Förslag på restaureringsåtgärder Maj 2010
|
|
- Ingeborg Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Idåtgärd Huvudavrinningsområde Vattendrag Åtgärdstyp Beskrivning av åtgärd Källa Koordinater 1 Skräbeån Skräbeån Biotopvård Biotopvård vid kvarnanläggning i Skräbeån 2 Skräbeån Lillån Biotopvård Återföra stenar och block som rensats bort på tre sträckor som anges i biotopkarteringen samt undersöka om vägkulvertar utgör partiella vandringshinder vid lågvattenflöden. Inventering Skräbeån 1998 av Lillån Skräbeån Lillån Fria Undersöka om vägkulvertar utgör partiella vandringshinder vid lågvattenflöden och i så fall vidta lämpliga åtgärder. av Lillån Skräbeån Lillån Vattenhushållning 5 Skräbeån Ekeshultsån Fria Förändra regleringen av Raslången i syfte att åstadkomma ett högre flöden under perioder med lågvattenflöde. av Lillån 2002 Fyra artificiella vandringshinder är av Ekeshultsån karterade på sträckan från 2006 Immeln och 18 km uppströms till Lönsboda. Två av dem bedöms som definitiva. (Koordinater avser det första defintiva vandringshinderet nerifrån.) Skräbeån Tosthultsån Fria 7 Skräbeån Holjeån Kunskapsunderlag Fria fiskvägar nedströms Ubbasjön. Prioriterat inom biologisk återställning av kalkade vatten. Planeringsunderlag behövs för fiskevården i ån. Biologisk återställning av klalkade vatten - Plan Skräbeån Holjeån Fria 9 Skräbeån Ulvshultsbäcken (Vilshultsån) Fria Kontroll av funktion hos ål/smolt och besevandringsledare. Två definitiva vandringshiner finns vid av Kättebodadammen. Det bör Ulvshultsbäcken utredas om dessa kan 2006 öppnas upp och vilken miljönytta detta skulle ge Helgeån Hfl Fria Fria för ål förbi Torsebro kraftverk Helge å Lillån Biotopvård Återföra stenmassor som lagts upp på strandbrinken, till vattendraget, lägga i stockar, etablera vegetation. av Lillån som rinner genom Vesljungasjön
2 12 Helge å Lillån Fria 13 Helge å Simontorpsån Fria Åtgärda vandringshinder enligt biotopkartering. Skapar fri vandringsväg förbi definitivt hinder i form av gammal kvarnanläggning där det idag finns turbin. Flera partiella hinder pekas ut. av Lillån som rinner genom Vesljungasjön Simontorpsån Helge å Simontorpsån Biotopvård Återförsel av block, sten och grus där detta har rensats bort. Koordinaterna är exempel på en av de platser där det enligt biotopkarteringen är möjligt att återföra stenmaterial som rensats bort och som idag ligger på strandbrinkarna. Simontorpsån Helge å Vittskövleån/Forsakars bäcken Kunskapsunderlag 16 Helge å Mjöån Fria Nationellt särskilt värdefullt vattendrag som bör biotopkarteras. Översyn av fiskvägars funktion Helge å Mjöån Biotopvård Utläggning av block, sten och grus på platser där ån rensats eller rätats. Platser med åtgärdsbehovet är utpekade i biotopkarteringen, t ex vid angivna koordinater. av Mjöån Helge å Vramsån Biotopvård Tillförsel av sten och lekgrus på flera vattendragssträckor som enligt biotopkarteringen saknar dessa fraktioner men är rika på block. Koordinaterna anger den längst nedströmbelägna av de föreslagna lokalerna, Klemenshus. av Vramsån 2008 och mellan Lilla Årröd och Rickarums kvarn Helge å Vramsån Fria Fullfölja påbörjat projekt avseende fria och modifiering av kraftverk. Beskrivning av åtgärder för förbättrad fiskvandring förbi samtliga dämmen med kraftverk i Vramsåns huvudfåra (under arbete) Helge å Björkerödsbäcken (Vramsån) Biotopvård Återutläggning av block, sten, grus och död ved. Koordinaterna visar på en plats där det enligt biotpkarteringen är lämpligt att återföra sten till vattendraget. av Björkerödsbäcken
