Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN B IDRAG & V UXENSTÖD

Transkript

1 Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN B IDRAG & V UXENSTÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2006 SDN SID 1 (7) Handläggare: Kerstin Larsson Tfn: Till Stadsdelsnämnden Rapport från projektet Stävja missbruk motivera till behandling Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner rapporten. BrittMarie Kyndel Stadsdelsdirektör Eva Hagberg Dyberg Chef Bidrag & Vuxenstöd Sammanfattning Stadsdelsnämnden ansökte om 0,2 mnkr för projektet Stävja missbruk motivera till behandling. Begärda medel tilldelades stadsdelsnämnden i tertialrapport 2. Projekttiden har varat under perioden till och med Resultatet är att antalet missbrukare som uppehöll sig i Hornstullsområdet har minskat från ett femtiotal personer till cirka 15 personer. G ÖTA A RK 200, S TOCKHOLM, B ESÖKSADRESS: MEDBORGARPLATSEN 25 T FN: , F AX:

2 DNR 1234/56 SID 2 (7) Ärendets beredning Detta ärende är berett inom avdelningen Bidrag & Vuxenstöd. Bakgrund Projektet Stävja missbruk motivera till behandling Stadsdelsförvaltningen ansökte om medel till rubricerade projekt då det sedan många år finns problem med missbruk i området runt Hornstull. Problemen ökar under den varma och ljusa årstiden då många missbrukare gärna samlas där, både de som har sin bostad i området och personer som hör hemma i andra stadsdelar eller kranskommuner. Stadsdelsförvaltningen hade underhandskontakt med socialroteln kring projektidén och fick klartecken att påbörja projektet Stävja missbruk - motivera till behandling. Den projektidé som stadsdelsförvaltningen har genomfört är att dagligen ha uppsökare och socialsekreterare på plats i området för att göra sig mer kända bland missbrukarna, försöka få kontakt med dem och motivera dem till behandling. Under projekttiden har polisen identifierat de flesta missbrukare som uppehåller sig i området. Uppsökare från missbrukarnas hemstadsdel eller hemkommun har kontaktats. Stadsdelsförvaltningen har bidragit med en socialsekreterare på deltid och en uppsökare på heltid. Under projekttiden har stadsdelsförvaltningen inte fått några klagomål från boende om störande missbrukare i området. Förvaltningens redovisning Projekttid Projekttiden varade under perioden till och med Varje vardag fanns socialsekreterare och uppsökare på plats cirka två timmar per dag varav minst en timme efter ordinarie sommararbetstid. De tiderna på dagen socialsekreterare och uppsökare fanns i området varierade från morgon till kväll. Syftet var att få kontakt med olika missbrukare som var där olika tider. Fyra socialsekreterare delade uppdraget mellan sig i förhållande till semestrar och andra arbetsuppdrag. Socialsekreterare Leif Hasth var stadsdelsförvaltningens samordnare för insatser och aktörer i projektet.

