterapeuter audionomer barnmorskor biomedicinska analytiker chefssekreterare dietister kuratorer logopeder medicintekniska ingenjörer psykologer projektledare receptionister sjukgymnaster systemförvaltare tandläkare tandhygienister tandsköterskor tolkar verksamhetsutvecklare Tillsvidare- och visstidsanställda (månadsavlönade) medarbetare i oktober 2012 Antalet tillsvidare- och visstidsanställda, alla med månadsanställning, uppgår till 1297 medarbetare i oktober Motsvarande siffra för oktober 2011 var 1325 medarbetare. Kvinnorna utgör 84 % av de anställda. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i förvaltningen är 95 %. Den genomsnittliga åldern i förvaltningen är 48,1 år och 25 % av de anställda är under 40 år. Antal tillsvidare- och visstidsanställda Antal tillsvidare- och visstidsanställda Kvinnor Män Totalt 84 % (1083) 16 % (214) Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor Män Totalt Genomsnittlig sysselsättningsgrad 94,8 % 96,5 % 95 % Medelålder Kvinnor Män Totalt Medelålder 48,3 år 47,3 år 48,1 år

131 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/508 5 (12) Region Gotland Åldersfördelning Åldersgrupp Totalt Procent 0-29 år 85 7 % år % år % år % 60- år % Intern kartläggning Under hösten har det gjorts en kartläggning av kompetens och kompetensbehov i de verksamheter som har sjuksköterskor. Flera chefer uttrycker att Vårdens komplexitet ökar Patientbesöken på en del verksamheter ökar Nya arbetsuppgifter som sjukdomsförebyggande metoder tillkommer Vakanta tjänster inom bristområden De tekniska kraven ökar vilket ger behov av nya kompetenser. Svårigheten att rekrytera vissa specialfunktioner ställer krav på ett nytt sätt att tänka kring olika arbetsuppgifter. Inom flera av våra verksamheter är det ibland endast en eller ett par medarbetare som har en viss kompetens. Detta kräver en god planering men kan heller inte alltid förutses. Att lyckas rekrytera och behålla dessa smala specialområden är en stor utmaning för hälso- och sjukvården. Svårrekryterade grupper Nedan anges Trender och prognoser 2011 Statistiska centralbyrån, SCB. Läkare Det är i dag brist på läkare. Efterfrågan på läkare väntas öka under de närmaste åren, delvis beroende på att antalet äldre i befolkningen ökar. Under samma tidsperiod kommer pensionsavgångarna bland läkarna att vara stora eftersom varannan är över 50 år.

132 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/508 6 (12) Region Gotland Sjuksköterskor Tandläkare Biomedicinska analytiker Tandsköterskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Undersköterskor I dag råder det brist på både specialistsjuksköterskor och yrkeserfarna sjuksköterskor utan specialistkompetens. Med nuvarande utbildningsdimensionering beräknas antalet personer i arbetskraften med en sjuksköterskeexamen öka men understiga det uppskattade behovet, vilket betyder att det finns risk för fortsatt brist på sjuksköterskor. Stora pensionsavgångar är att vänta inom tandläkarkåren eftersom nästan tre fjärdedelar är 45 år eller äldre. Med oförändrad dimensionering av utbildningen beräknas tillgången på tandläkare minska fram till år Pensionsavgångarna är stora under prognosperioden. Nästan 75 procent kommer att gå i pension fram till år Tillgången på personer med denna utbildning beräknas därför bli halverad fram till år Kan bli en stor brist på personer med denna utbildning. Stor brist då man antar att behovet av tandsköterskor år 2030 är ca och tillgängliga utbildade Utbildningsplatserna täcker inte behovet. Viss risk för brist, då antalet äldre beräknas öka behovet. Efterfrågan och tillgång bedöms i balans. Beräknas bli mycket stor brist på personer med gymnasial vård/omsorgsutbildning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser även problem med att rekrytera följande grupper: Läkarsekreterare och tandsköterskor här ser vi vissa svårigheter i rekryteringen, utbildningen till läkarsekreterare och tandsköterska är en kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning) som inte finns på Gotland. Psykologer det är brist i hela Sverige men framförallt på mindre orter. Psykologer eller vidareutbildade sjuksköterskor med kognitiv beteende kompetens är svårrekryterade och utbildningen är resurskrävande.

133 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/508 7 (12) Region Gotland Kommande pensionsavgångar Under de närmaste 10 åren uppfyller ca medarbetare den tidigare pensionsåldern 65 år. Se Bilaga 1. Det är nu möjligt att arbeta kvar till 67 år, men flertalet väljer att avgå med pension vid 65 års ålder. Nedan redovisas de yrkesgrupper som har flest pensionsavgångar. Läkare Under perioden uppfyller 17 överläkare och distriktsläkare åldern 65 år. Tio år framåt är siffran 49 överläkare och distriktsläkare som passerat 65 års ålder. Vi kan se att läkargruppen är en sådan yrkesgrupp som stannar kvar några år efter 65 års ålder och arbetar. Läkarsekreterare Idag har vi ca 80 läkarsekreterare anställda och varje år går ca 4 stycken i pension. Sjuksköterskor Under 2012 uppfyller 10 stycken av våra sjuksköterskor åldern 65 år. År 2020 är det 19 stycken som blir 65 år. Åren däremellan är det väldigt ojämnt antal som blir 65 år. Undersköterskor, barnsköterskor och skötare Bland undersköterskor, barnsköterskor och skötare går ca 4 stycken varje år i pension och år 2022 är det en topp med 17 stycken som blir 65 år. Tandsköterskor Av 45 tandsköterskor har vi ingen pensionsavgång i år 2012 men kommande år har vi i snitt 2-3 stycken som uppfyller pensionsåldern 65 år. Omvärldsanalys Demografi Gotland: Andelen äldre personer ökar och andelen 20 åringar minskar vilket kanske kan ge ökade behov av sjukvårdens insatser. De närmaste 10 åren är det framför allt åringarna som ökar och de nästföljande 10 åren åringarna. Gruppen beräknas vara friskare och mer aktiva än dagens, men den allt större gruppen äldre-äldre har stort behov av vård. Sverige: Åren ökar 65+ med ca 50 procent eller med nästan Den största procentuella ökningen står de allra äldsta för, 90+ ökar med 125 procent. UR Befolkningsprognos för Sverige Demografikonsulten Åke Nilsson

134 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/508 8 (12) Region Gotland Morgondagens behov Sjukvården blir allt mer specialiserad och kvalificerad och med en hög förändringstakt. Kraven från patienter och anhöriga ökar samtidigt som tillsynen från myndigheterna ökar. En ständig utveckling av nya former av IKT(informations- och kommunikationsteknologi) skapar nya former av diagnostisering och behandling. Vården kommer i högre grad att bedrivas i öppenvård och i hemmet och blir alltmer avancerad. Ur Delrapport sep 2012 Uppsala Universitet IFV Framtidsprognos yrken Inom vårdområdet uppger arbetsgivarna att det är en betydande brist på sökande sjuksköterskor med vidareutbildning inom anestesi-, intensiv-, operationssjukvård samt sökande med receptarieutbildning och psykologutbildning. Bristen är som störst på sökande med läkarutbildning. (Ur SCB:s Information om utbildning och arbetsmarknad 2011:3)

135 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/508 9 (12) Region Gotland 2. Attrahera, behålla och rekrytera nya medarbetare Strategisk rekrytering Förvaltningen arbetar med att få en bättre struktur på det strategiska rekryteringsarbetet för läkare och sjuksköterskor. Inom Tandvården finns upparbetade rutiner. Bilaga 2 Årshjul läkare Bilaga 3 Årshjul sjuksköterskor Yrkesval Förvaltningen tar emot PRAO-elever från årskurs 8 i samarbete med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen för att locka ungdomar att söka sig till vårdyrkena och omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Årligen genomför regionen en yrkesmässa med information till gymnasieungdomar som går tredje läsåret. Förvaltningen deltar med yrkesambassadörer som berättar om bland annat sina yrkesval och utbildningsvägar samt svarar på ungdomarnas frågor. Förvaltningen besöker olika lärosätens arbetsmarknadsaktiviteter framför allt för läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Verksamhetsförlagd utbildning Regionen tar emot studenter från flera utbildningsanordnade och har ett avtalsreglerat åtagande för sjuksköterskeutbildningen som Karolinska Institutets filial på Högskolan Gotland. Vi ansvarar för verksamhetsförlagda utbildningsperioder samt klinisk färdighetsträning på KTC. Karolinska delfinansierar KTC och klinisk adjungerande adjunkter. Vidareutbildning av sjuksköterskor Förvaltningen har under flera år finansierat vidareutbildning av sjuksköterskor. Just nu pågår ett arbete med att se över finansieringsmodellen samt urvalsprinciperna för att få betald vidareutbildning/specialistutbildning för att klara det framtida behovet. AT- och ST-tjänstgöring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett välutvecklat system för AT- och STtjänstgöring av läkare med studierektorer och utbildningsprogram.

136 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/ (12) Region Gotland KARGO-avtalet Enligt KAGO-avtalet ska samverkan med Karolinska inom utbildning, forskning och utveckling ske både inom bassjukvård och inom högspecialiserad vård. Kompetensutveckling En stor del av utbildningsinsatserna görs inom ramen för varje verksamhet. Budget för detta ligger i den ordinarie verksamhetsbudgeten och är fördelad enligt fördelningsnyckel per profession som beslutats av sjukvårdsledningen. För tandvården ligger det mesta av budgetmedlen avsedda för utbildning inom respektive kliniks budget och en mindre summa är avsatt central för övergripande utbildningar. Interna strukturer och resurser Medicinskt fackbibliotek med databaser Utbildningsråd Kliniskt träningscentrum Mun- och käkcentrum (nischutbildning av tandläkare) Seminarier Professionsforum Intern kunskapsöverföring Karriärmöjligheter Arbetsmarknaden för medicinskt utbildad personal på Gotland är begränsad. Hälso- och sjukvården på Gotland saknar akademisk anknytning och därigenom möjligheter för andra tjänster som är traditionella karriärvägar för flera av våra yrkesgrupper som exempelvis lektorat och forskningstjänster. Regionens program för Vägen till ledarskap är ett ledarorienteringsprogram som vänder sig till kommande chefer. I år var det många sökande till Vägen till ledarskap och åtta medarbetare från HSF har antagits till programmet.