3 21 Helge å Björkerödsbäcken (Vramsån) Fria Eliminering av av flera vandringshinder. Koordinaterna avser ett betongdämme som utgör det första definitiva vandringshindret. Enligt biotopkartering finns flera partiella hinder som bör åtgärdas. av Björkerödsbäcken Helge å Bivarödsån Fria Skapa passage vid ett betongfundament, strax uppströms Sibbhult (koordinater). Även passage behövsvid denilrännan i Sibbhult. 23 Helge å Bivarödsån Biotopvård Förbättra biotoper för att underlätta reproduktion för förekommande fisk. 24 Helge å Bivarödsån Minska tillförsel av fina partiklar 25 Helge å Almaån Fria Följa upp om utsläpp av stenslam från stenindustrin vid Högsma har minskat eller upphört. Om inte åtgärda. Fria ned för ål förbi två kraftverk samt Torsebro i Helgeån 26 Helge å Almaån Biotopvård Minska negativ påverkan från rensning av vattendraget. Begränsa och/ eller miljöanpassa rensningar. Anlägga plöjningsfria vegetationszoner, plantera buskar och träd i vegetationszoner. Återskapa utdikade våtmarker och meandrande åfåror. 27 Helge å Toftabäcken (Farstorpsån-Almaån) 28 Helge å Toftabäcken (Farstorpsån-Almaån) Fria Biotopvård Biologisk återställning av klalkade vatten - Plan Biologisk återställning av klalkade vatten - Pl Biologisk återställning av klalkade vatten - Plan Inventering av musselfaunan i Almaåns vattendragssyste m (Hässleholms kommun), arbetsmaterial Borttagning av ålkista som inte används. Utgör partiellt av Toftabäcken vandringshinder enligt biotopkartering. Återförsel av block, sten och grus där detta har rensats bort. Koordinaterna är exempel på en av de platser där biotopkarteringen pekar på behov av biotopvård. 29 Helge å Hörlingeån (Almaån) Biotopvård Återföring av bortrensat stenmaterial på ett stort antal vattendrags-sträckor. Vid koordina-tangiven plats kan block återplaceras för att skapa ståndplatser där det i övrigt är god lekmöjligheter. av Toftabäcken av Hörlingeån
4 30 Helge å Hörlingeån (Almaån) Fria Definitvt vandringshinder i form av dämme vid Hågnarp. Bör avlägnsas liksom övriga vandringshinder enligt karteringen. av Hörlingeån Helge å Rökeån (Hörlingeån) Fria Åtgärda de sex vandringshinder som har av Röke å och identifierats i biotopkarteringen. Koordinater avser det första defintiva hindret räknat nerifrån (nr 2 i karteringen) Helge å Rökeån (Hörlingeån) Biotopvård En sträcka på ca 2 km som i biotopkartering utpekas vara i stort behov av i biotopförbättrande åtgärder. Sträckan omfattas av dikningsföretag. Dessutom behövs anläggning av kantzoner, ökad skuggning 33 Helge å Humlesjöbäcken (Rökeån) Biotopvård Sträcka på 1,7 km som i biotopkartering utpekas vara i stort behov av biotopförbättrande åtgärder. Sträckan omfattas av dikningsföretag. Funktionella kantzoner behöver skapas. av Röke å och Humlesjöbäcken 2002 av Röke å och Humlesjöbäcken Helge å Brönnestadsbäcken/H ovdalaån 35 Helge å Brönnestadsbäcken/H ovdalaån Åtgärda kraftverk Åtgärda kraftverk, tex avseende vattenståndsfluktuationer (flödesregim), utreda om kraftutvinning ska fortsätta. Biotopvård Biotopvård vilket här även inkluderar att anlägga skyddszoner, minska negativ påverkan från diken och öka beskuggning. av Hovdalaån (arbetsmaterial), Samrådsmöte för restaurering av tillflöde till Hovdalaån av Hovdalaån (arbetsmaterial) Helge å Drivån Biotopvård mm Biotopvård och fria fiskvägar, se biotopkartering. av Driveån 37 Helge å Krusån (Drivån) Biotopvård Flera vattendragssträckor utpekas i biotopkartering vara i stort behov av i biotopförbättrande åtgärder p g a rensning. av Krusån Helge å Krusån (Drivån) Fria Fyra vandringshinder är identifierade i biotopkarteringen. Koordinater avser damm i centrala Osby som utgör defintivt vandringshinder. De andra tre är partiella hinder. 39 Helge å Krusån (Drivån) Utterpassager Utterpassager föreslås under ett flertal vägar, bl a vid angivna koordinater. av Krusån av Krusån
