Biologisk återställning i kalkade vatten

Transkript

1 Biologisk återställning i kalkade vatten Plan för perioden Natur och Kultur Jan Grosen

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Biologisk återställning i kalkade vatten plan för perioden Länsstyrelsen i Skåne Län Jan Grosen Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Copyright: Upplaga: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa 50 ex. ISBN: Layout: Tryckt: Jan Grosen, Jeanette Persson (kartor) Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad Tryckningsår: 2007 Omslagsbild: Samuel Hyllander 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning Inledning Beskrivning av natur och nyttjandevärden Beskrivning av åtgärdsbehovet Underlagsmaterial Beskrivning och resultat av genomförda åtgärder Arbetssätt/arbetsfördelning Mål och strategier för planperioden Föreslagna åtgärder Finansiering Uppföljning och tillsyn Åtgärdsområdesvis del Enegylet Rammsjön (Bromölla) Vånga Vilshultsån Immeln Grösjön Tviggasjöarna Rökeån Bodarpasjön Bivarödsån Kilingaån Drivån Simontorpsån Lillån Vieån Ybbarpsån Bandsjön Rössjöholmsån Källor:

4 Sammanfattning Naturvårdsverket gav länen i uppdrag att utarbeta femårsplaner för biologisk återställning i kalkade sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket NV). Länsstyrelsen i Skåne län presenterar här en femårsplan i vilken länet ansöker om totalt kr för att bedriva biologiskt återställningsarbete i kalkade vatten under I femårsplanen finns en planering för samt en redovisning av de biologiska återställningsarbeten som utförts i Skånes kalkade vatten under perioden Inledning Försurning av sjöar och vattendrag medför i flera fall att arter minskar i individantal eller helt slås ut. Stora kalkningsinsatser sker i syfte att förbättra vattenkvaliteten och därmed ge förutsättning att återskapa det artsamhälle som fanns före försurningen. En lyckad kalkning är inte alltid tillräcklig för att sjöns/vattendragets organismsamhälle skall återhämta sig. I några fall saknas möjligheter för tidigare förekommande arter att återkolonisera. Detta kan t.ex. inträffa genom att arter har slagits ut helt från vattensystemet eller genom att vandringsvägar och lämpliga biotoper har förstörts. I dessa senare fall krävs förutom kalkning även en biologisk återställning, dvs. att aktiva biotopvårdande åtgärder vidtas eller som en sista utväg, att en utplantering av arter sker. Målet med biologisk återställning är, enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 99:4, att förbättra livsmiljön och ge förutsättningar för ett väl fungerande ekosystem med en för sjön/vattendraget naturlig flora och fauna. Det är dessutom viktigt att förbättra livsförutsättningarna för hotade och skyddsvärda arter och därmed bevara den biologiska mångfalden. Arbetet inriktas på att återställa hela vattensystem samt att utföra åtgärder på ett kostnadseffektivt sätt. Naturvårdsverket gav länsstyrelserna i uppdrag att ta fram länsvisa 5-årsplaner för biologisk återställning. Målet är att ge en bild av storleken på behovet av återställningsåtgärder inom länen och därmed ge ett underlag för beslut om statsbidrag. Planen skall redovisas vattensystemvis för att ge en helhetsbild över åtgärdsbehovet. Återställningsarbetet skall först och främst inriktas på att gynna en naturlig återkolonisation av arter som, tidigare förekommit i vattendraget/sjön men som slagits ut till följd av försurning. Ett biologiskt återställningsarbete i ett kalkat vattendrag förutsätter att en godtagbar vattenkvalitet med avseende på ph och alkalinitet har uppnåtts. När vattenkvaliteten är tillräckligt bra och stabil kan en biologisk återställning ske genom att t.ex. ta bort vandringshinder, bygga vandringsvägar och restaurera biotoper. Då en spontan återkolonisation inte är möjlig eller bedöms att ta alltför lång tid kan återintroduktioner behöva genomföras. Utöver dessa åtgärder kan statsbidrag även utgå för att inhämta förkunskaper inför biologiska återställningsåtgärder. Endast en del av statsbidraget får dock användas till kunskapsinhämtning. Syftet med denna rapport är att redovisa redan genomförda, biologiska återställningsarbeten samt att ta fram en plan för biologisk återställning inom fastställda åtgärdsområden i Skåne län för 5-års perioden Planen skall sedan ligga som grund för kommande

5 ansökningar om statsbidrag till åtgärder för biologisk återställning. Det kan dock inte uteslutas att behovet av åtgärder ökar i takt med att kunskapsläget i områden som berörs ökar. Länsstyrelsen i Skånes vision för biologisk återställning Dokumentation över dom skånska vattendragens flödesförhållanden, bottensubstrat, dikesförekomster, vandringshinder, vägtrummor, vegetation m. m. är bristfällig. Kunskapen om spridningsmöjligheter är därför inte tillräcklig i dagsläget för att kunna planera och bedriva ett väl genomtänkt biologisk återställningsarbete. Det viktigaste målet inför kommande 5-årsperiod är därför att bygga upp och utöka denna kunskap för, i första hand kalkade åtgärdsområden men också för vattendragen i övrigt. Länsstyrelsen i Skåne län har intentionen att dokumentera samtliga kalkade vattendrag med avseende på akvatiska arters spridningsmöjligheter efterhand som medel frigörs för kunskapsinhämtning. En sådan dokumentation kommer att avsevärt förbättra länets kunskap om vattendragens struktur och funktion. Denna kunskap stor betydelse som källa till framtida planer och medverkar till att åtgärder kan utföras på ett optimalt sätt. En helhetssyn för vattensystemet medför att biologiska åtgärder kan samordnas och att risken för felaktiga eller missriktade bedömningar och åtgärder därmed minskar. Dokumentation om vattenbiotopens struktur bör ske vattensystemvis och helst omfatta hela huvudvattendraget, inte bara kalkade delavsnitt. En sådan helhetsöversyn av vattensystemet ger en mer fullständig bild av de åtgärder som behöver genomföras och dessutom ger det information om vilka som är möjliga att utföra. För de försurningskänsliga organismer som har klarat sig nedströms kalkade åtgärdsområden kan dokumentationen leda till ett starkare skydd för dessa och att de kan komma att fungera som källa för spridning till de försurade områdena uppströms när vattenkvaliteten där blivit tillräckligt god och stabil. Dokumentation av vattenbiotopens struktur kommer att utföras med en standardiserad biotopkarteringsmetodik Biotopkartering - vattendrag som Länsstyrelsen i Jönköpings län har utvecklat (1997). Tidigare genomförda biologiska återställningsåtgärder i kalkade vatten behöver följas upp för att ge kunskap om huruvida åtgärdens mål har uppnåtts. Fram till idag har dessa insatser endast följts upp i begränsad omfattning. Enligt Länsstyrelsen i Skåne läns bedömning är detta det bästa och mest kostnadseffektiva sätt att arbeta med biologiskåterställning. Redovisning av kalkade områden i Skåne I Skåne är det framför allt de norra delarna av länet som är försurningspåverkade. Vattendragen Skräbeån (87), Helge å (88) och Rönne å (96) berörs av kalkning. Även Stensån (97) och Lagan (98) berörs av kalkningsverksamhet. Dessa vattendrag tas dock inte upp i denna plan eftersom Länsstyrelsen i Hallands län är ansvarig för kalkningsverksamheten i dessa vattendrag. Områden som är utpekade som nationellt värdefulla eller särskilt värdefulla inom ramen för miljömålet Levande sjöar och vattendrag skall prioriteras i planen för biologisk återställning. I andra hand skall områden som bedömts som regionalt särskilt värdefulla och regionalt värdefulla prioriteras. Den nationella kalkningsplanen är därmed, enligt Naturvårdsverket, lämplig som utgångspunkt. Länsstyrelsen i Skåne har i sin Åtgärdsplan för kalkning definierat 20 åtgärdsområden varav 18 områden administreras av Skåne län och två av Länsstyrelsen i