137 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/ (12) Region Gotland Bilaga 1 HSF Pensionsavgångar Beräknad pensionsålder 65 år AID-kod Beskrivning Totalt Ledning, hälso- och sjukvård Ledning, tandvård Ledning, annan Handläggare, övergrip Handläggare, IT Handläggare, upph Handläggare, annan Administratör, övergr Receptionist, telefonist Administratör, vård Administratör, annan Överläkare Distriktsläkare/Spec allm m Psykolog Psykoterapeut Barnmorska, vårdavd Barnmorska, mott Anestesisjuksköterska Distriktssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska IVA-sjuksköterska Operationssjuksköterska Sjuksköterska, allm Sjuksköterska, barn Sjuksköterska, spec Sjuksköterska, specialfunk Sjuksköterska, annan Röntgensjuksköterska Undersköterska, vårdavd Undersköterska, mottagning Barnsköterska Fotvårdsspecialist Skötare, mottagning Skötare, vårdavdelning Biomedicinsk analytiker Andra specialiteter Tandläkare, allm Specialisttandläkare Tandsköterska

138 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/ (12) Region Gotland Tandhygienist Tandvårdsarbete, annat Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped Audionom Syn-, hörsel- och talpedagog Dövtolk/Teckenspråkstolk Dietist Rehabiliterings Kurator Specialpedagog Bibliotekarie Ingenjör, hälso- och sjukvård Tekniker, IT Måltidspersonal Lokalvårdare/städare 1 1 Totalt

139 Bilaga 2 December November Ta fram ett mini ATprogram Skapa en intressant hemsida, svensk o engelsk version, kontinuerligt uppdatera Läkarstämma 2013 Planering sommarrekrytering Annons på Destination Gotland under jul och nyår, lediga jobb eller "bara" något om HSF Nytt marknadsföringsmaterial, broschyr + övrigt, på svenska o engelska Januari Arb.markn.dag läkarstud Brev till tidigare vikarier iför sommaren Februari Arb.markn.dag läkarstud Utländsk rekrytering Kontinuerlig annonsering internetsidor tex internmedicin, studentliv Ajourhålla rekryteringsbehovet Oktober Framtidsdagen gymnasieelever "Tack-brev" till sommarvikarierna Arb.markndagar läkarstud Marknadsföring / Läkarrekrytering 2012/2013 Mars Uppföljning arb marksnadsdagar September Besöka utländska lärosäten (där det finns svenska läkarstudenter) Augusti Bearbeta vikarierna Juli Bearbeta vikarierna Juni Maj Karriärkväll/dag Stockholm Annons på DG under Kristihim.veckan, lediga jobb eller "bara" något om HSF April Annons på Destination Gotland under påskveckan, lediga jobb eller "bara" något om HSF

140 Bilaga 3 Oktober Träff med sskstudenter, 6:e termin Framtidsdagen grundskole- /gymnasieelever "Tack-brev" till sommarvikarierna September November Planering sommarrekrytering Skapa en intressant hemsida, svensk o engelsk version, kontinuerligt uppdatera December Annons på Destination Gotland under jul och nyår, lediga jobb eller "bara" något om HSF Nytt marknadsföringsmaterial, broschyr + övrigt, på svenska o engelska Julkort, semvik Marknadsföring / rekrytering sjuksköterskor 2012/2013 Januari Planering bostäder inför sommaren Februari "Förfrågnings-brev" till tidigare vikarier ang sommarjobb Utskick till utbildningsorter Träff med sskstudenter, 6:e termin Mars Besöksdagar utbildningsorter "Bjuda in"-dagar Reportage Gotlandsguiden Kontinuerlig annonsering internetsidor t ex internmedicin, studentliv Ajourhålla rekryteringsbehovet Augusti Behålla/Bearbet a vikarierna Juli Behålla/Bearbeta vikarierna Juni Maj Annons på DG under Kristihim.veckan, lediga jobb eller "bara" något om HSF April Annons på Destination Gotland under påskveckan, lediga jobb eller "bara" något om HSF

141 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ärenden HSN 2012/492 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 19 november 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende anhörigstöd Förslag till beslut Överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende anhörigstöd fastställs Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen 5 kap 10, ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en långvarigt sjuk eller äldre närstående eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning. Enligt Hälsooch sjukvårdslagen 2c, har hälso- och sjukvården en lagreglerad uppgift att förebygga ohälsa, sjukdom eller skada. Anhöriga som hjälper en närstående som inte längre klarar vardagen på egen hand har rätt att få stöd. Om stressoch arbetsbelastningen blir för hög finns det risk att de anhöriga drabbas av sjukdom och ohälsa. Syfte Skapa en varaktig rutin mellan förvaltningarna så att kontakt tas i tidigt skede med anhöriga för att ge information och erbjuda stöd. Samverka för att anhöriga ska få adekvat information när de utför insatser till närstående. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson tf hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Ohlsson Kvalitetschef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

142 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp Överenskommelse 1 (2) Anhörigstöd Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende samverkan kring stöd till anhöriga. Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen 5 kap 10, ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en långvarigt sjuk eller äldre närstående eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning. Enligt Hälsooch sjukvårdslagen 2c, har hälso- och sjukvården en lagreglerad uppgift att förebygga ohälsa, sjukdom eller skada. Anhöriga som hjälper en närstående som inte längre klarar vardagen på egen hand har rätt till att få stöd. Om stress- och arbetsbelastningen blir för hög finns det risk att de anhöriga drabbas av sjukdom och ohälsa. Syfte Skapa en varaktig rutin mellan förvaltningarna så att kontakt tas i tidigt skede med anhöriga för att ge information och erbjuda stöd Samverka för att anhöriga ska få adekvat information när de utför insatser till närstående Samverkan All personal inom vård och omsorg har ett ansvar för att uppmärksamma anhöriga, som utför eller kommer att utföra insatser till närstående, så att möjlighet till stöd erbjuds. Socialförvaltningen erbjuder resurs i form av anhörigkonsulent och anhörigombud vars uppgift är att informera och ge stöd individuellt och i grupp. Vid enstaka tillfällen behövs speciell sakkunskap, till exempel medicinsk, ifrån hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Möjligheten ska finnas att personal med sådan kompetens ställs till förfogande för att ge information i anhöriggrupper som socialförvaltningen arrangerar. Dokumentnamn Övergripande Överenskommelse HSN SON Framtagen av: Barbro H Ronsten Elisabet C Ekman Godkänd avl HSN resp SON Upprättat 2012 Version. 1 Webbplats

143 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Region Gotland 2 (2) Rutin Information om anhörigstöd ska lämnas till anhöriga där behov kan förutses. Blanketten Intresseblankett för anhörigstöd användas när kontakt förmedlas till anhörigstödet. Medgivande från anhörig måste inhämtas. Socialförvaltningen ansvarar för att registrera hur många anhöriga som kontaktats genom intresseblanketten. Uppföljning Uppföljning av överenskommelser sker årligen i samband med bokslut inom socialförvaltningen.

144 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2012/415 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 20 november 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Skandionkliniken Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden rekommenderar regionstyrelsen att godkänna föreliggande samarbetsavtal om vård vid Skandionkliniken. Bakgrund Cancerfondens utredning Den framtida cancervården publicerades i slutet av I denna bedömdes att protonstrålning av cancer var nästa utvecklingssteg för strålbehandling av cancer. Protonbestrålning ger i jämförelse med traditionell fotonbestrålning större möjlighet till bot och mindre risker för biverkningar. En nationell utredning av cancerläkare och sjukhusfysiker utvärderade möjligheterna att bygga en protonbehandlingsenhet i Sverige. Utredningen publicerades 2003 och rekommenderade en nationell anläggning för behandling av patienter med protoner skulle realiseras. Efter utredning av organisationsform bildades ett kommunalförbund med syfte att upphandla och driva en anläggning för protonbehandling. Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (KAS) konstituerades 31 augusti 2006 och medlemmar är Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Örebro läns landsting. Kommunalförbundet styrs av en direktion med en ledamot och en ersättare från respektive medlemslandsting/region. Till kommunalförbundet är kopplat ett medicinskt råd bestående av en cancerläkare och en sjukhusfysiker från vart och ett av landets sju universitetssjukhus samt ett tjänstemannaråd med en representant från Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

145 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/415 2 (3) respektive stiftares landsting/region. Dessa råd tjänar som rådgivare till direktionen och förbundsledningen. Anläggningen kommer att kallas Skandionkliniken. Namnet syftar dels på att man använder så kallade skannade strålar dels att anläggningen blir den första i Skandinavien. ion syftar på att joner används i bestrålningen. Klinken började byggas sommaren 2011 och beräknas kunna genomföra sin första patientbehandling vid halvårsskiftet Distribuerad kompetens Arbetssättet kommer att ske med så kallad distribuerad kompetens. Det innebär att respektive universitetssjukhus ansvarar för sina egna patienter när det gäller utredning, dosplanering och uppföljning, där endast strålbehandlingen sker vid Skandionkliniken. Kompetensen att behandla patienterna med protonbehandling kommer att byggas upp på samtliga onkologkliniker vid universitetssjukhusen. En svensk utredning uppskattar att ca 12 % av samtliga patienter kommer att ha så stor extra nytta av protonbehandling att de bör erbjudas behandlingen. Patienter aktuella för behandling finns i alla tumörgruppen. För barn gäller att samtliga barn aktuella för strålbehandling skall erbjudas behandling med protoner. Barngruppen uppskattas till cirka 100 barn per år. Kostnad och finansiering Den årliga kostnaden för kliniken är beräknad till 140 miljoner kronor och ska betalas av landstingen genom dels ett årligt abonnemang och dels en rörlig ersättning för patienter från det egna landstinget. Abonnemangskostnaden för Region Gotland beräknas till kronor från och med Folkmängd 31/ Antal patienter Kostnad Abonnemang Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland

146 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/415 3 (3) Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Stiftarlandstingens abonnemang Bedömning Ett förslag till samarbetsavtal har gjorts som har skickats ut till samtliga landsting. Samarbetsavtalet har förankrats med landstingens ekonomidirektörer och vid landstingens ledningsseminarium. Det är ett nationellt samarbete som hälso- och sjukvårdsförvaltningen ställer sig bakom. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Förslag till samarbetsavtal