5 40 Helge å Vieån Kunskapsunderlag 41 Österlenåar Segesholmsån Fria 42 Österlenåar Segesholmsån Fria 43 Österlenåar Julebodaån Fria 44 Österlenåar Verkeån Fria 45 Österlenåar Mölleån Fria Nationellt särskilt värdefullt vattendrag som bör biotopkarteras. Nedvandringslösning i Dämmemölla kraftverk för ål och öring. Reparation och utrivning av småhinder i ån upp till Trolle mölla. Kontroll, renovering/utrivning. Fiskväg vid Öradekaret 2010, översyn av fiskvägar uppströms. Kontroll, renovering/utrivning Österlenåar Rörums norra å Fria 47 Österlenåar Rörums södra å Fria 48 Österlenåar Rörums södra å /fi skevårdsplan Kontroll, renovering/utrivning. Kontroll, renovering/utrivning. Planeringsunderlag behövs för fiskevården i ån Österlenåar Tommarpsån Fria Skapa fria vid t ex Smedstorpsdammen där omlöpet idag inte fungerar. /bi otopkartering Tommarpsån Österlenåar Tommarpsån Fria Biotopvård, se FVPL och biotopkartering. /bi otopkartering Tommarpsån Österlenåar Kabusaån Fria Fiskväg förbi damm för Kabusån Österlenåar Kabusaån Fria Bryta upp kulvert i biflöd vid Bollerup och återskapa bäcksträcka. Möjlig längd på åtgärd - ca 1 km? Nybroån Nybroån Biotopvård Åtgärder enl. FVPL, t ex lek - och uppväxtområde t ex koordinatangiven sträcka. för Nybroån Nybroån Nybroån Fria Avlägnsna partiellt vandringshinder vid sockerbruket i Köpingebro. för Nybroån Nybroån Nybroån Utterpassager Skapa utterpassage vid broar, t ex under väg 9. för Nybroån Nybroån Nybroån Meandring Sydväst om Övraby,har järnvägen dragits tvärs över för Nybroån 2010 vattendraget och en kanal grävdes på järnvägsvallens västra sida. Om järnvägen i stället dras över en bro kan den ursprungliga fåran återigen komma i kontakt med vattendraget
6 57 Nybroån Fyleån Återmeandring och svämzoner Arbetet med att få fram nödvändiga underlag inför domstolsprövning och upphandling pågår för åtgärden. Ansökan om restaurering av Fyleån, Sydkuståar Svarteån Fria Förbättra vandringsmöjligheterna förbi Svarte mölla. för Svarteån och Charlottenlundsb äcken Sydkuståar Charlottelundsån Fria Uppbyggnad vägkulvert för Svarteån och Charlottenlundsb äcken Sydkuståar Charlottelundsån Fria Utrivning av hinder för Svarteån och Charlottenlundsb äcken Sydkuståar Charlottelundsån Biotopvård Återutläggning av sten och grus för Svarteån och Charlottenlundsb äcken Sydkuståar Skivarpsån Fria 63 Sydkuståar Dybäcksån Kunskapsunderlag Eliminering av vandringshinder samt biotopvårdsåtgärder. Underlag behövs för planering av fiskevården. 64 Sydkuståar Tullstorpsån Biotopvård Omfattande projekt med mål att uppnå god ekologisk status. Projektplanen omfattar åtgärder spridda i avrinningsområdet såsom biotopvård, ekologiskt funtionella katzoner, meandring, svämzoner och skapande av våtmarker. för Skivarpsån Projektplan Sege å Sege å Fria Reparation av fiskväg vid Lilla Mölleberga från 66 Sege å Sege å Biotopvård mm Biotopvård mm enligt fiskevårdsplan Sege å Höje å Höje å Biotopvård mm Enligt fiskevårdsplan Höje å 2000 och Inventering Höje å Kävlingeån Kävlingeån Fria Nedströmspassage för ål och havsöring i tre kraftverk. Kävlingeån 2000 och Effekter av våtmarker och kraftverk på havsöringssmolt och ål Kävlingeån Kävlingeån Biotopvård mm Biotopvård och fria fiskvägar enligt fiskevårdsplan. Kävlingeån
