Om- och tillbyggnad av Höviksnäs avloppsreningsverk. Underlag för samråd

Transkript

1 Om- och tillbyggnad av Höviksnäs avloppsreningsverk Underlag för samråd Tjörns kommun 1 av

2 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter Lokalisering Dimensionering av Höviksnäs framtida avloppsreningsverk Förslag till tidsplan Planförhållanden Miljöpåverkan Utsläppskrav som kommer att yrkas Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Författare: Övriga medverkande: Mark de Blois, konsult, H2OLAND AB Hans Diechle, konsult, H2OLAND AB Pascal Karlsson, teknisk chef, Tjörns kommun Emma Stenmark, VA-ingenjör, Tjörns kommun Tjörns kommun 2 av

3 Administrativa uppgifter Uppgifter om tillståndspliktig organisation/huvudman: Huvudman: Tjörns kommun Adress: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Tekniska avdelningen Kroksdalsvägen Skärhamn Organisationsnummer: Teknisk chef: Pascal Karlsson Telefon: E-post: pascal.karlsson@tjorn.se Kontaktperson: Emma Stenmark, VA-ingenjör Telefon: E-post: emma.stenmark@tjorn.se Tekniskt ombud: H2OLAND AB Adress: Grindgatan Alingsås Kontaktperson: Mark de Blois Telefon: E-post: mark.de.blois@h2oland.se Uppgifter om anläggningen: Anläggning Höviksnäs avloppsreningsverk Fastighetsägare Tjörns kommun Fastighetsbeteckning Hövik 5:1 XY-koordinater SWEREF , Besöksadress Höviks ARV Kontaktperson på plats Martin Karnå Telefon Verksamhetskod: 90.10, B Tjörns kommun 3 av

4 1. Lokalisering En översiktskarta över Tjörns kommun redovisas i figur 1.1. Tjörns kommun Upptagningsområde Kommunkontor 5 km Figur 1.1 Översiktskarta över Tjörns kommun med det framtida upptagningsområdet Höviksnäs reningsverk betjänar idag orterna Kållekärr, Wallhamn, Svanvik, Myggenäs, Almösund, Lilla Brattön, Höviksnäs och Låka. Kommunen planerar att koppla in nya abbonenter från bl a Hakenäset, Röreviken/Häggvall, Tjörnbron/Almön och nyexploateringar i Höviksnäs. Den maximala veckomedelbelastningen uppskattas att öka från dagens pe till pe om ca 15 år. Belastningen som det finns tillstånd för, pe, förväntas att överskridas om ca 5 år. Tjörns kommun 4 av

5 2. Dimensionering av Höviksnäs framtida avloppsreningsverk Bakgrund Idag finns det kapacitetsproblem på både vad gäller avloppsvatten- och slambehandlingen. Problemet förvärras på grund av att en stor del av den maskinella utrustningen på verket är åldersstigen och på grund av att driften på verket sker i stort sett helt manuellt med t ex endast slamuttag på vardagar. Vidare finns problem med den relativt nyinstallerade biobädden: På vintern försämras reningen av organiska ämnen i biobädden förmodligen främst på grund av låga vattentemperaturer. I stället för nedbrytning sker ansamling av fett och fiber som tynger ned biobädden. Nedtyngningen har gjort att biobädden sjönk ned med ca 1 m i vintras och risk för ytterligare kollaps finns även om reningsresultaten är bra idag. Samtidigt behöver byggas ut i samband med en kraftig ökning av anslutningen. Det är således bråttom med en upprustning och utbyggnad av Höviksnäs ARV. Detta dokument beskriver processförslaget som kommunen har valt att gå vidare med. Belastning Den maximala veckomedelbelastningen uppskattas att öka från dagens pe till pe om ca 15 år. Belastningen som det finns tillstånd för, pe, förväntas att överskridas om ca 5 år. Q-dim enligt miljörapporten är 131 m 3 /h. I samband med dimensioneringen av biobädden bestämdes Q-dim till 216 m 3 /h vid en framtida belastning om pe. En uppskattning av Q-dim med hjälp av dagens flöden och en extrapolering till flöden vid en belastning om 8500 pe ger en framtida Q-dim om omkring 150 m 3 /h beroende på antagandena. Vid dagens belastning och flöden uppskattas Q-dim till omkring 70 m 3 /h. Det dimensionerande framtida flödet sätts på 150 m 3 /h. Utsläppsvillkor För dimensioneringen är det viktigt att förutspå vad de framtida villkoren för Höviksnäs ARV kommer att bli. Dagens och de förväntade framtida kraven är summerade i tabell 1 nedan. Tjörns kommun 5 av

