Provning av vete- och rågvetesorters fusariumkänslighet samt pilotprojekt för provning av havre- och kornsorters fusariumkänslighet
|
|
- Charlotta Frida Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport projekt V Provning av vete- och rågvetesorters fusariumkänslighet samt pilotprojekt för provning av havre- och kornsorters fusariumkänslighet Thomas Börjesson, Lantmännen Lantbruk, Michaela Baumgardt, HIR-Malmöhus Bakgrund Projektet är en fortsättning på ett tidigare projekt på samma tema H där höstvete-, vårvete- och rågvetesorters Fusariumresistens undersöktes. De viktigaste slutsatserna från detta projekt var att rangordningen mellan sorternas känslighet var någorlunda stabila mellan år och försöksplats och att det tycks räcka med 2 försök per år under 2 år, alltså totalt 4 försök, för att få en uppfattning om en sorts känslighet för Fusariumangrepp. För vårvete och i viss mån höstvete var graderingen av axfusarios väl korrelerad mot DON-halterna, medan korrelation var dålig när det gäller rågvete. I detta projekt ville vi gå vidare och testa metodiken även i havre och korn plus att en uppföljning av tidigare projekt i höstvete, rågvete och vårvete också inkluderats. Eftersom erfarenheterna av graderingar i synnerhet när det gäller havre inte är så goda genomfördes i detta projekt även kvantifiering av Fusarium-DNA som komplement till graderingar och DON-analyser. Material och metoder Skördeår 2012 Projektet startades hösten 2011 med att höstvete- och rågvetesorter såddes på två platser: Borgeby och Skepparslöv utanför Kristianstad. Själva sådden och skötsel av försöken under hösten bekostades av Jordbruksverket. Sorterna som höstsåddes redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Höstsådd Spannmålsslag Sort Spannmålslag Sort Höstvete Petrus Höstvete SW75638 Höstvete Kosack Höstvete SW Höstvete Mon Opus Höstvete SW Höstvete Skagen Höstvete Af Höstvete IGP Kerubino Höstvete Sec Höstvete Mariboss Höstvete Sj Höstvete KWS Julius Höstvete Nord 05019/100 Höstvete NS Hymac H Höstvete Br 8037b26 Höstvete SW Höstvete KWS Dacanto Höstvete SW Höstvete Estivus Höstvete IS Pentadur Höstvete Hadm Opal Höstvete Kepler Höstvete Hadm Norin Höstvete Ragt Razzano Höstvete Ragt Linus Höstvete Sj Höstvete Lim Orpheus Höstvete Stigg Rågvete LAD Remiko Höstvete Jensen Rågvete SW 162p Höstvete Gedser Rågvete MAH Cyrkon Höstvete Ragt R10924 Rågvete Leontino Höstvete R11065 Rågvete BOH 2010
2 Vårsådd skedde den 28/3 på båda försöksplatserna. De vårvetesorter som såddes var redan bestämda utifrån samma kriterier som för höstvete och rågvete; att de ännu inte testats under två år och finns med i länsförsök: SW Bagett, KWS 185, GN Demonstrant, NSd Hovsa PA A, LW Hamlet, DSP Chasseral, SW 71034, SW 71124, sec , SW och SW Dessutom såddes SW Vinjett och SW Dacke som känslig respektive resistent referens. Vid fördelningen av de 10 korn och 10 havresorterna som såddes 2012 överenskoms att SW skulle bidra med 7 sorter vardera av korn och havre och Scandinavian Seeds 3 av varje. Scandinavian Seeds valde dock att ersätta en av de från början utsedda vårvetesorterna med en kornsort. Därför ingick 11 kornsorter i försöken detta år: NFC Tipple, NFC Quench, SW Vilgott, Sec Tam Tam, Syn Propino, Sec Shandy, LW Shannon, Sej Rosalina, SJ Columbus, NS Salome och CSBC Luhkas. De tio havresorterna var SW Kerstin, SW Galant, SW Circle, SW Belinda, SW Nike, SW Avanti, SW Fatima, NS Ivory, Nord Symphony och NS Scorpion. Under våren 2012 (24/4) gjordes en gradering av övervintringen av de höstsådda grödorna. Generellt var