7 70 Kävlingeån Bortstbäcken Fria 71 Kävlingeån Bortstbäcken Fria 72 Kävlingeån Slogstorpsbäcken Fria 73 Kävlingeån Bråån Fria Cementdämme vid gammal banvall. Åtgärdas genom att dämme och galler tas bort. Hindret är bedömt som definitivt i biotopkartering. Dämme som bedöms utgöra ett definitiv hinder för mört och ett partiellt hinder för öring. av Borstbäcken 2006 av Borstbäcken 2006 Vandringsväg förbi kväveda Kävlingeån 2000 Omlöp skapas förbi kvarndamm vid Örtofta som utgör partiellt vandringshinder. Viss restaurering utförs nedströms omlöpet. Kvarndammen rensas från sediment på ett sådant sätt att förlusterna av smolt minimeras. Åtgärden pågår, april Kävlingeån Bråån Biotopvård Biotopvård enligt fiskevårdsplan 75 Kävlingeån Klingavälsån Återmeandring och svämzoner Projekt som planera av Kävlingeåprojektet och dikningsföretaget med mål återmeandra ca 2 km av den idag rätade åsträckan. Bråån Kävlingeån Klingavälsån Fria Avlägnsna partiellt vandringshinder vid Hemmestorpsmölla i huvudfåran. 77 Kävlingeån Kävlingeån Biotopvård mm Biotopvård i enlighet med FVPL Inventering Klingavälsån Björkaån Saxån Saxån Biotopvård Sträckor med behov av biotopförbättrande åtgärder av Saxån finns upptagna i biotopkarteringen. Koordinaterna visar en av de mest nedströmsbelägna sträckorna som pekas ut. 79 Saxån Saxån Fria Vandringshinder vid Trollenäs slottsdamm som är möjligt att bygga förbi. Ytt li t å d fi iti 80 Råån Råån Biotopvård Biotopvård, mm enligt FVPL 81 Vege å Vege å Kunskapsunderlag Kustmynnande vattendrag som är kraftigt påverkat av mänsklig verksamhet med behov av biotopkartering och fiskevårdsplan. av Saxån Råån Vege å Bökebergabäcken Fria 83 Vegeå Hallabäcken Kunskapsunderlag Omlöp för att bygga bort deinitivt vandringshinder i form av kvarndamm. Nationellt värdefullt vattendrag som bör biotopkarteras. Ansökan
8 84 Rönne å Rönne å Fria Fria för ål. Fångst nedtransport alt. fiskvägar vid kraftverken Rönne å Rönne å Kunskapsunderlag 86 Rönne å Rössjöholmsån Fria Nationellt särskilt värdefullt vattendrag som bör biotopkarteras. Etablera fungerande fiskvägar och säkra minimivattenföring t ex för kraftverk vid koordinat. 87 Rönne å Rössjöholmsån Biotopvård Utläggning av substrat på rensade partier i enlighet med fiskevårdsplan, t ex utläggning av block vid koordinat. 88 Rönne å Kägleån Biotopvård Utläggning av substrat på rensade partier i enlighet med fiskevårdsplan samt åtgärder för att öka flödet under sommaren, t ex återskapa skogliga våtmarker. 89 Rönne å Kägleån Fria Skapa vandringsmöjligheter för fisk förbi kraftverken. 90 Rönne å Hunserödsbäcken Biotopvård Restaurera rensningapåverkade sträckor som pekas ut i biotopkartering genom utläggning av block, sten och grus. Rössjöholmsån Rössjöholmsån Rössjöholmsån Rössjöholmsån av Hunserödsbäcke n 91 Rönne å Pinnån Biotopvård Biotpvård med utläggning av sten, grus och ev död ved samt plantering av träd där beskuggingen är otillräcklig föreslås i FVP på ett stort antal sträckor. Koordinaten anger den mest nedströmsbelägna sträckan. Pinnån Rönne å Pinnån Fria 93 Rönne å Bäljane å Fria 94 Rönne å Klövabäcken Fria 95 Rönne å Ybbarpsån Meandring och svämzoner I FVPL har 22 vandringshinder inventerats. Vid 12 av platserna föreslås åtgärder i form av utrivning, reglering av minimitappning, säkerställande av fri vandringsväg. Exemplifierat med koordinater för kraftverksdamm vid Ersätta ålyngelledaren vid Ebbarps kraftverk med en samlare. Åtgärda vandringshinder, se inventering. Meandring och skapande av svämzoner inom planerat naturreservat vid Herrevadskloster. Pinnån Inventering Söderåsen 2000 Förslag till skötselplan för naturreservatet Herrevads-kloster
9 96 Rönne å Klingstorpabäcken Biotopvård Biotopvård på utpekade sträckor i enlighet med biotopkartering. Åtgärder behövs också för att minska sedimenttransporten, t ex vid koordinatangivet biflöde från f d grustag. av Klingstorpabäcken Möllebäcken Möllebäcken Kunskapsunderlag 98 Vadebäcken Vadebäcken Kunskapsunderlag 99 Stensån Hfl Fria Bör tas fram biotopkartering och/eller FVPL. Bör tas fram biotopkartering och/eller FVPL. Skapa fria förbi Dalsmölla vid Drakabygget, det första definitva vandringshindret i huvudfåran, samt för efterföljande hinder Stensån Axeltorpsbäcken/Öreb äcken Fria Åtgärda partiellt vandringshinder i form av kulvert - Oleborgsvägen. Stensån, av Axeltorpsbäcken/Örebäcke n
