Skördetidsförsök. Sammanfattning ocb slutsatser. Bakgrund och syfte. Resultat och diskussion. För öksplan. Material och metoder. 36:1 Skördetidsförsök

Transkript

1 36:1 Skördetidsförsök Skördetidsförsök Sammanfattning ocb slutsatser Tillväxten under kampanjen 1996 var större än normalt. Räknat i polso_cker växte det ca 6 kg/ha mer än nonnajt. Sockerbalien var hög redan vid kampanjestarten, och ökade mindre än nom,all. Ti.llv!ixten i rotvikt vat däremof större än nonnalt. Bakgrund och syfte Skördens tillväxt och kvalitetsutveckling under hösten varierar mellan ären. Denna fürsöksserie genomförs för att fä ett under lag för att utforma pristillägget für tidiga leveranser. Dessutom är den ett hjälpmedel für att uppdatera skördeprognosen efterhand under kampanjen. För öksplan a Skörd den 17/9 b Skörd den 24/9 c Skörd den 1/ 1 d Skörd den I S/1 E Skörd den 29/LO f Skörd den. 12/ 11 Material och metoder Försöken är utfürda som randomiserade blockförsök med 6 upprepningar. Skördeytan är 1 m 2 Försöken läggs ut i befintliga betfält. Stor vikt läggs vid att plantantalet ska vara likartat i alla parceller. Försöksdata och metodik Sex fürsök ärligen, fürdelade med ett i varje bruksdistrikt och ett pä Ädelholm. Försöksserien har haft sin nuvarande utformning sedan Platsema är inte valda für att i genomsnitt ge nonnalskörd. De är i de flesta fall istället lokaler med förhällandevis höga skördar. Detta har inte nägon betydelse, eftersom det i fürsta hand är tillväxten och inte skördenivän som ska undersökas. Det är viktigare att ha jämna bra fürsöksplatser än att finna platser som i genomsnitt motsvarar medelskörd. Resultat och diskussion De sammanlagda resultaten frän samtliga sex försök 1996 framgär av tabellbilaga 36: 1. I tabellen redovisas dessutom förändringarna mot den fürsta skördetidpunkten. Under 1996 växte betoma mer än normalt under den period som skördetidsförsöken täcker in. Sockerhalten var pä en mycket hög nivä när provtagningen startade, och ökade inte lika mycket som den normalt gör. Rotskörden ökade 12,3 ton, vilket är 4 ton mer än normalt. Sockerskörden ökade med 6 kg mer socker/ha än nonnalt. Den relativt största ökningen kom frän 16 oktober till 12 november, dä det var ovanligt milt für ärstiden.

2 i? '.::1!?._,. V, ::; "' öi.,.. "' :c. t :! "' "' "' I::; <i:"... f'.....a 1:) V.,.._ 'O "'. ::.._ :;:; 'O ::s V, 'O ' C 8 o 'O 'O r, ' ;,; g b :: C "' ::, C, 1! r, 'O... ::, 1:) 'O o]' :;:;... ' C,.: 'O <i:"... ::s t, r, ::s " 1 " "' "' ::: ::, ::s 'O 'O "' 'O ::: I 'O "' <.,, " "'.._ ';'!"' r, 6 l 1! 'O!;l.!.. :: :;:;.._"' o;s. 'O <.,,. c',. "' g 1:) "'..,, o] ;; ö ö ::ig ;:; c:; ;;;? ::;. ö C,.,..,. "' ""?4,.. ao,. l:, 1i c,... "',a ::::.?,.a ::. :t.. < ; ::::: 1:), C ::::: r, lf r, 6 :... 1! lo... C:.._;::; 'O 1:) 'O 'O... 'O 'O "' 'O, ' "' ' i:l '... V, V, ::: g :: r, "' ::, ::: ::, 1! ;ij""',t < lf I? ö ö ö,..._.._.._::: 'O. 'O 'O... "' "' i lt ; i\;tt: :e " "' 't "' " 1, b :O'c;:, 1! 1! ' cjj,;d<<lij. 'O ;::; 'O. /(;:/'.! Ei' H' 'c;:, Ir t; lf 1:) 1 c: ;:;,;;[!' 