Harvesting the Sun. Reflektioner kring hortikulturens möjligheter

Transkript

1 Harvesting the Sun Reflektioner kring hortikulturens möjligheter

2 I samarbete med sina partners Insight # 1 There is a large and growing market for fish and vegetables both in Sweden and abroad Reduced energy costs during the regular growing season and the opportunity to extend the growing season into the winter months are contributing to increased competitiveness of production with residual heat. The competitiveness of new cultures can be further strengthened by focusing on niche market segments, such as organic farming and the cultivation of special varieties. This approach, however, has no connection to the residual heat is used. Price premium for the "Swedish" can be strengthened through joint marketing in the industry that highlights Swedish added value. Land-based production of fish / seafood and greenhouse production of excess heat as an energy source 2

3 Landbaserad produktion av fisk/skaldjur och växthusproduktion med överskottsvärme som energikälla Marknadsanalys utförd i Vinnovaprojektet Delad energi är dubbel energi medfinansierad av SLU/Swedish Surplus Energy Collaboration (SSEC) och Macklean November 2015

4 Sales of food in Sweden In miljon SEK (2010) Bread and cereal products Meat and fish Milk and dairy products Fruits and Vegetables Håkan Sandin

5 Den svenska fisk och skaldjursmarknaden växer kraftigt men gös och abborre står för en liten andel av fiskkonsumtionen Svenskar konsumerar mer fisk och skaldjur(mdr KR) 1 2, , , , Svenskt vattenbruk och insjöfiske är idag mycket litet jämfört med havsfisket (ton) Havsfiske Vattenbruk Insjöfiske Fångsterna av Gös och Abborre är förhållandevis små och utgör ~35% av fångsten från Sveriges insjöar (% av fångst, ton) 2 Ål Gädda Kräfta Övriga 29% (401) Siköja 6% (83) Gös Abborre Svenskar äter ca 16 kg fisk per år jämfört med 85 kg kött. Lax och torsk står för merparten av svenskars fiskkonsumtion. De viktigaste egenskaperna när konsumenter köper fisk är kvalitet och pris. Merparten av den landade fisken i Sverige säljs via Göteborgs fiskauktion. Vattenbruket i havs- och sjöbaserade kassar består främst av Regnbåge (9 436 ton) och Röding (1 644 ton). 1 SCB: Försäljning (inkl. moms) av livsmedel och drycker inom handeln (enligt COICOP), löpande priser, mnkr efter varugrupp och år 2 SCB: Det yrkesmässiga fisket i Sverige 3 Jordbruksverket: Svenskt Vattenbuksproduktion 5

6 Summering och affärspotential Växande marknad Hög kvalitet och lågt pris skapar en stark efterfrågan Allmänna branschkrav för en landbaserad produktion och dess produkter behöver uppfyllas Produktionskostnader behöver vara låga pga. stora påslag och kostnader i värdekedjan Affärspotential finns men beror på produktionskalkylen för respektive art Bedömd affärspotential för abborre Bedömd affärspotential för gös Bedömd affärspotential för tigerräka Intervjuer visar att intresset för ökade volymer av abborre är svagt Affärspotentialen bedöms vara osäker då förutsättningarna för en lönsam produktion är svaga: Ber. producentpris: ~40kr/kg Ber. produktionskostnad: >40kr/kg 1 Intervjuer tyder på att intresset för ökade volymer av gös är starkt Affärspotentialen bedöms vara relativt hög då förutsättningar för en lönsam produktion finns: Ber. producentpris : ~60kr/kg Ber. produktionskostnad: <50kr/kg 1 Intervjuer tyder på att intresset för ökade volymer av tigerräka är starkt Affärspotentialen bedöms vara relativt hög då förutsättningar för en lönsam produktion finns: Ber producentpris : ~160kr/kg Ber produktionskostnad: <160kr/kg 1 1 Källa: Intervjuer 6

7 Den svenska konsumtionen av grönsaker, inklusive konsumtionen av tomat och gurka, växer Svenskar konsumerar mer grönsaker och potatis (MDR KR) 1 Konsumtionen per capita av tomater och gurka ökar 2 (kg per capita) Produktion, import, export och konsumtion för analyserade grönsaker (-000 ton) 2 9,2 10,5 11,9 13,5 Tomater Gurka Lök 38,8 8,6 4,3 41,9 10,0 4,4 44,5 9,8 5,6 47,0 10,4 6,2 Tomat Svensk produktion 15 Import 93 Export 1 Svensk konsumtion Purjolök Broccoli & kål Sallad Övr. köksväxter Gurka Svensk produktion 28 Import 33 Export 0 Svensk konsumtion 61 Paprika Svensk produktion Import 29 Export Svensk konsumtion 29 1 SCB: Försäljning (inkl. moms) av livsmedel och drycker inom handeln (enligt COICOP), löpande priser, mdr kr efter varugrupp och år 2 Jordbruksverket Marknadsöversikt 2014 Färska frukter och grönsaker 7