övervintringen bättre i Skepparslöv än i Borgeby och i Borgeby identifierades 10 sorter med mycket tunna bestånd, under 3,0 på en tiogradig skala, och det bedömdes att dessa troligen borde strykas. Ympmaterial togs fram med en blandning av F. graminearum och F.culmorum isolat och ymp utfördes den 21/5 på båda platserna. Rutinerna för framtagning av ymp och ymp av försöken framgår av tidigare rapport (SLF H ). Strax efter sattes bevattningen igång med instruktionen att ca. 10 mm per dygn skulle bevattnas. Bevattningen pågick ungefär mellan den 22/5 och 26/7. Ingen bedömning av blomning utfördes, men det bedöms att bevattningen pågick under alla grödors blomningsperiod. På Borgeby fungerade bevattningen bara sporadiskt och man kan även misstänka att olika delar fick olika mycket vatten. Ingen mätning av hur mycket vatten som tillfördes grödorna gjordes heller, så det är här inte möjligt att bedöma hur mycket som bevattnades. Axfusariosgraderingar gjordes i höstsäden på båda platserna den 13/7 och i vårsäden den 23-24/7. Metodiken var densamma som tidigare år enligt Engel m.fl., (2003) men bedömningarna förenklades något och varje ruta bedömdes enligt en 9-gradig skala. Samtidigt med graderingarna gjordes åter en statusbedömning av varje ruta med tanke på om de var tillräckligt bra för att kunna skördas. Detta resulterade i att alla rutor i Skepparslöv bedömdes som OK, medan vi beslutade att inte skörda 7 av de tveksamma sorterna på Borgeby; Petrus, Pentadur, Gedser, Razzano, Dacanto, Orpheus och SW Höstsäden skördades den 27/8 i Borgeby och 20-21/8 i Skepparslöv medan vårsäden skördades den 21-23/8 i Borgeby och den 6-7/8 i Skepparslöv. De fyra mittersta raderna i varje ruta skördades som kärvar och fick torka inomhus något dygn innan de tröskades med stationär tröska hos HS Malmöhus. Efter tröskning lades alla rutvisa prover samman till ledvisa prover utom 3 havresorter (Belinda, Galant och Ivory) från Skepparslöv där rutvisa analyser utfördes. DONanalys (Ridascreen DON, R-Biopharm) utfördes av Eurofins i Kristianstad och därifrån sändes malda prover till Livsmedelsverket i Uppsala för kvantitativa PCR-analyser av DNA från Fusarium graminearum och Fusarium culmorum enligt metod beskriven i Fredlund et al., (2008). Tanken var att även kontrollera variationen mellan rutor i 3 höstvetesorter, men detta sköts upp till skördeår 2013, då sortprovning utanför projektets ram utfördes.
3 Skördeår 2013 Detta år omfattade projektet endast korn och havre, 20 sorter vardera (Tabell 2) som såddes 18/4 i Borgeby och Skepparslöv. Fjorton stycken vardera valdes ut av SW-seed och 6 vardera kom från Scandinavian Seeds. Tabell 2. Havre och kornsorter sådda för sortprovning Fusarium Havresorter Sortföreträdare Kornsorter Sortföreträdare Akseli Scand. Seed Anakin Scand. Seed Avanti SW Columbus Scand. Seed Belinda SW Explorer SW Circle SW Fairytale Scand. Seed Denar Scand. Seed Luhkas Scand. Seed Fatima SW Overture SW Galant SW Passenger SW Gunhild SW Propino SW Haga SW Quench SW Ivory Scand. Seed Rosalina Scand. Seed Moby Scand. Seed Salome Scand. Seed Nike SW Shandy SW Sang SW SW SW Scorpion Scand. Seed SW SW SW SW Tam Tam SW SW SW Thessa SW SW SW Tipple SW SW Kerstin SW Trekker SW SW SW Viking Gold SW Symphony Scand. Seed Vilgott SW Ympframtagning och ymp utfördes på samma sätt som tidigare. Ymp skedde detta år den 22/5. Dock hade tre av F.graminearum-isolaten bytts ut mot nyisolerade isolat som levererats av Paula Persson, Inst. för Växtprod. Ekologi, SLU. Orsaken till bytet var att få större DONproducerande