6 Hallands län. Endast dom 18 områden som administreras av Skåne län berörs i denna plan. Inom varje åtgärdsområde kan det finnas flera målområden för kalkningen där effekter av kalkningen förväntas uppnås. De nationella, kalkade åtgärdsområdena presenteras här vattensystemvis med den prioriteringsklass de tilldelats (1999) inom den nationella kalkningsplanen angiven inom parantes: Skräbeån: Immeln (1), Vånga (1), Vilshultsån (2) och Rammsjön (1) samt Enegylet (4) Helge å: Bivarödsån (1), Simontorpsån (1), Vieån (1), Drivån (2), Kilingaån (3), Lillån (3) och Rökeån (1), Tviggasjöarna (2), Bodarpasjön (2) och Grösjön (4) Rönne å: Rössjöholmsån (1), Ybbarpsån (2) och Bandsjön (4) Åtgärdsområdena finns presenterade, var och en, på kartor under respektive område. Vid planeringsarbetet med biologisk återställning är det viktigt att ta hänsyn inte enbart till de nationella åtgärdsområdena, utan i de nedströms belägna områdena kan åtgärder behöva vidtas för att bevara och underlätta en naturlig återkolonisering av utslagna arter till uppströms liggande åtgärdsområden. 2. Beskrivning av natur och nyttjandevärden Här följer en mer allmän beskrivning av det underlag som har använts och den kunskap som finns för de berörda flodsystemen. Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) Kunskapen om vilka vattendrag i Skåne som har hyst flodpärlmussla är sparsam. Det finns mer eller mindre säkra uppgifter om tidigare förekomst av flodpärlmussla från ca 13 lokaler inom länet. Inventeringar genomfördes på dessa lokaler 1984 och Endast fyra lokaler med levande flodpärlmusslor påträffades. Inga lokaler som hyser flodpärlmusslor är belägen inom de nationella åtgärdsområdena. I Rönne å finns fortfarande ett levande bestånd kvar i Guvarpsbäcken. I Helge å förekommer ännu bestånd av flodpärlmussla i Vramsån, Almaån, Brönnestadsbäcken samt i Hörlingeån efter sammanflödet med Röke å. I Skräbeån förekommer flodpärlmussla i Holjeån. Det är dock troligt att flodpärlmussla förekommer eller har förekommit i flera av norra Skånes vattendrag. Orsaken till att flodpärlmusslan har försvunnit från dessa lokaler är dock inte känt. Flodkräfta (Astacus astacus) Länsstyrelsen har kartlagt flodkräftbestånden med hjälp av eget material (elfisken) samt genom kontakter med fiskerättsägare, fiskevårdsområden, olika organisationer och fastighetsägare. En kräftinventering utfördes 1999, med elfiske (åar) och kräftburar (sjöar) på 68 lokaler i Skåne län. Vid en biotopkartering av Skräbeån under september-oktober 1999 noterades de flod- och signalkräftor som sågs i vattendraget och fyndlokaler markerades på

7 karta. Skyddsområden för flodkräfta finns markerade, i de fall det finns några, på alla kartor som redovisas för varje åtgärdsområde. Skyddsområden för flodkräfta för Skåne län togs fram år Länsstyrelsen fastställde skyddsområdena år I följande nationella, kalkade åtgärdsområden förekommer skydd för flodkräfta: Ybbarpsån, Vieån (nedre del), Rökeån (östra del), Tviggasjöarna, Bodarpasjön, Lännasjö, Immeln (nordöstra del), Vilshultsån och i Rammsjön. Skyddszoner finns i nordöstra delen av Vieån samt i Simontorpsån och i Bivarödsån. Inom vissa av de fastställda skyddsområdena har det dom senaste åren förekommit rykten om att flodkräftorna har försvunnit. Inga ytterligare undersökningar har dock genomförts för att kvalitetssäkra skyddsområdena. Utanför befintliga skyddsområden är förekomsten av signalkräfta så pass utbredd att Länsstyrelsen bedömer att förutsättningen för flodkräfta i naturliga vatten som obefintlig. Flodkräftan har dock överlevt i begränsad utsträckning i vissa andra vattenområden. Länsstyrelsen gör dock den bedömningen att förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande inte är möjlig varefter områdena inte har utpekats som skyddsområden. Fisk Uppgifter om vilka fiskarter som har förekommit i sjöarna och vattendragen före försurningen är begränsad. Utbredningen av vissa arter av fisk har till viss del begränsats av förekomsten av vandringshinder. En del uppgifter kan hämtas ur vandringshinderinventeringen i Kristianstads län från Under 1960-talet genomförde professor Per Brinck vid zoologiska institutionen i Lund en systematisk inventering av fiskbestånden i skånska vattendrag (totalt 229 lokaler). Inventeringen följdes upp genom att 161 stycken av de 229 lokalerna återbesöktes under och fiskades på motsvarande sätt (elfiske). Samtidigt utökades undersökningen till att omfatta totalt 344 lokaler. Vid kräftinventeringen 1999 och vid biotopkarteringen 1999 noterades de fiskarter som förekom på kräftfiskelokalen respektive som sågs vid karteringen. Årligen elfiskas rinnande vattenlokaler inom kalkeffektuppföljningen med en allmän frekvens på ett fiske vart tredje år. Ytterligare ca lokaler elfiskas inom andra program. På motsvarande sätt nätprovfiskas årligen ca 10 sjöar inom kalkeffektuppföljningen. Sjöarna fiskas med 3- eller 6-års intervaller. I kalkade åtgärdsområden har provfisken i vattendragen utförts sedan 1988 på i bästa fall mer än en lokal och vid mer än ett tillfälle. Sjöprovfisken pågår kontinuerligt sedan I Rönne å förekommer bl.a. havsnejonöga (EN) och flodnejonöga (NT), lax och havsöring. Lax söker sig i Rönne å till biflöden vilket annars är vanligt beteende för havsöring. Rössjöholmsån, Kägleån, Bäljane å, Klövabäcken och Pinnån är laxförande samt vissa mindre biflöden. Havsöring förekommer i alla vattendrag där vandrings möjligheter finns. I kalkade åtgärdsområden, från nationella kalkningsplanen, räknar vi endast med förekomst av stationär öring samt den relativt försurningskänsliga laken. Siklöja förekommer i såväl Västersjön som Rössjön. Elritsa saknas i Rössjöholmsån, uppströms de stora sjöarna. Helge å är en av landets mest rika åar med avseende på fiskarter. Här förekommer såväl lax som havsöring. Troligen gick laxen, fram till början av 1900-talet, ända upp till Småland för att leka, d.v.s. till tiden före tillkomsten av kraftverket i Torsebro, Flera av vandringshindren i Helge å och Almaån har åtgärdats, vilket medför att havsöring och lax

