Skärmaren VM 2016 O RGAN FÖR ORIENTERINGSKLUBBEN S KÄRMEN. Tove Alexandersson, guld på både medeldistans och långdistans

Transkript

1 O RGAN FÖR ORIENTERINGSKLUBBEN S KÄRMEN Årgång 35, nummer 3 Skärmaren VM 2016 Tove Alexandersson, guld på både medeldistans och långdistans Skärmaren nr 3

2 Detta nummer innehåller följande. Redaktörens rader... 3 Nya klubbtröjor... 4 Vi gratulerar... 4 DM sprint och medel mm... 5 Veckovärdar... 8 VM 2016 en inblick i karantänen VM 2016 En VM-start, hur svårt kan det vá.. 14 Skärmaren nr 3 2

3 Redaktörens rader Vilken sommar vi har. 25 grader i mitten av september. Det kanske t.o.m. blir drägliga temperaturer på Dala-dubbeln i år. Det var annars ganska kylslaget de år som jag var med (som ledare). Tyvärr fick jag inte uppleva orienteringsfesten som aktiv. Nu kan vi snart se tillbaka på ett innehållsrikt orienteringsår i Skärmens historia, även om vi inte arrangerat någon Skärmenträff. Vinterrejs, Musseljakt, Sommarlandssprint, orienterare på Gottland, O-ringen, arrangör i VM, Färgelandadagarna, mm mm. Våra medlemmar har varit i farten på många olika sätt, på många olika platser och med olika inriktning. Som arrangörer, deltagare, förälder, tränare mm. Och allt har fungerat tack vare en helhjärtad insats efter bästa förmåga. Ett gäng med Linda och Tobias i spetsen såg till att Färgelandaborna blev varse att Skärmen var med och arrangerade VM i Strömstad-Tanum samtidigt som man visade upp vår verksamhet på hemmaplan. Bra jobbat. Ett stor gäng på tillsammans nästan 50 personer tillbringade allt ifrån 11 dagar till någon enstaka dag i Strömstad med omnejd för att se till att VM-löparna fick bra och rättvisa förutsättningar för sitt tävlande. Nu vet vi hur vi skall lägga upp nästa års Skärmenträff med karantän, drop of, call up, 6 boxar i starten mm. Det kanske är att sätta ribban lite väl högt, men vi kan om vi vill. Till sist vill jag påminna än en gång om att vi saknar fortfarande några medlemsavgifter som vi tycker att vi bör få in. Hälsningar Redaktör n Planerade utgivningar 2016: Manusstopp Ute ca: Nr 1 28 feb 16 mars Nr 2 21 juni 4 juli Nr 3 23 aug 5 sep Nr 4 13 dec 23 dec Redaktör: Peo Johansson johansson.peo@telia.com Distributör: Göran Bodin bodin.goran@telia.com Tryckare: Bengt Zetterberg bengt.zetterberg@nb-konsulter.se Skärmaren nr 3 3

4 Klubbtröjor Nu är det dags att fylla på förrådet med klubbtröjor, jacka och byxor. Lagom till vårstarten så kommer vi att ge er möjlighet att beställa en ny klubbtröja, jacka och byxa i klubbens färger från Trimtex. Vi räknar med ett pris för tröjorna på 200 kr för ungdom och 300 för vuxna. Priset för overallen är inte riktigt klart men den bör hamna på ca kr beroende på hur vårt arbete med att skaffa sponsorer faller ut. Vi kommer att ta upp beställningar vid årsskiftet för att kunna få dem i mars månad. Vi tycker att det är rimligt att man som vuxen tävlar i Skärmens klubbtröja när klubben betalar anmälningsavgiften. Det kravet ställer vi inte på våra ungdomar även om det är trevligt om så många som möjligt tävlar i Skärmens färger. Det är naturligtvis ok att använda våra äldre modeller av klubbtröja. Grattis 70 år Inger Jakobsson 25 oktober 40 år Johan Bohlin 24 oktober 20 år Sune Hallsten 29 november 10 år Alvin Wieslander 7 december Skärmaren nr 3 4