6 Tabell 1 Dagens och framtida krav på, flödesviktade medelvärden Röda värden: Överskridanden kan leda till åtal Övriga värden: Omedelbara undersökningar/åtgärder krävs vid överskridanden Dagens utsläppsvillkor Framtida utsläppsvillkor År mg/l Kvartal mg/l År mg/l Kvartal mg/l BOD P 0,5 0,5 0,2 0,3 0,2 0,3 N Framtida krav Kväve I och med att recipienten, Hakefjorden, anses vara mycket känslig för näringstillförsel har Länsstyrelsen flaggat för att krav på kväverening kommer att ställas trots att avloppsreningsverkets belastning dimensionerande belastning är mindre än pe (enligt gällande föreskrifter behöver reningsverk med en anslutning större än pe i södra Sverige förses med kväverening). BOD 7 Mest sannolikt är att BOD 7 -kravet kommer att hamna på 10 mg/l, men det finns risk för att något hårdare krav kan komma att ställas. Bedömningen ar att det mest stränga villkorsvärdet skulle kunna hamna på 8 mg BOD 7 /l. Fosfor Det mest sannolika kravet för fosfor är 0,3 mg/l. I värsta fall kommer kravet att hamna på 0,2 mg/l men detta bedöms som osannolikt särskilt nu kommunen är villiga att satsa på kväverening. Beskrivning av dagens verk Dagens verk består av följande reningssteg: Vattenlinje Två inloppspumpstationer (ligger utanför reningsverkets område), kapacitet 138 m 3 /h Trappgaller, typ MEVA, spaltvidd 2 mm, kapacitet 700 m 3 /h enligt leverantören Pumpstation före biobädd, kapacitet 2 x 216 m 3 /h Biobädd, aktiv volym 350 m 3 /h, bäddhöjd 5 m, area 70 m 2 Mellansedimentering, area: 60 m 2, vattendjup 3,6 m, volym 216 m 3 Flockning, 4 kammare om ca 15 m 3 var Två eftersedimenteringsbassänger, area ca 2 x 72 m 2, vattendjup 3,2 m, volym 2 x 130 m 3 Utloppspumpstation, kapacitet. m 3 /h Rejektvattenbassäng, volym ca 70 m 3 Tjörns kommun 6 av