8 Summering av marknadsefterfrågan och prispåverkan Växande marknad Betydande prispremie för svenskt Prispress sannolik vid kraftiga volymökningar Tomat: Efterfrågan på mer svenska tomater finns men en ökning på 500% kommer att förändra marknadsbilden radikalt vilket troligen pressar prispremien nedåt, dock mindre under lågsäsong och i segment där utbudet idag är mer begränsat (specialsorter, ekologiskt, m.fl.). Gurka: Marknadsandelen för svensk gurka kan höjas under lågsäsong (okt- mars) men under högsäsong (apr-sep) finns risk att de svenska volymerna blir större än efterfrågan, vilket leder till prispress eller kräver en ökad export till låga EU-priser. Paprika: Den observerade efterfrågan på svensk paprika möjliggör en marknadsandel på 20% med en förväntad prispremie motsvarande den för svensk tomat eller gurka (ca. +100% i producentled). 8

9 I samarbete med sina partners Insight # 2 Circular horticultural and land-based aquatic industry is very beneficial for the Swedish society Creates employment for may people in new businesses Produces healthy and safe food Recycles residual flows in society Streamlines existing industry Uses oversized infrastructure Creates great environmental values Develops new land-based food production systems in industrial and periurban environments with an international impact Enables export 9

10 Småjordbrukare försörjer världen 1. På två hekt ar i Sverige kan du producera livsmedel frukt bär och grönsaker för 0,5 miljoner kronor per år kronor i Sverige. 2. På två hektar i Thailan d kan du försörja en familj med mat i Thailand 3. West Nouba ria Rural Developme nt Project nya bönder i Egypten fick 1-2 hektar var, och försörjer nu sina familjer. De producerar bl.a ton apelsiner på export och ton tomater till Heinz. (IFAD). De fick tillgång till mark och infrastruktur. 10

11 I samarbete med sina partners Insight # 3 We can create a lot of employment in small areas and increase productivity significantly, in the agricultural sector, by thinking more fish and vegetables. Primary production potatoes, fruit, vegetables, nursery and ornamental plants. 1 job in the primary production relates to 10 job in the over all value chain ha in Sweden 8000 full-time jobs in Sweden percent in Scania. 7 billion value in Sweden 5 billion value in Skåne per hectare. 11

12 Hortikultur hórtus trädgård cultúra odling Trädgårdsodling karaktäriserad av ett stort antal trädgårdsväxtslag vilka intensivodlas till föda, för medicinskt eller industriellt bruk eller för estetisk användning i trädgård, park eller landskap (Nationalencyklopedin 2012,

13 Värdet på den svenska hortikult uren > 80 miljarder jobb hel och deltid Livsmedel Utemiljö Fritidsodling 44 miljarder kr 23 miljarder kr 13 miljarder kr

14 Den hortikulturella värdekedjan 14

15 Trädgårdsbranschens värdekedja K U N S K A P S Y S T E M Konsumtion Kollektiva varor och tjänster Miljötjänster Hälsotjänster Upplevelsetjänster Utemiljötjänster Primärproduktion Svensk och Import Insatsmedel Svenska och Import Konsumtion Livsmedel, växter och insatsmedel fritid Distribution och handel Livsmedelsproduktion Svensk och Import S U P P O R T S Y S T E M 15

16 Hortikulturella kulturer annuella och perenna bär och frukter, örtartade och på träd, buskar och rankor; perenna nötte r på buskar och träd; gröns aker (rötter, knölar, skott, stjälkar, blad, frukter och blommor av ätbara och främst ettåriga växter); arom atis ka och medic ins ka löv verk, frön och rötter (från årliga eller perenna växter); sni ttblo mmor, kruk växter pry dnads - växter och utpl anterings växter (som inbegriper både annuella eller perenna växter); och träd, bus kar, gräs och pry dnadsg räs som förökas och produceras i plantskolor för användning i landskapsarkitektur.

