Riktlinjer för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring i utbildningar vid Fakulteten för lärande och samhälle

Transkript

1 Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle 1(7) Anders Olsson utbildningschef BESLUT Dnr LS /456 Riktlinjer för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring i utbildningar vid Fakulteten för lärande och samhälle Fakultetens studenter ska möta och ingå i en sammanhållen och överblickbar utbildning Fakulteten för lärande och samhälle har en uttrycklig ambition att studenter ska möta och ingå i en sammanhållen och överblickbar utbildning. Detta dokument konkretiserar hur en sådan ambition ska kunna omsättas i verkligheten. Riktlinjerna gäller i huvudsak utbildningar som leder till en yrkesexamen eller en generell examen d v s utbildningar som omfattar kurser i progression. För kurser som inte ingår i en sådan utbildning används tillämpliga delar av riktlinjerna. En förutsättning för att fakultetens studenter ska möta och ingå i en sammanhållen och överblickbar utbildning är att målen för utbildningen motsvarar relevant nivåbeskrivning i högskolelag, examensmål i högskoleförordningen och eventuella lokala mål, att kursplanerna innehåller lärandemål som i progression leder mot dessa mål samt att bedömningsformerna är relevanta och på rätt nivå. För att säkerställa detta ska kontinuerliga översyner av kurser och program göras. I det arbetet används täckningsmatris över högskoleförordningens examensmål och eventuella lokala mål samt kursutvärdering. Bedömningsformer, bedömningskriterier, arbetsformer och kurslitteratur är tillsammans med täckningsmatris och kursutvärdering - viktiga verktyg för att säkerställa att en students faktiska kunskaper och kompetenser efter avslutad kurs/utbildning motsvarar kursplanernas förväntade lärandemål. En sammanhållen och överblickbar utbildning för studenter förutsätter att chefer, lärare och administrativ personal samordnar rutiner och insatser. I bilaga 1 finns en checklista som ska användas av programråd/motsvarande för att åstadkomma struktur och tydlighet bl a genom att ansvar för genomförande, uppföljning och utvärdering av olika rutiner och insatser klargörs. Flera insatser fordrar såväl samverkan som ansvarsfördelning mellan olika personal/grupper. Kursplaner Progression och överensstämmelse: lärandemål, bedömningsformer och arbetsformer Av kursplaner ska det framgå att kurser är utformade så att de täcker högskoleförordningens examensmål och eventuellt lokala mål utifrån kunskapsformerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt förhållningssätt och värderingsförmåga och att dessa lärandemål examineras på ett relevant sätt. De tre kunskapsformerna kan med fördel integreras. Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Nordenskiöldsgatan anders.olsson@mah.se 10, S Malmö