147

148

149

150

151

152 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Thomas Kunze Chefläkare Ärendenr HSN 20XX/xx 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 4 december 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ansökan om statsbidrag för Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner ansökan om statsbidrag till RCC Stockholm-Gotland för åren Bakgrund Regionalt cancercentrum (RCC) Stockholm-Gotland utgör en paraplyorganisation underställd hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms Läns Landsting. RCC Stockholm-Gotland är ett av sex regionala cancercentra i Sverige som har tillskapats för att implementera förbättringar i cancervården i enlighet med nationella cancerstrategin (SOU 2009:11) Inom ramen för RCC har arbetet med att ta fram en regional cancerplan för åren påbörjats under våren som skall vara klar den 14 februari Cancerplanen kommer att föras upp för diskussion och separat beslut i HSN. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Kunze Chefläkare Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

153 Bilaga 3. Budgetmall för statsbidrag till regionala cancercentrum (RCC) ,dnr 33766/2012 BUDGET Namn på sökande RCC/landsting/samverkansorgan: RCC Stockholm Gotland Verksamhetens inriktning 2013 Patientcentrerade kriterier Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer Vårdprocesser Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård Patientens ställning i cancervården Kriterier gällande utbildning, kunskapsstyrning och forskning Utbildning och kompetensförsörjning Kunskapsstyrning Klinisk cancerforskning och innovation Kriterier gällande RCC:s organisation Ledningsfunktion, RCCsamverkan och uppföljning av cancervårdens kvalitet Utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen Nivåstrukturering Aktiviteter Framtagande av informationsmaterial Samarbete och utvecklande av information till primärvård via VISS.nu Terapi konferens palliativ vård pilotprojekt Processledare cirka 26 personer Patientföreträdarutbildning / utveckling av patient och närstående rådet Utveckling av plan för kompetensförsörjning Genomlysning och utveckling av kontaktsjuksköterskeverksamheten Arbete för att samordna kvalitetsregister och biobanker Utveckling av ledning och styrning av cancervårdens processer Konsultstöd Uppföljning av cancerplanen för åren Framtagande av plan för regional nivåstrukturering Beräknad kostnad (summa i kr) Verksamhetens inriktning 2014 Patientcentrerade kriterier Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer Vårdprocesser Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård Patientens ställning i cancervården Kriterier gällande utbildning, kunskapsstyrning och forskning Utbildning och kompetensförsörjning Kunskapsstyrning Klinisk cancerforskning Aktiviteter Framtagande av informationsmaterial Samarbete och utvecklande av information till primärvård via VISS.nu Workshop kompl medicin/ nya behandlingskoncept Processledare cirka 28 personer Patientföreträdarutbildning / utveckling av patient och närstående rådet Utveckling av plan för kompetensförsörjning Utveckling av interaktiva utbildningar inom området cancer rehabilitering Utveckling av samordnad regional utbildning inom vissa delar av cancervården Beräknad kostnad (summa i kr)

154 Bilaga 3. Budgetmall för statsbidrag till regionala cancercentrum (RCC) ,dnr 33766/2012 och innovation Kriterier gällande RCC:s organisation Ledningsfunktion, RCCsamverkan och uppföljning av cancervårdens kvalitet Utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen Nivåstrukturering Arbete för att samordna kvalitetsregister och biobanker Utveckling av ledning och styrning av cancervårdens processer Uppföljning av cancerplanen för åren Konsultstöd Implementering av plan för regional nivåstrukturering Verksamhetens inriktning 2015 Patientcentrerade kriterier Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer Vårdprocesser Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård Patientens ställning i cancervården Kriterier gällande utbildning, kunskapsstyrning och forskning Utbildning och kompetensförsörjning Kunskapsstyrning Klinisk cancerforskning och innovation Kriterier gällande RCC:s organisation Ledningsfunktion, RCCsamverkan och uppföljning av cancervårdens kvalitet Utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen Nivåstrukturering Aktiviteter Samarbete och utvecklande av information och utbildning till primärvård via bla VISS.nu Utvärdering av terapi konferens palliativ vård pilotprojekt Processledare cirka 30 personer Fortsatt utveckling av patientföreträdarutbildning / utveckling av patient och närstående rådet Utvärdering av plan för kompetensförsörjning Utvärdering av samordnad regional utbildning inom vissa delar av cancervården Arbete för att samordna kvalitetsregister och biobanker Implementering av nya modeller för ledning och styrning av cancervårdens processer Konsultstöd Uppföljning av cancerplanen för åren samt framtagande av plan för Utvärdering och utveckling av plan för regional nivåstrukturering Beräknad kostnad (summa i kr) Beräknade intäkter (belopp i kr) 2014 (belopp i kr) 2015 (belopp i kr) Egen finansiering indikativ indikativ Annan finansiering: Gotland indikativ indikativ Statsbidrag via Socialstyrelsen Okänt Okänt Okänt Summa beräknade intäkter (exkl. statsbidrag via Socialstyrelsen)

155 Bilaga 3. Budgetmall för statsbidrag till regionala cancercentrum (RCC) ,dnr 33766/2012 Beräknade kostnader (totalt) (belopp i kr) 2014 (belopp i kr) 2015 (belopp i kr) Summa (belopp i kr) Lönekostnader Lokalhyra Resor Köpta tjänster, material, hyrd utrustning Annonsering och marknadsföring Kost och logi Kontorsmaterial, telefon m.m Utrustning Trycksaker Summa beräknade kostnader Plats för kommentarer: Kostnadernas fördelning för är beroende av kommande beslut i SLL och Region Gotland vad avser den regionala Cancerplanen Lönekostnader: Sammanlagda personalkostnader, d.v.s. fast och tillfällig personal samt arvoden och övriga ersättningar Lokalhyra: Lokaler som används för ändamålet, fasta och tillfälliga t.ex. kontor, möteslokaler Resor: Endast resekostnader d.v.s. kostnader för olika färdsätt. OBS! Ej andra förrättningskostnader, t.ex. kost Köpta tjänster, material, hyrd utrustning: Material och förbrukningsvaror, tillfällig lokalhyra t.ex. vid externa workshops, konferenser mm samt kostnad för hyrd utrustning Annonsering och marknadsföring: Annonser och övrig marknadsföring. OBS! Ej lönekostnader Kost och logi: Kost och logi vid resor t.ex. studiebesök, planeringar m.m. Kontorsmateral, telefon m.m.: Kontorsmaterial och andra förbrukningsvaror Utrustning: Inköp av utrustning Trycksaker: Framtagande av trycksaker, filmer m.m.

156 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 Ansökan om statsbidrag för Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland (Dnr 33766/2012 socialstyrelsen) Sammanfattning Regionalt cancercentrum (RCC) Stockholm Gotland har varit i full verksamhet med ordinarie chef sedan RCC Stockholm Gotland utgör en fristående verksamhet med central placering i landstingens hälso- & sjukvårds organisation med en tydlig ledningsstruktur och är i linje under den gemensamma samverkansnämnden för Stockholm Gotland. Ansvarig chef ingår i landstingets centrala ledning för Hälso- & sjukvården i Stockholms läns landsting (SLL) vilket ger stora möjligheter att aktivt medverka till att utvecklingen i regionen leder till fullföljande av målen för den nationella och regionala cancerstrategin. En total genomlysning av den tidigare organisationen och verksamheten vid Onkologiskt centrum (OC) har genomförts. Med den nya organisationen har verksamheten nu optimerats för en bättre samverkan med vården och sjukvårdsförvaltningarnas olika delar för att bättre kunna stödja målsättningarna enligt den nationella och regionala cancerstrategin. Organisationen är nu utformad för att möjliggöra ett tydligt patientfokus och helhetstänkande i cancervårdens alla delar. Uppdraget förutsätter samverkan med en mångfald av aktörer inom vård och forskning och är beroende av en vilja till samarbete över professionella och invanda organisatoriska gränser inom regionen och med andra RCC i landet. Denna samverkan underlättas av den befintliga organisationen med rådgivande enheter för sjukvårdens aktörer genom det kliniskt- och vetenskapliga rådet med representanter för alla aktörer inom sjukvård och akademi inom cancerområdet. Målet är att RCC ska bidra till att stärka forskning och utvecklingsarbetet kring cancerpatienterna. RCC Stockholm Gotland ingår sedan 2012 i de rådande organisationsstrukturerna där StratCan inom Karolinska har en viktig roll för regionens cancerforskning. Genom de 24 processledarna med deltidstjänstgöring på RCC och kvarvarande huvudarbetsuppgifter hos respektive vårdgivare finns en direkt interaktion med vården. En större delaktighet från vårdens olika delar och en ökad kunskapsbas erhålls också genom att de flesta vårdprocesser leds av både läkare och sjuksköterskor från de olika aktuella vårdgivarna. Vissa processer leds även av andra yrkesgrupper. Förbättringsarbetet är inte enbart fokuserat mot enskilda delar eller diagnoser utan ska även betrakta den sammanhängande vårdprocessen som ska ge mervärde för patienten från primärvård till riks- och regionsjukvård och till livets slut eller till ett eget avslutande av kontakter med sjukvården. En regional Cancerstrategi för de kommande åren antogs i december 2011 av de politiska beslutsinstanserna inom SLL och Region Gotland (bilaga A). Arbetet med att konkretisera den regionala Cancerstrategin till en regional kunskapsbaserad Cancerplan påbörjades under våren Cancerplanen ska vara konkret för patienter, anhöriga, medarbetare och alla presumtiva vårdgivare i den mångfald som Stockholm och Gotland erbjuder. Detta ställer stora krav på samverkan och interaktion med vårdens alla delar - inkluderande den akademiska som Karolinska institutet, och den hälso- och sjukvårdsförvaltning som RCC Stockholm har som sin närmaste omgivning. 1 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