17 I samarbete med sina partners Insight # 4 Future food entrepreneurs have not easily access to land or capital It is often a person who has no background in the food industry and doesn't have access to knowledge how to become a food entrepreneur 17

18 Insight # 6 Logistically and industrially smart located production of fish and vegetables in Sweden The new large, insight / innovation this year, 2016 is the understanding that we can grow together with industrial property and logistics companies. Therefore, we have made contact with Catena and together with them try to develop a business idea. We also suggest that they should be one of our partners, in order for us to grow together with over Sweden.

19 r 3,2 hektar och odlar ris, kassava och grönsaker. Han försörjer sin familj som le

20 Världens 10 mest betydelseful la pri märlivsme del 1. Majs 823 miljoner ton 2. Vete 690 miljoner ton 3. Ris 685 miljoner ton 4. Potat is 314 miljoner ton 5. Kassava 233 miljoner ton 6. Soja 231 miljoner ton 7. Sötpotat is 66 miljoner ton 8. Sorghum 66 miljoner ton 9. Yams 52 miljoner ton 10. Plantain 35 miljoner ton Frukt och gröns aker mil jone r ton 1) Den samlade hortikulturella primärproduktionen av frukt och grönsaker som säljs och distribueras via komplicerade försörjningskedjor till världens stormarknader överstiger 2,446 miljarder ton enligt FAOSTAT (2009) och Scripta Horticulture nr 14 (2012). Den mest remarkabla ökningen står de tropiska frukterna för, som på perioden 1990 till 2009 ökade med 82 procent. Denna ökning beskriver hur starkt den hortikulturella produktionen har ökat och att den får en allt mer dominerande position i världens försörjningssystem av livsmedel. 20

21 Havskatt Doktor fisk Paa Moo

22 Odling av havskatt i Thailand hos Phim Lueadkrathok i Nong se Bong, centrala Thailand Havskatten är rödlistad men säljs ändå och betingar ett högt pris på fiskauktioner, restauranger och i butiker. Genom kommersiell odling på land skulle situationen kunna förändras. J O H N N Y A P P L E S E E D

23 Innovative food production of fish and vegetables Healthy environments for people Date: 18 October 2016 Håkan Sandin och Bengt Persson

24 Two main orientations within SSEC Urban Food Urban Health

25 H Ä L S O S A M M A M I L J Ö E R F Ö R M Ä N N I S K O R U R B A N H E A L T H

26

27

28 Schematic illustration of the collaboration October 2016 Mönsterås Grönsaksmästarn a Nymö ll a Brom öll a Växjö ESS AB Linné univ ersit etet Härnösands komm un Gävle Energi AB Upplands Bro Malmö stad Syd Grön t HIG Veoli a Sveriges ekokom muner SLU, Sveri ges Lantbr uksunivers it et Bju vs kommu n Ljus dal Svenska Rambö ll Osk ars hamn s kommu n Kra ft ri ngen Energi AB Facklan AB Svenska Findus AB Svenska EoN AB KTH LIU Oxelös und Kar ls hamn SBHUB Upplands Bro

29 Restvärme för Urban Health

30 S S E C U T V E C K L A R C I R K U L Ä R L I V S M E D E L S I N D U S T R I O C H I N D U S T R I E L L A K V A P O N I K Industriell hortikultur Industriell akvakultur Cirkulär livsmedelsindustri

31 SURPLUS HEAT FOR HEALTH We use surplus heat and other residual flows from our cities and industry to create a healthier environment for both people and the growth of fish and vegetables

32 Målen är specifikt att bygga upp: Specifika mål för Urban Food en fisk fod erindustr i baserad på matavfall, avfall från skogen eller insekter en cyklisk land bas erad fisk - och sk aldj ursprodu ktion i stads- eller industrinära lägen ett centrum för avel av svenska och internationella varmvattenarter av fisk en yngelp rodu ktion till den växande svenska landbaserade fiskindustrin en intensiv och cyklisk grön saksindustr i i växthus och på friland i stads- och industrinära områden konkurre nsk raftig a industr iell a geog rafisk a centra för urban matproduktion strategiskt och intelligent placerade i Sverige en in ter natio nell t grön t in no vatio nsc entrum för symbiotisk industriell urban matproduktion 32