förmåga, vilket testades innan årets uppodling av ympmaterial och ett av isolaten hade också isolerats från havre, vilket teoretiskt skulle kunna ge en bättre infektionsbenägenhet på havre. Liksom tidigare användes 7 F.graminearum-isolat och 3 F.culmorum-isolat. Bevattningen pågick i Borgeby mellan den 7/5 och 30/7 och mellan den 24/5 och 19/7 i Skepparslöv. På båda platserna hade 6 nederbördsmätare placerats ut som tömdes regelbundet och genomsnittliga utspridda vattenmängder var i båda försöken ca. 10 mm per dygn. Ax/vipp-fusariosgradering utfördes i korn på båda platserna den 17/7 och i havre den 27/7. Skörden utfördes 20-21/8 i Borgeby och 13/8 i Skepparslöv på samma sätt som föregående år. Rutvisa analyser utfördes på tre höstvetesorter (Kosack, Opus och Elvis) från försök i Skepparslöv (sortprovning utanför projektets ram) och tre kornsorter (Propino, Columbus och Passenger) från försöket i Skepparslöv. Statistisk bearbetning Inga statistiska beräkningar kunde utföras inom respektive försök eftersom endast ledvisa analyser utfördes. Däremot utfördes parvisa Student s t-test där medelvärden från samtliga tillförlitliga försök togs med för att undersöka om signifikanta skillnader mellan sorter förelåg.
4 Resultat Resultaten sammanfattas i Tabell 3 där även korrelationer mellan de olika måtten på Fusariuminfektion redovisas. Mest påtagligt var att infektionsnivåerna varierade mycket mellan försöksplatserna där särskilt försöket i Borgeby 2012 hade lägre infektionsnivåer än övriga försök. Detta har med all säkerhet samband med bristfällig bevattning, som ju även orsakade lägre infektionsnivåer här Man kan även konstatera att havre inte har infekterats i lika hög grad som de andra sädesslagen. Även 2013, då bevattningen fungerade utan anmärkning, var infektionsgraden något högre i Skepparslöv än i Borgeby. Delvis på grund av de stora skillnaderna i infektionsnivåer mellan de olika försöken och att endast ledvisa analyser användes, har det i stort sett inte varit möjligt att få fram statistiskt signifikanta skillnader mellan sorter. Tabell 3. Medelvärden för de olika måtten på Fusariuminfektion som undersökts i projektet för de olika ingående försöken. Korrelationer Korrelationer F.g.** F. c.*** mot DON mot FHB Korrelation Plats År Gröda antal prover FHB* DON ppm pg DNA/mg spannmåf.g. F. c. F.g. F. c. FHB DON Skepparslöv 2012 Höstvete 33 4,16 48, ,48 0,70 0,18 0,29 0,20 Borgeby 2012 Höstvete 26 2,12 1, ,78 0,70 0,50 0,28 0,46 Skepparslöv 2012 Rågvete 15 3,07 42, ,70-0,95 0,57-0,45 0,43 Borgeby 2012 Rågvete 5 4,00 1, ,35 0,42-0,02-0,25-0,53 Skepparslöv 2012 Vårvete 13 3,62 24, ,27 0,15 0,34 0,23 0,57 Borgeby 2012 Vårvete 13 1,85 1, ,60 0,64-0,28 0,03 0,21 Skepparslöv 2012 Korn 11 2,88 26, ,83 0,83 0,26 0,27 0,43 Borgeby 2012 Korn 11 1,03 0,7 23 0,75 Skepparslöv 2012 Havre 10 1,50 2,8 74 0,82 0,55 0,44 Borgeby 2012 Havre 10 Skepparslöv 2013 Korn 20 1,58 27, ,74 0,48 0,63 0,82 0,28 Borgeby 2013 Korn 20 2,07 11, ,62 0,45 0,72 0,55 0,71 Skepparslöv 2013 Havre 20 3, ,72 0,45 Borgeby 2013 Havre 20 0, ,43 0,53 * Gradering av axfusarios ** Fusarium graminearum *** Fusarium culmorum Blank = mycket låga värden, ej tillförlitliga Jämförelse av olika mått på Fusariuminfektion Det var nästan alltid positiva korrelationer mellan de olika indikatorerna och bäst korrelation var det mellan F.graminearum-DNA och DON, i genomsnitt 0,62 (Tabell 3). Korrelationen mellan F.culmorum-DNA och DON var också relativt bra (0,53) om man undantar rågvete Skepparslöv Dock var nivåerna F.culmorum-DNA genomgående låga och kan inte