EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 7 augusti 2002 (OR. en) 11382/02 Interinstitutionellt ärende: 2001/0125 (CNS) LIMITE RECH 136 ATO 103

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 7 augusti 2002 (OR. en) 11382/02 Interinstitutionellt ärende: 2001/0125 (CNS) LIMITE RECH 136 ATO 103 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Rådets beslut om antagande av ett särskilt forsknings- och utbildningsprogram (Euratom) inom området kärnenergi ( ) 11382/02 CM/cb DG C III SV

2 RÅDETS BESLUT av den om antagande av ett särskilt forsknings- och utbildningsprogram (Euratom) inom området kärnenergi ( ) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7 första stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag 1, med beaktande av Europaparlamentets yttrande 2, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 3, och EGT Yttrandet avgivet den 29 maj 2002 (ännu ej offentliggjort i EGT). Yttrandet avgivet den 30 maj 2002 (ännu ej offentliggjort i EGT) /02 CM/cb 1 DG C III SV

3 av följande skäl: (1) Genom beslut nr.../.../euratom 1 har rådet antagit det sjätte ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning med syfte att bidra till upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet ( ) (nedan kallat "ramprogrammet"), som skall genomföras genom forsknings- och utbildningsprogram som skall upprättas enligt artikel 7 i fördraget, i vilka de närmare reglerna för programmens genomförande och längd skall fastställas och de medel som anses nödvändiga tillhandahållas. (2) Detta program bör omfattas av reglerna för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i genomförandet av ramprogrammet som antagits genom rådets förordning nr.../.../euratom 2 (nedan kallade "regler för deltagande"). (3) Kommissionens förvaltningsutgifter för programmets genomförande återspeglar det stora antalet anställda som avdelats till laboratorier inom medlemsstaterna och inom ITER-projektet. (4) I avvaktan på att de internationella förhandlingarna om ITER skall avslutas och ett eventuellt beslut fattas om att gemensamt genomföra detta, bör Europeiska gemenskapen behålla sin ledande ställning inom fusionsforskning. 1 2 EGT EGT 11382/02 CM/cb 2 DG C III SV

4 (5) Detta program är öppet för deltagande av länder som har slutit nödvändiga avtal i detta syfte och är också, förutom när det gäller fusionsforskning, öppet på projektnivå och, för att uppnå ömsesidiga fördelar, för organ från tredje länder och internationella organisationer för vetenskapligt samarbete. (6) Vid genomförandet av detta program bör man särskilt sträva efter att främja forskares rörlighet samt innovation inom gemenskapen samt internationellt samarbete med tredje länder och med internationella organisationer. Kandidatländerna bör ägnas särskild uppmärksamhet. (7) All forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bland annat de som fastställs i artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och allmänhetens acceptans för denna verksamhet måste också beaktas. (8) I enlighet med kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap" och rådets resolutioner av den 20 maj och 26 juni samt Europaparlamentets resolution av den 3 februari om denna fråga kommer en handlingsplan att läggas fram i syfte att förstärka kvinnornas roll och position i gemenskapens forskning och vetenskap, vilket bör säkerställa lika möjligheter, oberoende av kön EGT C 201, , s. 1. EGT C 199, , s. 1. EGT C 309, , s /02 CM/cb 3 DG C III SV

5 (9) Detta program bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och öppet sätt, varvid hänsyn bör tas till berörda parters intressen, bland annat inom forskarvärlden och näringslivet och bland användarna och politikerna. Den forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör vid behov anpassas till gemenskapens politik och till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. (10) Deltagande i verksamheterna under detta program bör främjas genom att nödvändig information om innehåll, villkor och förfaranden offentliggörs så att den görs tillgänglig i tid och på ett detaljerat sätt för möjliga deltagare, även för dem som kommer från de associerade kandidatländerna och övriga associerade länder. (11) Kommissionen bör i sinom tid se till att en oberoende bedömning görs av den verksamhet som genomförs inom ramen för programmet. Denna bedömning bör utföras i en anda av öppenhet gentemot alla relevanta aktörer. (12) Samråd har ägt rum med den vetenskapliga och tekniska kommittén /02 CM/cb 4 DG C III SV