157 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 Den regionala cancerplanen med delprojektet bröstcancer 4D är väl beskriven i bifogade delrapporter (bilaga B, C). Där framgår att en slutrapport ska inlämnas Cancerplanen inkluderar alla aspekter av den nationella cancerstrategins tio punkter. Efter beslut i de olika ansvariga organen inom Region Gotland och SLL beräknas implementeringsarbetet att påbörjas under våren/sommaren 2013 där RCC har ett huvudansvar. Den centrala placeringen i landstingens organisation underlättar detta arbete. Denna regionala plan kommer att utgöra basen för hur den framtida cancervården ska genomföras och bedrivas inom regionen. Den ska även anpassas till regionens övriga framtida sjukvårdsstruktur. Under 2013 kommer verksamheten att konsolideras med fokus på att stärka de olika regionala men även nationella patientcentrerade vårdprocesserna i samverkan med övriga RCC. Arbetet ska fortsätta för att finna vägar till en än mera kunskapsstyrd cancervård inriktad till att stärka patientens ställning för att cancervården ska bli säkrare, mer jämlik och effektivare. Aktiva åtgärder som att göra mammografiscreeningen avgiftsfri under 2012 inom regionen har visat sig att öka deltagandet från mindre ekonomiskt starka grupper. En lyckad implementering av RCC konceptet förutsätter också en väl utvecklad kommunikationsplan. Ett stort arbete läggs nu ner på att stärka den interna såväl som den externa kommunikationen och inkluderar utvecklingen av konceptet e-hälsa för att stärka interaktionsytor inom cancervården och mellan cancervården och övriga samhället. Aktiviteter som genomförts med 2012 års statsbidrag. A. Patientcentrerade kriterier Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer Stockholm-Gotlands regionen har lång erfarenhet av väl organiserade screeningprogram för cervix-, bröst- och kolorektalcancer. Regionen har under många år företrätt Sverige i EU:s screeningnätverk. RCC är fortsatt aktivt i frågor rörande jämlik vård genom att medverka i FoU-insatser för ökad förståelse av omfattning av problematik med deltagande ibland annat screeningverksamheter. Ett aktivt förhållningssätt från Stockholm har bl.a. lett till att cellprovskontrollen och mammografin är avgiftsfri sedan , vilket tagit bort en barriär för deltagande i screening programmet. I Stockholm finns aktiva kvalitetsråd för samtliga screeningprogram med deltagande från samtliga professioner som är involverade i vårdkedjan. Verksamheten monitoreras noggrant och data över t.ex. deltagande, detektionsnivå, stadium, ledtider, typ av operation m.m. diskuteras vid dessa möten med syfte att vidmakthålla en hög kvalitet och omsätta goda erfarenheter från olika sjukhus Inom mammografi har följande genomförts under 2012: Åldersgruppen år omfattas av screening. Avgiften om 140:- har tagits bort. Det finns flera rapporter om att deltagande i screening är lägre i socioekonomiskt svaga grupper. En avgift fungerar då som en barriär. Vi kan redan nu observera förbättringar i deltagande från tidigare kända problemområden. IT-stödet uppgraderades genom att implementera ett nytt boknings- och kallelsesystem som möjliggör för den enskilda kvinnan att se var hennes kallelse finns, vilken tid hon är inbokad, att få en SMS kallelse eller SMS påminnelse och kunna boka om sig via webbaserad lösning. Detta gör att röntgenkliniken slipper ha separata kallelsesystem. Vidare ska hela 2 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

158 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 uppföljningsverksamheten förbättras genom att gå ifrån blankett till webbaserad inrapportering. Inom kolorektalcancer har följande genomförts under 2012: Stockholm- Gotlandsregionen införde, som första region i Sverige, screening i januari 2008 och deltar nu aktivt i planeringen av en nationell studie för screening av kolorektalcancer. Studien samordnas via SKL och leds av professor Rolf Hultcrantz, institutionen för Medicin, Karolinska institutet, med koppling, administrativt stöd och arbetsplats på RCC Stockholm Gotland. Planering pågår för att byta test från guaiac baserat avföringsprov till immunologiskt test. Detta test kommer också att användas inom ovan nämnda studie. Stockholm kommer att känslighetsanpassa provet för en screeningsituation och planerar också att könsanpassa känslighetsnivån då provets känslighet skiljer sig mellan män och kvinnor. Genom detta blir Stockholm först i värden att säkerställa att screening för kolorektal cancer också blir jämlikt. Aktiv medverkan inom International Cancer Screening Network studie med egna arbeten vid nätverksmötet, Sydney oktober Inom Gynekologisk cellprovtagning/hpv-vaccination har följande genomförts under 2012: Prevention av cervixcancer genom regelbunden cellprovtagning av livmodertappen(cervix) är en av de mest framgångrika screeningsverksamheterna inom medicinen. Med kunskap om att en sexuellt överförd infektion med Humant Papillomvirus, HPV är en nödvändig förutsättning för utvecklingen av cervixcancer finns det nya möjligheter för preventivt arbete. Utvecklingen av vaccin mot de vanligaste i livmoderhalscancer förekommande HPV typerna, HPV 16 och 18 ger en unik möjlighet till primärprevention inte bara av livmoderhalscancer utan även av andra urogenitala cancerformer samt cancer i munhåla och svalg som orsakas av HPV 16 infektion. Inom den gynekologiska cellprovtagningen har två stora och omfattande projekt initierats: 1. RCC tog över den gynekologiska cellprovtagningen på Gotland med bokning, kallelser, analys, svarsbrevshantering, rapportering och kvalitetskontroll. 2. HPV-screening infördes fr.o.m för kvinnor mellan 55 och 60 år som får sin sista kallelse. Proven randomiseras på patologlab så att hälften går till HPVanalys, hälften går till cytologisk analys. Både Stockholms och Gotlands kvinnor har omfattats. Med syfte att Sveriges kvinnor ska erbjudas en likvärdig och förbättrad prevention mot cervixcancer skapades 2012 Nationella gruppen för cervixcancerprevention av RCC i samverkan.. I dess uppdrag ingår att tydliggöra den regionala organisationen, ta fram gemensamma kvalitetsindikatorer, definitioner och standarder för god kvalitet. Ett Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention konstituerades den 14juni 2012 och består av två delar; processregistret och analysregistret som ligger till grund för värdering av effektmått, audits och uttag för nationella forskningsprojekt inklusive uppföljning av vaccineffekter. Personuppgiftsansvarig för analysregistret är Karolinska Universitetssjukhuset. Genom denna datainsamling, som görs tillgänglig för brukarna av registret, har man möjlighet till nationella jämförelser, möjlighet att lära av goda exempel och kontrollerat utveckla cervixcancerpreventionen. Ansökan för finansiering av registret har inlämnats till SKL i september Första årsrapporten är utgiven. 3 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

159 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 Regionalt har Stockholms/Gotlands representant kontakter med skolhälsovården och Stockholms läns landsting (SLL)s grupp för catch up vaccinationen. Det kvadrivalenta vaccinet Gardasil togs i juni 2012 in i högkostnadsskyddet. Stockholms läns landsting beslutade i september, som enda landsting i Sverige, att tillhandahålla vaccinet kostnadsfritt för unga kvinnor tom 26 års ålder. RCCs medverkan i utvärderingen av detta är viktigt. Täckningsgraden i skolvaccinationen är i Stockholm drygt 80 % och på Gotland ca 70 %. Täckningsgraden för Catch up -vaccinationen ligger betydligt lägre och diskussion förs mellan RCCs representant och chefsläkare på Gotland om mer aktiva åtgärder för att öka antalet vaccinerade flickor/unga kvinnor. I SLL pågår sedan våren 2012 kampanjen I love me med bl.a. uppsökande hälsoinformatörer i vaccinationsbussar. Arbetet för att öka täckningsgraden i vaccinationsprogrammet och därmed primärprevention av cervixcancer och andra HPV16 och 18 beroende cancerfall är ett viktigt uppdrag för RCC de närmaste åren. En regional enkät för processkartläggning har utförts i oktober Denna kommer att ligga till grund för vidare utveckling av preventionsprogrammet. RCC expertroll inom screening: Socialstyrelsen har under 2012 fått ett vidare uppdrag att skapa generiska riktlinjer för införande av screening. RCC Stockholm Gotland har genom sin erfarenhet av screening fått en expertroll i detta arbete som ska avrapporteras till Socialdepartementet under Screeningverksamheten deltar aktivt i dels ett EU projekt koordinerat från Cambridge med syfte att identifiera högriskindivider som kan behöva intensifierade screeningundersökningar, dels låta lågriskindivider slippa eventuella bieffekter av deltagande såsom överdiagnostik och överbehandling. Deltagande sker också i ett liknande nordiskt projekt. Primärprevention: Inom regionen har RCC tillsammans med avdelningen för epidemiologi och folkhälsa ansvaret för att samordna primärpreventiva insatser vad gäller beteende (alkohol, övervikt, kost, rökning och UV-strålning). I arbetet ingår att gemensamt implementera åtgärder men även ha en plan för att evaluera effekten av olika interventioner. Arbetet från RCC fokuseras på rökning och UV-strålning. Minimera fördröjd cancerupptäckt i primärvård och akutvård. Under 2012 har beslut tagits om att utreda möjligheten att inrätta diagnostiska centra inom Stockholm Gotland, enligt de modellsystem som fungerar i Danmark och har beslutas om att testa i RCC Syd. En arbetsgrupp har utsetts med ordförande från RCC. Diskussioner med ansvariga för primärvården pågår med syftet att skapa riktade utbildningar för personal inom primärvården. Ytterligare insatser inriktas på att mer tydligt definiera primärvårdens roll i cancervårdens vårdprocesser. För Region Gotland har särskilda utbildningsinsatser för läkare inom primärvården planerats. Inom SLL pågår diskussioner om utbildningspaket för primärvården i frågor runt tidig upptäckt och att öka screeningaktiviteten i områden med lågt deltagande. En utbildningsdag om cancer har genomförts under maj För primärvården finns ett webb-baserat beslutsstöd, och för läkemedelsområdet, Området cancer uppdateras för att initiera en utvecklig av verktyget i syftet att främja primärvårdens möjligheter att bidra till tidigare upptäckt av cancer. Inom området tidig upptäckt och primärutredning har ett pilotprojekt startats inom den kolorektala vårdprocessen (bilaga 4D). 4 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