5 DM Sprint och Medel samt avslutning av BDOF:s ungdomsserie. Lördag den 3 september avgjordes DM sprint och medeldistans på Käringön i havsbandet utanför Orust. Det var tillika den femte och avslutande tävlingen i BDOF:s ungdomsserie så mycket stod på spel. För sprinten, som gick av stapeln på förmiddagen svarade Svanesunds GIF och för eftermiddagens medeldistans ansvarade Stenungsunds OK. Initiativtagare till att upprätta en karta över Käringön och genomföra tävlingarna var bl.a. Gunnar Persson, känd orienteringsprofil. Ön som mäter ca 1x1 km har stugor utan tomter därför att Orust kommun äger all mark vilket möjliggjorde tävlingarna. För en gångs skull behövde vi alltså inte oroa oss för att passera tomtmark utan kunde forsa fram nära byggnaderna. Sprintkartan var i skala 1:3000 medan medeldistansens karta var 1:5000 så det gick väldigt snabbt jämfört med vad man är van vid och det var lätt att springa för långt. Vädret var med oss och det var riktigt varmt och skönt i solen. Äventyret började redan på morgonen med chartrad färja från Tuvesvik och resan tog ungefär en halvtimme. Bland de 227 anmälda återfanns världsmästaren på långdistans, Olav Lundanes med flickvännen och tillika sprintspecialisten Ida Marie Næss Bjørgul. Jag passade på att gratulera Olav till segern på VM och det visade sig att Idas föräldrar har sommarstuga inte så långt från Käringön och att de tog tillfället i akt att delta när de ändå var där över helgen och vilade sig. Gissa vilka som var snabbast på både sprinten och medeln? Visserligen fick de inte delta i DM:et, men ändå. Alla 18 startande löpare från vår finfina klubb gjorde bra ifrån oss (utom möjligen de som tappade bort glasögon och lyckades komma bort på denna lilla ö, men de deltog åtminstone) och DM-plaketter i olika valörer inkasserades på löpande band, fantastiskt! Notera dock att flera goda löpare från oss prioriterade Kroppefjällskampen och därför inte kom till start. Prisutdelningen började med BDOF:s ungdomsserie och utdelning av stora pokaler, därefter sprinten och sist medeldistansen. Glädjande tycker jag bland annat Sofias placering på sprinten var strax efter löpare som Ida Marie Næss Bjørgul, Halden och Lilian Forsgren, Tisaren. Sofia som i höst börjat orienteringsgymnasiet i Hallsberg, vi önskar dig lycka till! Med reservation för eventuella felskrivningar, fullständig resultatlista på Eventor. BDOF:s ungdomsserie D16, 1:a Sofia Johansson D14, 1:a Clara Johansson, 2:a Ebba Lind, 3:a Frida Johansson D12, 3:a plats Filippa Glue, 4:a Emilia Sandin H10, 2:a Alfred Drottz U2, 3:a Jessica Eriksson samt en mängd andra barn och ungdomar från OK Skärmen. Skärmaren nr 3 5

6 Sprint DM D14, 1:a Clara Johansson, 2:a Ebba Lind D21, 3:a Sofia Johansson D40, 1:a Annelie Johansson H10, 3:a Alfred Drottz H50, 2:a Mikael Johansson, 3:a Bengt Zetterberg Medeldistans DM D12, 3:a Felicia Sandin D14, 1:a Ebba Lind, 2:a Frida Johansson, 3:a Clara Johansson H10, 3:a Alfred Drottz H50, 2:a Mikael Johansson En liten anekdot kan vara att Sjöräddningssällskapet passade på att visa upp sig i pausen mellan sprinten och medeldistansen. De livräddade en nödställd person som trillat i hamnbassängen och det gick minsann med en väldig fart och fläkt. Personen i fråga var ett så bra övningsexempel att det krävdes endast tre försök innan allt gick som planerat Jag blev en aning paff men inte förvånad när jag fick se att det var min egen rara lilla fru Sanna, som anmält sig som frivillig, låtit sig utrustas med torrdräkt för att slutligen utan den minsta tvekan kasta sig ut i vattnet. Vi passade på att stanna kvar på Käringöns vandrarhem över natten och fick en riktig kvalitetshelg tillsammans. Skärmaren nr 3 6