6 HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. I enlighet med ramprogrammet antas härmed ett särskilt forsknings- och utbildningsprogram inom området kärnenergi (nedan kallat "det särskilda programmet") för perioden från och med den [...] till och med den 31 december Målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna för det särskilda programmet anges i bilaga I. Artikel 2 I enlighet med bilaga II till ramprogrammet uppgår det belopp som anses vara nödvändigt för genomförandet av det särskilda programmet till 940 miljoner euro, inbegripet maximalt 16,5 % för kommissionens förvaltningsutgifter. I bilaga II till detta beslut återfinns en preliminär uppdelning av detta belopp. Artikel 3 All forskningsverksamhet som genomförs inom det särskilda programmet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer /02 CM/cb 5 DG C III SV

7 Artikel 4 1. De närmare bestämmelserna för gemenskapens finansiella deltagande i det särskilda programmet skall vara de bestämmelser som avses i artikel 2.2 i ramprogrammet. 2. Det särskilda programmet skall genomföras med hjälp av de instrument som definieras i bilaga III. 3. Det särskilda programmet skall omfattas av reglerna för deltagande. Artikel 5 1. Kommissionen skall utarbeta ett arbetsprogram för genomförandet av det särskilda programmet med en detaljerad redogörelse för målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna i bilaga I, tidsschemat för genomförandet och de instrument som skall användas. 2. I arbetsprogrammet skall relevant forskningsverksamhet som genomförs av medlemsstaterna, associerade stater samt europeiska och internationella organisationer beaktas. Vid behov skall arbetsprogrammet uppdateras /02 CM/cb 6 DG C III SV

8 Artikel 6 1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av det särskilda programmet. 2. För att genomföra det särskilda programmet skall kommissionen biträdas av en rådgivande kommitté. Kommitténs sammansättning kan variera beroende på vilka ämnen som skall tas upp. När det gäller frågor som handlar om kärnklyvning skall sammansättningen av kommittén och de detaljerade regler om förfaranden som skall användas vara de som anges i rådets beslut 84/338/Euratom, EKSG, EEG av den 29 juni 1984 om strukturen på och förfarandet vid hanteringen och samordningen av gemenskapens forskning, utveckling och demonstrationer 1.När det gäller frågor som handlar om fusion gäller de bestämmelser i kommissionens beslut av den 16 december 1980 som rör den rådgivande kommittén för fusionsprogrammet. 1 EGT L 177, , s /02 CM/cb 7 DG C III SV

9 Artikel 7 1. Kommissionen skall i enlighet med artikel 5.2 i ramprogrammet regelbundet rapportera om vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av det särskilda programmet; information om finansiella aspekter skall inbegripas. 2. Kommissionen skall se till att den oberoende övervakning och bedömning av programverksamheten som avses i artikel 5 och 6 i ramprogrammet genomförs inom de områden som omfattas av det särskilda programmet. Artikel 8 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande 11382/02 CM/cb 8 DG C III SV

10 BILAGA I Vetenskapliga och tekniska mål och huvudlinjer för verksamheten 1. Inledning Kärnkraften står för 35 % av all el som produceras i Europeiska unionen. Den är därför en komponent i debatten om hur man skall kunna bekämpa klimatförändringen och minska Europeiska unionens energiberoende. Vi står emellertid inför stora utmaningar. Kontrollerad termonukleär fusion är ett av de långsiktiga energiförsörjningsalternativen, särskilt när det gäller centraliserad försörjning av elektricitet för baslast. Målet är att göra framsteg som visar att det är vetenskapligt och tekniskt möjligt att producera energi genom fusion och att utvärdera dess hållbara egenskaper. På kort sikt måste vi finna ett säkert sätt att ta hand om kärnavfallet som samhället kan acceptera, och framförallt måste vi genomföra tekniska lösningar för hantering av långlivat avfall. Innovativa koncept för en säkrare användning av kärnklyvning bör också undersökas som ett möjligt bidrag till Europas energibehov under de kommande decennierna. De höga gemenskapsstandarderna för strålskydd måste upprätthållas genom koncentrerad och samordnad forskning, i synnerhet om effekterna av låga stråldoser /02 CM/cb 1 BILAGA I DG C III SV