1,;;;1iW'i Ei' li ;::; 1i ;:; "'..... C.... li;w [ N C. ;:i C, "'" Tabel/ 1. Resultat skördetidsjörsök 1996 Skörde :Betor Renvikt s.ocker So!:ker Socket BhfüJ,KtN2 Ut\innbart )Jetvikt daium 1 halt skörd skörd.mg,lloog mekv/loog socker... lal/ha 1on/h;I % tön/ha rel.a beto,,s; foii/,ha I! 17/9 88,9 47,9 17,61 8, ,33 88, /9 88,8 5,5 18,6 9, ,8 89, /1 88,7 51,9 18,15 9, ,19 88, /1 89,1 55,3 18,67 1, ,62 89, / 1 89,3 58,8 18,47 1, ,69 89, /11 89, 62 18,56 l l, ,74 89, Diff mot led a..., 17/9 88,9.. oo N 47,9 17,61.. MHj,o, 8, _..,,.. Moo 5,33 88, /9, 1 2,6**,45,66*** 3**,25*,99** 3 1/1,2 4,***,54,98*** 1,14,79* 46 15/1,2 7,4*** 1,6*** 1,9*** 2,71 *** 1,65*** 82 29/1,4 1,9***,86** 2,45*** 3**,64*** 1,85*** 12 12/ ,3***,95** 2,77*** 1,59*** 1,84*** 138 >l... "' li; 5' i (JC)... "w"' C. ' "'".. Diff mot föregäende tidpunkt 24/9, 1 2,6**,45,66*** 3**,25*,99** 3 1/1, 1 1,4,9,32 2,11, /1,4 3,4**,52,92*** 1,57***,86* 36 29/1,2 3,5***,2,55** 1,7, /11.3 1,4 9,32 2,5,1 18 Erforderlig diff für signifikans mellan medeltalen..! % 2,5 1,9,59,34 99% 3,3 2.6,79,46 3,31,93 99,9 1., 4,4 3,5 1,6,61 5,4.2 1,25 3, '

3 37:2 Bakgrund och syfte Upptagning av betor kostar mellan k:lha. Stor.a ktav ställs pa a.u samarbetet mellan förare och maskin fungerar bra för att ett 111lfredsstallande resultal ska. uppnas. En felinställd maskin kan leda till ett stort ekonomiskt bortfall per hektar p.g.a. lagre renhet och ökade betförluster. Syftet med ärets maskinprovning var attjämföra de pa marknaden vanligast förkommnde maskinema.va gä.ller rensning_, blastning, betförluster, kapacitet och bethantenng (spnckor, skador) pa ohkajordar och vtd varierande väderbetingelser. F.. orso..ks pa I n Maski11. Antn.1 Upplagning rader Edenhall 723 ] nvibr. plogar alt. oppelhjul Thyregod 17 3 oppelhjul Tim MIII SAITE 3 oppelhjul Edenhall vibr. plogar 6 vibr. plogar 6 vibr. plogar Tim SR 18 6 oppelhjul 6 vibr. plogar '' Thyregod 17 2 oppelhjul /) Opptlhjul,rdarl pa Ovl!dsklostcr 2) Tallrik..,bltrstare p/1 Övadskll.lstcr 3) Deltog endast pll Övedskloster Omfattning 3 försök l 996 Typ av n:nsning och blostn1ng Ta11k ''2 rouletter, 6 re.nsruuar varav en reverserande, 12m' discloppare el. toppemalic 2 roulener, 6 rensrullar, renselevator, JT 12m' blastlmiv 2 roulelter, svensk bakdel med 12 rensrullar, 12 m' avpulsarkniv 12 rensrullar varav en reverserande, toppe följevagn matic valsbord med 6 valsar. 3 roulelter, avpulsarkniv 24m' 6 roulelter, avputsarkniv 24 m' valsbord med 5 valsar, 4 roulelter, svensk 18m' bakdel med 12 rensrullar, avputsarkniv 4 rouletter, 6 rensrullar, avputsarkniv 24 m' 2 rouletter, renselevator, extra borste fiir 1 m' stenfränskiljning, tallriksblastare el. ITblastkniv Försöksdata och metodik Undersökningen genomfördes pa samma sätt paße tre platsema. Genom lottning tilldelades deltagande maskiner en egcn teg om ca,8 ha. Oppning mellan tegarna, med 12 rder, sk;dde dagen innan saledes finns i11ga öppningsbetor med bland re.'>ultaten: Tioc var e_tt sprulpar placeral i va'rje teg. Val av traktor, förare, körhasti.ghet oc inställnmg pa maskinerna giordes av respektive fö.rerng. Körhasligheten klockades. pa uppmatta stracor. De upptagnn betoma k rdes tijl angränsande hardgjord platta där de uppades_.leverans ul_l brukel 7kedde under. eftenniddagen och följande dag. Pa bmket togs 24 rov fran respeh,_ve mask1n för underlag ttll renhet. Proven hanterades som odlarprov med det t11lägget att sten vagdes separat 37:3 Pä Övedsklos1er levererades ca 35 ton (en lastbil) frän varje maskin. Tot alt 24 prov togs ut 9 frän bilen och 15 fran släpet Pä Verntofta levererades fyra vagnar (4 11 ton) fran respektive upptagare. 