3 DNR 1234/56 SID 3 (7) Arbetssätt Samarbete med andra grupper/verksamheter De olika grupper/verksamheter som socialsekreterare och uppsökare hade kontakt med var: Citypolisen Citypolisen hade en tillfällig insats under en och en halv vecka i slutet av augusti. Målområdet var parkerna på Södermalm. Samarbetet bestod i att polisen upprättade listor över påträffade personer som blev identifierade och kontrollerade. Dessutom ingick LVM-anmälningar och anmälan om personers psykiska och fysiska status i arbetet. Listorna faxades till socialsekreterare och uppsökare samma dag de utfärdades. Kontaktperson på Citypolisen Södermalm var Jesper Bengtsson. Närpolisen Maria Närpolisen intensifierade sina besök vid Hornstull under projektperioden. Samarbetet innebar att man kunde arbeta parallellt. Socialsekreterare och uppsökare var inte där samtidigt med polisen då detta kunde ge fel signaler till målgruppen och försämra möjligheterna till kontakt för deras del. Frälsningsarméns sociala center Det är en frivilligorganisation som är belägen vid Hornstull. Socialsekreterare och uppsökare hade mycket samarbete med denna organisation under projekttiden. Frälsningsarmén hjälpte till mycket då de känner många ur målgruppen genom att dessa ofta besöker centret. Samarbetet har resulterat i placeringar av missbrukare på exempelvis Kurön som drivs av Frälsningsarmén. Vid ett tillfälle bjöd till och med Kurön på placeringen. Kommunikationen mellan stadsdelsförvaltningen och Frälsningsarméns sociala center har stärkts av samarbetet vilket fortsättningsvis gagnar alla parter. Brottsförebyggande rådet Södermalmsandanbussen ökade besöken vid Hornstull. Tyvärr kunde inte socialsekreterare och uppsökare medverka vid deras besök som planerat från början men samarbetet fortsätter. Högalidskyrkans församlingsgård Medarbetare vid församlingsgården var socialsekreterare och uppsökare ögon och öron i Högalidsparken. Diakon Anders Sjöberg är kontaktperson från Högalidskyrkan. Socialtjänstförvaltningens uppsökare Dessa har på egen hand frekventerat området enligt sina rutiner men har även samarbetat med projektet vid flera tillfällen. Projektmedarbetarna har kontinuerligt rapporterat och kommunicerat med socialtjänstförvaltningens uppsökare då man stött på personer med annan tillhörighet än Södermalm. Hornstulls nätverk Nätverket består av representanter från stadsdelsförvaltning Maria-Gamla stan (en

4 DNR 1234/56 SID 4 (7) socialsekreterare och en nämndledamot, närpolisen(näpo), Frivården Hornstull, Högalidskyrkan, Connex, SL, Vivo, Annettes parfymeri, Mattsons fastigheter, Newsec fastigheter, Frälsningsarmén sociala center och Systembolaget. Ibland bjuds andra intressenter in. Hornstulls nätverk sammanträder en gång i kvartalet för avrapportering om läget i Hornstull samt att lämna över sina frågeställningar till rätt instans. Samtliga samarbetspartners utom Citypolisen är även representerade i Hornstulls nätverk. Ta kontakt med missbrukare I början bemöttes socialsekreterare och uppsökare med motstånd och fientlighet av missbrukarna när de försökte skapa kontakt för dialog. Vissa nära - våldsituationer uppstod, men detta löstes när andra missbrukare stoppade detta. Efter en tid isolerade sig de mer aggressiva missbrukarna för att efter hand försvinna från området. Så småningom lyckades socialsekreterare och uppsökare bygga upp någon form av acceptans från gruppernas sida vilket innebar att de fann sig i närvaron till att de slutligen ibland väntade på socialsekreterare och uppsökare för att få hjälp med något. De insatser som socialsekreterare och uppsökare gjorde var bland annat att länka missbrukarna till socialtjänsten i dennes aktuella stadsdelsförvaltning eller annan kommun. Där ingick också att ta reda på tillhörigheten ( vilken socialtjänst tillhör jag? ) En viktig del var att motivera den enskilde till behandling, men också att medverka till att etablera kontakt mellan missbrukare och andra socialsekreterare som skulle fortsätta med motivationsarbetet. Enskilda personer fick också stöd att få kontakt med SFI och hjälp med telefonservice ( jag måste ringa soc eller försäkringskassan ) Andra insatser var att socialsekreterare hjälpte till med blanketter till olika myndigheter och serviceinrättningar exempelvis till försäkringskassa, socialtjänst, bank, post med mera. Dessutom följde de med klienterna till olika myndigheter och serviceinrättningar exempelvis till den stadsdelsförvaltning personen tillhörde, socialjouren, härbärgen, bank och post. Socialsekreterare och uppsökare har även gett allmän rådgivning. Vid några tillfällen har man transporterat klienter till behandlingshem (endast klienter tillhörande stadsdelsförvaltning Maria-Gamla stan). Man har även transporterat missbrukare till avgiftning både sådant som var planerat och det som var akut. I arbetet ingick även att rapportera till olika myndigheter.