160 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 Onkogenetiskt centrum Ett förslag till uppbyggnad av ett regionalt samordnande onkogenetiskt centrum har utarbetas under ledning av docent Svetlana Lagercrantz och är nu under remissbehandling. Det övergripande målet är att på ett strukturerat sätt arbeta med genetisk cancerprevention och samtidigt bygga en plattform för cancergenetisk translationell forskning för att värna om framtida generationers cancerprevention. Dessutom är målsättningen att vidareutbilda vårdpersonal inom onkogenetik för att öka möjligheten att fånga upp cancerpatienter med potentiellt ärftliga cancerformer. Det finns idag i Stockholms/Gotlands regionen tre enheter som arbetar med onkogenetisk prevention, d.v.s. förebyggande cancerverksamhet på basen av genetiska bedömningar. Dessa verksamheter är inte heltäckande och denna verksamhet når endast de redan informerade familjerna. Men det finns många patienter även inom dessa cancergrupper som har tydlig hereditet men inte uppmärksammas av dagens vårdprocess varför potentiella högrisksläktingar kan förbli oinformerade om att de bör erbjudas möjligheten till ett kontrollprogram. Vårdprocesser Målsättningen med inrättandet av vårdprocesser är att optimera vården runt cancerpatienten och närstående i hela regionen. RCC Stockholm Gotland ska via ett tydligt ansvar till processledare fortlöpande följa vårdprocesserna för regionens cancerpatienter. RCC kommer att arbeta med att kartlägga och definiera processen i sin helhet utifrån med fokus på patientens behov och upplevelser. Vi har tillsatt 24 tumörspecifika processledare för de cancerformer som drabbar många människor och några processledare inom mindre vanliga tumörformer samt för tre generiska processer. Efter förankring i olika sakkunniggrupper, specialitetsråd och bland berörda verksamhetschefer har processledare på mellan % tillsatts. För att säkerställa att arbetet i processerna får en helhetssyn på vården är målet att involvera både läkare och sjuksköterskor som samverkar som processledare för samma process. Från hösten 2012 finns processledare anställda för tumörformerna bröst, kolorektal, lunga, gyn, hud, barncancer, rehabilitering (sjukgymnast), sarkom, head neck, hematologi, cervixcancerprevention, malignitetsutredningar, övre gastrointestinal cancer, palliation, läkemedel och nivåstrukturering. Ytterligare några processer kommer att påbörjas under Lokala processledare för palliation, rehabilitering och tumörprocesser har tillsatts eller är under tillsättning på Gotland. Processledarnas huvuduppgift är att skapa väl sammanhållna vårdprocesser med patienten i fokus och att i sitt arbete bidra till den regionala cancerplanen vad gäller mål och vårdprocessens förankring i vården (bilaga B, C). För att säkerställa detta har processledarna inom RCC Stockholm Gotland engagerat företrädare för respektive patientförening att delta i arbetet med att utveckla processerna. Där har aspekterna om brister runt en jämlik vård och patientmedverkan en hög prioritet. Initialt arbetar processledarna med att kartlägga de befintliga processerna och strukturerna. Kartläggningen syftar till att utifrån ett patientperspektiv identifiera brister och förbättringsområden. En stor utmaning är att i alla avseenden tänka på nya sätt för att förbättra vården och processerna med målet att patienten och de närstående alltid är huvudfokus och att det är genom deras ögon RCC ska mäta sin framgång. Processledarnas arbete och även kontaktsköterskefunktionen kommer definitivt bidra till att öka förståelsen för hur vi kan använda patienter och närståendes erfarenheter och kunskap till att förbättra vården och öka patientsäkerheten. Inom SLL har också nyligen visats att vårdcoacher för multisjuka patienter har ett stort värde för både de enskilda patienterna som för effektivare 5 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

161 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 utnyttjande av samhällets resurser. Inom ramen för processarbetet kommer även HBTQ frågor att belysas. Idag saknas HBTQ perspektivet så gott som fullständigt i alla cancervårdprocesserna vilket är en brist vi avser arbeta med genom riktad utbildning till processledarna i Stockholm Gotland. Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland är initiativtagare och aktivt medverkande till den första nationella processledarkonferensen i Stockholm 6 december De förbättringsområden som kommer att identifieras inom respektive process samt generiskt kommer utgöra grunden för processledarnas fortsatta arbete i regionen. Som ett led i detta görs inom varje område en s.k. SWOT- analys med syftet att hitta förbättringsmöjligheterna och undvika problem. Det pågår även ett intensivt arbete för att förankra föreslagna förbättringsområden bland patientrepresentanter och inom professionen. Samarbeten mellan processerna stimuleras och etableringen av lokala processteam pågår. Fler av processledarna har bistått med kunskap till primärvårdens beslutsstöd Viss.nu, med syftet att öka patienternas möjlighet för tidig upptäckt samt förbättra samarbetet med primärvården. Några av processledarna representerar RCC i arbetsgrupper såsom rehabiliteringsnätverk och utredningar inom regionen och nationellt. Patientsäkerhet RCC:s uppdrag utgår från ett patientperspektiv på cancervården. En del av detta perspektiv är att vården ska vara trygg och säker. Den nya patientsäkerhetslagen ställer krav på att vårdens aktörer ska göra patienterna delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Egentliga mått saknas för att uppskatta hur säker eller osäker cancervården är. Antalet anmälningar till patientnämnd och Socialstyrelsen, liksom antalet av personalen rapporterade risker och tillbud, indikerar att patientsäkerheten kan förbättras även inom cancervården. Patientsäkerhetsarbetet under 2012 har initierats av de olika diagnosprocesserna. I deras uppdrag ingår bland annat att genom processorientering, som syftar till att minska och säkra övergångarna mellan de olika delarna av vårdkedjan och de olika aktörerna, åstadkomma en förbättrad patientsäkerhet. En viktig beståndsdel i patientsäkerhetsarbetet är att utveckla en individuell vårdplan som patienten själv äger vilket bidrar till ökad patientsäkerhet genom att patienten (eller de närstående) själv kan bidra till vården genom att bevaka fullföljandet av planen. På ett mera övergripande plan har RCC inlett samarbete med medicinska staben vid hälso- och sjukvårdsnämnden för att genomföra en översyn av patientsäkerhetsarbetet på övergripande nivå i Stockholms läns landsting. Syftet är att tydliggöra uppdrag, roller och ansvar för ingående aktörer generellt och med hänsyn till kommande års arbete med Patientsäkerhetsmiljarden. Patientsäkerhet på Gotland: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomförde 2011 för första gången en patientsäkerhetskulturenkät till 883 personer med direkt patientkontakt i sjukvården och deras chefer. Svarsfrekvens var 57,2 % - men för enbart läkargruppen så låg, att inga säkra slutsatser om kulturen kunde dras i de läkartäta delarna av sjukvården. Resultaten för hela kohorten angående sammantagen säkerhetsmedvetenhet respektive självskattad patientsäkerhetsnivå var låga (mellan %). Den högsta svarsfrekvensen och de bästa värdena på patientsäkerhetskultur återfanns i resursområde habilitering/rehabilitering. Resultatet redovisades till hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp samt till 6 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

162 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 samtliga då existerande ledningsgrupper i sjukvården. Förvaltningsledningen har efter analys antagit en policy för patientsäkerhetsarbete samt upprättat en handlingsplan för att förbättra patientsäkerhetskulturen (beslut och Förbättringsarbete kommer att följas upp minst tre gånger per år. Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård Ett uppdrag inom RCC Stockholm Gotland är att inventera befintliga resurser för psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård samt att tydliggöra behoven Arbetet har påbörjats på initiativ och under ledning av RCC Stockholm Gotland. Sammankallande för gruppen är Gabriella Frisk från Stockholms onkologi och inkluderar representanter från alla relevanta intressenter inom regionen. Detta kommer att utgöra en del av den regionala cancerplanen, vilket redovisats på annan plats. Det psykologiska stödet och den rehabilitering som idag huvudsakligen finns på onkologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset behöver göras tillgängligt och tydliggöras för hela regionen. En workshop kommer att genomföras 11 december 2012 för professionen och patientföreträdare med syftet att åstadkomma en SWOT - analys. Cancerrehabilitering: Under 2012 har ett arbete med att inventera rehabiliteringsprocessen påbörjats. Likaså har en inventering av cancerpatienternas behov av rehabilitering påbörjats. En rad avgörande frågor har identifierats av processledaren. En dialog pågår med berörda kliniker och företrädare för övriga processer och patientföreträdare. En koppling har även skett till den övriga utredningen om regionens totala behov av rehabiliteringsinsatser. Arbetet genomförs i samarbete med bland annat övriga processledare. Ett nätverk för rehabilitering har bildats i Sverige av processledare som arbetar gemensamt för att utveckla cancerrehabiliteringen. Processledaren deltar även i ett pilotprojekt inom gynonkologiska processen. Resurserna för cancerrehabilitering är bristfälliga och ojämnt fördelade över landet, regionen, kliniker, diagnosgrupper och sociala grupper. Det finns varierande gott stöd för rehabiliteringsåtgärder som riktar in sig på emotionellt lidande, fatigue, depression, ångest, smärta och lymfödem. Flertalet rehabiliteringsåtgärder som kognitiv beteendeterapi, lymfödemterapi, motionsprogram, multidimensionella rehabiliteringsprogram ger resultat både avseende behandling av symptom samt ökad livskvalitet för patienten. Av detta följer att de rehabiliteringsåtgärder som beskrivs kan överlappa med åtgärder som beskrivs inom andra delar av cancervård, till exempel psykosocial onkologi, palliativ vård, kirurgisk eller onkologisk omvårdnad eller krisstöd. Cancerrehabilitering ska inte ses som unika eller nya åtgärder som skiljer sig från dem som är aktuella i exempelvis palliativ vård. Det handlar ofta om samma metoder men beskrivna utifrån ett annat perspektiv rehabiliteringsperspektivet. De flesta rehabiliteringsinsatserna skall ingå som en naturlig del av det medicinska teamets behandling. Palliativ vård: Den palliativa vården ses ur ett processperspektiv där processen utgörs av patientens sjukdomsförlopp och via brytpunkter övergår till nya faser och slutligen avslutas genom att personen avlider. Övergången mellan olika skeden kan variera mellan olika tumörsjukdomar och bero på hur sjukdomen utvecklas. Brytpunktssamtal med både patient och närstående, är ett viktigt redskap att använda sig av. Det finns fortfarande betydande brister i tillgänglighet och kvalitet samt ett stort behov av basal och specialiserad palliativ vård. Det är viktigt att 7 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