anses ha bidragit lika mycket till DON-produktionen som F.graminearum. Orsaken kan troligen delvis bero på att fler F.graminearum-isolat (7) användes än F.culmorum-isolat (3). Sambanden var svagare mellan axfusariosgraderingarna och DON och även mellan graderingarna och Fusarium-DNA. Här skiljer sig också resultaten påtagligt mellan de olika sädesslagen: I korn och i viss mån vete gav dock axfusariosgradering en tillfredställande uppskattning av Fusariuminfektionen men i havre var det i stort sett inte möjligt att utföra tillförlitliga graderingar. Havre var genomgående den gröda som uppvisade lägst angrepp oavsett vilken metod man använde vid bedömningen. I rågvete detekterades relativt tydliga Fusariumangrepp, men korrelationen mot de andra måtten var varierande. Liksom tidigare år verkar vissa sorter avvika kraftigt från övriga och i detta material hade SW 162p höga axfusariosgraderingar, men relativt låga DON och Fusarium-DNA avläsningar.
5 För de DNA-data som togs fram 2012 redovisades förutom mängd svamp-dna per g spannmål även mängd DNA från Fusarium graminearum respektive Fusarium culmorum i förhållande till totalt extraherad DNA-mängd. Korrelationerna mellan de båda värdena och DON skiljer sig inte åt nämnvärt när det gäller vete, havre och korn, men däremot för rågvete är sambandet mellan DON och F.graminearum DNA per extraherat total-dna bättre än sambandet mellan DON och F.graminearum DNA per gram spannmål. En förklaring skulle kunna vara att effektiviteten för extraktion är sämre och mer varierande i rågvete än för övriga spannmålslag och därmed blir sambandet DON och DNA per g spannmål inte lika bra som i de fall där en större andel av tillgängligt svamp-dna extraherats. Även för havre är troligen effektiviteten sämre än för vete och korn, vilket delvis kan förklara de lägre DNA-nivåerna som registrerats för havre jämfört med korn. Skillnader mellan sorter Höstvete, rågvete och vårvete 2012 I vårvete utmärkte sig framförallt LW Hamlet som mer motståndskraftig än andra sorter, särskilt gäller detta DON och axfusarios. I höstvete kan en grupp med 5 sorter nämnas som genomgående uppvisade relativt låga värden för samtliga mått på Fusariumangrepp: Sj , Br8037b26, SW75177, Estivus och Skagen. I rågvete bedöms endast DON och F.graminearum-DNA ge tillräckligt tillförlitliga värden och här uppvisar MAH Cyrkon lägre värden än övriga sorter. Rutvisa analyser 2013 visade på ungefär samma variationskoefficienter för DON som för F.graminearum-DNA (strax under 30%) men högre för F.culmorum-DNA, (45%). Korn och havre För 10 sorter av vardera korn och havre finns data från försöken både 2012 och Dessa redovisas i nedanstående figurer men på grund av att värdena inte kan anses tillräckligt tillförlitliga från Borgeby 2012 har dessa utelämnats i redovisningen. När det gäller axfusarios i korn var skillnaden endast signifikant (p< 0,05) mellan sorten med lägst angreppsgrad (Columbus) och den med högst (Shandy, Figur 1). För DON och F.graminearum-DNA förekom inga statistiskt signifikanta skillnader, men rangordningen av sorterna är ganska lika för de båda måtten (Figur 2 och 3). Av de kornsorter som endast testades 2013 var det inga som var mer resistenta mot axfusarios jämfört med de som var med redan 2012 (Tabell 4). I korn var den genomsnittliga variationskoefficienten vid analys av rutvisa prover 43% för DON och 74% för F.graminearum-DNA. I korn kunde även variationskoefficienten för F.culmorum-DNA beräknas (107%) och för axfusarios där ett större underlag föreligger var motsvarande siffra 30%.