11 Det europeiska samarbetet, bland annat forskarutbyte och gemensamma forskningsprogram, är redan väl etablerat på detta område. Samarbetet när det gäller kärnavfall, strålskydd och andra verksamheter kommer att intensifieras och fördjupas på program- och projektnivå för att en bättre resursanvändning skall uppnås (både vad gäller mänskliga resurser och experimentanläggningar) och främja en gemensam europeisk syn på nyckelproblem och tillvägagångssätt i enlighet med behoven hos det europeiska området för forskningsverksamhet. Länkar till nationella program kommer att upprättas, och nätverk med tredje land särskilt USA, de nya oberoende staterna i f.d. Sovjetunionen (NIS), Kanada och Japan kommer att främjas. När det gäller fusion kommer gemenskapen, medlemsstaterna och länder som deltar i de verksamheter som omfattas av Euratoms ramprogram att fortsätta sitt arbete inom ramen för ett integrerat verksamhetsprogram. Samordning med GFC:s program för kärnsäkerhet och säkerhetskontroller kommer att säkerställas /02 CM/cb 2 BILAGA I DG C III SV

12 2. Prioriterade tematiska områden 2.1 Forskning om fusionsenergi Mål Under den senare hälften av detta århundrade skulle fusionsenergin kunna bidra till utsläppsfri och storskalig produktion av elektricitet för baslast. De framsteg som hittills har gjorts inom fusionsenergiforskningen motiverar att man fortsätter att göra stora ansträngningar avseende det långsiktiga arbetet med en fusionskraftanläggning. Teoretiskt arbete och experimentella undersökningar i befintliga anläggningar världen över, särskilt JET, har slagit fast att vetenskapen och tekniken är mogen för att konstruera ett projekt för nästa generation, efter JET, med syfte att visa att fusionsenergi är vetenskapligt och tekniskt möjligt. Världsomfattande samarbete inom fusionsenergiforskning har lett till att man nu har en detaljerad teknisk utformning av en sådan Next Step-anläggning (ITER). Målet är lång brinntid i induktiv drift med förstärkningsfaktor Q > 10, som visar på en fusionskraftproduktion på 400 MW under cirka 400 sekunder och som skulle ge möjlighet att studera brinnande plasma under förhållanden som är relevanta för energiproduktionen /02 CM/cb 3 BILAGA I DG C III SV

13 Tack vare den med framgång genomförda projekteringsverksamheten för ITER kan man, i linje med fusionsenergiforskningen inom gemenskapen, fatta beslut om förverkligandet av Next Step. Förutsatt att de internationella förhandlingarna om rättsliga och institutionella villkor för upprättande av ett ITER-organ och förhandlingarna om gemensamt genomförande av detta (uppbyggnad, drift, användning och avveckling) faller väl ut, kan ett särskilt beslut fattas under perioden så att uppbyggnaden skulle kunna påbörjas under perioden Perioden måste därför betraktas som en övergångsperiod under vilken den europeiska verksamheten måste rationaliseras på grund av programmets kraftiga inriktning mot Next Step. När ett eventuellt beslut har fattats kommer genomförandet av Next Step att kräva avsevärda mänskliga och ekonomiska resurser. När ett beslut väl har fattats om att gå vidare med projektet kommer det att krävas att Euratoms europeiska partner anpassar sina nuvarande åtgärder inom fusion samt organisatoriska förändringar, särskilt i syfte att gemensamt leda det europeiska bidraget till ITER. Ett fortsatt meningsfullt FoTU-program kommer att säkerställas, inklusive övergången mellan verksamhet som för närvarande bedrivs av associeringar 1 och JET och det som kommer att bli det "tillhörande programmet" inom fusionsfysik och -teknik när uppbyggnaden av Next Step/ITER-anläggningen, om det beslutas om en sådan, har tagit fastare form efter Upprättade genom associeringskontrakt mellan gemenskapen och enheter i medlemsstaterna och i länder som är knutna till Euratoms ramprogram /02 CM/cb 4 BILAGA I DG C III SV