7 Slambehandling Luftat slamlager, ca 80 m 3 Avvattning med hjälp av centrifug, kapacitet ca 4 m 3 /h Avvattnat slam transporteras bort i slamcontainrar. Ett processchema över dagens verk finns i figur 1. Beskrivning av det framtida verket Det framtida verket kommer att består av två delar: 1. Bassänger, maskiner för att reducera BOD 2. Bassänger, maskiner för att reducera kväve, kvävedelen kopplas efter BODdelen. Vattenlinje BOD-rening Inloppspumpstation (ligger utanför reningsverkets område), kapacitet 300 m 3 /h Två trappgaller, spaltvidd 1 mm, galler 1: kapacitet 400 m 3 /h, galler/sil 2: 200 m 3 /h Sandfång MBBR-aktivslam, två seriekopplade fack med en volym och area om ca 100 m 3 resp. ca 30 m 2 var, vattendjup ca 3,6 m Flockning, 4 kammare om ca 15 m 3 var: 2 seriekopplade flockningsbassänger före varje sedimenteringsbassäng. Två eftersedimenteringsbassänger, area ca 2 x 72 m 2, vattendjup 3,2 m, volym 2 x 130 m 3 Returslampumpning, kapacitet m 3 /h (4 x m 3 /h) Pumpstation före kvävereningen, kapacitet 200 m 3 /h (2 x 100 m 3 /h) Utloppspumpstationen för utpumpning genom utloppsledningen Vattnet ska rinna med självfall genom denna del av verket, från trappgallren/inloppssilen genom hela verket till utloppspumpstationen Vattenlinje Kväverening MBBR för nitrifikation, aktiv volym 350 m 3 /h, bäddhöjd 5 m, area 70 m 2 Fyra parallellkopplade kontinuerligt spolande sandfilter, typ Dynasand eller liknande. En dosering av en kolkälla (metanol/etanol) och fällningskemikalie tillämpas till sandfiltren. Självfall genom utloppsledningen. Slambehandling Luftat tunnslamlager, volym ca 70 m 3 Mekanisk förtjockning, kapacitet 10 m 3 /h Luftat tjockslamlager, volym ca 80 m 3 Avvattning med hjälp av centrifug, kapacitet 5 m 3 /h Avvattnat slam lagras i en slamsilo, 50 m 3 Ett processchema det framtida verket finns i figur 2. Tjörns kommun 7 av

8 Närmare beskrivning av åtgärderna i samband med BOD-reningen Pumpstationer Det finns två pumpstationer som levererar sitt avloppsvatten direkt till 1. Pumpstation: APST Höviksnäs: 107 m 3 /h 2. Pumpstation, APST Sjötången: 31 m 3 /h Sammanlagt är kapaciteten på dessa två pumpstationer 138 m 3 /h. Detta skulle ge ett maximalt inflöde till verket om 3300 m 3 /d. I verkligheten är det maximalt uppmätta flödet till verket ca 5000 m 3 /d (det händer dock endast i några få % av fallen, för övrigt ligger de maximala flödena runt 3500 m 3 /h). Fungerar flödesmätaren som den ska? Skedde kapacitetsmätningen på pumpstationerna tillräckligt noggrant? Pumparna i inloppspumpstationerna före avloppsreningsverket förses med frekvensstyrning för att få ett jämnare flöde till reningsverket. Inloppspumparna kapacitet bör höjas till sammanlagt 300 m 3 /h för att kunna minska bräddningarna från ledningsnätet och kunna ta emot högre flöden i samband med de framtida anslutningarna. Enligt uppgift har de två inkommande ledningarna till en diameter på 150 mm var. Detta innebär att de kan uppstå kapacitetsproblem på ledningen från huvudpumpstationen in till verket. En ny ledning kan behöva dras in till verket. Detta ska undersökas. Inloppsgaller Befintligt rensgaller med spaltvidd 2 mm byggs om till ett rensgaller med spaltvidd 1 mm. Enligt leverantören sänks dess kapacitet då från ca 700 till 440 m 3 /h. Ett nytt rensgaller, typ trappgaller med en kapacitet om 200 m 3 /h installeras. Tidigare har vi beslutat att ett extra galler med en kapacitet om 300 m 3 /h skulle installeras men en kapacitet om 200 m 3 /h borde räcka för att uppfylla reservfunktionen. En tanke är att man installerar en 1 mm inloppssil, t ex typ Hydropress/Huber, med en kapacitet om 200 m 3 /h. Vid högre flöden behandlas vattnet på MEVA-gallret. En inloppssil sägs vara något bättre på partikelavskiljning än ett trappgaller. Sandfång Sandfånget luftas Volymen görs i ordning så att sand lätt kan tas bort från volymen Sandtvätt installeras Fettfång Här antas att inget fettfång behöver installeras. Om pågående mätningar på fett dock skulle indikera ovanligt höga fetthalter ska även ett fettfång projekteras. MBBR-aktivslambassäng Dagens mellansedimenteringsbassäng byggs om till en MBBR-aktivslam. Bassängen delas upp i två fack à ca 100 m 3. Varje fack förses med ett grovblåsigt luftningssystem och silar samt fylls till 50 % med rörliga bärare, typ Kaldnes K1. Två Tjörns kommun 8 av