7 Några av medaljörerna från Skärmen Skärmaren nr 3 7

8 Allégården veckovärdar Skärmaren nr 3 8

9 Skärmaren nr 3 9

10 VM 2016 i orientering - en inblick i karantänen Karantänen är till för att de tävlande inte ska ha kontakt med omvärlden före start. I karantän får man inte ha på mobiler, datorer eller annan kommunikationsutrustning och man får heller inte ha med kartor över tävlingsområdet. Efter drygt ett års förberedelser ( för mig - flera år för Nisse, Peo, Mats L och andra) var det äntligen dags att öppna dörrarna till första karantänen, lördag 20 sept kl 7:30. Kvällen innan hade vi ställt i ordning Strömstads gymnasiums gymnastiksal och hängt upp nummerlappar till alla tävlande. De tävlande och deras coachers ackrediteringar (legitimation) kollades mot startlistor och lista på ledare vid incheckningen. Funktionärerna är redo att öppna dörrarna första dagen Efter 1-2 timmar stängdes karantän (olika olika dagar). Hade man inte kommit in då så fick man heller inte starta i dagens tävling. När de tävlande gick ut kollade vi att de hade rätt nummerlapp och Emit-brickor (stämpel-brickor). Det hände att några inte fått med sig sina nummerlappar eller Emit-brickor, så det var tur att vi kollade. Första dagen saknades några nummerlappar och det blev allmänt skratt när de till sist hittades. En ledare hade plockat till sig fel nummerlappar till sina tävlande eftersom han hade tagit fel på startnummer och Emit-nummer, men det löste sig det också. Något vi alla reflekterade över var hur tyst det var i hallen. Mattor plockades fram och de tävlande laddade på olika sätt inför tävlingen. Skärmaren nr 3 10

11 En del sov, några läste, andra lyssnade på musik, åt eller småpratade. En del fick vänta länge på att starta. Den längsta tiden som någon var i karantänen var inför medeldistansen då vi öppnade kl 9:30 och de sista tävlande åkte ca 15:00 till Tanumshede och starten. Karantän på de två stafetterna såg lite annorlunda ut. Vi släpptes ut ur gymnastiksalen och fick istället hålla till i ett tält i utkanten av arenorna. Förutom att checka in tävlande/coacher, gick de tävlande fram sträckvis och kontrollerade och tömde Emit-brickorna och fick en GPS placerad i sin GPS väst. GPS fick man i starten på de övriga tävlingarna. Funktionärsgenomgång i karantän inför medeldistans WOC 2016 Första dagen fick vi lite funderingar när många av dessa, som ville bli världsmästare i orientering, hade svårt att hitta från karantän till start. Det behövdes en person som lotsade dem fram till "TO START"-skylten, ca 10 m rakt fram från dörren och en person som motade dem lite längre fram när de försökte ta vägen till vänster istället för att följa den snitslade banan till höger. Hela deras fokus var väl inställd på den kommande tävlingen. När vi inte checkade in eller ut tävlande/ledare höll vi koll på att allt gick rätt till inne i karantän och i uppvärmningsområdet. Detta var en lätt uppgift då de håller koll på varandra och är väldigt måna om att själva göra rätt. Vattenflaskor och kaffe serverades till alla som var i karantän. Vi hade några få incidenter, bland annat en tävlande som spelade spel på sin mobil fick stänga av den och en person som tittade på en karta vi tyckte det stod Buar på (den dagens tävling var i Buar) men den visade sig vara över Buer i Norge. Jag blev också ombedd att kolla en karta som en tävlande låg och tittade på men det visade sig vara en orienteringskarta i närheten av Seattle. Skärmaren nr 3 11