33 Results and effects of the SSEC A solution for the recovery of low grade heat at ESS AB in Lund Vega Fish Bjuv AB, production of giant shrimps WA3RM, financiers, owners of new Greenhouse and fish production units Royal Pride Sweden AB, Bjuv, tomato producer Karlshamn MDHAP, a planning tool for municipalities to enable the establishment of fish and vegetable production in the new industrial areas Pekka's Naturodlingar AB, closed aquaponic facilities in Härnösand. Over 10 sub-programs around the country of Sweden, Härnösand, Ljusdal, Gävle, Oxelösund, Oskarshamn, Växjö, Mönsterås, Karlshamn, Bromölla, Bjuv, Lund, Malmö, etc. A large number of projects to support the development. Energy and resource-effective greenhouse technology competitive in an international market. Recirculation based production and processing of vegetables and fish

34 Results and effects of the SSEC The initial public offering of the aquaponic company Peckas Naturodlingar from Härnösand is made during September. Two full-scale innovative facilities in Bjuv and Gävle respectively are being planned. A powerful enterprise having the ability to establish a new innovative food industry in Bjuv and Sweden is being formed.

35 50 hektar tomatodling och 5000 ton fisk, akvaponik, skapar 500 nya jobb

36 Europe's largest sustainable industrial park for food production Innovativ cirkulär livsmedelsproduktion Förpackningsutveckling Framtidens logistiska lösningar

37 The Business today Greenhouses Today 300 hectar of greenhouses 900 businesses Average area per business < 3000 m2 Total turnover 2 billion SEK/per year Emloyees today 2400 persons Tomorrow Potential 600 hectares in long sight 200 businesses avarage area 3 hectares Potential turnover 4-5 billion SEK/per year Potential investments 6 billion SEK Employees in ten years >5000 person 7 November 2103 Håkan Sandin 37

38 Konsumentpriserna på abborre, gös och tiggerräka från en landbas-erad produktion behöver matcha priserna på etablerade produkter Abborre (kr/kg) 1 Gös (kr/kg) 1 Tigerräka (kr/kg) 1 Abborrfilé 120 Gösfilé fryst 120 Kungsräkor med skal (MSC) (ICA Malmö) 326 Abborrfilé 144 Gösfilé färsk 120 Kungsräkor med skal (MSC) (ICA Norrköping) 296 Abborrfilé 170 Gösfilé färsk 147 Kungsräkor med skal (MSC) (ICA Luleå) 323 Gösfilé färsk 150 Kungsräkor med skal (MSC) (ICA Flygfyren) 350 Gösfilé fryst Gösfilé färsk (Hjälmaren) Tigerräka skalad (ASC) 499 Tigerräka med skal 520 Abborrfilé säljs för kr/kg i dagligvaruhandeln Snittpris: ~140kr/kg Gösfilé säljs för kr/kg i dagligvaruhandeln Snittpris: ~230kr/kg MSC-märkta motsvarigheter till tigerräka säljs för kr/kg i dagligvaruhandeln Snittpris: ~320kr/kg 1 OBS, detta är en grov uppskattning av prisnivåer baserat på kartläggning av officiella prislistor i dagligvarubutiker under oktober För en mer exakt prisbild krävs kompletterande undersökningar 38

39 Produktionskostnaden behöver vara låg på grund av stora påslag och kostnader i värdekedjan (1/2) Moms +12% DVH påslag ~30% Kostnad för förädling ~30% (Styck, förpackning, marknadsföring, försäljning, PR m.m.) Viktutbyte hel abborre till filé ~50% Abborrfilé (kr/kg) Utpris från DVH Utpris från DVH exkl. moms DVH inköpspris Beräknat producentpris för filé Beräknat producentpris för hel fisk 1 Gösfilé (kr/kg) Utpris från DVH Utpris från DVH exkl. moms DVH inköpspris Beräknat producentpris för filé Beräknat producentpris för hel fisk 1 OBS grov uppskattning. Möjliga försäljningspriser beror på diskussioner med framtida kunder när kvalitet, produktionsvolym, marknadskanal, utbyte vid fileing m.m. är känd 39

40 Produktionskostnaden behöver vara låg på grund av stora påslag och kostnader i värdekedjan (2/2) 1 Tigerrräka (kr/kg) Utpris från DVH Utpris från DVH exkl. moms DVH inköpspris Beräknat producentpris för hel tigerräka 1 OBS grov uppskattning. Möjliga försäljningspriser beror på diskussioner med framtida kunder när kvalitet, produktionsvolym, marknadskanal, utbyte vid fileing m.m. är känd 40