163 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 identifiera och planlägga åtgärder för kunskapsbildning, kunskapsspridning och kompetensförsörjning. I november 2012 anställdes en processledare på 75% för att arbeta med palliativ vård. En grupp bestående av företrädare för professionen och förvaltningen samt RCC arbetar sedan april med att ta fram sätt för att implementera de nya riktlinjerna för palliativ vård samt föra ut kunskapen om det nya vårdprogrammet. En utbildningsinsats är planerad för att utbilda i palliativ vård på i första hand akutsjukhusen. Ett särskilt område att utveckla är informationsutbytet mellan olika sjukvårdsinrättningar och den palliativa vården särskilt vid vårdens överlämningar. RCC ska stötta framtagandet av kunskapsdokument och riktlinjer inom området genom ett samarbete med de palliativa verksamheterna i regionen. Processledarna för tumörgrupperna har ett speciellt ansvar även här och en tät samverkan kommer att ske med akutsjukhusen högspecialiserade vård för att bygga upp en väl sammanhållen vårdprocess med helhetssyn. RCC ger också stöd för bildandet av ett palliativt kunskapscenter. Nationellt vårdprogram för palliativ vård slutfördes, lanserades och distribuerades under året i två versioner, fulltextversion och kortversion. Det har funnits stor efterfrågan på materialet och det har implementerats och spridits i tusentals exemplar. Vårdprogrammet avser att i första hand belysa den sena delen av sjukdomsprocessen och fram till livets slutskede. Det har avsatts mycket tid och engagemang för att skapa kontakter och nätverk med olika palliativa verksamheter. Representanter från RCC Stockholm Gotland har även varit delaktiga och ingått i olika arbetsgrupper, bland annat för att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. Under året har det även arrangerats ett flertal olika workshops. Patientens ställning i cancervården Målet är att patienter och närstående är välinformerade och trygga och därmed kan delta och göra egna aktiva val i vården. Patienterna och deras närstående är av största vikt som kompetensresurs vilket RCC i regionen tar till vara på vid utarbetande av framtidens vårdprocesser och patientens medverkan sker främst genom de olika vårdprocesserna beskrivet ovan. I dessa processer har patienternas företrädare en stor möjlighet att direkt vara med och påverka vårdprocessen i sin specifika tumörgrupp. Patientföreträdare och processledare arbetar även tillsammans med viktiga frågeställningar i cancerplanen. RCCs Patient och närståenderåd med representation från alla patientföreningar (inkluderar Gotland) har haft möten fyra gånger under året. Arbetet har inte funnit sin slutgiltiga form och kommer ses över gemensamt med medlemmarna i gruppen. En workshop runt cancerplanen har genomförts gemensamt med politiker, patientföreningar, processledare och representanter för förvaltningen med syftet att inhämta synpunkter på cancerplanens inriktning. Dessutom har specifika möten genomförts med ett flertal olika patientföreningar, med diskussioner runt den regionala cancerplanens innehåll. Avstämning med företrädare för samtliga gotländska patientföreningar och representanter för RCC genomförs årligen på Gotland. I samverkan med patientorganisationer pågår arbetet med skapa en utbildning för patientföreträdare, vilket även inkluderar närståendeperspektivet. Det första utbildningstillfället är planerat till januari RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

164 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 Jämlik vård Regionala cancerstrategin för RCC Stockholm Gotland åren (bilaga A) har ett specifikt avsnitt som belyser problemställningar runt jämlik och jämställd vård. Här har korrelationen mellan cancermortalitet och socioekonomisk klass respektive interregionala skillnader i riskfaktorer för insjuknande i cancer översiktligt och transparant belysts för regionen. Frågan har diskuterats publikt vid flera tillfällen involverande företrädare för RCC. Medvetenheten om detta problem är stort. Screening inom RCC Stockholm Gotland omfattar hela befolkningen och till skillnad från andra svenska regioner, exkluderas inga personer från screeningprogrammet. Stockholm har som första landsting tagit bort avgift för deltagande i mammografiscreening sedan Redan 2005 togs avgiften för deltagande i cellprovtagning bort då en avgift speciellt påverkade deltagandet negativt bland unga kvinnor. De regionala screeningprogrammen är organiserade på ett sätt att det inte ska spegla någon roll var en person bor; hon ska kunna känna sig trygg med att utredning och eventuell behandling är säker och med hög kvalitet oberoende av bostadsort. Enligt preliminära resultat kan vi se att deltagande ökat i områden med tidigare lågt deltagande. Ett flertal utbildningsinsatser har genomförts av företrädare för RCC där de inomregionala skillnaderna belysts liksom de skillnader som ses mellan olika befolkningsgrupper. Processledararbetet fokuserar också på patienten och de närståendes perspektiv där aspekterna om brister runt en jämlik vård har en hög prioritet. Individuell vårdplan I den regionala cancerstrategin finns föreskrivet att individuella skriftliga vårdplaner ska finnas för alla patienter i Stockholm och Gotland. RCC arbetar aktivt för att individuell vårdplan ska finnas och följa med patienterna genom hela vårdprocessen. Dessa ger oss mer välinformerade patienter som blir mer delaktiga i vården. SKL ska ta fram förslag på generisk vårdplan för varje cancerpatient, förslaget ska föreligga i januari Projektledare för uppdraget är Nicole Silverstolpe, enhetschef vårdprocesser RCC Stockholm Gotland. Framtagandet av individuell vårdplan syftar till att skapa begriplighet och transparens i en komplex vårdprocess där patientens och de närståendes behov av att kunna påverka delar av processen och kunna göra egna aktiva val inte fullt ut kan tillgodoses. En multiprofessionell referensgrupp med representanter från de olika RCC har inventerat vad som finns framtaget i respektive region liksom att patientföreningarna mot cancer har gjort motsvarade inventering inom sina respektive områden. Grupperna har därefter tillsammans tagit fram förslag på vad en generisk vårdplan bör innehålla och vilka delar av vårdprocessen den bör täcka in. En vårdplan ska påbörjas senast då diagnos meddelas patienten och ska enligt förslaget innehålla bland annat uppgifter om namn och telefonnummer till kontaktsjuksköterska och uppgifter om vart man vänder sig vid akuta behov. Uppgifter om vilka undersökningar som ska göras och beräknade tiden för utredningen/behandlingen. Vårdplanen innehåller även punkter som säkerställer att patienten får information om vården skyldigheter till exempel förnyad medicinsk bedömning och fast vårdkontakt. För att säkerställa att patienten och de närstående erhållit tillräcklig kunskap om sjukdomen och den behandling patienten genomgått bör även en sammanfattning av vårdplanen skrivas där uppgifter om vilken cancerform patienten har, behandling och hur uppföljning ska ske framgår. 9 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

165 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 Vårdens skyldigheter Fast vårdkontakt: Kontaktsjuksköterskefunktionen ska finnas tillgänglig för alla cancerpatienter i regionen under hela vårdprocessen. I samband med tidigare arbete regionalt, gällande cancervård, har HSF inventerat behovet av kontaktsjuksköterskor. En uppdragsutbildning har genomförts årligen. Under 2011 har ytterligare 42 kontaktsjuksköterskor utbildats och i regionen finns cirka 110 utbildade kontaktsjuksköterskor. Under 2012 kommer utbildningsansvaret fullt ut att övertas av RCC Stockholm Gotland och en utbildning ska samordnas nationellt i samverkan med Karolinska Institutet. Patientens rätt till förnyad medicinsk bedömning (second opinion): Möjligheten att få sin situation och den vård man genomgår prövad av en utomstående expertis så kallad second opinion - är av stor vikt för möjligheterna till rättvis, jämlik och säker vård. Frågan om second opinion, reglerad i lagtext, pekades ut som ett område med stora möjligheter till förbättring i den regionala cancerstrategin Andelen patienter som kände till och som erbjöds möjligheten till second opinion var på många områden få och skiljde sig dessutom åt mellan olika diagnoser och olika vårdgivare. En av de viktigaste bristerna synes idag vara avsaknad av en optimal kunskap hos vårdgivarna och ansvarig vårdpersonal om skyldigheten att informera patienter och närstående om rätten till second opinion. Inget har framkommit som pekar på att situationen förbättrats. RCC Stockholm Gotland har under 2012 arbetat för att nå en nationell lösning och kommer att fortsätta arbetet med att ytterligare tydliggöra frågan i den regionala cancerplanen. Information om rätten att välja vård: Vårdval för akutsjukvård i hemmet (ASIH) och palliativ vård har utarbetats för Stockholms län under året 2012 och kommer att påbörjas B. B. Kriterier gällande utbildning, kunskapsstyrning och forskning Vårdprogram och kvalitetsregister RCC Stockholm Gotland ska ha en central funktion för kunskapsstyrningen av cancervården i regionen. RCC initierar, har deltagit och deltar i framtagandet av de nationella vårdprogrammen inom ramen för RCC-samverkan. Dessutom stöder vi framtagandet av regionala vårdprogram där sådana inte finns eller är planerade nationellt. Vi har under 2012 skapat nya rutiner för ett strukturerar utseende av regionala vårdprogramgrupper och implementeringen av nya vårdprogram och riktlinjer. Ordförande för de regionala grupperna kommer att utses i samverkan mellan berörda klinikchefer och RCC för att stärka insatserna och skapa ett direkt linjeansvar. Vårdprogrammen kommer att godkännas i en speciell process för att stärka och förankra vårdprogrammet inom vårdens alla delar. Alla vårdprogram ska bli formellt godkända i landstingets centrala ledningsgrupp för hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att understryka betydelsen av att följa riktlinjer och vårdprogram som utarbetas i hela linjeorganisationen. Fokus kommer att ligga på att erhålla nationellt förankrade vårdprogram och riktlinjer för att minska problemen med ojämlik vård. 10 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