8 numera kan vandra ända upp i Almaåns övre delar, där fina lek- och uppväxtområden finns i Rökeån och Hörlingeån. Almaåns nedre delar är emellertid i stor omfattning kanaliserade och omgivna av åkermark med avsaknad av beskuggande vegetation. Detta borde inventeras och åtgärdas. Lax och havsöring gick tidigare upp i Bivarödsån där goda lek- och uppväxtområden finns. Bivarödsån har även numera lax, vilket åtminstone till viss del kan bero på de återintroduktioner av lax från Mörrumsån som länsstyrelsen gjort sedan Lax har även planterats ut i Vramsån i syfte att återskapa ett självreproducerande bestånd. Havsöring går regelbundet upp i Vinnö å. Grönling och sandkrypare finns i goda populationer i Helge ån. Även faren förekommer relativt rikligt i området runt Skeingesjön och Osbysjön. Ål samlas upp vid Torsebro för vidare fördelning i systemet. Lekande id förekommer vid Torsebro och färna finns runt Osbysjön. Mal (CR) har återutplanterats i Helge å nerströms Torsebro. Malen har kunnat reproducera sig i området vilket har konstaterats genom provfiske. I Skräbeån förekommer havsvandrande öring samt älvsikmen även lax har påträffats. Från och med att hindret i Skansbron åtgärdades på 1970-talet bör havsöring och ål återigen kunna ta sig upp genom Ivösjön och de uppströms liggande sjö- och vattendragssystemen. De kan dock inte ta sig förbi Östafors i Holjeån. Ål har tidigare haft det svårt att ta sig upp i ån. I Skräbeåns nedre del förekommer det sydligast belägna reproduktionsområdet för den havsvandrande och mycket stora (Sveriges största) älvsiken. Högre upp i Immeln finns planktonsik och i dess utflöde förekommer den försurningskänsliga bergsimpan samt den troligen nedströmslekande Immelnöringen. Inom avrinningsområdet har det även konstaterats havsnejonöga (EN) och tjockskalig målarmussla (EN). Vandringshinder Genom en effektiv kunskapsinhämtning har Länsstyrelsen fått kännedom om 149 vandringshinder som direkt eller indirekt påverkar återkoloniseringsmöjligheterna i de skånska åtgärdsområdena. Vissa av dessa vandringshinder har åtgärdats så att vandringsmöjligheterna har återskapats. För en del av dessa har dock ingen tillfredsställande vandringsmöjlighet kunnat återskapas för alla förekommande arter. Det är dock Länsstyrelsens intention att alla arter som förekommer i ett vattendrag skall ha möjlighet att återkolonisera områden där arterna tidigare har förekommit naturligt. De vandringshinder Länsstyrelsen i Skåne län har kännedom om finns utmärkta på de kartorna som redovisas i samband med varje åtgärdsområde nedan. Det framgår av symbolerna om vandringshinderna är partiella, definitiva eller passerbara samt om vandringshindren är naturliga eller artificiella. Passerbarheten baseras på öring eftersom kunskaperna om öringen förmåga att ta sig förbi olika former av hinder är välkänd.

9 3. Beskrivning av åtgärdsbehovet Det allmänna kunskapsläget är delvis bristfälligt vad gäller strukturen inom åtgärdsområdena. Det saknas inventeringar och dokumentation av bland annat vandringshinder av åtgärdsområdena. Eftersom endast en del av medlen för biologisk återställning kan användas till kunskapsinhämtning kommer det successivt att kompletteras allteftersom biotopkarteringar genomförs. Den bristfälliga kunskapen kan medföra att åtgärder prioriteras framför andra åtgärder som kanske varit mera angeläget att genomföra. Biotopkarteringar har genomförts i en del vattendrag inom åtgärdsområdena, dessa redovisas under genomförda åtgärder. Försurning Inom åtgärdsområdena visar elfisken, provfisken och bottenfaunaprovtagning att områdena är påverkade av försurning. I många sjöar kan man framförallt se detta genom att mörtpopulationen saknar föryngring eller genom att åldersgrupper av öring saknas i rinnande vatten som är försurnings påverkade. Bottenfaunaprovtagningar visar också på att det i vissa områden saknas försurningskänsliga arter även om detta på senare tid har visat på att fler och fler områden får tillbaka delvis för tillbaka bottenfauna som tidigare slagits ut av försurningen och således att en viss återkolonisering äger rum. Fysisk påverkan Utöver regleringar har många vattendrag även utsatts för dikningar. Detta har medfört att lekoch uppväxtområden för arter som är knutna till rinnande vatten har skadats eller helt försvunnit. Sammanhängande sträckor eller sträckor med sådant avstånd som möjliggör att arter naturligt kan sprida sig, kan vara avgörande för om en art skall kunna klara att återkolonisera övriga områden uppströms naturligt. Gamla kvarnar kan i vissa områden medföra problem. Fundamenten utgör definitiva eller partiella vandringshinder men är även skyddsvärda ur en kulturmiljösynpunkt. Kontinuerliga diskussioner förs med kulturmiljösektionen om hur vi i dom specifika fallen kan lösa intressekonflikten. Sådana lösningar som tar hänsyn till båda kulturmiljö och natur intressen medför ofta att åtgärder som skall genomföras inom biologisk återställning fördyras. Lösningarna får man titta på i det specifika fallet och kostnadsökningen som detta medför är svårt att uppskatta inom denna planen. I vissa fall kan även prydnadsdammar och våtmarker medföra att vandringshinder skapas. Övrig påverkan Inom många åtgärdsområden förekommer regleringar av sjöar och vattendrag. Regleringarna kan till vissa delar medföra att det är svårt eller omöjligt för vissa arter att för egen kraft återkolonisera områdena uppströms regleringarna på grund av att dessa medför vandringshinder för naturligt förekommande arter. Regleringarna kan vara för bevattning eller för kraftverksändamål, men även prydnadsdammar och så kallade våtmarker kan förekomma.