6 prov togs ut i varje vagn. Pä Gärdstänga levererades dels 5 ton (ett ekipage) fran betor upptagna pa fömliddagen, dels 35 ton frlin betor upptagna pä eftermiddagim. 24 prov togs frä n "föm1iddagsbetoma" och 24 fran ''eftermiddagsbetoma", Maital för betförluster För att fä en realistisk värdering mellan betkvalitet och betspill ä.r 3% av skörden avdragen som acceptabelt totalspill. Siffia:n 3% (1 % spill av hela betor, 2% rotspiu), grundar sig pä undersökningar gjorda med SO st upptagare (Försöksberättelsen kap. 32:57). Iden undersökningen lag tlertalet upptagare med spill pa 4,4 5,5%, men med enkla justeri.ngar kom totalspillet ned i 2,53, l %. Trots denna srora reducering i spill ökade endast jordhalten med,1,3%. Det längsiktiga malet är att komma ner i 2% totalspill (,5% spill av hela betor och 1,5% rotspill) med bibehällen hög renhet och god betkvalitet Betförluster Kostnad för betfürluster är spill/ha multiplicerat med ett Apris pä 495,58 kr/ton, Bpris 39,41 kr/ton, mixat A+Bpris 478,66 kr/ton respektive ett Cpris pä 167,77 kr/ton. Priserna är grundade pä 1996 ärs normvärde für betkvalitet, dvs sockerhalt: 18,27, blätal: 17, K+Na: 4,58, melassocker: 1,36, vilket ger ett sockerutbyte pa 9,3%. Nackning De betor som hamnade i grupp 4 antas vara_ 1 cm für hän blastade, vilket ger skördesänkning pa 8%, lngen hänsyn har tagits till kvalitetsskillnader mellan nacke, hel beta och rotspets. Ytspill Mätles pä 4 ytor ( 1* 1,44 m)/maskin. Heia bctor med en diameter över 45 mm vägdes. Pa Gärdstänga kompletterades detta med ytterligare 6 st ytor/maskin (1*2,88 m) päföljande dag. Rotspill Rotspetsbrottets storlek bedömdes pä 4 betor/maskin Dessa delades in i fern grupper en ligt tabeubil. 37:4. Betomas rotfonn indelades i tre grupper, nmd, nurmal eller smal. Utifrän rotspetsbrottens storlek, betornas rotform, plantantalet/ha och skördenivan bestämdes rotförlusten i kg/ha med hjälp av ett holländskt kalkylprogram frän JRS, Bergen op Zoom. Pa Övedskloster användes kalkylprogrammet Dock korrigerades procenttalen för hur stor viktandel som fürloras vid ett visst tvärsnittbrott, eftersom betorna var greniga och av varierande storlek. Kontroll av programmet utfördes enligt nedanstäende och resultaten presenteras i tabell 1. Pä Verntofta var betorna bra och av normal storlek. Framtagning av spillet skedde här endast med programmets hjälp, dvs utan korrigeringar. Pa GArdstänga är redovisade betförluster framtagna med jordfräsning, dä flera av upptagama lamnade hela betor kvar i marken. Fräsning skedde pä S ytor/maskin. Varje yta mälle 1*,48 m. För framtida bruk genomfördes, utöver fräsningen, kontroll av det holländska programmet genom delning och vägning av betor enligt nedanstaende. Resultaten presenteras i tabell 2

4 37:4 Överenstämmelsen blir gad mellan rotspetsbrattcts tvärsnittsdiameter och skördeförlustea om betstorleken är jämn samt om skillnaden i betform mellan olika betor är liten. Pa Övedsk:loster ach Gärdstänga var befoma greniga och.av varierande storlek. Som extra kantroll av hur mänga procent som förloras genam olika stara rotspetsbratt delades betar för hand. Dessa betor ligger sam underlagför bestänming av ratspetsspillet pä Övedsklaster. Pä. Övedskloster tags 3 5 st belor frän Stuka, delades ach vägdes. Pä Gärdstänga handskördades 1 m', samtliga dessa 77 betor delades och vägdes. Resultaten presenteras i tabell 1 och tabell 2. Tabe// 1. Viktför/ust pa resp. de/ av 35 st betor frtm Övedsk/oster Pt:its Mcdel 2 mm, 4 mm, , 8 mm, >8 mm, bctvlkt andcl av antlej av andej av andel av _wulel av bctviktc.n % bctvikccn, % be.tvikteu, %, hctviktcu, % bcrvikten, % Övedskloster 3,1 11, 17, 32,2 Program 519,1 2,1 9,2 24,7 52,1 Tabe!