9 blåsmaskiner installeras med en kapacitet om Nm 3 /h var, en till varje fack. Två luftflödesmätare installeras, en till varje fack. Luftmängden som blåses in i varje fack ska kunna ställas in manuellt på ett fast luftflöde eller kunna styras på syrehalten i det utgående vattnet från fack 2. En blåsmaskin ska även kunna förse båda facken med luft. Det är viktigt att blåsmaskinerna för MBBR-BOD kan hållas igång. Om en blåsmaskin till MBBR-BOD faller ur ska det vara möjligt att manuellt koppla om till en av blåsmaskinerna som försörjer MBBR-N (blåsmaskinen kan vid överkopplingen varvas ned). Tvärtom behöver vi inte denna funktion. En slamhaltsmätare installeras för att mäta slamhalten i det utgående vattnet från MBBR-bassängen. MBBR-bassängen utnyttjas för en maximal veckomedelbelastning upp mot 8500 pe och ett flöde upp till 300 m 3 /h. Under en stor del av året kommer belastningen förmodligen att ligga omkring pe eller lägre. Följande gäller: Belastningen på MBBR-bassängen blir maximalt 11,9 g BOD 7 /m 2.d. Detta är en normal till hög belastning där goda resultaten kan förväntas: BOD-halterna ut hamnar för det mesta under 10 mg BOD 7 /l men beroende på belastning och inkommande BOD-halt skulle halter upp till 15 mg BOD 7 /l kunna uppmätas. Detta är dock inget problem då nästan allt vatten leds igenom nästa behandlingssteg, se nedan under kvävereningen. I MBBR-bassängens första fack blir belastningen dubbelt så hög: 23,8 g BOD 7 /m 2.d en ganska hög belastning, men även vid denna belastning kommer % av den lösta BOD 7 -mängden att brytas ned (jmfr Tuvesviks ARV). Tillämpning av returslamföring gör att denna nedbrytningsgrad blir än högre. Detta gör också att, vid låga belastningar, en viss nitrifikation kan etablera sig i fack 2 där de lösta BOD 7 -belastningen är mycket lägre än i fack 2 (jmfr Munkedals ARV). Uppehållstiden i MBBR/aktivslambassängen kommer oftast att ligga omkring 2 h (1 h per fack). Som minst blir uppehållstiden 40 minuter eller 20 minuter per fack. Det inkommande avloppsvattnet är då mycket utspätt och vid dessa förhållanden ska fortfarande bra reningsresultat kunna uppnås (jmfr Munkedals ARV). Den maximala aktivslamhalten som tillämpas i luftningsbassängen ska vara 1,5-2 kg/m 3. Slamvolymen får inte överskrida ml/l. Vid denna slamvolym och ett flöde om 300 m 3 /h blir slamytbelastningen omkring 350 l/m 2.h som är ett värde som inte bör överskridas. I praktiken kommer flödet mycket sällan upp till 300 m 3 /h och slamytbelastningen hamnar i stort sett alltid under betryggande 300 l/m 2.h. Förväntan är att tillämpning av både MBBR- och aktivslamtekniken gör att sedimenteringsegenskaper av MBBR-överskottslammet förbättras särskilt vid höga flöden (jmfr erfarenheter från Munkedals och Tuvesviks ARV). Blandningen av båda teknikerna gör också att den biologiska nedbrytningskapaciteten förstärks och att nitrifikationen kan upprätthållas under en större del av året. Tjörns kommun 9 av