10 4. Underlagsmaterial Underlagsmaterialet för åtgärder som planeras inom biologisk återställning baseras i huvudsak på biotopkarteringar och vandringshinder inventeringar som utförts av framförallt Länsstyrelsen i Skåne. Via biotopkarteringar har Länsstyrelsen fått vetskap om flera vandringshinder som kan påverka en naturlig kolonisering av utslagna arter inom åtgärdsområdena samt var det kan vara intressant att utföra biotopförbättrande åtgärder. De vandringshinder som Länsstyrelsen har vetskap om presenteras på kartor som redovisas under varje åtgärdsområde samt via en sammanställning i tabell X. Biotopförbättrande åtgärder har inte lika hög prioritering och kommer att utföras när och om vandringsvägar för fisk etableras. Biotopkarteringar och vandringshinders inventeringar har genomförts i Bivarödsån, Rökeån, Humlesjöbäcken, Tosthultsån, Smedegylsån, Vilshultsån, utflödet från Udryen, Ekeshultsån, Edre ström, och Ulvshultsbäcken. De vandringshinder som Länsstyrelsen har en kännedom om finns redovisas på kartor under åtgärdsområdena nedan. 5. Beskrivning och resultat av genomförda åtgärder Nedan redovisas kända åtgärder som genomförts inom biologisk återställning sedan 1985 (tabell 1). Huruvida målet har uppnåtts har i vissa fall inte kunnat hittas. En del åtgärder skall genomföras 2007 men är upphandlade och avtal har skrivits med entreprenören. Tabell 1. Åtgärder som genomförts med hjälp av medel för biologisk återställning sedan Bidragsår åtgärdsobj åtgärd Redovisad_ Måluppfyll 1985 Högsmaån Utpl. öring Uppföljning ej gjord 1986 Rönnebodaån Utpl.utsl.arter Uppföljning ej gjord 1988 Vittsjön Utpl. flodkräfta Kräftpest Tosthultsån Utpl. öring Reproducerande bestånd 1989 Skeingesjön Utpl.signalkräfta Reproducerande bestånd 1990 Vittsjön Utpl. signalkräfta Reproducerande bestånd 1991 Edre ström Biotopvård/öring Genomfört och godkänt 1994 Vesljungasjön Utpl. mört Reproducerande bestånd 1995 Ekeshultsån Utpl. elritsa Föryngring ej konstaterad 1995 Drivån/Krusån Utpl. öring Reproducerande bestånd 1995 Bivarödsån Fiskväg Genomfört och godkänt 1995 Tosthultsån Utpl. flodkräfta Reproducerande bestånd 1995 Vilshultsån Biotopvård/öring Genomfört och godkänt 1995 Vilshultsån Utpl. flodkräfta Uppföljning ej gjord 1996 Rammsjön Utpl. flodkräfta Uppföljning ej gjord 1996 Bodarpasjön Utpl. flodkräfta Reproducerande bestånd 1996 Ö.Tviggasjön Utpl. flodkräfta Reproducerande bestånd 1996 V. Tviggasjön Utpl. flodkräfta Reproducerande bestånd 1997 Bivarödsån Utpl. havsöring Uppföljning Kilingaån Utpl. öring Uppföljning Bodarpasjön Utpl. flodkräfta Reproducerande bestånd 2001 Immeln/Smedegylsån Eliminera ålkista/överfall Fri vandringsväg 2002 Röke å Omlöp vid minikraftverk Fri vandringsväg 2002 Röke å Återintroduktion av flodkräfta Återfångs har rapporterats

11 2004 Bivarödsån Byta ut gammal fiskväg mot ny Genomförs sommaren Bivarödsån Riva kvarnrest Fri vandringsväg 2002 Drivån/Krusån Fellagda vägtrummor ny bro Genomförs sommaren Drivån/Krusån Ta bort kvarnrester Fri vandringsväg 2003 Lillån Stödutsättning mört Utplantering vid ett tillfälle 2002 Vieån Återintroduktion av flodkräfta Provfiske augusti Bivarödsån Ta bort kvarnrester Genomförs sommaren Vånga Biotopkartering slutredovisat 2003 Immeln Biotopkartering slutredovisat 2002 Röke å Biotopkartering slutredovisat 2002 Bivarödsån Biotopkartering slutredovisat 2002 Lillån Biotopkartering slutredovisat 2005 Vilshultsån Biotopkartering slutredovisat Tre åtgärder har blivit försenade på grund av brist på entreprenörer och utdragna kontakter med markägare och kommunerna. Åtgärderna är dock upphandlade, projekterade och uppbundna enligt avtal. Åtgärderna kommer att genomföras under sommaren Resultaten från biotopkarteringarna finns i rapportform. Vissa rapporter håller på att färdigställas. Under våren 2007 kommer dessa rapporter att vara klara. Alla åtgärder som åtgärdats sedan 1990 finns redovisade på kartorna som finns redovisade under varje åtgärdsområde samt på en specifik karta. Vandringshindren redovisas under varje åtgärdsområdes specifika del på kartan. Kostnaden finns redovisad under varje åtgärd. En sammanställning av vilka åtgärder Länsstyrelsen i Skåne län har finansierat med biologiskåterställnings medel fördelade på åtgärd finns nedan i tabell 2: Tabell 2. Åtgärder som genomförts med hjälp av medel för biologisk återställning sedan 1997 fördelade på åtgärdsområde. Åtgärd Återintroduktion Vandringshinder Biotopkartering 1997 Utpl. havsöring Utpl. öring Utpl. flodkräfta Eliminera ålkista/överfall Omlöp vid minikraftverk Återintroduktion av flodkräfta Byta ut gammal fiskväg mot ny Riva kvarnrest Fellagda vägtrummor ny bro Ta bort kvarnrester Stödutsättning mört Återintroduktion av flodkräfta Ta bort kvarnrester Biotopkartering Biotopkartering Biotopkartering Biotopkartering Biotopkartering Biotopkartering Summa:

12 6. Arbetssätt/arbetsfördelning Åtgärdsförslag i en biologisk återställningsplan skall baseras på kunskap om åtgärdernas effekter och angelägenhet. Åtgärder som är angelägna skall prioriteras och förankras hos framförallt markägare men även fiskevårdsföreningar och kommuner skall vara med i arbetet i mån av intresse och resurser. Länsstyrelsen skall endast agera huvudman om det är angeläget ur ett allmänt intresse att åtgärden genomföras och om det inte finna andra intressenter som har möjlighet att genomföra åtgärden inom ramen för sin verksamhet. 7. Mål och strategier för planperioden Länsstyrelsen i Skåne län eftersträvar att så långt möjligt skapa förutsättningar för naturliga genetiska utbyten mellan och inom naturligt förekommande populationer i de kalkade vattendragen genom att så långt det är möjligt skapa fria vandringsvägar för alla organismer för att möjliggör en naturlig återkolonisation. Detta är ett led i att återställa en negativt påverkad naturlig biologisk mångfald i sötvatten. Vidare skall det så långt det är möjligt återskapa naturvatten. Målen innebär att man vid biologisk återställning av försurningsdrabbade vattendrag och sjöar inte enbart skall beakta fisk. Åtgärderna syftar också till att övriga organismer, vilka är beroende av vattnet för sin fortlevnad, skall kunna återetablera sig. Prioritering Idag finns 18 nationella åtgärdsområden definierade i Skåne. De nationella åtgärdsområdena har prioriterats i en skala 1-4, där 1 är högsta prioritet (tabell 3). För att uppnå prioritet 1 skall området ha höga natur- och nyttjandevärden samt vattendraget/sjön omfattas av höga nationella intressen enligt Naturvårdsverkets definitioner. En åtgärd kan också uppnå prioritet 1 genom att finansiering är ordnad och att alla parter är överens om åtgärdens genomförande. I denna 5-årsplan kommer åtgärder i områden som är av prioritet 1 att prioriteras före övriga åtgärder. Denna prioriteringsordning är dock endast vägledande. Högsta prioritet kommer dock alltid första definitiva vandringshinder att ha oavsett vilken prioritet åtgärdsområdet i sig innehar. Detta eftersom det under arbetets gång kan uppstå vissa problem med att endast arbeta efter en prioriteringsordning genom att så kallade falskhalsar uppstår. Således är det mer praktiskt att arbeta efter att det som kan åtgärdas skall åtgärdas fortast möjligt så att arbetet med biologisk återställning inte står stilla under långa perioder där inget arbete utförs. Prioriteringsordningen medför således inte att åtgärderna kommer att utföras strikt efter angelägenhetsgrad. I vår prioritering fokuserar Länsstyrelsen i första hand på att eliminera vandringshinder, i andra hand på biotopvårdsåtgärder samt inventeringar och i tredje hand på återintroduktion av tidigare förekommande arter. Länsstyrelsen kommer i arbetet med att återintroducera utslagna arter att i första hand arbeta med att lyfta upp arterna ifrån vattenområden som ligger i samma vattensystem, nerströms aktuell utplanterings lokal. Först i

13 andra hand kommer det att bli fråga om regelrätta utplanteringar för att återetablera bestånd av utslagna arter. Tabell 3. Skånes kalkade åtgärdsområden i den nationella kalkningsplanen presenteras här vattensystemvis med den prioriteringsklass de tilldelats (1999). Vattensystem Skräbeån Helge å Kalkade åtgärdsområden i nationella planen Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3 Prioritet 4 Immeln Vilshultsån Enegylet Vånga Rammsjön Bivarödsån Drivån/Krusån Kilingaån Simontorpsån Tviggasjöarna Lillån Grösjön Vieån Bodarpasjön Rökeån Rönne å Rössjöholmsån Ybbarpsån Bandsjön Framtagande av åtgärder Åtgärder har tagits fram genom biotopkarteringar, genom samarbete mellan Länsstyrelsens olika sektioner samt genom information från kommuner, konsulter och personer som ofta är ute i länets sjöar och vattendrag. De vandringshinder som vi har fått kännedom om på detta sätt finns med i sammanställningen. Många vandringshinder har besökts och dokumenterats med foton. Därefter har diskussioner förts om vilka åtgärder som är möjliga. Grova kostnadsuppskattningar för varje åtgärd har utförts. Många vandringshinder kan inte åtgärdas på ett sådant sätt att ett naturligt vattendrag återskapas eftersom syftet med att vandringshindret en gång i tiden byggdes, således äventyras. Detta gäller framförallt där vandringshindret fortfarande har en funktion till exempel vid minikraftverk eller dammkonstruktioner. Vanliga lösningar blir här att skapa vandringsmöjligheter för vandringsfisken genom att bygga en konstgjord vandringsmöjlighet. Förutom intervjuer har resultat från el-, nät- och kräftprovfiske gåtts igenom. På detta sätt har vi fått en uppfattning om vilka försurningskänsliga arter som kan ha slagits ut eller som är på frammarsch. Viss provtagning har endast skett sporadiskt eller endast under senare år. Säkra slutsatser om förändringar i artförekomsten kan därför inte dras. Detta bör man vara medveten om när man läser texten. Det är framförallt mört, braxen och flodkräfta som har försvunnit från sjöarna och öring, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla som försvunnit från vattendragen. Endast i få fall kan återintroduktioner bli aktuella. Detta gäller för de vatten där försurningssituationen har förbättrats och varit stabil under en längre period (>6 år) samt när arten ifråga omöjligt kan återetablera sig av egen kraft. I Skåne län har särskilda områden avgränsats till skydd för flodkräfta ("Flodkräfta i Skåne län. Etapp III- skyddsområden för flodkräftan i Skåne län", Skåne i utveckling 2000:52). De biotopkarterade vattendragen Humlesjöbäcken, Vilshultsån och Tosthultsån omfattas av detta skydd. Det innebär att trots att flera svåra artificiella och definitiva vandringshinder förekommer i dessa vattendrag kommer dessa inte att åtgärdas. Anledningen är att försvåra för signalkräftor att sprida sig upp i vattendragen och på så sätt hota flodkräftan. Skulle signalkräfta ändå ta sig förbi något hinder finns fortfarande möjligheten för flodkräfta att