6 Axfusarios 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Sk Sk Bor Figur 1. Axfusariosgraderingar i kornförsöken, Sk. = Skepparslöv, Bor. = Borgeby. Sorterna har sorterats med genomsnittligt lägsta värdet till vänster DON ppm Sk Sk Bor Figur 2. DON i kornförsöken, Sk. = Skepparslöv, Bor. = Borgeby. Sorterna har sorterats med genomsnittligt lägsta värdet till vänster.
7 pg F.graminearum DNA/mg spannmål Sk Sk Bor Figur 3. F.graminearum-DNA i kornförsöken, Sk. = Skepparslöv, Bor. = Borgeby. Sorterna har sorterats med genomsnittligt lägsta värdet till vänster. Tabell 4. Resultat för samtliga kornsorter som ingick i 2013 års försök. Tabellen sorterad efter DON Skepparslöv. Kryss i kolumn 2012 innebär att sorten fanns med även Skepparslöv Borgeby pg DNA/mg spannmål pg DNA/mg spannmål Sort FHB DON ppm F. gram. F. culm. FHB DON ppm spannmålmg spannmål 2012 Salome 1, , x Tam Tam 1, , x Vilgott 1, , x Columbus 1, , x SW , , Rosalina 1, , x Overture 2, , SW , , Viking Gold 1, , Trekker 1, , Propino 1, , x Quench 1, , x Thessa 1, , Fairytale 1, , Passenger 3, , Explorer 3, , Anakin 1, , Tipple 1, , x Luhkas 1, , x Shandy 2, , x I havre uppvisar främst SW Kerstin en låg angreppsgrad både bedömt efter DON och F.graminearum-DNA (Figur 4 och 5).
8 DON ppm Sk Sk Bor Figur 4. DON i havreförsöken, Sk. = Skepparslöv, Bor. = Borgeby. Sorterna har sorterats med genomsnittligt lägsta värdet till vänster. pg F.graminearum-DNA/mg spannmål Sk Sk Bor Figur 5. F.graminearum-DNA i havreförsöken, Sk. = Skepparslöv, Bor. = Borgeby. Sorterna har sorterats med genomsnittligt lägsta värdet till vänster. Ett par havresorter som tillkom 2013, Gunhild och Denar, uppvisade nästan lika god motståndskraft som SW Kerstin (Tabell 5).
9 Tabell 5. Resultat från samtliga havresorter som testades Tabellen sorterad efter DON Skepparlöv. Kryss i kolumn 2012 innebär att sorten fanns med även Skepparslöv Borgeby pg DNA/mg spannmål pg DNA/mg spannmål Sort DON ppm F. gram. F. culm. DON ppm F. gram. F. culm SW Kerstin 0, , X Gunhild 1, , Denar 1, , Avanti 1, , X Moby 1, , SW , , Akseli 2, , Fatima 2, , X SW , , Circle 2, , X Nike 2, , X SW , , Belinda 3, , X Galant 4, , X Sang 4, , Scorpion 4, , X Haga 4, , SW , , Symphony 7, , X Ivory 7, , X I havre var den genomsnittliga variationskoefficienten vid analys av rutvisa prover 47% för DON och 60% för F.graminearum-DNA. Diskussion Okulära axfusariosgraderingar fungerar någorlunda bra i korn, men inte i havre. Utländska erfarenheter visar också att visuell Fusariumgradering i havre är svår och dåligt korrelerad mot DON (Lars Reitan, pers.komm., Lise Nistrup Jörgensen, m.fl., 2013). Korrelationen mellan DON och framförallt F.graminearum-DNA var relativt bra och bekräftar tidigare erfarenheter att det främst är denna art som bildar DON under svenska förhållanden. Korrelationen mellan axfusarios och de andra måtten var sämre, vilket även bekräftas av Hill m.fl. (2008) när det gäller korn. Avvikelserna mellan de rutvisa analyserna var överlag stora och PCR-analyserna gav inte säkrare resultat än de övriga metoderna. Rutvisa analyser ger möjlighet att från enskilda försök få signifikanta skillnader mellan sorter. För DON och ev. även för