14 Prioriteringar i) Associeringarnas program på fysik- och teknikområdet Associeringarnas program kommer att innehålla FoTU inom fusionsfysik och plasmateknik, med inriktning på förberedelserna inför driften av ITER, studier och utvärdering av metoder för toroidal magnetisk inneslutning, där man bl.a. fortsätter att bygga stellaratorn Wendelstein 7-X, och utnyttja befintliga anläggningar inom Euratomassocieringarna, strukturerad FoTU-verksamhet inom fusionsteknik, särskilt forskning om fusionsmaterial och deltagande i FoTU-verksamhet för avveckling av JET som är planerad till verksamhetens avslutande, undersökningar av socioekonomiska aspekter, med inriktning på utvärdering av ekonomiska kostnader och samhällets möjliga acceptans av fusionsenergi som komplement till ytterligare studier om säkerhet och miljöaspekter; samordning av medlemsstaternas civila forskning om "inertial confinement" och möjliga alternativ, inom ramen för verksamhet för att man skall hålla sig underrättad om utvecklingen; spridning av resultaten och information till allmänheten; utbildning och mobilitet /02 CM/cb 5 BILAGA I DG C III SV

15 I samband med bidraget till associeringarnas program kommer prioritet att ges åt multilaterala åtgärder för att koncentrera verksamheten till gemensamma projekt, t.ex. sådana som direkt berör driften av JET och Next Step/ITER och/eller personalutbildning. Beroende på om och när beslutet om att uppbygga ITER fattas, kommer nuvarande gemenskapsstöd till associeringarnas verksamhet att anpassas, och en avveckling av användningen av ett antal anläggningar kommer att övervägas. Tillräckliga medel kommer säkerställas för att bibehålla en stark europeisk samordning av verksamheten inom fusionsområdet som under årens gång har visat sig vara användbar. Omfattningen av det tillhörande interna Europaprogrammet avseende fusionsfysik och -teknik, som krävs för att associeringarna och den europeiska industrin skall kunna dra full nytta av ITER, är avhängig dels av Europas andel i ITER, dels av var anläggningen placeras. Detta kan innebära investeringar som syftar till att bibehålla de experiment som utförs på fusionsanläggningar i Europa på en nivå som håller världsklass, även efter det att ITER satts i drift, och ett lämpligt program för teknisk utveckling. ii) Användning av JET-anläggningarna JET-anläggningarna kommer att fortsätta att användas inom ramen för det europeiska avtalet om fusionsutveckling (EFDA), för att förbereda driften av ITER genom att användningen av de mekanismer för höjning av prestandan som håller på att tas fram fullbordas. Användningen av JET-anläggningarna bör gradvis avvecklas allteftersom ITER införs och de nödvändiga ekonomiska resurserna blir tillgängliga /02 CM/cb 6 BILAGA I DG C III SV

16 iii) Next Step/ITER I förslaget till ett ramprogram för Euratom ( ) ingår en fortsättning av Next Step-verksamheterna för att bidra till dess uppbyggnad under andra hälften av perioden. Eftersom beslut om ITER inte endast beror av Europeiska unionens institutioner utan även av Europeiska unionens internationella partner, måste emellertid det föreslagna verksamhetsprogrammet hållas öppet vad beträffar den slutliga placeringen och ramen när det gäller Next Step/ITER och det exakta innehållet i det tillhörande interna programmet. De studier som görs för att förbereda en eller flera möjliga platser i Europa kommer att slutföras. Europeiska unionens deltagande i ITER skulle bestå av bidrag till konstruktionen av utrustning och installationer som ligger inom samma område som ITER och som behövs för dess användning. Bidragen skulle även gå till att täcka kostnader för personal och ledning samt stöd till projektet under konstruktionsfasen. Deltagandets omfattning och natur kommer att avgöras av resultaten av förhandlingarna med Europeiska unionens internationella partner och vidare på var ITER-anläggningen placeras. Om ITER placeras i Europa skulle Europeiska unionen också bidra till kostnaderna för Europa i egenskap av värdpart /02 CM/cb 7 BILAGA I DG C III SV

17 2.2 Hantering av radioaktivt avfall Mål Ett av de största hindren för en fortsatt framtida användning av kärnenergi är att det saknas en allmänt erkänd strategi för hur avfallet skall hanteras och lagras. Detta gäller särskilt hantering och deponering av avfallets beståndsdelar med lång nedbrytningstid i geologiska förvar, vilket kommer att vara nödvändigt oberoende av vilken behandlingsmetod som väljs för använt bränsle och högaktivt avfall. Enbart forskning kan inte garantera samhällets acceptans men behövs för att utveckla och testa lagringstekniker, utforska lämpliga platser, främja grundläggande vetenskapligt samförstånd när det gäller säkerhet och metoder för säkerhetsbedömning, samt för att utveckla beslutsprocesser som upplevs som rättvisa och jämlika av alla som berörs. Det behövs forskning även för att undersöka den tekniska och ekonomiska potentialen hos metoder för kärnenergiproduktion genom vilka klyvbart material utnyttjas bättre och ger mindre avfall, samt hos separering och transmutation för att minska avfallets risker i industriell skala /02 CM/cb 8 BILAGA I DG C III SV