12 Hans min när jag frågade om han var medlem i Cascade Orienteering Club var oslagbar. Det finns en enkel förklaring eftersom min familj bor utanför Seattle och förra året var en av mina kusiner i Sverige och sprang två banor med Roland på O-ringen. Han tyckte det var väldigt roligt så vi letade efter orienteringsklubbar i närheten av Seattle och den enda vi hittade var Cascade Orienteering Club. Ett stressmoment var när jag, ca 2,5 timme innan start, skulle hämta nummerlapparna till sprintstafetten. Det fanns inga!!! Det visade sig att nummerlapparna till alla tre stafetter var i samma buntar med en bunt med nummerlappar och en bunt med landsbeteckning. Det var bara att börja sortera så att vi fick rätt till dagens tävling. Efter jämförelse med startlistan visade det sig att det dessutom saknades landsnummerlappar till ett av lagen. Som tur var fanns tomma reservlappar, men det tog en stund att göra en så lika design med övriga som möjligt. Under mitt pyssel med nummerlapparna började de som var i karantän att bli otåliga. Material skulle ut till arenan och det började bli ont om tid. Till slut åkte de iväg utan mig till arenan. Under tiden de nya lapparna skrevs ut kom Gun för att hämta mig och vi hjälptes åt att förbereda nummerlapparna med säkerhetsnålar och kollade av mot startlistorna så det bara var att hänga upp när vi kom fram. En knapp timme innan start var vi framme vid karantän. Bord och tält var uppe när vi kom så det var bara att börja sätta upp skyltar och hänga upp nummerlapparna och komma överens om vem som skulle göra vad och hur. Vi hann precis klart innan karantän öppnade och ingen mer än vi funktionärer märkte av fadäsen. Skärmens glada funktionärer efter en väl genomförd sprint stafett Skärmaren nr 3 12

13 Vi som jobbade i karantän såg inte mycket av tävlingarna, däremot fick vi lära känna många av de tävlande och deras coacher. När alla lämnat karantän kunde vi följa tävlingarna på våra mobiler. Karantäns funktionärer tittar på sprintfinalen 20 augusti (Kristina, Gun, Bengt, Annelie, Pernelle, Maria och Hanna) Något som vi har pratat mycket om efter VM är hur positiva alla var och problem som dök upp löstes med ett leende. Kan inte minnas några sura miner eller hårda ord bara skratt och glada miner. Tack alla som hjälpte till att göra detta till en oförglömlig vecka, vi har fått så mycket beröm för allt vi gjort och dessutom har vi haft väldigt roligt, eller åtminstone så har jag haft roligt. Elisabeth Mattsson Skärmaren nr 3 13