41 Konsumtionen av tomater har ökat med 31% mellan 2003 och 2013 och andelen svenska tomater har minskat Mängd, ton Andel svensk produktion, % Karaktärsdrag för den svenska tomatmarknaden SEK Svensk produktion 1 Import Export 2 Andel svensk produktion Genomsnitt prispremium : +99% 2013 Historisk utveckling av utbud och pris Den svenska andelen tomat har sjunkit från 19% år 2003 till 12% år Priser på svenskproducerat korrelerar tydligt med EUpriser men har i snitt ett prispremium på 99%. Tomat importeras framförallt från Nederländerna, Spanien och Frankrike (90% av importen) 2. Konsumenters efterfrågan 5 Specialtomater står för en ökande andel av marknaden och importeras i hög utsträckning. Svenska tomater har gott rykte för sin smak och många konsumenter uppfattar dem som mer miljövänliga än importerade alternativ. Konsumenter vill köpa svenska tomater, men god smak och pris är i slutändan avgörande. DVH och grossisters inverkan på pris och efterfrågan 5 DVH har prioriterat att ta in svenskproducerat och det finns ett intresse för att fortsätta göra det samt att förlänga säsongen, men priset är alltid av vikt. I restaurangled är ursprungets betydelse på råvaran lägre vilket gör att priset blir viktigare och andelen svenskt därmed även är lägre. Avräkningspriser, svensk produktion 3 Producentpriser i Europa, genomsnitt 4 Källor och noter: 1 JBV (skördedata, kombinerat bulk- och specialtomater), 2 SCB (utlandshandel, KN ), 3 JBV (inflationsjusterade avräkningspriser (2003 års penningvärde), kombinerat bulk och specialtomater), 4 FAO (producentpriser, inflationsjusterade genomsnitt för Nederländerna, Spanien och Frankrike (2003 års penningvärde), exklusive transportkostnader), 5 intervjuer 41

42 Konsumtionen av gurka har ökat med 35% mellan 2003 och 2013 och svensk gurka har en stabil marknadsandel på uppemot 60% Mängd, ton SEK Svensk produktion 1 Import Export Andel svensk produktion, % Andel svensk produktion Genomsnitt prispremium : +91% 2013 Karaktärsdrag för den svenska gurkmarknaden Historisk utveckling av utbud och pris Den svenska andelen gurka har i snitt legat på 59% och står för mer än 80% av gurkan under juni-augusti. Gurka importeras framförallt från Nederländerna och Spanien (89% av importen) 2. Priset på svensk gurka har i snitt legat 91% över producentpriserna i Nederländerna och Spanien. Konsumenters efterfrågan 5 Den svenska gurkan är populär, framförallt pga. att smaken upplevs som bättre. Det finns en ökad efterfrågan på eko-gurka. DVH och grossisters inverkan på pris och efterfrågan 5 Svensk gurka har en stark ställning i dagligvaruhandeln och under skördesäsongen är merparten av gurkan i butik svenskproducerad. Intresset för en förlängd svensk säsong är stort, men prisskillnaden gentemot import är i slutändan avgörande. Producentföreningarna arbetar för att bevara den svenska prispremien genom förbeställningar och export av stora produktionsöverskott. Avräkningspriser, svensk produktion 3 Producentpriser i Europa, genomsnitt 4 Källor och noter: 1 JBV (skördedata), 2 SCB (utlandshandel, KN ), 3 JBV (inflationsjusterade avräkningspriser (2003 års penningvärde)), 4 FAO (producentpriser, inflationsjusterade genomsnitt för Nederländerna och Spanien (2003 års penningvärde), exklusive transportkostnader), 5 intervjuer 42

43 Svenskproducerad tomat står för en liten del av det totala utbudet och snittpriset ligger avsevärt högre än europapriset Pris SEK/kilo Snittpris Europa: 5, SEK/kg Volym Svensk produktion 1 Import 2 Observationer Svensk produktion representerar idag en liten del av den svenska konsumtionen med en marknadsandel på 12% (2014) Svenska avräkningspriser ligger i snitt avsevärt högre än producentpriserna i Europa. Snittpris svenskt: 10,33 SEK/kg Källor och noter: 1 JBV (skördedata och avräkningspriser, kombinerat bulk- och specialtomater, inflationsjusterade (2003 års penningvärde)), 2 SCB (import, KN ) och FAO (producentpriser, inflationsjusterade genomsnitt för Nederländerna, Spanien och Frankrike, exklusive transportkostnader) 43