18 Forskningsprioriteringar i) Forskning om geologisk deponering Syftet är att lägga en solid teknisk grund för att demonstrera säkerheten hos geologisk slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall och för att stödja utvecklingen av en gemensam europeisk ståndpunkt i de viktigaste frågorna kring förvaltning och deponering av avfall. Förbättring av grundläggande kunskap och utveckling och testning av teknik: forskningen kommer att inriktas på de viktigaste fysiska, kemiska och biologiska processerna; växelverkan mellan olika naturliga och konstruerade barriärer, deras långsiktiga stabilitet och sätt att genomföra lagringsteknik i underjordiska forskningslaboratorier. Nya och bättre verktyg: forskningen kommer att inriktas på modeller för funktions- och säkerhetsbedömning samt metoder för att demonstrera säkerhet på lång sikt, bland annat känslighets- och osäkerhetsanalyser, samt utveckling och utvärdering av alternativa mått på funktion och styrprocesser varigenom hänsyn tas på ett lämpligt sätt till allmänhetens uppfattning om slutförvaring av avfall /02 CM/cb 9 BILAGA I DG C III SV

19 ii) Separering och transmutation samt andra metoder som ger upphov till mindre avfallsmängd vid kärnenergiproduktion Syftet är att fastställa praktiska metoder för att minska mängden och/eller riskerna med avfall som skall deponeras genom separering och transmutation samt att undersöka potentialen hos metoder som ger upphov till mindre avfallsmängd vid kärnenergiproduktion. Separering och transmutation: forskningen kommer att inriktas på grundläggande utvärdering av metoden som helhet, demonstration i liten skala av de mest lovande separationsteknikerna, ytterligare utveckling av transmutationsteknikerna samt utvärdering av huruvida de kan genomföras i praktiken. Metoder som ger upphov till mindre avfallsmängd: forskningen kommer att inriktas på undersökning av möjligheterna till effektivare användning av klyvbart material i befintliga reaktorer och av andra metoder som ger upphov till mindre avfallsmängd vid kärnenergiproduktion /02 CM/cb 10 BILAGA I DG C III SV

20 2.3 Strålskydd Mål Strålning används i stor utsträckning på det medicinska området och i industrin (inbegripet kärnenergiproduktion), och den säkerhet grundas på en förnuftig och effektivt genomförd strålskyddspolitik. Gemenskapsforskningen förstärker politiken i Europa och har bidragit till att en hög skyddsnivå i praktiken har uppnåtts. Denna nivå måste upprätthållas och i vissa fall förbättras, och forskningen har en nyckelroll i denna process. Huvudsyftet är att reda ut de osäkerheter som finns beträffande riskerna vid utdragen exponering för strålning vid låga doser (dvs. de nivåer som befolkningen utsätts för och som finns på arbetsplatser). Detta är en kontroversiell vetenskaplig och politisk fråga som har stor betydelse för strålanvändningen inom både medicin och industri. Gemenskapsforskningen på andra områden kommer att koncentreras på att utnyttja de nationella insatserna på ett bättre sätt, framför allt genom effektivare integrering av dessa med riktad forskning och forskning som bedrivs i nätverk där det skulle kunna komplettera eller skapa synergieffekter med nationella program /02 CM/cb 11 BILAGA I DG C III SV