2 2(7) Både Bolognaprocessen och den revision av högskoleförordningen som gjordes 2007 innebär ett betydligt mer mål- och resultatinriktat synsätt än det tidigare mer innehållsinriktade. Det ska finnas en klar och logisk överensstämmelse mellan lärandemål, bedömningsformer och undervisningsaktiviteter. Denna överensstämmelse måste framgå av kursplanerna och ska kunna beskrivas för Högskoleverket i samband med granskningar av utbildningar. Undervisning med tydligt samband mellan lärandemål, bedömningsformer och undervisningsformer kallas constructive alignment eller aligned teaching 1. Begreppet constructive innebär att studenter konstruerar kunskap genom aktiviteter som bygger på vad de redan kan och vet. Alignment kan översättas med koppling/logiskt samband, och betyder att aktiviteter i lärandemål uttryckt som s k aktiva verb aktiveras också i undervisningen samt i examinationen för att verifiera att målen uppfyllts. Det betyder att de verb som ingår i lärandemålen i en kontext också behöver förekomma i undervisningsaktiviteter och bedömningsformer. För att befrämja en dialog mellan lärare och studenter om vägar att nå kursmålen behöver beskrivningen under rubriken Innehåll formuleras på ett sätt som ger lärare och studenter utrymme och incitament att gemensamt diskutera undervisningsaktiviteter med beaktande av kursutvärderingar såväl studenternas egna gjorda tidigare i utbildningen som kursvärderingar gjorda av tidigare studentgrupper. Om kursens genomförande bygger på att studenter deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare kan detta med fördel formuleras i kursplanen. Att kursen utgörs av grupparbeten, kamratrespons etc kan i så fall klargöras under rubriken Arbetsformer. All undervisning är ju inte lärarledd utan bygger på studenters initiativ- och samarbetsförmåga. Lärandemål Lärandemål ska vara realistiska och examinerbara, och så konkreta att det blir tydligt för studenterna vad som krävs av dem. Målen har fokus på vad studenterna ska kunna prestera och uttrycker den lägsta graden av det som studenten ska kunna, kunna göra eller kunna förhålla sig till för att uppnå betyget Godkänd. Det är således ett tröskelmått. Lärandemålen ska bestå av s k aktiva verb 2 som med fördel förtydligas i en kontext. På grundnivå skulle ett lärandemål kunna bestå i att studenten ska kunna redovisa en avgränsad del av ett forskningsfält utifrån givna källor i en text avsedd för en lärobok. På avancerad nivå skulle motsvarande mål kunna vara att studenten ska kunna redovisa olika perspektiv inom ett forskningsfält utifrån självständigt valda källor i en artikel publicerbar i en tidskrift. Båda målen avser förmågan att kunna följa kunskapsutvecklingen inom ett område samt att söka, värdera och att använda källor - men med olika grad av kunskapsdjup och självständighet. Även förmågan att kommunicera uttrycks på olika nivåer genom att den tänkta mottagaren gör att olika djup och komplexitet krävs av texterna som skrivs i olika genrer. I båda målen används verbet redovisa, och det är kontexten som avgör nivån. Kurslitteratur För att studenter ska kunna utveckla sin kompetens att söka, värdera och använda källor måste det finnas gott om utrymme för självständig sökning i progression. Det innebär att obligatorisk litteratur behöver ha ett begränsat omfång. 1 Svenska översättningar kan vara exempelvis studentcentrerad undervisning, lärcentrerad undervisning eller holistisk undervisning. 2 Det innebär verb som uttrycker en förmåga som kan bedömas.

3 3(7) Bedömningsformer och bedömningskriterier Bedömningsformerna är styrande för studenternas lärande och utvecklande av lärandestrategier och behöver: - ge tydliga mål för vad studenten ska kunna och kunna göra efter avslutad kurs och därmed stöd i utvecklandet av goda lärandestrategier - pröva i förväg kända lärandemål och bedömningskriterier - vara motiverande - med fördel bedöma vad studenten kan i en kontext som liknar yrkeslivet - ge återkoppling till studenten - ge återkoppling till lärare - möjliggöra kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av kursen/utbildningen. Om en (del)kurs bedöms genom tydligt avgränsade delar ska kursen innehålla poängsatta prov för dessa delar. Det behöver i så fall framgå av kursplanen hur många poäng vardera prov omfattar samt vad som krävs för betyget Väl godkänd på hel kurs. Examinationen ska inte sönderfalla i delar. Ambitionen bör vara att en kurs som omfattar 7,5 eller 15 hp organiserar ett sammanhållet kunskapsområde och därmed kan bedömas som en helhet och med en provkod. Det förutsätter att bedömningen sker samlat och med ett begränsat antal bedömningsuppgifter. I kurser som ingår i program eller huvudområden bör varierande bedömningsformer användas. Bedömningskriterier ska formuleras så att de förutom transparens och därmed ökad rättssäkerhet i bedömning ger goda stödstrukturer för kamratrespons och självvärdering samt utvecklandet av goda lärandestrategier och därmed ökad självständighet. Bedömningskriterier ska delas ut vid kursstart. Bedömningskriterier kan med fördel finnas i en kursguide. Grundnivå och avancerad nivå Övergången från grundnivå till avancerad nivå ska naturligtvis inte vara abrupt eftersom en utbildning måste ge studenter möjlighet att successivt fördjupa sina kunskaper och att utveckla kompetenser. Dock bör kursplaner (oavsett om progressionen innebär breddning eller fördjupning) på avancerad nivå kännetecknas av: - att mer avancerade kunskaper och förmågor uttrycks i form av mer avancerade verb och kontexter i kursens lärandemål - att litteraturlistor i hög utsträckning består av vetenskapliga artiklar och motsvarande, primärkällor, engelskspråkig (icke-svensk) litteratur och internationella perspektiv - att litteraturlistor i hög utsträckning ger utrymme för studenten att självständigt söka och värdera litteratur - bedömningsformer som prövar avancerade kunskaper och kompetenser Det går att läsa mer om lärandemål och examination i texter som skrivits i samband med kursplanearbete inför högskolereformen 2007: Styrtext för kursplanerevideringarna med anledning av högskolereformen 2007 och Produkt och process