10 Returslam Returslam leds från eftersedimenteringsbassängernas fickor (2 x 2 = 4) tillbaka till fack 1/MBBR. I varje ficka installeras en returslampump. Sammanlagt är kapaciteten på returslampumpningen m 3 /h eller m 3 /h per pump. Returslammet styrs på det inkommande eller utgående flödet. Om flödet är lägre än 80 m 3 /h blir returslamflödet 80 m 3 /h och flödet är större än 200 m 3 /h blir returslamflödet 200 m 3 /h. Förhållandet mellan returslamflöde och det inkommande flödet är 1 för att börja med (i spannet mellan m 3 /h) men ska även kunna ställas in på ett lägre värde. Mammutpumparna ersätts med dränkbara elektriska pumpar. Överskottslam Överskottslam tas ut i ett antal minuter varje timme/varannan timme (pumpning till tunnslamlager). Tiden för överskottslamuttaget styrs på slamhaltsmätare i det utgående vattnet från MBBR-aktivslambassängen. Överskottslam tas från en sedimenteringsbassäng. Returslampumpningen från denna sedimenteringsbassäng stängs av i ett antal minuter innan överskottsslammet tas ut (detta görs för att göra slammet som tas ut tjockare/avstängningstiden ska vara inställbar). Överskottslamuttaget styrs på slamhaltsmätningen i MBBR-BOD-bassängen. Flockning och kemikaliedosering Det utgående vattnet från MBBR-bassängen leds till flockningen. Det finns två flockningskammare som är kopplade i serie före varje sedimenteringsbassäng. Vid Q-dim är uppehållstiden i flockningsbassängen 24 minuter vilket är en lång tid. Detta ska dock inte vara ett problem särskilt inte då luftningsbassängen drivs som en kombinerad aktivslam/mbbr-bassäng. Behöver omrörarna ersättas? Kemikaliedoseringen sker i en inblandningskammare/turbulent zon strax före flockningskamrare. Notera att efter ombyggnad för kvävereningen ska kemikaliedoseringen till flockningskammare 1 & 2/eftersedimentering 1 resp. flockningskammare 3 & 4/eftersedimentering 2 kunna variera. Det behövs således två doseringspunkter och inblandningspunkter. Kemikaliedoseringen styrs på flöde med ett tak för höga flöden. Den maximala kemikaliedoseringen är 200 ml/m 3 vid ett flöde om 200 m 3 /h. Därmed blir doserpumparnas maximala kapacitet 2 x 20 l/h. Tjörns kommun 10 av