21 Forskningsprioriteringar Kvantifiering av riskerna med exponering under lång tid med låga doser: forskningsverksamheten kommer att inriktas på epidemiologiska undersökningar av lämpliga exponerade befolkningsgrupper och på cell- och molekylärbiologisk forskning om samspelet mellan strålning och DNA, cellerna, organen och kroppen. Medicinsk strålning samt exponering för naturliga strålningskällor: förbättring av säkerheten och effektiviteten vid medicinsk användning av strålning, förståelse, bedömning och förvaltning av naturliga källor, i synnerhet naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Miljöskydd och radioekologi: begreppsmässig och metodisk grund för miljöskydd, bättre utvärdering och hantering av konsekvenserna av naturliga och artificiella strålningskällor för människa och miljö. Risk- och katastrofhantering: bättre metoder för riskhantering, effektivare och mer sammanhängande katastrofhantering i Europa, inbegripet rehabilitering av kontaminerade områden. Skydd av arbetsplatsen: förbättrad övervakning och hantering av yrkesmässig exponering i industrier där strålningsexponering förekommer /02 CM/cb 12 BILAGA I DG C III SV

22 3. Annan verksamhet på kärnteknik- och kärnsäkerhetsområdet Mål Målet är att stödja Europeiska unionens strategier för hälsa, energi och miljö för att säkerställa att Europas kapacitet bibehålls på en hög nivå på de relevanta områden som inte omfattas av de prioriterade temaområdena och att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. Forskningsprioriteringar i) Innovativa metoder Målen är att utvärdera potentialen av innovativa koncept och att utveckla bättre och säkrare processer på området för kärnenergi. Forskningsverksamheten kommer att inriktas på utvärdering av potentialen av innovativa koncept och utveckling av bättre och säkrare processer för produktionen och utnyttjandet av kärnenergi som kan ge fördelar på längre sikt vad gäller säkerhet, miljöpåverkan, resursutnyttjande, motståndskraft mot spridning eller olika slags tillämpningar /02 CM/cb 13 BILAGA I DG C III SV

23 ii) Utbildning Målet är bättre integration av europeisk utbildning inom kärnsäkerhet och strålskydd för att motarbeta trenden mot färre studenter och färre läroanstalter. Detta krävs för att man skall kunna få fram den nödvändiga kompetensen och sakkunskapen för en fortsatt säker användning av kärnenergi och andra användningar av strålning inom industri och medicin. Stödet kommer att inriktas på utveckling av en mer enhetlig strategi för utbildning inom kärnvetenskap och -teknik i Europa, samt genomförande av denna, tillsammans med bättre integration av nationella resurser och kompetenser. Detta kommer att kompletteras med stöd för stipendier, särskilda kurser, utbildningsnätverk, stipendier till unga forskare från länderna i f.d. Sovjetunionen och de central- och östeuropeiska länderna och transnationell tillgång till infrastruktur. När det gäller infrastrukturer kommer transnationell tillgång till anläggningar att främjas. Ett ytterligare steg kommer att tas genom en gemensam analys av Europeiska unionens framtida behov vad gäller mänskliga resurser och färdigheter och experimentella verktyg på medellång sikt /02 CM/cb 14 BILAGA I DG C III SV

24 iii) Säkerheten i befintliga kärnkraftsanläggningar Målet är att förbättra säkerheten i befintliga kärnkraftsanläggningar i medlemsstaterna och kandidatländerna fram tills driften upphör och under den därpå följande avvecklingen. I samband med det skall man använda den omfattande kunskap och de erfarenheter man fått internationellt från experimentell och teoretisk forskning. Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande: Förvaltning av anläggningar, inbegripet ålderseffekter och bränslemodellering, tillvägagångssätt vid allvarliga olyckor, inbegripet utveckling av avancerade koder för digital simulering, integrering av europeisk kompetens och kunskap från avveckling i praktiken, utveckling av den vetenskapliga grunden för säkerhet och god praxis på europeisk nivå /02 CM/cb 15 BILAGA I DG C III SV

25 BILAGA II PRELIMINÄR FÖRDELNING AV BELOPPET Verksamhetstyp Belopp (miljoner euro) 1. Prioriterade tematiska forskningsområden Kontrollerad termonukleär fusion Hantering av radioaktivt avfall 1.3 Strålskydd Annan verksamhet på kärnteknik- och kärnsäkerhetsområdet 50 Totalt Inklusive ett belopp på maximalt 200 miljoner euro för ITER /02 CM/cb 1 BILAGA II DG C III SV