14 En VM-start hur svårt kan det va? Att starta i sitt första VM, kan nog vara ganska pirrigt men det kan det faktiskt också vara att första gången arrangera starten i ett VM. Skärmen har ju ansvarat för starten på många tävlingar och jag har varit startchef på ett antal Skärmenträffar mm, så hur svårt kan det va? Tja, man kan krångla till det mesta om man anstränger sig lite. Normalt har vi ju tre boxar i starten, där du prickas av i första boxen, får kontrolldefinitioner i andra och tar kartan och startar i tredje. På VM hade vi 6 boxar som vi dessutom spred ut över ett avstånd på några hundra meter. I första boxen (-5) så ropades varje löpare upp och prickades av mot en lista. Thomas Glue skötte detta på alla tävlingarna utom stafetterna och det gjorde han med den äran. Det lät som om han behärskade ca 30 olika språk och alla kom lydigt fram när han höjde sin stämma och hälsade dem välkomna till starten. Nu fick man också en GPS-enhet nerstoppad i en väst bakpå ryggen. Tighta tröjor och små västar gjorde att det såg ganska lustigt ut ibland när enheterna skulle på plats. Box 4 och 5 Medeldistans I andra boxen (-4) lästes löparnas Emit-brickor av med en elektronisk enhet som kollade att det verkligen var rätt bricka. Brickorna såg föresten ut som en liten klocka och man hade två stycken med olikfärgade armband på en arm. En del löpare experimenterade med att ha brickorna i handen istället och vi lät dem hållas även om instruktionerna från början var mycket strikta hur de skulle sitta. Speciellt Fransmännen tillämpade denna metod. I den tredje boxen (-3) nollade man sina Emit-brickor och i den fjärde (-2) fick man sina kontrolldefinitioner. I den femte boxen (-1) gjorde man inget förutom att vänta sin minut för att i den sjätte boxen ta sin karta och starta på pipet. Skärmaren nr 3 14

15 Vi hade speciella startklockor i varje box som visade löparens starttid samt nummer. Utmärkt bra förutom att dom ibland ställde om sig till ett annat läge. Ingen förstod vad det berodde på men efter medeldistansen så löstes gåtan. Klockan tålde inte att det fanns en nollningsenhet för nära klockan. Ansvariga för klockorna från EQ Timing programmerade om klockorna under onsdagen och sedan fungerade dom utan problem. En klocka på 4 brann upp under medeldistansen men det löste sig det också genom lite improvisation innan vi fick fram en ny. Vi fick ganska tydliga vinkar från huvudkontrollanten Jörn att den relativt höga medelåldern i starten inte skulle återspeglas i TV. Det betydde att vi fick skaka fram klubbens 30-åringar som fick dela på denna börda och bemanna sista utposten i starten. En fick lägga upp rätt karta och en fick hålla fast löparen de sista 5 sekunderna innan pipet. Det finns inte många lö- -2 Medeldistans pare i världen som sticker för tidigt när 2 meter Micke Johansson håller ett stadigt tag på axeln. Däremot så fick vi gamlingar dela på lite TV-tid vid växlingsplanket på stafetterna. En sprintstafett blir ganska hetsig och löparna fick några gånger med sig både två och tre kartor när man skulle växla över till nästa löpare. Vi fick snabbt satt upp nya kartor igen så det löste sig bra och ingen löpare blev utan karta. Till huvudstafetten tänkte vi vara fiffiga och använda gummibanden som skulle hindra kartorna från att flaxa runt på kartplanket i vinden till att skapa en liten båge på varje karta så att man bara skulle få tag i en karta vid växlingen. Fungerade utmärkt för alla herrar och de flesta damerna. Men tre damer från mellanskiktet av lagen fick hjärnsläpp och försökte förtvivlat att rycka loss lappen som visade lagnumret överst på kartplanket. Den hade vi häftat fast i en plastficka så att den inte skulle förfaras om det blev regn. Man slet förtvivlat och svor på italienska och ungerska så det stod härliga till innan vi fick visat att kartan satt ca 20 cm längre ner på kartplanket. De löpare som skulle växla ut leddes i sakta språngmarsch från karantänen genom arenan till växlingsfållan av Bengt Zetterberg och Thomas Glue. Lugnt och prydligt, ordning och reda. Jag instämmer i Elisabets kommentarer från karantänen. Alla från vår klubb gjorde sitt jobb med gott humör och stor ambition. Vi fick alla mycket beröm och jag blir inte förvånad om nästa års arrangör, som är Estland, hör av sig och vill ha hjälp av ett riktigt proffsgäng. Jag kommer nog att tacka nej men ni övriga kanske känner er sugna på ännu ett VM? Tack för ett gott samarbete Peo Skärmaren nr 3 15