14 finnas kvar i skyddade refuger högre uppströms. Först om signalkräftan lyckas sprida sig i dessa vattendrag och helt slå ut flodkräftpopulationerna kan det bli aktuellt med biologiska återställningsåtgärder i dessa vattendrag. I flera av länets referenssjöar finns mört, braxen och flodkräfta antingen i svaga bestånd eller så är de helt utslagna. Inga åtgärder föreslås i dessa sjöar, då dessa bör fortsätta att vara opåverkade av mänskliga aktiviteter. Viktiga framtida åtgärder Framtida biologiska återställningsarbeten kan vara plantering av skuggande zoner av lövträd intill vattendragen, eftersom det är vanligt att skyddszoner inte lämnas kvar vid kalavverkning eller dikningar. Dikningsverksamheten i Skåne har även medfört att urlakningen av humusämnen och transport av organiskt material har ökat vattenfärg, grumlighet och påslamning i flera av vattendragen. Påslamningen medför bl.a. att lämpliga lekbottnar för fisk samt biotoper för musslor och andra organismer förstörs. Dessutom blir det en markant höjning av vattentemperaturen om beskuggande växtlighet tas bort. Tillförseln av insekter och andra organismer reduceras också vid avverkning av träd och buskar intill vattendrag. För att biotoperna skall återställas helt räcker det inte bara med att återställa vandringsmöjligheter, lekmöjligheter och vissa vattenbiotoper utan närområdet måste också återställas för att skapa rätt förutsättningar för reproduktion och tillväxt av nya individer. För att få tillgång till rätt planeringsunderlag är det viktigt att prioritera biotopkarteringar och sammanställningar av åtgärdsbehov. Det är endast då ett effektivt arbete kan genomföras och målet med biologisk återställning kan uppnås. Samordning Samordning skall ske mellan Länsstyrelsens olika sektioner, kommunen, markägare och fiskerättsägare. Flera olika sektioner på Länsstyrelsen arbetar inom sina sakområden med verksamheter som kan liknas vid biologisk återställning. Arbetsfördelningen medför att det som ligger utanför ett åtgärdsområde eller som åtgärdsområdena inte direkt är beroende av åtgärdas inom det allmänna fiskevårdsbidraget. Biologiskåterställnings åtgärder som måste åtgärdas för att åtgärdsområdena skall kunna återkoloniseras åtgärdas inom denna plan oavsett om dom ligger inom eller i anslutning till ett åtgärdsområde. De flesta större vandringshinder som tidigare fanns i avrinningsområdenas huvudfåror är redan åtgärdade. Vid varje åtgärd som blir aktuell att genomföra kommer ett samråd att hållas med kulturmiljö och andra berörda avdelningar på Länsstyrelsen för att inte skada bevarande värda objekt.

15 8. Föreslagna åtgärder De åtgärder som Länsstyrelsen planerar att åtgärda under denna 5-årsplan har prioriterats efter angelägenhet enligt tidigare angivna kriterier. Inga ny åtgärder kommer att utföras Nedan redovisas en tabell över planerade åtgärder under planperioden: Tabell 4. Föreslagna åtgärder inom biologisk återställning under planperioden Åtgärder prio år Åtgärdsområde Lokal Nordkoord Ostkoord Åtgärd Antal à pris kr Sökt bidrag Vilshultsån Östa fors Fiskväg/biotopvård Bivarödsån Sibbhult Fiskväg Bivarödsån Trallemölla Biotopvård Tviggasjöarna Kyrketorp Fiskväg/biotopvård Lillån Visseltofta såg Fiskväg/biotopvård Drivån Källedal Fiskväg Immeln Tosthultsån Fiskväg/biotopvård Drivån Gråshult Fiskväg Tabell 5. Föreslagna kunskapsinhämtningar inom biologisk återställning under planperioden Kunskapsinhämtning prio år Åtgärdsområde Lokal Nordkoord Ostkoord Åtgärd Längd à pris kr Kostnad kr Bivarödsån Bivarödsån Biotopkartering 10 km 4 kr/m Tviggasjöarna Farstorpsån Biotopkartering 35 km 4 kr/m Rössjöholmsån Rössjöholmsån Biotopkartering 58 km 4 kr/m Simontorpsån Simontorpsån Biotopkartering 17 km 4 kr/m Vieån Vieån Biotopkartering 46 km 4 kr/m Drivån Drivån/Krusån Biotopkartering 43 km 4 kr/m Ovanstående åtgärder är det som Länsstyrelsen i Skåne län preliminärt föreslår för planperioden. Åtgärdernas prioriteringar kan dock komma att ändras allteftersom kunskapen om områdena ökar. Länsstyrelsen förbehåller sig rätten att ändra prioriteringsordning och genomförande tid för sökta åtgärder. Länsstyrelsen förbehåller sig även rätten att kunna använda sökta medel till åtgärder som under arbetets gång dyker upp och anses angelägna för ett specifikt områden och andra åtgärder som genomförts för att återställa biologin inom åtgärdsområdena inom länet Finansiering Finansiering av planerade projekt är i nuläget svårt att redovisa. Generellt kan man dock säga att det endast i liten utsträckning finns möjlighet att få privata intressen att satsa medel för återställningsarbetet. Inom vissa områden finns det dock kommuner som i viss mån kan tänka

16 sig att till en liten del medfinansiera åtgärder. En diskussion om finansieringen blir först aktuell när åtgärden står på tur att projekteras varefter någon medfinansiering inte kan redovisas i denna plan. Erfarenhetsmässigt är det svårt för små kommuner och privata finansiärer i Skåne läns åtgärdsområden att medfinansiera kostsamma åtgärder. För samtliga åtgärder, utom en, söks således 100 % i statsbidrag. I Skåne län har det totala behovet av återställningsmedel under 5-årsperioden, , beräknats till kr. Medel för projektering söks inte separat utan är medräknat i totalkostnaden för varje projekt. Det bör påpekas att projekt kan komma att omprioriteras eller tillkomma allteftersom kunskapen om åtgärdsområdena ökar, varför planen skall ses som en uppskattning av återställningsbehovet för perioden Uppföljning och tillsyn Bidrag söks framförallt för eliminering av vandringshinder och biotopvårdåtgärder i Skåne län. Uppföljningen av dessa åtgärder kommer att ske på följande sätt: Inom kalkeffektuppföljningen förekommer flera provlokaler (för vattenkemi, bottenfauna och fisk), vilka kan utnyttjas vid uppföljningen av utförda återställningsåtgärder. Vid eliminering av vandringshinder kommer en okulärbesiktning att göras efter genomförd åtgärd. Dessutom kommer elfisken och bottenfaunaprov att utföras efter ca 3 år för att undersöka om åtgärderna har haft avsedd effekt. Åtgärder som har medfört att återintroduktioner av utslagna arter, flodkräfta, har genomförts kommer ett inventeringsprovfisken att genomföras 3 år efter det att åtgärden startades och därefter kommer inventeringsprovfisken att genomföras vart 3:e år för att konstatera att flodkräftan har överlevt inom åtgärdsområdet. Vanliga effektbedömningar sker genom vattenprovtagning, bottenfaunaundersökning, provfisken, okulärbesiktning i fält.