26 BILAGA III INSTRUMENT FÖR ATT GENOMFÖRA PROGRAMMET För att genomföra det särskilda programmet, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut om det sjätte ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning med syfte att bidra till upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet ( ) och med reglerna för företags, forskningscentrers och universitets deltagande i genomförandet av ramprogrammet (2002/.../Euratom) kommer kommissionen att använda sig av olika instrument. Kommissionen kommer att utvärdera förslagen i enlighet med de kriterier som framgår av det ovannämnda beslutet. De indirekta FoTU-åtgärderna som genomförs på området termonukleär fusion och i samband med kontrakt, överenskommelser eller rättsliga enheter som gemenskapen är part eller medlem i, överensstämmer med reglerna som inrättats för dem, i enlighet med förordningen om reglerna för deltagande 1. Vid genomförandet av programmet kan kommissionen använda tekniskt stöd. 1 EGT 11382/02 CM/cb 1 BILAGA III DG C III SV

27 Instrumenten för att genomföra programmen är följande: 1. INSTRUMENT FÖR FUSIONSENERGI Fusionsenergiforskning under punkt 1.1 i bilaga I är så speciell att det krävs att specifika åtgärder genomförs. Projekten skall genomföras utifrån förfaranden som fastställs i associeringsavtal, det europeiska avtalet om fusionsutveckling (European Fusion Development Agreement), andra multilaterala avtal mellan gemenskapen och associerade organisationer och/eller rättsliga enheter som kan komma att inrättas efter det att den behöriga rådgivande kommittén har yttrat sig, andra avtal med begränsad löptid, särskilt med organ i medlemsstaterna eller i de stater som är associerade till Euratoms ramprogram, internationella avtal som omfattar projekt som genomförs i samarbete med tredje land, t.ex. ITER /02 CM/cb 2 BILAGA III DG C III SV

28 Samordningen av och stödet till fusionsenergiforskningen kan omfatta undersökningar som stöder den ovannämnda verksamheten, stöd till informationsutbyte, utnyttjande av extern sakkunskap, bland annat för en oberoende utvärdering av verksamheten, stipendier och utbildningsprogram, publikationer och andra åtgärder för att främja tekniköverföring. 2. INSTRUMENT PÅ ANDRA OMRÅDEN När det gäller hantering av radioaktivt avfall och strålskydd inom de prioriterade temaområdena för forskning under punkterna 1.2 och 1.3 i bilaga I samt inom annan verksamhet under punkt 2 skall gemenskapen i enlighet med de särskilda programmen och de regler som gäller för deltagande bidra till expertnätverk som syftar till att stärka och utveckla gemenskapens vetenskapliga och tekniska kompetens genom att inom Europa integrera den befintliga eller framväxande forskningskapaciteten på både nationell och regional nivå, integrerade projekt som är avsedda att ytterligare stimulera gemenskapens konkurrenskraft eller tillgodose viktiga samhällsbehov genom att mobilisera en kritisk massa av resurser och kompetens inom forskning och teknisk utveckling, särskilt riktade projekt eller utbildningsprojekt som syftar till att vinna ny kunskap för att på ett avgörande sätt kunna förbättra eller utveckla nya produkter, processer eller tjänster eller för att uppfylla andra behov inom samhället och gemenskapspolitiken eller påvisa det bestående värdet av ny teknik med potentiella ekonomiska fördelar som dock inte ger omedelbar avkastning eller för att underlätta spridning av ny kunskap på ett lägligt sätt på europeisk nivå och för att integrera nationella verksamheter på ett bättre sätt, 11382/02 CM/cb 3 BILAGA III DG C III SV

29 åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser och rörlighet, samordningsåtgärder för att främja och stödja samordnade initiativ som vidtas av olika forsknings- och innovationsaktörer i syfte att förbättra integreringen, särskilda stödåtgärder, t.ex. åtgärder som syftar till att utnyttja forskningsresultat och kunskapsöverföring samt satsningar på stöd till forskningsinfrastruktur avseende t.ex. transnationell tillgänglighet eller förberedande tekniskt arbete (inklusive genomförbarhetsstudier), integrerade infrastrukturinitiativ som i en enda åtgärd kombinerar flera verksamheter som är av avgörande betydelse när det gäller att stärka och utveckla forskningsinfrastrukturer för att tillhandahålla tjänster på europeisk nivå. Gemenskapens ekonomiska stöd till indirekta åtgärder riktar sig till forskningscentrum, universitet, företag och nationella eller internationella organ i de medlemsstater och de associerade europeiska stater som bedriver forskningsverksamhet. De sistnämnda kan också fungera som mellanhänder för gemenskapens ekonomiska stöd. Om det visar sig nödvändigt för att uppnå programmets mål kan internationella organisationer och organ i länderna i f.d. Sovjetunionen i undantagsfall också erhålla gemenskapsfinansiering. Gemenskapens ekonomiska bidrag per instrumenttyp återges nedan /02 CM/cb 4 BILAGA III DG C III SV