44 En femdubbling av svensk produktion kommer sannolikt att pressa prispremien, men hur mycket är svårt att avgöra Pris SEK/kilo Svensk produktion 1 Import 2 Framtidsscenario SSEC 2004 Svensk produktion: ton En femdubbling av den svenska produktionen leder till en marknadsandel på 64% och en halvering av importen. Medan europapriserna kommer att vara opåverkade av skiftet så kommer den svenska prispremien att påverkas, men det möjliga spannet för hur mycket är stort. Det är sannolikt så att marknaden accepterar en viss ökning av svenskproducerat till ett visst prispremium, men att det finns en marknadsandel för svenskproducerat där betalningsviljan avtar. Vid vilken mängd det sker, i vilken hastiget samt hur stor prispåverkan blir är dock ej möjligt att förutspå Potentiellt svenskt prisspann Import: ton Baspris Volym Antaganden: 1) Totalt utbud +10% 2) Svensk produktion +500% 3) Svensk produktion ersätter import Källor och noter: 1 JBV (skördedata och avräkningspriser, kombinerat bulk- och specialtomater, inflationsjusterade (2003 års penningvärde)), 2 SCB (import, KN ) och FAO (producentpriser, inflationsjusterade genomsnitt för Nederländerna, Spanien och Frankrike, exklusive transportkostnader) 44

45 Svenskproducerad gurka har haft en marknadsandel på uppemot 60% men prispremien är volatil Pris SEK/kilo Snittpris svenskt: 7,46 SEK/kg Snittpris Europa: 4, SEK/kg Volym Svensk produktion 1 Import 2 Observationer Svenskproducerad gurka har i snitt haft en marknadsandel på 59%. Snittpriset ligger avsevärt högre än det på importerad gurka och fluktuerar mer. Producentföreningar indikerar att de idag strävar efter att bevara den svenska prispremien, t.ex. genom att uppmuntra förbokningar från DVH samt genom att exportera ett visst produktionsöverskott. Källor och noter: 1 JBV (skördedata och avräkningspriser, inflationsjusterade (2003 års penningvärde)), 2 SCB (import, KN ) och FAO (producentpriser, inflationsjusterade genomsnitt för Nederländerna och Spanien (2003 års penningvärde), exklusive transportkostnader), 5 intervjuer 45

46 SSEC:s scenario leder till en marknadsandel på 81% för svenskproducerad gurka, vilket bör pressa prispremien Pris SEK/kilo Svensk produktion 1 Import 2 Framtidsscenario SSEC Svensk produktion: ton En ökning av den svenska gurkproduktionen med 50% skulle leda till ett stort skifte i marknadsandelen för svenskt, som därefter skulle stå för 81% av konsumtionen. Medan europapriserna kommer att vara opåverkade av skiftet så kommer sannolikt det svenska priset att påverkas, men det möjliga spannet är stort. Antaganden: 1) Totalt utbud +10% 2) Svensk produktion +50% 3) Svensk produktion ersätter import 6 Import: ton Baspris Volym Potentiellt svensk prisspann Källor och noter: 1 JBV (skördedata och avräkningspriser, inflationsjusterade (2003 års penningvärde)), 2 SCB (import, KN ) och FAO (producentpriser, inflationsjusterade genomsnitt för Nederländerna och Spanien (2003 års penningvärde), exklusive transportkostnader), 5 intervjuer 46

47 I samarbete med sina partners Insight # 5 Residual Flows of various kinds is a resource for innovative development of urban food production and urban healthy environments With the help of residual flows from the town of for example low-grade heat, quality-separated food waste or carbon dioxide, we can build a whole new town near circular food production of primary products such as fish and vegetables. By also utilizing the infrastructure available in the city, we create a better economy for both the food industry, the city and the infrastructure owners such as district heating systems. Through the use of district heating infrastructure in our cities, we can create innovative healthy environments for people. 47

48 Affärspotential för en storskalig grönsaksproduktions beror på vilka kostnadssänkningar som restvärmeanvändningen kan ge Sänkta energikostnader under ordinarie odlingssäsong och möjlighet att förlänga odlingssäsongen till vinterhalvåret bidrar till en ökad konkurrenskraft för odlingar med restvärme. Konkurrenskraften i nya odlingar kan stärkas ytterligare genom att fokusera på nischsegment på marknaden, som t.ex. ekologisk odling och odling av specialsorter. Denna inriktning har dock ingen koppling till att restvärme används. Prispremien för svenskt kan stärkas genom gemensamma marknadsinsatser i branschen som belyser svenska mervärden. 48