4 4(7) Kursutvärdering och programutvärdering Viktiga verktyg i arbetet med att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningarna är kursutvärdering och programutvärdering med fokus på måluppfyllelse. Arbetet med kursutvärdering utgår från Malmö högskolas policy enligt dokumentet Policy för kvalitetsbygge: Kursutvärdering: Begreppet kursutvärdering omfattar hela utvärderingsprocessen vilken innehåller flera delar. Underlaget i en kursutvärdering består av kursvärderingar (studenternas bedömningar), lärarnas bedömning och kursens resultat i form av en sammanfattning av studenternas faktiska läranderesultat i förhållande till förväntade studieresultat. Med dessa underlag genomförs en analys, en åtgärdsplan tas fram och resultatet återkopplas till studenterna. Efter avslutad kurs görs en kursrapport som innehåller bakgrundsinformation, en sammanställning av studenternas kursvärderingar, analys och åtgärdsplan för uppföljning. Kursrapporter ska ligga till grund för vidareutveckling av kurser och program samt användas för återkoppling till studenter. Malmö högskolas mall för kursrapport ska användas:

5 5(7) Bilaga 1 Framförhållning - Schema publiceras i tid och ändras inte efter att det lagts ut. 3 - Kursplan inklusive litteraturlista ändras inte inför kursstart utan revideras i anslutning till kursutvärdering efter avslutad kurs. Om litteratur i kursplanen är slut på förlaget eller dylikt och således inte går att få tag i informeras studenterna om att den utgår. 4 - Information finns i god tid på kursens hemsida på it s learning. 5 Tydlighet och samstämmighet i information - Utbildningsplan, kursförteckning, kursplaner och information om upplägg av utbildningen finns på webben inklusive information om utlandsstudier. - Information om vem studenten ska vända sig till i frågor som rör studievägledning, studieavbrott, studieuppehåll, tillgodoräkning, registrering, studiesociala frågor, utlandsstudier etc finns på webben. 6 All personal som möter studenter i utbildningen känner till var denna information finns och vart de ska hänvisa studenter. Struktur och konsistens i utbildningen - Kurserna leder mot och täcker examensmålen i högskoleförordningen och eventuellt lokala mål genom att kursplanerna innehåller lärandemål som i progression leder mot dessa mål och konkretiserar såväl kunskap och förståelse, färdighet och förmåga som värderingsförmåga och förhållningssätt. 7 - Kursintroduktionen innehåller en redovisning av föregående studentgrupps utvärdering och eventuellt genomförda och planerade åtgärder. - Kursintroduktionen innehåller en presentation av lärandemål, bedömningsuppgifter och bedömningskriterier och därmed kravnivå. - Kursguide ligger på it s learning vid kursstart och presenteras vid kursintroduktionen. - Samtliga undervisande lärare i en kurs kan redogöra för kursens syfte och upplägg och dess plats i utbildningen i relation till kurser som ligger före och efter. - Kravnivå i bedömning, förhållningssätt till deadlines, anvisningar om vilket referenssystem som ska användas etc är samstämmig hos utbildningens samtliga lärare. 3 Tidsschema för kurs ska finnas tillgängligt för studenterna fyra veckor före kursstart. Ändringar av tidsschema får endast göras om särskilda skäl föreligger. Med särskilda skäl menas t.ex. sjukdom eller olyckshändelse (Ur Studenternas rättigheter och skyldigheter vid Malmö högskola). 4 En lista över obligatorisk kurslitteratur ska vara fastställd och publicerad senast två månader före kursstart. Sent publicerade artiklar och andra relevanta arbeten kan i undantagsvis förekomma (Ur Studenternas rättigheter och skyldigheter vid Malmö högskola). 5 När den efterföljande kursen är terminens första måste information finnas även i slutet av pågående kurs hemsida eftersom studenter inte har tillgång till den efterföljande kursens hemsida förrän de registrerat sig. 6 Information till studenterna finns på webben ( och hos Studerandeexpeditionen. 7 Det ska finnas en matris som visar hur kursplanernas lärandemål i progression täcker högskoleförordningens examensmål samt eventuella lokala mål.