Fusarium-DNA bör man dock genom att mala en större provmängd kunna få ett säkrare värde från ett hopblandat, ledvist prov. Överenstämmelsen mellan de olika försöken var något bättre när det gäller DON än de andra metoderna, vilket kan ge säkrare rangordning med färre försök. Kvantifiering av Fusarium-DNA visade sig inte vara en känsligare metod än DON-analyser och rutvisa skillnader var något större än motsvarande skillnader i DON-halt. DNA-analys kan komplettera DON-analysen och ge en bredare och säkrare bedömning, då värdena oftast är samstämmiga. En enklare och billigare DNA-analys skulle kunna utgöra ett bra komplement till DON-analysen. Hill m. fl. (2008) visade att en ELISA metod för
10 kvantifiering av Fusarium-DNA var mer effektivt när det gäller att rangordna sorter för Fusariumresistens än både DON-analys och axfusariosgradering i korn. Slutsatser DON-analys gav i denna undersökning de mest tillförlitliga måtten på Fusariumresistens sett över alla grödor och får under rådande omständigheter i första hand rekommenderas vid sortprovning. Okulär gradering har fördelen av att man till låg kostnad kan få rutvisa avläsningar och att rutvisa variationer är förhållandevis små. Måttet gav en rimlig uppskattning av sorternas Fusariumkänslighet i korn och vete, men gav inga tillförlitliga värden i havre och inte heller i rågvete. Kvantiteten F.graminearum-DNA korrelerade bättre mot DON-värden än axfusariosgraderingarna, men värdena varierade mer mellan rutor och försök och var dessutom dyrare än DON-analysen och inte känsligare än denna. Fördelen är dock att det ger ett mer generellt mått på Fusariumangreppen än DON, men metoderna behöver utvecklas mer innan de kan rekommenderas. I stort sett inga statistiskt signifikanta skillnader mellan sorter noterades. Vissa sorter med genomgående låg angreppsgrad kunde ändå urskiljas. Rutvisa analyser krävs för att kunna fastställa sortskillnader i enskilda försök. Resultatförmedling Artikel: Låt sortvalet minska fusariumrisken, Arvensis nr 1, 2014 Växtodlingsskonferens Uddevalla 2013 Fusariumseminarium SLU 2013 Referenser Engel, J.S., Lipps, P.E., Mills, D., Fusarium head blight severity scale for winter wheat, The Ohio State University Extension, Extension fact sheet Fredlund, E., Gidlund, A., Olsen, M., Börjesson, T., Hytte-Spliid, N.H. och Simonsson, M Method evaluation of Fusarium DNA extraction from mycelia and wheat for down-stream real-time PCR quantification and correlation to mycotoxin levels. J. Microbiol. Methods. 73: Hill, N.S., Neate, S.M., Cooper, B., Horseley, R., Schwarx, P., Dahleen, L.S., Smith, K.P., O Donnell, K. och Reeve, J Comparison of ELISA for Fusarium, visual screening and deoxynivalenol analysis of Fusarium Head Blight for barley field nurseries. Crop Science. 48 (4): Jørgensen, LN. Kristjansen, H S Kirkegaard, S & Almskou-Dahlgaard (2014) Bekæmpelse af svampesygdomme i korn In: Anvendelsesorienteret planteværn 2013, DCA rapport Markbrug, nr Aarhus Universitet Personlig kommunikation Lars Reitan, Forskningschef korn (spannmål), Graminor AS, Ridabu, Norge.
Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?
www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?
Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson
Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60
Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök
Sortprovningen SLU Första upplaga: November 2012 Reviderad: April 2013 Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök 2008-2012 Staffan Larsson Konventionell odling Innehåll, 1 Områdesfigur, 2 Höstråg,
Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013
Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent
Sortegenskaper. Höstvete
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka
Fusarium ett handelsperspektiv
Fusarium ett handelsperspektiv CG Pettersson, Lantbruk/Odlingsutveckling Agenda Jag kommer att fokusera på havre mest akut! Översikt av försörjningssituationen Hur påverkas jobbet för en spannmålshandlare
Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs Vårkorn L7-401 Av de 46 st sorter som testades i årets kornförsök så avkastade Luhkas i topp och i de fl esta försök var skördarna höga och proteinhalter
Sortförsök i spannmål och trindsäd
sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete
Jordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete Thomas Börjesson, Lantmännen Hans Pettersson, SLU Lars Persson, Findus/Brandsberga Gård Cecilia Lerenius, SJV Väst Gunilla Berg,
Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons (LmL)
Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401. Försöken
Växjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple
Sorter i ekologisk odling
JANNIE HAGMAN, SLU, Uppsala jannie.haman@slu.se i ekoloisk odlin Under 2015 enomfördes tjuo ekoloiska sortförsök med spannmål och trindsäd som finansierades av Jordbruksverket. Mer utförlia tabeller och
Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan det finnas lokala skillnader i en sorts mottaglighet., Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons
2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering
Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2017 Micaela Ström 30.11.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 6 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L Havre (VCU). Sort * Behandling
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Wejbygården 26265 ÄNGELHOLM -10-31 -04-05 300 NPK 27-3-5 81 9 15-05-02 110 NPK 27-3-5 30 3 6 Sådatum : -04-03 Skörd Vatt. Mog- Rutans Strå- Plant- Strå- Mjölkg/ha
Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne
Sorter och dess egenskaper 2018 Anders Bauer HIR Skåne Sort 2017 Maltkorn eökning 2015-2017 Rel. tal eökning RGT Planet 9,99 (100) 2,28 10,08 107 1,21 Laureate 9,82 (98) 1,62 - - - KWS Irina 9,59 (96)
Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson
Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson Projekt förprovsprojekt DON skörd 2012 Bakgrund Syfte Projektplan Resultat Spinoff: Enkäter och inventeringar som bearbetas inom
TABELLER, Sortval i ekologisk odling 2017
Institutionen för växtproduktionsekoloi Department of Crop Production Ecoloy TABELLER, 2016-12-20 val i ekoloisk odlin 2017 försök 2012-2016 J. Haman och M. Hallin Ekoloiskt höstrå / råveteförsök utanför
Sortförsök i vårkorn
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök
Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag Törringelund 2010 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson skördeutveckling vårkorn 2005 2009 sorter: SW Gustav och NFC Tipple 10 9 8 7 6 8,1 7,0 7,7 7,9 9,1 vårkorn obehandlad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende
Under 2015 avkastade Sanette bäst i
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år
Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2018 Micaela Ström 12.12.2018 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 7 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Inventering av cystnematoder i Västergötland
Inventering av cystnematoder i Västergötland 1985-1987 168 prov i Skaraborg finansierat av HS 2018-2019 100 prov Projekt hos Sparbanksstiftelsen Skaraborg Uddevalla 20190111 Ulf Axelson Cystnematoder är
Sortförsök i höstvete
Av Kristoffer Gustafsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Epost: kristoffer.gustafsson@hushallningssallskapet.se Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sex sortök inom Skåneökens
Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Veckorapport - Skara vecka 26
Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Dessa rekommendationer syftar till
Lantmännens växtförädling i havre
Lantmännens växtförädling i havre SUFs årsmöte 21 maj 2014 Alf Ceplitis, Lantmännen Lantbruk 130 år av växtförädling W Weibull AB 1870 Sveriges Utsädesförening 1886 Allmänna Svenska Utsädes Aktiebolaget
Mötesanteckningar Fältforsks ämneskommitté för Sortprovning
Plats: Nässjö Mötesanteckningar Fältforsks ämneskommitté för Sortprovning Tid: 12:e februari 2013 Närvarande: Anna Karin Krijger Anders Ericsson Desirée Börjesdotter Thomas Börjesson Jannie Hagman Per
(SAS Mixed Procedure)
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Omr A D+E Omr F A-B D-F 2011 2012 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh /frö /frö kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel.
Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål
Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål Ergosterol membrankomponent hos svampar som ger problem vid spannmålsodling/lagring. Indikator på förekomst av Fusariumtoxiner: Zearalenon
Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.