11 Eftersedimentering Efter flockningen leds till två parallellkopplade sedimenteringsbassänger. Befintliga skrapor i dessa eftersedimenteringsbassänger bibehålls. Uppehållstiden i eftersedimenteringsbassängerna blir omkring 4 5 h vid torrväderförhållanden. Detta är en relativt kort uppehållstid där risken för hydrolys av slam och efterdenitrifikation är ringa. Erfarenhet har visat att nitrifikation förbättrar sedimenteringsegenskaper hos slammet så länge uppehållstiden i eftersedimenteringsbassängen hålls kort (jmfr Dingle ARV/Strömstads ARV). Närmare beskrivning av kväverening Pumpstation Efter galler, MBBR-bassängen och eftersedimenteringsbassängerna innehåller avloppsvattnet endast ringa BOD 7 -halter. Vattnet från eftersedimenteringen leds till en pumpstation (tidigare biobäddspumpstationen) som har en maximal kapacitet om 200 m 3 /h. Denna pumpstation leder vattnet upp till MBBR nitrifikationsbassängen (tidigare biobädd). Överskjutande flöde (> 200 m 3 /h) bräddas över till befintlig pumpstation för utgående vatten. Observera att dessa flöden sällan kommer att inträffas (< % av fallen). MBBR-N bassängen MBBR-N bassängen förses med ett grovblåsigt luftningssystem. Två blåsmaskiner med en kapacitet om Nm 3 /h var förser MBBR-N med syre. Lufttillförseln styrs på syrehalten i det utgående vattnet från MBBR-N. MBBR-N fylls till hälften med bärare, typ K1. BOD 7 -belastningen på MBBR-N blir högst 0,8 g BOD 7 /m 2.d vilket är en mycket låg belastning som ger höga nitrifikationshastigheter. NH 4 -N belastningen blir högst 1,0 g NH 4 -N/m 2.d och är oftast betydligt lägre vilket innebär att i medel minst % (minst 60 kg NH 4 -N/d) av ammoniumbelastningen som kommer in till MBBRbassängen ska kunna nitrifieras (vid en syrehalt om ca 4 mg O 2 /l). Kontinuerligt spolande sandfilter Från MBBR-N bassängen leds vattnet till fyra parallellkopplade kontinuerligt spolande sandfilter, typ Dynasand eller Astrasand. Filtren har en yta om 5 m 2 var och en bäddhöjd om 4 m. Observera att skillnaden i vattennivå mellan MBBR-N och sandfiltren ska vara 1,5 m för att kunna garantera självfall genom filtren. Den förväntade denitrifikationshastigheten är 1 kg NO 3 -N/m 3.d eller mer (beroende på vattentemperatur, belastning och halt). Denna innebär att minst 80 kg NO 3 -N kan denitrifieras om alla filter är i drift. Till inloppet till filtren doseras metanol och fällningskemikalie (samma som används till flockningarna före eftersedimenteringsbassängerna). Lättast är att metanol och fällningskemikalier doseras strax innan fördelningen över filtren. Metanoldoseringen styrs på nitratmängden in till filtren (En kombinerad NH 4 -N/NO 3 -N onlinemätning installeras i det utgående vattnet från MBBR-bassängen) medan fällningskemikaliedoseringen styrs på flödet. Tjörns kommun 11 av

12 Det finns en suspvakt efter MBBR-N som ser till att suspbelastningen på filtren inte blir större än g/m 2.h. Vid stor suspbelastning bräddas en del av vattnet (alternativt allt vatten om det är mycket svårt att få till en fördelning) direkt till utloppet. Ytterligare ett alternativ är att inpumpning till MBBR-N begränsas till ett viss värde beroende på suspmängden in till sandfiltren. Den maximala metanoldoseringen är ca 20 l/h och den maximala fällningskemikaliedoseringen på filtren är 10 l/h. Spolvattnet från sandfiltren, högst 4 m 3 /h per filter leds tillbaka till strax före MBBR- BOD eller före flockningsbassängerna. Beroende på suspbelastningen på filtren är spolningen på filtren igång i minuter/timme. Antal filter/bäddhöjd: Nordic Water föreslår fyra filter med en area om 5 m 2 och en bäddhöjd om 4 m för att få en aktiv volym om 80 m 3. Om med tanke på självfall en bäddhöjd om 3 m är att föredra blir den aktiva volymen på fyra filter endast 60 m 3. I det fallet skulle man behöva fem filter för att höja den aktiva volymen till åtminstone 75 m 3. Alternativt kan man naturligtvis ge filtren en större yta/diameter men i så fall avviker man från standardmåtten vilket ger högre kostnader. Antal filter, deras höjd och volym är en avvägning där saker såsom ekonomi och garanti på utsläppshalter spelar in. Vad kostar det extra att schakta ner filtren ytterligare en meter? Utloppsledning Efter sandfiltreringen leds vattnet med självfall till recipient. Utloppsledningen kapacitet bör kontrolleras. Slambehandling Den framtida slambehandlingen består av: Ett luftat tunnslamlager om ca 70 m 3 dit överskottslammet pumpas En mekanisk förtjockare med en kapacitet om 10 m 3 /h Ett luftat tjockslamlager om ca 80 m 3 En centrifug med en kapacitet om 5 m 3 /h En slamsilo med en volym om 50 m 3 Tunnslam- och tjockslamlagret luftas med en separat kompressor/blåsmaskin med en kapacitet om m 3 /h varav ungefär 40 % leds till tunnslam- och 60 % till tjockslamlagret. Detta kan ställas in med manuella ventiler. Dekantat från förtjockningen och rejekt från avvattningen leds tillbaka till MBBR, BOD- bassängen (efter provtagning på det inkommande vattnet) eller till flockningen (före fördelningspunkten). Tjörns kommun 12 av