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Biotopinventering av Albäcken 2003
Biotopinventering av Albäcken 2003 Trelleborgs Lokala Investeringsprogram Lund 2003-08-10 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Samtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun
Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Bevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
VATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Projekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening
Fiskevårdsplan för Kabusaån 2002 Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening Lund 2002-06-08 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
VATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken
Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Lillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Miljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Kävlingeån Höje å Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2. Vandringshinder. Kävlingeån - Höje å. Sid 1 (25)
Vandringshinder Kävlingeån - Höje å Sid 1 (25) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 25 Sid 2 (25)
Elfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
MILJÖKONTORET INFORMERAR
MILJÖKONTORET INFORMERAR Åtgärdsprogram för Lerviksbäcken, Lillån, Habbestorpsbäcken, Oknebäcken, Kronobäcken och Kråkebäcken i Mönsterås kommun Joakim Holm Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd
ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Elfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Elfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken
2016-11-03 Rapport Biotopkartering av Kullaån, Lerån och Kåbäcken Säveåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Elfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644
Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen
Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb
Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Svennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Fiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Hammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Fiskundersökningar i Höje å 2004
Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem
fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16
Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18
Meddelande 2013:18 Fullständig titel: Biotopkartering av Fylleån - och biflödena Assarpsbäcken, Assman, Hällabäcken, Kölsbäcken, Lillån, Skifteboån, Timmersbäcken, Ulvsnäsabäcken, Vekaån, Årnarpsbäcken,
Natura Riksintresse. Naturreservat. Namn/ vattenanknytning
Namn/ vattenanknytning Natura 2000 Riksintresse Naturreservat Stångby mosse Värdefullt rikt topogent kärr, höga botaniska värden representativ ängs- och naturbetesmark. Torvbrytning 1700-1900-tal Borstbäcken
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25
Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo
Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Kommunens mål och strategier I kommunens översiktsplan har vi ett
Rapport 2016:17. Biotopkartering av 8 vattendrag 2015 Viskans och Ätrans avrinningsområden
Rapport 2016:17 Biotopkartering av 8 vattendrag 2015 Viskans och Ätrans avrinningsområden Rapportnr: 2016:17 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sofie Rehndell Författare: Lars Thorsson, Milva AB Uppdraget
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.
Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden. Historia Hot och möjligheter Habitatvård hur och varför Vem gör vad? Uppföljning Längd: 130km Avrinningsområde: 1475 km2 Hot och
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Elfiske i Jönköpings kommun 2014
Elfiske i Jönköpings kommun 2014 Februari 2015 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Resultat och kommentarer... 2 Sågbäcken, Nedan def hinder...
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån Undersökt område Arkivarbete Kartunderlag, äldre som nyare Sammanställning av elfiskedata och biotopkartering Underlag för fiskförekomst och produktionsberäkning
Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft
Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013-04-19 1 Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013.04.19 Bakgrund till programmet Fokus på vattenkraft
Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Fiskevårdsplan. Höje å
Fiskevårdsplan Höje å Eklövs Fiske & Fiskevård Juni 2000 Fiskevårdsplan för Höje å Anders Eklöv Eklövs Fiske & Fiskevård Håstad Mölla 225 94 Lund 046-249432 anders.eklov@swipnet.se Sammanfattning Under
Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken
Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken Bedömning av åtgärder för att nå god ekologisk status i Mölndalsån Stensjön
Elfiske i Jönköpings kommun 2013
Elfiske i Jönköpings kommun 2013 Mars 2014 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Elfiske i Jönköpings kommun 2013 De genomförda elfiskena har skett framförallt som
Biologisk återställning i kalkade vatten
Biologisk återställning i kalkade vatten Plan för perioden 2006-2010 Natur och Kultur Jan Grosen Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Biologisk återställning i kalkade vatten plan för perioden
Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Höjeåprojektet II: Målsättningsplan Etapp 3 Version
Styrelsen för Höje å vattenråd 2011-05-03 Bilaga 4 Höjeåprojektet II: Version 2011-04-20 Inledning Under 2007 inleddes ett andra Höjeåprojekt i samarbete mellan Lund, Lomma och Staffanstorps kommuner.
Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Allmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation
Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation PM oktober 003 Förord I föreliggande PM redovisas en översiktlig plan för åtgärder i Gullpångsälvens gamla åfåra (den sk torrfåran)
Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun
Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun (En rapport som finansierats med bidrag från LONA- Lokala naturvårdsprojekt) Bodaströmmen. En av de längre strömsträckorna i Voxnan som
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Restaurering av Imälven 2008-2011
Restaurering av Imälven 2008-2011 Bakgrund Imälven rinner från sjöarna Älgsimmen och Rösimmen, genom Karlskoga och har sitt utflöde i sjön Möckeln. Området har varit kraftigt försurat och kalkas sedan
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Åtgärdsplan för biotopvård i Kvillen, Emån
Åtgärdsplan för biotopvård i Kvillen, Emån Mars 2012 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Gustav Ulfsparres Stiftelse Åtgärdsplan för biotopvård i Kvillen, Emån Beställare: Gustav Ulfsparres stiftelse
Miljöåtgärder i Öjungsån
1 (14) Miljöåtgärder i Öjungsån Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. 75000 flodpärlmusslor handplockades under projektet. Samhällsbyggnadskontoret
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Fiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Medbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!
Medbogardialog Attarpsdammen Välkomna! Agenda Bakgrund Idag Utmaningar Framtiden Bakgrund Dammen anlades på 1920-talet tillsammans med ett mindre kraftverk för att förse Attarps gård med elektricitet Dammen
Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm
Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-6 Sid 2 Innehållsförteckning