/ 2. Betor /ran Gardstanga. Bestandet pa dessa JOm 1 var 77 betor ach den biologiska skörden var 57 tonlha. Programme/ räknar medfaktisk skörd (52 ton!ha), medelbetvikten blir da lägre Plats Mcdcl 2mm, 4 mm, 6 mm, 8 mm, >8 mm, betvikt andclav andel av andclav andel av andel av bctvikten, % bctviktcn, % bctvikten, % betvikten, % betviktcn, % Gärdstänga 72 2,2 4,3 9,9 16, 24, Program 66,1 1,8 7,9 21,2 44,6 Skadade betor 4 betor frän respektive maskin bedömdes. Antat cm 2 skadad yta och sprickor bedömdes. Blastning 4 betor bedömdes i 5 klasser enligt tabellbil. 37:4. Klass l underkänd, klass 2 otillräcklig, klass 3 perfekt, klass 4för hard och klass 5 snedblastning. Ekonomi l?euhetspremie Renheten anger andelen rena betor inklusive det administrativa avdraget pä 3,65%. Hög renhet premieras mifrän en brytpunkt pä 88,8%. l:lögrc renhet ger tillägg pä 2,4 kr/tan och procentenhet Lägre renhet ger ett avdrag pi\ 1,2 kr/tan och procentenhct. Transport, orenheter Transparttaxan är beräknad utifrän medeltransportavständet 42 km, vilket kostar 3,67 kr/ton jord. Resultat och diskussion Tabell 3. Försöksplatsdata Skörd, datum Jordart Lerhalt mullhalt Plantantal Skördenivä Stenförckomst Regn 3 veckor före skörd, mm Regn 1 vecka före skörd, mm Regn I dygn före skörd, mm Vattenhalt i matjord, % (torr bas) Blastmängd, kvalitet Nackhöjd, mm Bärighet Smäbetor Ogräsförekomst Övedskloster 37:5 ÖvedsklcL,1cr1 Gocls Verntort 11 Gil rd Siilho TrcUcbon, 9/1 22/1 mmhmoll mmhsall 17 4,1 19 3, ton/ha 5 ton/ha riklig läg 46,7 17,4 2,1 9,2,1 7, 1 11,3 16, J normal nonnal mycket god god fl crtal enstaka ingen ineen Gnrds1dng11 Jllygärd Flvinee 6/11 nmhmoll 21 2, ton/ha Jäg 5, 22,6 7, 26,7 normal 3 dälig enstaka ineen Förhällandena pä ÖvedskJoster var goda vid testkömingen. Hela fället var stenrikt med.. t fürdeld st.n. Förckomsten av sten i ytan vr liten, eftersom faltet var plöjt med tilpack;;n samt nngvaltat efler sädd. Betorna var greruga och av va rierande storlek Jordhalt Den,tatala jordhalten_ ar meuan 5,2 1 J,6% (ftgur 3). Skillnadema i jordhalt berodde främst pa fo_ckomsten av ste 1 JQrdhaltsproven Miskinema med högst jardhalt hade problem med stcn Skilladen var stor 1 stenförek?mst,,68,3%, Thyregod 1.äg lägst ach EdenhaU däre.fter. Dess mask,ner ad p.eciell utrustmng för stenfranskiij ning_ Thyregod hade borste och fjäderbelastad stenfransktljnmg medan Edenhall hadc reverserande rulle. Fhfas!ighhetn ari_erade mellan 4, 78,4 km/h (figur 2), Thyregod och Tim 3r valde högre körast1g et an ovnga, 8,4 resp. 7,5 km/h. T7 2r T7 3r Tim 3r Riccam Tim 6r '"" 2 Sten < looog 1!1JSten > looog Figur I Stenprocente11 hos respektive maskin uppdelad; stora ach smä sten, % Stenstorlek Andelen sten av jordhalten är uppdelad pä sten > 1 g och sten < 1 g. Förekomsten av sten > 1 g varierade mellan 3,2%. Sten < J g varierade mellan,66,3% (figur l). Thyregod 2r var bäst, hade inga stora sten och endast,6% smä sten Därefter var Thyregod 3 roch Edenhall 623 likvärdiga med 3, 5 resp. 3,9% sten. Det fanns ingen säker skillnad i stenförekomst mellan oppelhjul eller vibrerande plogar.