17 11. Åtgärdsområdesvis del Härunder redovisas Skåne läns 18 åtgärdsområden. Under varje område finns kartor och information om naturvärden och åtgärder som genomförts eller planeras genomföras inom området. 1. Enegylet Projektnamn: Enegylet Topokarta: 3E NV Flodområde: Kalkningsmetod: Sjökalkning Huvudman: Bromölla kommun Kalkningsstart: 1990 Kommun: Bromölla Prioritet i nat. kalkplan: 4 Åtgärdsobjekt: Enegylet Koordinater: Avr.område (km 2 ) nat: 0,05 Lägsta ph (alk), före kalkning (år 1980): ~4,5 Lägsta ph (alk), : 5,43 (0,03) Tidigare åtgärder: Artförekomst före resp. efter kalkning: Åtgärdsmotiv: Före: Abborre, braxen, sarv och ål Efter: Abborre, braxen, sarv och mört (1994) Att återskapa självreproducerande bestånd av mört i Enegylet. Vandringshinder: Ej kända Annan anledning till Vattenkemi ej tillfredsställande utebliven kolonisering: Annan miljöpåverkan: Fiskeupplåtelse: Fiskevårdsområde: Övrigt:

18 Skräbeån 1. Enegylet Skräbeån Holjeån î Rammsjön Enegylet Blistorpasjön Lillån Lillesjö ph mål uppfyllt? Ja Nej Provtagningslokaler effektuppföljning 2001 Holjeån Ð Enegylet î Kalkningsobjekt FLOT Ð FLYG þ $ KDOS VåtmarkFLYG Skyddszon Flodkräfta prel. Nationella åtgärdområden Ivösjön Axeltorpsviken Regionala kalkningsområden Huvudavrinningsområde, SMHI Skånes kontur kilometer N

19 Biologiska återställningsåtgärder 1. Enegylet»Å µ Ä» Ä À ä Planerade biotopkarteringar ÀNya åtgärder Genomförda åtgärder Ä Kända vandringshinder i Skåne Artificiell Definitiv Artificiell Partiell Articifiell Passerbar Naturlig Definitiv»µÅ¹Naturlig Partiell Enegylet Skyddszon Flodkräfta prel. Målområde vattendrag Målområde sjöar Nationella åtgärdområden Regionala kalkningsområden Huvudavrinningsområde, SMHI Skånes kontur kilometer N

20 Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla kommun. Enegylet är källsjö i Skräbeån och är för området högt belägen, 92 m.ö.h., på Ryssberget mellan Skåne och Blekinge. Sjön avrinner till Ivösjön och mynnar där i Axeltorpsviken. Markanvändningen i avrinningsområdet utgörs till ca 90 % av skogsmark och denna består till största delen barrskogsmark men med ett betydande inslag av lövskog, framför allt bok. Här finns endast ett mindre inslag av sommarstugebebyggelse och åkermarksandelen är minimal. Nederbörden i avrinningsområdet är hög. Berggrunden utgörs av sur, starkt vittrad gnejs som ofta går i dagen. Dessa faktorer är säkerligen av avgörande betydelse för sjöns försurningsstatus. Kunskapen om biologin var tidigare svag vilket innebar att sjön prioriterades lågt i nationella kalkningsplanen. Natur- och nyttjandevärden Inte några fiskarter påträffades i Enegylsbäcken nedströms sjön, varken vid Brincks elfiske1995 eller vid elfisket Fem arter har fångats: abborre, mört, braxen, sarv och ål. Påverkan och åtgärdsbehov Mörtpopulationen är kraftigt försurningsskadad. Ingen mört fångades vid provfiskena 1988 och En endaste mört (206 mm lång) fångades däremot 1994 och (208 mm) Fisksamhället domineras av en mycket småvuxen abborre, ca 90 mm. Antalet fångade abborrar har halverats mellan 1988 och Braxen och sarv har samtidigt ökat i antal och minskat i medellängd. Detta tyder på att fisksamhället trots negativa vattenkemiska resultat håller på att återhämta sig. Målet med att få tillbaka ett livskraftigt bestånd av mört har dock inte uppnåtts. När försurningssituationen i Enegylet har förbättrats och stabiliserats, kan det bli aktuellt att återintroducera mört. Elimineras eventuella vandringshinder i Enegylsbäcken kan fisk och andra organismer förhoppningsvis återetablera sig. Kalkningshistoria Enegylet började sjökalkas år Enligt Skånes effektuppföljningskalkningsplan , skall kalkningen fortsättningsvis utföras varje år för att uppnå önskvärd effekt. Försurningsstatus Kalkningen inom åtgärdsområdet har inte medfört att en godkänd måluppfyllelse uppnåtts för ph, under perioden Sjön har provfiskats vid fem tillfällen 1988, 1994, 1998, 2001 och Fem arter har fångats: abborre, mört, braxen, sarv och ål. I dag får mörten betraktas som vara ett svagt bestånd i Enegylet. Övriga fångstresultat visar att sjön är stadd i en allvarlig försämring, till största delen som ett resultat av försurning fångades dock fortfarande de båda försurningskänsliga arterna sarv och braxen. Endast stor mört fångades 2004.

21 Målsättning Att efter biotopkartering fastställa åtgärdsbehovet och åtgärda de vandringshinder som framkommer vid biotopkarteringen samt att återskapa självreproducerande bestånd av mört i Enegylet. Genomförda åtgärder Inga åtgärder genomförda Planerade åtgärder Inga åtgärder planerade i nuläget. På sikt måste Enegylsbäcken, 4,3 km, biotopkarteras för att inhämta underlag för kommande åtgärder Uppföljning och tillsyn Det behövs fortsatta sjöprovfisken, bottenfaunaprovtagningar och elfisken till dess att vattenkemin har stabiliserats och den biologiska statusen säkrats. Referenser 1. Åtgärdsprogram för kalkning i Skånes sjöar och vattendrag- för perioden ISBN

22 2. Rammsjön (Bromölla) Projektnamn: Rammsjön (Bromölla) Topokarta: 3E NV Flodområde: Kalkningsmetod: Sjö- och skogsmarkskalkning Huvudman: Bromölla kommun Kalkningsstart: 1984 Kommun: Bromölla Prioritet i nat. kalkplan: 1 Åtgärdsobjekt: Rammsjön (Bromölla) Koordinater: Avr.område (km 2 ) nat: 6,00 Lägsta ph (alk), före kalkning (år 1980): ~4,5 Lägsta ph (alk), : 5,98 (0,038) Tidigare åtgärder: Artförekomst före resp. efter kalkning: Åtgärdsmotiv: Utplantering av flodkräfta i Rammsjön (bidragsår 1996). Inga flodkräftor fångades vid kräftprovfisket Före: Saknas data Efter: Mört, öring, abborre och gädda. Att återskapa självreproducerande bestånd av mört i Rammsjön. Vandringshinder: Ej känt Annan anledning till Signalkräfta i Rammsjöns tillflöde utebliven kolonisering: Annan miljöpåverkan: Utflödet från Rammsjön kan torka ut vissa år. Enligt Brincks elfiskeresultat var åfåran torr, Fiskeupplåtelse: Fiskevårdsområde: Övrigt: Lillesjö är nationell referenssjö samt ett riksobjekt för naturvård i limniska miljöer (R1 Naturvård N18 Ryssberget (Lillesjö)). Ivösjön-Immeln- Ryssberget är riksobjekt för friluftsliv m a p limniska miljöer (R1 Friluftsliv LF3 Ivösjön-Immeln-Ryssberget).