166 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 Inom ramen för RCCs arbete ingår ett uppföljningsansvar med hjälp av olika kvalitetsregister. RCC ska mäta och följa upp ledtider i cancervårdens processer, ett arbete som ska anpassas till Socialstyrelsens rekommendationer och det nationella riktlinjearbetet. Ett nära samarbete har utvecklats tillsammans med befintliga aktörer på området som Evidensbaserad Medicin i SLL och nyligen inrättade registercentrumet QRC inom regionen, för att på bästa sätt tillvarata den kunskap som finns på området idag. Arbetet med att skapa möjligheter till elektronisk rapportering av PROM för prostatacancer, kolorektalcancer och bröstcancer är nu i slutfasen. RCC Stockholm Gotland har som stödjande RCC för bröstcancer ett pågående arbete med omvårdnadsforskare från Karolinska institutet för att utveckla ett specifikt PROM instrument för bröstcancer. Processledarna inom RCC har deltagit i en nationell konferens om PROM, arrangerad av socialstyrelsen våren I ledningsstrukturen för RCC Stockholm Gotland ingår sedan hösten 2012 en verksamhetsutvecklare (tidigare verksamhetschefen för Skånes onkologi Mona Ridderheim) med ansvar för att ta fram nya arbetsformer och att arbeta med implementeringen av riktlinjer och vårdprogram i hela regionen. I arbetet ingår att samverka inom och utanför regionen för att försäkra sig om att kunskapen är aktuell och att detta inkluderas i den kommande regionala cancerplanen.. RCC har under 2012 aktivt bidragit till utvecklingen av plattformen INCA för att säkerställa att plattformen kan leverera information om patientprocesserna och användas för såväl kvalitetsarbete i vården som forskning. Inom ramen för detta arbete utvecklas även samarbeten med kvalitetsregistercentra (QRC i regionen) och registergrupper i syfte att förbättra verksamheten utifrån patientens perspektiv samt att verka för ökad användning av data i registren. Genom detta arbete engageras fler personer från klinikerna och bidrar till att bra förutsättningar för genomförande av föreslagna förbättringar finns. Genom RCC förstärkta arbete med att implementera vårdprogrammen i regionen och engagera grupper som inte tidigare alltid varit aktiva kommer RCC bidra till snabbare implementering av ny kunskap. RCC Stockholm Gotland kommer via avtal med vårdgivarna styra att de deltar i arbetet med uppföljning via kvalitetsregister, och alla kommer att ges regelbunden återkoppling. Utbildning och kompetensförsörjning En allt större del av cancervården ges idag utanför akutsjukhusen, det gäller både avancerade behandlingar där patienten behöver medicinskt stöd och omvårdnad för att klara av behandlingarna samt palliativ vård som kan pågå under en längre tid. Det kan uppkomma behov av nya typer av yrkeskompetenser för att möta upp kraven i Framtidens Hälso- och sjukvård (FHS). En regional kartläggning har påbörjats avseende kommande kompetensbrister och behovet av utbildningsplatser. De personalkategorier där brister kan identifieras de närmsta åren är patologer, specialistläkare i palliativ vård, sköterskor med specialistutbildning i onkologi och strålbehandling samt psykosocialt utbildad personal. En nationell samordning är uppenbart nödvändig och har påbörjats. Personer med uppgift att arbeta med kompetensförsörjningsplanen har anställts på RCC under året och tid har avsatts för att skapa kontakter och kartlägga de arbeten som pågår inom området. En särskild utredning kring kontaktsjuksköterskans roll påbörjas med uppgift att se över hur utbildningen kan anpassas för att på ett bättre sätt fylla de kunskapskrav som bör ställas på en kontaktsjuksköterska med helhetsperspektiv på hela vårdprocessen. RCC samverkar med andra intressenter 11 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

167 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 inom regionen kring utbildningsfrågor för att på så sätt öka utbudet av kvalificerade utbildningar inom cancervården i regionen. Företrädare för RCC och ledningsgruppen har deltagit aktivt i flera olika utbildningstillfällen (patientföreningar, kliniker, myndigheter, industri, utländska intressegrupper och andra organisationer inom och utanför regionen). Dessutom har ett stort antal möten och symposier genomförts med specialistgrupper inom cancervården (som onkologiråd, verksamhetschefer, yrkesföreningar, personalgrupper, sjukhusledningar, myndigheter, industrier) och utåtriktade media aktiviteter. Studiebesök har även genomförts vid olika institutioner av betydelse för cancervården i USA och England, bland annat för hämta hem kunskap runt kontaktsjuksköterskefunktionens utvecklingsmöjligheter. Chefen för vårdprocesserna och ansvarig för framtagande av individuella vårdplaner har gjort studiebesök i England och USA för att inhämta kunskap för att utveckla individuella vårdplaner samt kunskap om arbete med patientföreträdare i olika grupper. Chefen för RCC ingår sedan hösten 2013 i SLLs centrala grupp för kunskapsuppbyggnad (KUST) där alla vårdgivare representeras av sjukhusdirektörerna och Karolinska institutet av prorektor. En enhetschef är anställd från vid RCC Stockholm Gotland i vars arbetsuppgifter ingår att ta ett verksamhetsansvar för utbildning inkluderande både vad gäller de interna utbildningsaktiviteterna för personalen men också för externa utbildningsaktiviteter i samverkan med andra. I de externa utbildningsaktiviteterna kommer även en aktiv samverkan att ske med Cancerakademi Norr där Monica Sandström (chefssekreterare RCC Stockholm Gotland) har ett ansvar. Denna utbildningsenhet kommer att vara en del i samarbetet mellan RCC Stockholm Gotland och RCC Norr. Enhetschefen kommer sitta med i en projektgrupp inom SLL som arbetar för att ta fram en kompetensförsörjningsplan för all personal inom cancervården 2013 där också representanter för Nya Karolinska och andra delar av vårdkedjan ingår. En speciell kompetensförsörjningsplan inom cancersjukvården i Region Gotland kommer att genomföras under 2012 och Klinisk cancerforskning och innovation Ledande företrädare för sjukvården och Karolinska institutet sitter i det kliniska/vetenskapliga rådet för RCC. Dessa personer har stor möjlighet att påverka verksamheten genom de möten som ordnas samt genom direkt kontakt med chefen för RCC. Aspekter kring forskning och utbildning genomsyrar även de olika vårdprocesserna. RCC Stockholm Gotland har tillsammans med RCC Syd arbetat fram ett förslag på en ny arbetsgrupp runt arbetet med plattformen INCA och kvalitetsregister (se ovan). Ett omfattande arbete har påbörjats inom området e-hälsa och datorstöd för vårdprocesserna och kvalitetsregister. Delar av detta stöds också av ett stort anslag från Vinnova där RCC är en av huvudsökanden. En verksamhetsutvecklare (Christina Kling Hassler, tidigare verksamhetschef Radiologi och ansvarig för IT frågor SLL) har sedan sommaren 2012 varit anställd på RCC med ansvar för dessa frågor. 12 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

168 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 Målet är att RCC Stockholm Gotland ska bidra till att stärka den kliniska, epidemiologiska och translationella forskningen kring cancerpatienter på regional och nationell nivå och inkludera alla yrkeskategorier. RCC ska även kunna initiera forskningsprojekt där inte minst kvalitetsregisterdata kan användas. I uppdraget ligger inte att primärt bedriva forskning utan ha en övergripande helhetssyn och hitta en gemensam struktur för att optimera samarbetet mellan preklinisk och klinisk forskning för framtiden. För att uppnå dessa mål behöver RCC ha ett nära samarbete med alla kliniska enheter med cancerverksamhet och den akademiska sfären inkluderande bland annat Karolinska institutet, men också med andra aktörer inom och utanför regionen. Det planeras idag inga nya strukturer utan RCC Stockholm Gotland ska kopplas in i de rådande organisationsstrukturerna där StratCan (beskrivet på annan plats) och kliniska prövningsenheterna som finns på onkologkliniken och på Karolinska universitetssjukhuset kommer att ha viktiga roller för den translationella cancerforskningen och kliniska behandlingsforskningen i regionen. Ett uppenbart problem i regionen är en bristande samverkan mellan de som ansvarar för kvalitetsregister och de som anser sig ha ansvaret för biobanker. Det finns idag ett antal svårtydbara barriärer för att uppnå en optimal samverkan inom cancerforskningen. Det inledande arbetet har till stor del fokuserat på att finna vägar till bättre samverkan. SLL har tillsammans med KI tagit beslut om en central finansierad biobank och uppbyggnaden av denna har påbörjats där RCC kommer att ha en viktig roll. RCC har tillsammans med StratCan tagit beslut om en gemensam finansiering av en forskningssamordnare av biobanker och kvalitetsregister. Alla RCC har erhållit resurser för samordning av den kliniskt orienterade forskningen. Under 2012 har initierade diskussioner pågått om samarbete mellan industrin och cancervården där RCC haft en central plats, vilket kan ses i de två projekt som ges stöd av Vinnova; med Kling Hassler (se ovan), och ett nationellt innovationsprojekt inom strålbehandling med professor Björn Zackrisson som huvudman. RCC Stockholm Gotland med Roger Henriksson ingår som en av huvudsökanden har nyligen beviljats medel även för detta nationella projekt. Den vetenskapliga aktiviteten med deltagande från RCC Stockholm Gotland visar sig också i ett flertal publikationer i de mest välrenommerade tidskrifter med författare arbetande på RCC. Läkemedel Chefen för RCC Stockholm Gotland är vetenskapligt samordnare för en stor regional studie med titeln Registrering och uppföljning av läkemedelsbehandling inom cancervården i Stockholms läns landsting. Erfarenheterna från denna studie kommer att ligga till grund för kommande arbete med onkologiska läkemedel inom den nationella onkologiska läkemedelsstrategin. RCC har tillsammans med StratCan (som har en koordinerande funktion av cancerforskningen i Stockholm) tagit initiativ till såväl en ökad samverkan regionalt mellan den prekliniska och kliniska forskningen som till att öka samarbetet med andra delar av landet och med berörda delar av industrin. I arbetet med införandet av cancerstrategin identifierades att det finns behov för en nationell strukturerad introduktion och uppföljning av nya läkemedel och av nya indikationer. Detta ger bättre förutsättningar i arbetet att minska skillnader mellan olika regioner och befolkningsgrupper och därmed uppnå en bättre och mer jämlik vård genom att nationella rekommendationer, vårdprogram och planer för uppföljning arbetas fram. Dessutom kan det nationella perspektivet som är i fokus för de regionala 13 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