6 6(7) - Rutiner för omtentamen, hur betyg delges studenten etc är tydligt kommunicerade till studenter och följs av all personal som möter studenten. Rättssäkerhet i bedömning - Individuell bedömning säkerställs även i gruppuppgifter. 8 - I samband med kursutvärdering görs en analys av studenternas prestationer utifrån lärandemål och bedömningskriterier. Analysen kommuniceras till utbildningens lärare och diskuteras för att säkerställa samsyn om kravnivåer i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. - Bedömningsuppgifter, bedömningskriterier och analyser av studenters resultat arkiveras för att kunna användas vid Högskoleverkets utbildningsutvärderingar då lärosätet ska bevisa att studenternas faktiska läranderesultat motsvarar förväntade läranderesultat uttryckta som kursmål och examensmål i högskoleförordningen. 9 Studenters inflytande och avnämares medverkan - Formativ och summativ kursutvärdering sker i varje kurs Studenterna är informerade om syftet med och formerna för kursutvärdering Olika modeller för studenters delaktighet i utvecklingsarbete prövas och utvärderas. - Kursutvärdering kan påverka utformandet av utbildningen framöver om än inte alltid i direkt efterföljande kurs. - Kurs- och programutvärderingar har fokus på måluppfyllelse och ger återkoppling på bl a: - om det skett en tydlig progression och därmed ökad kravnivå mellan olika kurser avseende kunskaper, färdigheter, förmågor, kompetenser, självständighet, ansvar m m - om sambandet mellan förväntade studieresultat (lärandemål och bedömningskriterier) undervisningsformer/aktiviteter och bedömningsformer varit tydlig och tillräcklig - om forskningsanknytningen varit tydlig och tillräcklig - om studenterna stimulerats till problemformulering, problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet samt om de kunnat utveckla sin förmåga att göra samhälleliga och etiska bedömningar - om studenterna getts möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga i olika former och genrer och för olika mottagargrupper - om mål, undervisningsaktiviteter och bedömningsformer kunnat relateras till ett framtida yrkesliv 8 Grupptentamen får anses vara en tillåten examinationsform Det är dock viktigt att en individuell bedömning kan göras av studenterna. Tydligt uttryckta betygskriterier är särskilt viktiga vid muntlig examination (Ur Rättssäker examination, Rapport 2008:36R, Högskoleverket). 9 Analyser kan innehålla exempel på studenters svar/lösta uppgifter och/eller en sammanfattning av studenters svar/ lösta uppgifter. 10 Se Malmö högskolas hemsida: 11 Texten Policy för kvalitetsbygge: Kursutvärdering kan användas som diskussionsunderlag: Malmo-hogskola/Kvalitetsarbete/

7 7(7) - om det krävts att studenterna tagit ansvar för det egna lärandet och bidragit till medstudenters lärande (självvärdering och kamratrespons) samt om medstuderandes och lärares respons använts för att bidra till den egna kunskapsutvecklingen - om koppling mellan teori och verksamhetsförlagd utbildning varit tydlig och tillräcklig - om studenternas kunskaper, erfarenheter och perspektiv tagits tillvara på ett adekvat sätt, om undervisningen byggt på studenternas aktiva medverkan samt om det funnits olika vägar att nå målen (och individuella anpassningar för studenter med exempelvis funktionshinder) - om studenterna getts möjlighet att utveckla sin förmåga att söka och värdera information/källor och därmed med ökad självständighet kunnat följa kunskapsutvecklingen inom det egna kunskapsområdet - omfattning av den tid som studenterna lagt på sina studier. - Synpunkter på utbildningen hos LS partners inhämtas, analyseras och följs upp. Uppföljning av studenters studier och studiemiljö - Studenters synpunkter på utbildningen och den sociala och fysiska studiemiljön inhämtas, sammanställs, analyseras och följs upp i dialog med studenter (programråd, studentråd, kvalitetsråd, enkäter, fokusgrupper, dialogmöten, nätverk m m). - Rutiner finns för att följa upp studenter samt för att samordna och kommunicera relevant information till rätt person/er i organisationen. - Rutiner finns för att upptäcka, följa upp och vägleda studenter som riskerar att inte uppnå förväntade studieresultat. - Det finns tydlig information om studieverkstäder, eventuell supplemental instruction, fadderverksamhet och andra stödverksamheter. - Uppgifter om genomströmning, betygsfördelning, mobilitet etc sammanställs, analyseras och leder till utvecklingsinsatser och åtgärder vid behov.