30 FoTU-verksamhet och gemenskapens ekonomiska bidrag per instrumenttyp (1) INSTRUMENTTYP GEMENSKAPSBIDRAG * (2) Expertnätverk Integrerade projekt Integrationsbidrag: högst 25 % av värdet av de kapaciteter och resurser som deltagarna har för avsikt att integrera, i form av ett fast belopp till stöd för det gemensamma handlingsprogrammet (3) Bidrag till budgeten på högst: 50 % för forskning 35 % för demonstration 100 % för viss annan verksamhet, t.ex. forskarutbildning och förvaltning av konsortiet (4) (5) Särskilda riktade forsknings- och utbildningsprojekt Åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser och rörlighet Bidrag till budgeten med högst 50 % av budgeten (4) (5) Bidrag till budgeten med högst 100 % av budgeten (4), vid behov i form av en klumpsumma Samordningsåtgärder Bidrag till budgeten med högst 100 % av budgeten (4) Särskilda stödåtgärder Integrerade infrastrukturinitiativ Bidrag till budgeten med högst 100 % av budgeten (4) (7), vid behov i form av en klumpsumma Bidrag till budgeten: beroende på verksamhetens art, på mellan 50 och 100 % av budgeten (4) (5) (6) (1) De indirekta FoTU-åtgärder som genomförs på området termonukleär fusion och i samband med kontrakt, överenskommelser eller rättsliga enheter som gemenskapen är part eller medlem i, överensstämmer med reglerna som inrättats för dem, i enlighet med förordningen om reglerna för deltagande (se förordning nr...). (2) Som allmän princip gäller att gemenskapens finansiella bidrag inte kan omfatta 100 % av utgifterna för en indirekt åtgärd, med undantag för förslag som omfattar ett inköpspris styrt av villkoren för offentlig upphandling eller har formen av en i förväg bestämd engångsutbetalning fastställd av kommissionen. * I denna kolumn betyder budget en finansplan över beräknade totala tillgångar och utgifter som krävs för att genomföra åtgärden /02 CM/cb 5 BILAGA III DG C III SV

31 Emellertid får gemenskapens finansiella bidrag täcka upp till 100 % av utgifterna för en indirekt åtgärd om de utgör komplement till utgifter som annars bärs av deltagarna. Det täcker också i det särskilda fallet samordningsåtgärder upp till 100 % av budgeten för samordning av verksamheter bekostade av deltagarna själva. (3) Denna procentsats varierar för olika områden. (4) Enligt särskilda villkor kommer specifika juridiska personer, särskilt offentliga organ, att få upp till 100 % av sina marginal-/tilläggskostnader finansierade. (5) Bidragsnivån får differentieras i enlighet med reglerna i gemenskapens struktur för statligt stöd till forskning och utveckling beroende på om verksamheterna hänför sig till forskning (högst 50 %) eller demonstration (högst 35 %) eller andra genomförda verksamheter som utbildning av forskare (högst 100 %) eller konsortiets förvaltning (högst 100 %). (6) Verksamheten inom ett integrerat initiativ avseende infrastruktur måste inbegripa en nätverksaktivitet (samordningsåtgärder: högst 100 % av budgeten) och minst en av följande verksamheter: forskning (högst 50 % av budgeten) eller specifika tjänster (särskilt stödåtgärder, till exempel, gränsöverskridande tillgång till infrastruktur för forskning: högst 100 % av budgeten). (7) För åtgärder till stöd för forskningens infrastruktur med avseende på förberedande tekniskt arbete (inklusive studier av genomförbarhet) och utveckling av nya infrastrukturer inskränks gemenskapens medverkan till högst 50 % resp. 10 % av budgeten /02 CM/cb 6 BILAGA III DG C III SV