169 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 cancercentra bidra till gemensamma nationella upphandlingar av nya och kostsamma läkemedel. Landets sex RCC har satt samman en arbetsgrupp med syfte att under årsskiftet 2012/2013 presentera riktlinjer om hur det nationella arbetet med implementeringen av nya cancerläkemedel och indikationer ska genomföras, men även se över olika finansieringsmöjligheter. Med nationella rekommendationer följer att det i regionen liksom övriga regioner finns en struktur för att handha dessa nationella rekommendationer i en regional implementerings process. Häri ingår moment som tidig prognostisering för planering av sjukhusens/klinikernas kostnader, bedömning och framtagande av regionala rekommendationer och vårdprogram, insamlande av data för uppföljning samt tolkning och återkoppling av behandlingsresultat. Nationell och regional utvärdering av introducerade läkemedel eller rekommendationer är viktiga för att eventuellt ompröva tidigare rekommendationer. En förutsättning för att lyckas med att introducera en jämlik vård i hela landet är att samtliga regioner, inklusive Stockholm, är solidariska till det nationella arbetet som genomförs och de rekommendationer som det resulterar i. Detta arbete har påbörjats under 2012 och en modell kommer att presenteras under C. Kriterier gällande RCC:s organisation Personal och organisation Det tidigare OC (onkologiskt centrum) har efter en genomlysning och reorganisation formellt införlivats med RCC Stockholm Gotland och ingår sedan 1 januari 2012 i samma huvudman, HSF. Under 2012 har organisationen färdigställts med rekrytering av alla ansvariga chefer och verksamhetsutvecklare. Figuren illustrerar RCC Stockholm Gotlands aktuella plats i SLL organisationen, den interna organisationen och återspeglar väl den huvudsakliga inriktningen och arbetsuppgifterna. En ny ledningsgrupp för RCC har formats. Organisationen är utformad för att stödja det processorienterade och patientfokuserade arbetssätt som RCC ska driva enligt den nationella och regionala cancerstrategin. Organisation Samverkansnämnd Stockholm Gotland Hälso- och sjukvårdsdirektör Chef RCC Stockholm Gotland Samverkansgrupper Verksamhetsutvecklare Administration Personal Kommunikation Vårdprocesser Kliniskt vetenskapligt råd - Klinik - akademi Vårdprogram Kvalitetsregister Diagnosteam, 4 stycken Processledare Stockholm Gotland Patient- och närståenderåd Cancerplan Patientsäkerhet Framtidens hälsooch sjukvård Diagnostik Screening 14 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

170 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 En ny chef med ansvar för personal och utbildningsfrågor, en verksamhetsutvecklare för vårdprogram och kvalitetsregister samt en verksamhetsutvecklare för IT och diagnostik har anställts under Ytterligare fem personer har rekryterats till RCC för att säkerställa att vi klarar av att genomföra vårt uppdrag. I ett flertal personalmöten internt och externt i samverkan med övriga RCC har all personal utbildats och informerats om RCCs ansvar, uppdrag och värdegrund. Den kartläggning som pågår av vårdens kvalitet sker genom processledarnas möten med patienter, patientföreningar och profession liksom i de möten som genomförs inom ramen för framtagandet av regionens cancerplan (delrapport bilaga B, C). RCC Stockholm Gotland är en fristående verksamhet som ligger centralt i landstinget inom Hälso- & sjukvårdsnämndens förvaltning i SLL och där chefen för RCC ingår i SLLs ledningsgrupp för Hälso- & sjukvården. Detta ger en närhet till viktiga funktioner inom SLL och Region Gotland med omedelbar tillgång till en genom många år upparbetad implementeringsorganisation med möjligheter att på ett smidigt sätt nå ut till alla delar av en heterogen region. I ledningsgruppen för RCC ingår Thomas Kunze, Chefläkare på HSF i Region Gotland anställd på RCC 20%. Chefen för RCC ansvarar för att operativt och strategiskt leda och utveckla verksamheten i enlighet med beslutade uppdrag enligt den regionala och nationella cancerstrategin. I uppdraget ligger också ett ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. RCC ska ge stöd men också delta i utformningen av de processer som rör cancervården och dess framtida utveckling inom regionen vilket tydlig återspeglas i uppdraget att RCC är projektägare för den regionala cancerplanen (delrapport bilaga B, C). RCC har en intern kompetens och en organisation med kunskap om alla delar av cancervården och cancerforskning som underlättar att genomföra uppdraget. Det kliniskt vetenskapliga rådet (tvärprofessionellt råd) ska bevaka att kunskap och nya rön kommer vården till godo genom processledare, och vårdprogram. Rådet har haft 4 sammanträden under 2012 och inkluderar framstående kliniska företrädare, kliniska och prekliniska forskare. Rådet förväntas delta i diskussioner runt vilka vårdprogram som ska tas fram/revideras och ska kontinuerligt följa utvecklingen av vårdprocessarbetet samt vara behjälpligt vid införande och förändringar av rutiner samt utvärdering/konsekvenser av desamma. Rådet ska medverka till utvecklande av återkoppling av resultat till vårdens alla delar och vara behjälpligt i att lämna yttranden i frågor som rör cancersjukvården. Dessutom ska rådet bevaka utvecklingen av klinisk cancerforskning och innovationsklimat för RCC Stockholm Gotland för att nya behandlingskoncept snabbt kan komma patienterna till godo. Rådet ska stimulera till forskning som ligger i linje med den regionala cancerstrategin och att forskningsstudier görs tillgänglig för patienter och andra intressenter. Patient- och närståenderådet ska bevaka patientperspektivet i alla de arbeten som Regionalt Cancercentrum driver. Detta kan till exempel vara vid framtagande och revidering av vårdprogram, information runt forskning och innovationsfrågor och vid utveckling av kontaktsjuksköterskefunktionen. Patient- och närståenderådet förväntas delta vid utveckling av patientinformation såsom framtagande av 15 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

171 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 kommunikationskanal mellan Regionalt Cancercentrum och patienter och deras närstående samt medverka vid olika utbildningsinsatser. RCC samverkan är ett viktigt nationellt forum för att skapa samsyn i komplicerade frågor och på ett strukturerat sätt driva utvecklingen gemensamt för att åstadkomma till exempel jämlik vård. RCC Stockholm Gotland deltar aktivt i det nationella samarbetet genom RCC samverkan och bidrar med kompetens i de olika grupper som tillsätts för nationella uppdrag. Nivåstrukturering/Skapa en effektivare organisation Ett uppdrag inom arbetet med Cancerplanen är att identifiera vilka behandlingar och diagnostiska metoder som bör och kan koncentreras till färre enheter inom regionen än vad som är fallet idag. Arbetet ska, om så framkommer, leda fram till ett förslag om regional nivåstrukturering samt en bedömning av hur beslut bör genomföras. Indikationer för att viss behandling eller diagnostiska metoder kan komma ifråga för regional samordning är: Sjukdomen/diagnosen är mindre vanlig, diagnosen/behandlingen är komplicerad och kräver speciell kompetens/apparatur eller sjukdomen/diagnosen/behandlingen medför hög resursförbrukning. Inom ramen för detta arbete har en enkät skickats ut till alla vårdgivare i Stockholm med frågeställningar vilka kan ge underlag för hur en sådan nivåstrukturering kan ske inom regionen. Efter två års arbete, ett gemensamt beslut av dåvarande chefen för Stockholm onkologi och chefen för Lungmedicin/Thorax med stöd av Karolinskas ledning, RCC och speciella medel från SKL, invigdes Lungonkologiskt centrum Basen för detta arbete utgör den regionala cancerstrategin. Kommunikation För att vården ska kunna transformeras och bedrivas processorienterat krävs en stor delaktighet i arbetet med cancerplanen. En viktig del i cancerplanen är därför att utarbeta en plan för kommunikation och verktyg för att låta vårdföreträdare liksom patientföreträdare vara delaktiga i arbetet och att kommunicera hur arbetet fortskrider. Därför har en ny och förbättrad intern och extern kommunikationsplattform för RCC Stockholm Gotland utarbetas under hösten RCC Stockholm Gotland har bidragit i arbetet runt den nationella webbplatsen samt skapat ny intern hemsida med riktad information till bland annat processledare. 3. Översiktlig plan för verksamheten Regional Cancerplan och delprojekt Bröstcancer 4D Arbetet med att överföra tankarna i den regionala cancerstrategin antagen av beslutande organen i SLL och Region Gotland i en regional kunskapsbaserad Cancerplan påbörjades under våren Cancerplanen ska vara konkret för patienter, anhöriga, medarbetare och alla presumtiva vårdgivare i den mångfald som Stockholm och Gotland erbjuder. Målsättningen är att ha en regional cancerplan som gör att cancervården i regionen alltid ligger i framkant och kan jämföras med andra sjukvårdsenheter i landet och internationellt. Denna regionala plan kommer att utgöra basen för hur den framtida cancervården ska genomföras och 16 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson

172 33766/2012 Socialstyrelsen Bil. 4 bedrivas inom regionen och ska anpassas till regionens övriga framtida sjukvårdsstruktur. Cancerstrategi blir cancerplan Cancerplan konkretisering Nationell cancerstrategi SOU 2009:11 Regional Cancerstrategi (10 punkter) Regional plan för att implementera strategin Den regionala cancerplanen inriktas på tre huvudsakliga områden: patientens perspektiv med en jämlik och effektiv vård och fast vårdkontakt, utbildning och kunskapsstyrning med fokus på hur RCC kan ge stöd till cancerforskning/utbildning samt en tydlig organisation med uppbyggnad av väl sammanhållna vårdkedjor. Lärdomarna från de tidigare cancerplanerna är av stort värde, i synnerhet vad gäller brister i uppföljningen. Planen ska vara färdigställd till En delrapport redovisades (bilaga B). Stockholms landsting har tillsammans med Karolinska institutet tagit beslut om det så kallade 4D projektet där fyra olika sjukdomar, varav bröstcancer är en av dessa, utgör pilotprojekt för att ta fram en modell för hur forskningen ska kunna anpassas till den kliniska vårdprocessen. En delrapport inlämnades (bilaga C). De nämnda två delrapporterna återspeglar hur den nationella/regionala cancerstrategin ska konkretiseras och implementeras i den regionala cancerplanen med uppgiften att genomföras under de kommande tre åren (se nedan och bilaga B, C). Övergripande IT stöd för diagnostiska nätverk och processorienterat arbetssätt: En grundläggande förutsättning att lyckas med intentionerna i den nationella cancerstrategin och därmed att kunna genomföra en optimal regional cancerplan kräver ett väl fungerande IT stöd. Därför sker nu stora satsningar inom detta område. Ett omfattande arbete har påbörjats under sommaren 2012 under rubrikerna Stöd för Diagnostiska Nätverk och ExDIN. Detta adresserar i stort sett alla delar av cancerstrategins och berör frågor som framtidens arbetssätt (se nedan och bilaga D). 17 RCC Stockholm Gotland R. Henriksson