13 Instrumentering/provtagning Följande instrument installeras: Flödesmätare för vatten: Q1 flödesmätare på inkommande vatten från PST Höviksnäs Q2- flödesmätare på inkommande vatten från PST Sjötången Q3 flödesmätare för returslamflödet Q4 Utgående vatten som bräddas till utloppspumpstationen Q5 flödet till MBBR-N Utgående flöde = Q4 + Q5 (Q4 = 0 för det mesta) Luftflödesmätare: Luftflödet till fack 1, MBBR-BOD Luftflöde till fack 2, MBBR-BOD Luftflöde till MBBR-N Syremätare: Syremätare i utgående vatten från fack 2, MBBR-BOD Syremätare i utgående vatten från MBBR-N Susphalts-, slamhaltsmätare: Slamhaltsmätare i fack 2, MBBR-BOD Susphaltsmätare i det utgående vattnet från eftersedimenteringsbassängerna Susphaltsmätare i det utgående vattnet från MBBR-N bassängen Ammonium/nitratmätare: Kombinerad NH 4 /(NO 2 +NO 3 )-mätare efter MBBR-N NO 3 -mätare efter sandfiltren Provtagning: 1. Inkommande vatten, efter galler/sil i det luftade sandfånget 2. Utgående vatten från eftersedimenteringsbassängerna 3. Utgående vattnet från sandfiltren Tjörns kommun 13 av

14 Figur 2.1 Enkelt processchema över dagens verk Tjörns kommun 14 av

15 Figur 2.2 Enkelt processchema över det framtida verket Tjörns kommun 15 av

16 Figur 2.3 Planritning över det framtida verket Tjörns kommun 16 av

17 3. Förslag till tidsplan* * Tidsplanen är gjord av Ramböll Tjörns kommun 17 av

18 4. Planförhållanden Höviksnäs reningsverk är beläget öster om samhället Höviksnäs vid Hakefjorden. Området som reningsverket ligger i är detaljplanelagt för verksamheter. Norr om reningsverket ligger ett detaljplanelagt område för fritidsändamål. Sydöst om reningsverket ligger en småbåtshamn några fastigheter samt Olssons bruk och fasad AB. Med hänsyn till att reningsverkets reningsdelar är överbyggda och att den förhärskande vindriktningen är väst till sydväst har inga klagomål rapporterats (se figur 4.1). Figur 4.1 Förslagskarta för Höviksnäs som ingår i översiktsplanen från Tjörns kommun 18 av

19 Riktvärdet för skyddsavstånd från reningsverk på fler än 5000 pe och mindre än pe brukar anges till 500 m. De närmsta grannarna som är fast boende bor ca 170 m från reningsverket i sydvästlig riktning. De närmsta grannarna som är fritidsboende bor ca 160 m från reningsverket i nordlig riktning. Den nya anläggningen vid Höviksnäs kommer att ha normal reningsverksutrustning och bedöms inte medföra höga bullernivåer. Det utbyggda reningsverket har inga utomhusbassänger. Detta tillsammans med att den förhärskande vindriktningen är väst till sydvästlig gör att luktproblem för närboende inte beräknas uppstå. Recipient för behandlat vatten är Hakefjorden. Utloppsledningen (PEH 280x15,9 mm) är ca 890 m lång och ligger på ca 19 m djup. Enligt driftpersonal har utloppsledningen från Höviksnäs avloppsreningsverk vid ett par tillfällen flutit upp till vattenytan, men det är numera åtgärdat genom en luftningsventil. Närmaste badplats är ca 1000 m i sydlig riktning från utsläppspunkten, se figur 4.2. Utloppsledning 500 meter, med markerat skyddsavstånd på 500 m och utloppsled- Figur 4.2 ningen. Tjörns kommun 19 av