23 Skräbeån 2. Rammsjön (Bromölla) Skräbeån Holjeån î Rammsjön Blistorpasjön Rammsjön Lillesjö Lillån ph mål uppfyllt? Ja Nej Provtagningslokaler effektuppföljning 2001 Holjeån Ð î Kalkningsobjekt FLOT Ð FLYG þ $ KDOS VåtmarkFLYG Skyddszon Flodkräfta prel. Nationella åtgärdområden Ivösjön Axeltorpsviken Regionala kalkningsområden Huvudavrinningsområde, SMHI Skånes kontur kilometer N

24 Biologiska återställningsåtgärder 2. Rammsjön»Å µ Ä» Ä À Rammsjön Lillsjö ä Planerade biotopkarteringar ÀNya åtgärder Genomförda åtgärder Ä Kända vandringshinder i Skåne Artificiell Definitiv Artificiell Partiell Articifiell Passerbar Naturlig Definitiv»µÅ¹Naturlig Partiell Skyddszon Flodkräfta prel. Målområde vattendrag Målområde sjöar Nationella åtgärdområden Regionala kalkningsområden Huvudavrinningsområde, SMHI Skånes kontur kilometer N

25 Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Rammsjön, i Bromölla kommun. Rammsjön ligger på Ryssbergets nordsluttning på gränsen mellan Skåne och Blekinge och avvattnas via ett litet biflöde till Skräbeåns huvudfåra strax uppströms Ivösjön. Uppströms Rammsjön ligger den nationella referenssjön Lillesjö som kan fungera som referens till Rammsjön. Rammsjön är relativt stor, klar och djup med ca 85 % skogsmark, varav ca hälften är bokskog och resten är barrskog, i avrinningsområdet på 4,20 km 2. Sjön ligger mycket vackert belägen i ett gammaldags jord- och skogsbrukslandskap. Natur och nyttjandevärde Sjön ligger inom området för riksintresset för friluftsliv, L:F3 Ivösjön-Immeln-Ryssberget och Skåneleden passerar förbi sjön. Notblomster blommar årligen i sjön. Försurningen hann slå ut flodkräfta från sjön före kalkningsstarten Flodkräfta har planterats ut i Rammsjön (1996). Signalkräfta finns utplanterad (tillstånd 1992) i en damm uppströms Rammsjön vid bäcken från Lillesjö. Mört, abborre och gädda förekommer i sjön. Öring påträffades vid kräftprovfisket Påverkan och åtgärdsbehov De biologiska resultaten indikerar en viss förbättring och i dag en låg, om någon försurningspåverkan. De vattenkemiska målen med kalkningen uppnås för femårsperioden Kunskapsbrist råder över området. Kalkningshistoria Sjökalkning av Rammsjön/Bromölla påbörjades 1984 och sker vartannat år. Det förekommer även skogsmarkskalkning av hela avrinningsområdet till Rammsjöns sydöstra tillflöde i Östad (sker i Skogsvårdsstyrelsens regi och utvärderas av Institutet för vatten och luftvårdsforskning) sedan Försurningsstatus De biologiska resultaten indikerar en viss förbättring och i dag en låg, om någon försurningspåverkan. De vattenkemiska målen med kalkningen uppnås för femårsperioden och en klar risk till försämring föreligger om inte kalkningen fortsätter enligt upprättad kalkningsplan. Sjön har provfiskats vid tre tillfällen 1996, 1999 och Tre arter har fångats abborre, mört, och gädda. Mörten var påverkad 1996 och förekom då endast med 2,8 individer per nät med en vikt av 0,06 kg. Inte heller 1999 eller 2002 fångades mycket mört. 5. Om något, är tendensen -försurningsmässigt sett- att en förbättring av fisksamhället sker. Bottendjuren har undersökts vid fyra tillfällen 1995, 1996, 1999 och Det samlade försurningsindexet har vid samtliga tillfällen resulterat i ingen eller obetydlig försurningseffekt (FSI 1995, 1996, 1999, 2003 =6, 7, 8 och 7).

26 Målsättning Att efter biotopkartering fastställa åtgärdsbehovet och åtgärda de vandringshinder som framkommer vid biotopkartering samt att återskapa självreproducerande bestånd av mört i Rammsjön. Genomförda åtgärder Bidragsår åtgärdsområde åtgärdsobj åtgärd X_lokal_vh Y_lokal_vh Redovisad Status Rammsjön Rammsjön Utpl. flodkräfta slutredovisat Planerade åtgärder Inga åtgärder planerade i nuläget. På sikt måste Rammsjöbäcken, 4,7 km, biotopkarteras för att inhämta underlag för kommande åtgärder. Uppföljning och tillsyn Det behövs fortsatta provfisken, bottenfaunaprovtagning och elfisken till dess att vattenkemin har stabiliserats och den biologiska statusen säkrats. Referenser 1. Åtgärdsprogram för kalkning i Skånes sjöar och vattendrag- för perioden ISBN

27 3. Vånga Projektnamn: Vånga Topokarta: 3E NV Flodområde: Kalkningsmetod: Sjö- och våtmarkskalkning Huvudman: Olofströms kommun Kalkningsstart: 1981 Kommun: Kristianstad Prioritet i nat. kalkplan: 1 och Olofström Åtgärdsobjekt: Vånga Koordinater: Avr.område (km 2 ) nat: 67,4 Lägsta ph (alk), före kalkning (före 1981): ~4,9 Lägsta ph (alk), : 6,58 (0,104) Tidigare åtgärder: Biotopkartering av Lillån Artförekomst före resp. efter kalkning: Åtgärdsmotiv: Före: Ev. kan flodpärlmussla ha förekommit här tidigare. Efter: Ev. kan flodpärlmussla förekomma här. Mört i sjöarna samt öring i Lillån. Vandringshinder: Tre vandringshinder finns i Lillån, två partiella och ett naturligt. Ett av hindren är artificiellt men partiellt och prioriteras således inte. För övrigt saknas kunskap. Annan anledning till utebliven kolonisering: Annan miljöpåverkan: Flödesreglering av Immeln och Raslången. Fiskeupplåtelse: Fiskevårdsområde: Övrigt: Allmän upplåtelse för fiske i Filkesjön och Raslången av lokalt intresse. Fiskeupplåtelse Assi domän i Norra Skärsjön. Halens fvo, Skärsjöns fvo Immeln-Raslången är riksobjekt för naturvård med avseende på limniska miljöer. Ivösjön-Immeln-Ryssberget är riksobjekt för friluftsliv med avseende på limniska miljöer.