5 DNR 1234/56 SID 5 (7) Uppföljning Geografiskt område Det geografiska område socialsekreterare och uppsökare rörde sig inom var från Västerbrons fäste i norr till Tantolunden runt Drakenbergsområdet i söder, med där emellanliggande Högalidsparken i öster och Bergsund i väster, samt hela området däremellan inklusive köpcentret. Även andra problemområden besöktes i mån av resurser och tid. Exempelvis besöktes Bysisområdet och kvarteret Skjutsgossen vid flera tillfällen. De missbrukare som uppehöll sig vid kvarteret Skjutsgossen visade sig vara främst vara Metadon och Subutexbrukare som använder området som väntrum till Maria Beroendecentrum. De största grupperna av missbrukare återfanns främst vid: Högalidsparken närmast Borgmästargatan och Hornsbruksgatan mot Hornstull Utanför Systembolaget vid Långholmsgatan och området däromkring inklusive det så kallade kvasioffentliga området under gatunivå utanför T-stationen Tantoområdet närmast Drakenberg och Liljeholmsbrons fäste Missbrukarna i Högalidsparken flyttade sig efter påtryckningar, främst av NäPo, men även av projektmedlemmarna, ner till Tantoområdet i samband med skolstarten, då barnen behöver en trygg väg till skolan. Vid denna tidpunkt hade grupperna av missbrukare minskat kraftigt och bestod i huvudsak av Södermalmsbor, med vilka socialsekreterare och uppsökare har god kontakt. Olika grupper av missbrukare Från början kunde socialsekreterare och uppsökare konstatera att det fanns olika grupper av missbrukare. Det fanns ett rent pilsnergäng en ren narkotikagrupp som missbrukar centralstimulantia och cannabis en större del blandmissbrukare De flesta inom samtliga grupper har en del blandmissbruk. Andelen personer med både missbruk och psykiska funktionshinder är svårt att bedöma då samtliga personer varit mer eller mindre intox och påverkade vid socialsekreterare och uppsökares besök. De missbrukare som fanns kvar i Hornstullsområdet den sista tredjedelen av projektperioden, utgörs av personer med främst alkohol som huvudmissbruk. Men av dessa missbrukar de flesta även cannabis och en del även bensodaezepiner.

6 DNR 1234/56 SID 6 (7) Ålder och kön De flesta missbrukare i Hornstullsområdet är män. Till att börja med var åldersspannet cirka år. Vid slutet av projekttiden hade många missbrukare försvunnit och de kvarvarande Södermalmsborna är med få undantag runt 50 år eller över. Under projekttiden har vid ett par tillfällen väldigt unga kvinnor påträffats (misstänkt under 20 år). Vid dessa tillfällen har socialtjänstförvaltningens uppsökare och ungdomspolisen på Södermalm informerats. Dessa har sedan vidtagit de åtgärder som krävts. Resultat I målgruppen missbrukare fanns från början cirka fem grupperingar med upp till ett tiotal personer i varje, ibland färre. Ungefär 10 % av missbrukarna var mantalsskrivna på Södermalm och ungefär 90 % var hemmahörande i andra stadsdelar och kommuner. (Från Bollnäs i norr till Gnesta i söder.) Polisen kontrollerade och identifierade initialt samtliga personer i de olika grupperna. Under projekttiden reducerades de olika grupperna. I slutet av projekttiden återstod ett femtontal personer varav de flesta var hemmahörande på Södermalm. Fördelningen visade sig då vara 90 % Södermalmsbor och 10 % var hemmahörande i närliggande stadsdelar. Slutsatser Vad minskningen av missbrukare i Hornstullsområdet beror på är svårt att se. Självklart är det inte bekvämt att som missbrukare uppehålla sig i ett område som så märkbart och intensivt börjat frekventeras av socialsekreterare och uppsökare, poliser och andra aktörer. Man vill vara ifred. Narkotikaförsäljare som förekom i början av projektet försvann nog av ren självbevarelsedrift och med dem ett stort antal missbrukare. De slutsatser som kan göras är att insatserna bör fortsätta då behovet är stort av den närvaro som projektmedlemmarna bidragit med. Effekten för vanliga medborgare som bor i Hornstullsområdet är att antalet missbrukare har minskat markant i området. Samarbetet mellan stadsdelsförvaltningen och andra myndigheter samt frivilligorganisationen har stärkts. Slutligen har insatserna har haft positiv effekt för individer som haft behov av stöd och nu fått det

7 DNR 1234/56 SID 7 (7)