Skörderestens etydelse för fusarium i höstvete, SJV001 Rapport mars 2011 Michaela Baumgardt, HIR Malmöhus AB Cecilia Lerenius, Jordruksverkets växtskyddscentral, Skara Lars Persson, Brandserga gård Inledning
Sortförsök i höstvete
Av Försöksledare Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades
Landscape. CG Pettersson. Lantmännen FoU
CG Pettersson Lantmännen FoU CG Pettersson Växtodlingsagronom Intagen 1978, Utsläppt 1984 Besök i verkligheten Växtodlingsrådgivare de första tio åren efter examen Började på Lantmännen 1989 Jobbat med
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se Vårkorn Generationsväxling fortsätter med nya sorter som höjer avkastningen i vårkornet. Av maltkornssorterna
Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en
Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka
Sorter ekologisk odling
ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Sortöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009
Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006
DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst
DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst Agenda Vädermodeller för prediktion av DON. Inomfältsvariation DON i Västsverige. - Söderström och Börjesson, 2012,
Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens
Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik
Havre I regionens tre havreförsök ingår mest marknadssorter men i det stora försöket i Halland ingår också 6 nya nummersorter som värdeprovas. Även havreförsöken följer den torra årsmånen 2016 och avkastningen
Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av Ekosortförsök i Lovisa 2015 Micaela Ström 17.12.2015 Syfte med ekosortförsöket Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida
Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete L7-101 Frontal och Mariboss är de högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford är ett fortsatt intressant alternativ i gynnsamma
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre Brunnby 17 januari 07 Cecilia Lerenius SJV Fusarium-projekt i höstvete och havre Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete (05
Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Under våren såddes stycken länsförsök i havre i Mellansverige, varav stycken har skördats. Såtiden varierar mellan den -2 maj, d v s en förhållandevis sen sådd.
Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå
Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
Sorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Veckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning
Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter 1998-2001 Sorter i provning 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.3.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen! Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk
Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
Sortförsök i vårvete
Av Ulrika Dyrlund-Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ulrika.dyrlund-martinsson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under 2017 skördades två ök i Skåne i serien L7-301.
Betning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
sortförsök i spannmål och trindsäd
sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2013 2013-09-26 Fältbesiktning 2013 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Kasserad Kasserad Antal fb Antal fb besiktigad areal areal pga efter
Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?
Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Tillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial
Europeiska jordbrukfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar I landbygdsområden Redovisning av projektstöd 3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial Rapport
dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).
1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen
Sorter, ekologisk odling
STAFFAN LARSSON, SLU, Uppsala er, ekoloisk odlin Under utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket har fi nansierat 23 av dessa, medan Hushållninssällskapet på Gotland har bekostat
Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik
Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik 2011-10-06 Närvarande: Björn Andersson tillförordnad ordf Erik Ekre Anna-Karin Krijger Nils Yngveson Desirée Börjesdotter Kent Dryler
Utredning av skillnader i svampflora i vete och kornprover med olika ergosterolinnehåll predikterat med NIT
Slutrapport H0760013 Utredning av skillnader i svampflora i vete och kornprover med olika ergosterolinnehåll predikterat med NIT Bakgrund Sedan 1998 har data samlats in för uppbyggnad av en kalibrering
Jordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Sortval i ekologisk odling Innehåll
Sortval i ekologisk odling 2014 Sortförsök 2009-2013 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter, potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg
Kväveform i höstvete 2016 Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg Bakgrund Sverigeförsöken har provat effektiviteten hos olika gödselmedel, L3 2300 Kvävet har tillförts som nitrat,
Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Gustav är det foderkorn som har den högst avkastning av marknadssorten i 2007 års Mellansvenska försök. Även i flerårsmedel har Gustav högst
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401.
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk
Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Höstveteförädlare Tina Henriksson Ansvarig för vårt höstveteprogram sedan 2005 Tidigare ärtförädlare i Sverige och försöksansvarig på företag i land
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp
Rödsot Resultat av enkätundersökning 215 Johanna Lindgren, Nils Yngveson, HIR Skåne Virus som sprids med bladlöss Ingen utsädessmitta eller jordsmitta Sprids enbart med bladlöss Stora angrepp i år pga
Två såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Landscape. Bästa utsädet - vår strategi
Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti
Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).
STINKSOT OCH DVÄRGSTINKSOT I VETE Lennart Johnsson 1 och Jan Ö Jönsson 2 1 Enheten för växtpatologi och biologisk bekämpning, Box 7035, 750 07 Uppsala 2 Svalöf Weibull AB, 268 81 Svalöv E-post: Lennart.Johnsson@vpat.slu.se
Sortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.