20 5. Miljöpåverkan Hakefjorden är mellan m, men framförallt östsidan längs fastlandet utgörs delvis av grundområden. Längs Tjörnsidan är strandlinjen generellt brantare. Det finns inga trösklar som begränsar vattenutbyte och fjordarna har därför inget stagnant djupvatten. Transportberäkningar av näringsämnen enligt SMHI:s kustzonsmodell visar att föroreningarna från sprids söderut i Hakefjorden, se figur 5.1. Figur 5.1 Spridning av näringsämnen i fjordsystemet runt Orust och Tjörn. Naturvårdsområdet Stenungsundskusten omfattar framförallt vattenområdet från Stenungsund och söderut. Detta område är ett natura 2000-område. De kustnära havsområdena i Stenungsunds kommun kan till stor del betecknas som grundområden. De grunda bottnarna har stor betydelse för växt- och djurliv. De utgör lek- och uppväxtområde samt näringsplats för ett stort antal fiskarter. Under vår och höst utgör grundområdena med anslutande strandängar viktiga rastplatser för flyttande vadare och sjöfågelarter. Utsläppspunkten från Höviksnäs avloppsreningsverk befinner sig ca 1 km från Natura 2000-området, men påverkar det sannolikt inte så mycket då föroreningarna transporteras söderut. Tjörns kommun 20 av

21 Figur 5.2 Natura 2000-område i Hake fjord. Enligt bedömningen som Vattenmyndigheten för Västerhavet har tagit fram är statusen och miljökvalitetsnormerna för Hake fjord följande: Ekologisk status och ekologisk potential 1. Status eller potential 2009: Måttlig ekologisk status 2. Miljöproblem: Övergödning (ja), miljögifter (ja), främmande arter (ja), miljögifter, exklusive kvicksilver (Nej) 3. Kvalitetskrav och tidpunkt: God ekologisk status 2021 Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) 1. Status 2009: God kemisk ytvattenstatus 2. Kvalitetskrav och tidpunkt: God kemisk ytvattenstatus 2015 Kompletterande krav för skyddade områden 1. Gynnsam bevarandestatus Området runt utsläppspunkten berörs inte av skyddet enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Tjörns kommun 21 av

22 6. Utsläppskrav som kommer att yrkas Kraven som yrkas för den framtida anläggningen får som medelvärde per kalenderår och tertial 2 (maj-augusti) inte överskrida 10 mg/l BOD 7 och 0,3 mg/l fosfor. Begränsningsvärdena för avloppsvattenutsläpp ska följa föreskriften om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1994:7 (BOD 7 : högst 15 mg/l, COD cr : högst 70 mg/l, totalkväve: högst 15 mg/l). Under ombyggnadstiden och under intrimning/provdrift, föreslår/yrkar kommunen att de provisoriska villkor blir lika med villkoren för dagens verk alltså för BOD 7 15 mg/l och för fosfor 0,5 mg/l som månads- och årsmedelvärde. Tjörns kommun 22 av

23 7. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Innehållsförteckning av MKB Tjörns kommun 23 av

24 Tjörns kommun 24 av

25 Bilagor: 1. Översiktskarta över Tjörns kommun 2. Översiktsplaner för Tjörn (Plankarta, Kulturmiljövård, Friluftsliv, Fiske) 3. Detaljplan för 4. Ritningar på 5. Bilder på 6. Koordinater och ritningar på utloppsledningen, bräddutlopp och pumpstationer 7. Transportvägar till och från 8. Produktblad o säkerhetsdatablad 9. Kartor över miljökvalitetsnormer för musselvatten och riksintressen 10. Samrådsprocessen för 11. Anmälan för ombyggnad av Tjörns kommun 25 av