5 37:6 Provning av betuppfagare Betförluster skador De totala betförlusterna varierade mellan L,64,2 ton/ha, dvs. 41,5% av skörden. Edenhall 623 och Tim 6r var bäst med 1,6 resp. 1,8 ton/ha i totalt spiu (figur 4). De bada Thyregodmaskinema hade högst spill, 3,4 resp. 4,2 ton/ha. Spill av hela hetor (>45 mm i nacken) läg mellan,31,4 ton/ha,,83,5% av slcörden, (tabellbil 37:1). Spill till följd av för härd 11ack 11ing lag pa rimlig nivä für samtliga maskiner,,2 ton/ha. Ytskadoma varierade mellan 3,9 7,S cmlfbeta, och Tim 6r var skonsammast tabellbil. 37:2). Blastning Bäst blastade var betoma frän och Tim 6r. Dessa maskiner hade störst andel i klassen perfekt blastade, 45% resp. 4% figur 5). arntidigt hade de lag andel i klassen underkäml, 12% resp. 14% (tabellbil. 37:2). hade endast 8% i gruppenpe,fekt blastade, övriga hade 231 % i den gruppen. Ekonomi Vid sammanräkning av jordha\t spill är priset für pillet av stor betydelse. Varderas spillet i C pris blir variationen l totalkostnad/ha mellan 2469 kr/hn Thyregod 2r och Edenhall 623 ligger lägst pa 24 kr/ba. Värderas spillet i A+Bpris blir totalkostnaden/ha, mellan kr/ha. EdenhaU 623 bar lägst kostnad (tabell 4). Kommentarer fran firmarepresentanterna Thyregod Vi hade prob\em med glapp i styrningen till oppelhju\en D2r T7 3r Tim 3r Riecarn Tim 6r Vi hade für läga skär km/h Figur 2. Körhastighet, mede/ 5, 9 km/h T7 2r D3r Tim3r E623 Tim 6r.. 1 Varav sten w.,.,...,.. IJ.Jordhalt tot alt Figur 3. Jordha/1 resp. stenhalt, medel 9, 6% l % T7 2r T7 3r 37:7 Provning av betupplagare 17 2rjiiiiiiiiaaiiiiiiiat l 17 3r Tim3r Tim6r l!!!!!llm +t++1tl+++t+ 1,2 1,7 2,2 2,7 3,2 3,7 4, ton/ha % Figur 4. Betförluster tota/t, medel 2,6 tonlha (l,2 ton3%) Figur 5. Andel perfekt blas/ade, medel 27% Ta bell 4. Ekonomisk beräkning grundad pa resultaten /ran Ovedsk/oster Ma.qki n Rcnhcls Trans,,. Belfllrlu ler, kru lnad kr/ha Total ko tnad, kr/bn fl!r prcmie kostn. lllr (acccplßbcll splll p:\ 3% bclf!lrtusre.r octueuhet kr/lla orcnhelc1 avdraget) (acpf&.helt spill p:\ lo/o är kr/ba avdral!el'iran btfllrlutern) Cnrls. Bnris A+ßnri Cnris Bnri A+Bnri! Thyregod 2r J Edenhall Thyregod 3r ! Tim MIII SA/fE LO 5 69 SJO 1 2 Edenhall Tim SR loo 19 3 ] Medel {) deltog inte Verntofta P_ä Vertoa var betskörden b_ra och betornajämnstora. Jorden är eo behaglig och stenfri soderslattsjod. Testfältet var Jämnt med radlängden 28 meter. Upptagningsförhällandena var perfekta, bangheten god, men 7 mm regn under natten gjorde ytan smetig. Jordhalt Jordhalten varierade mellan 5,28,%. Lägst jordhalt hade de bäda Edenhallmaskinerna 5 2 resp._.5% medan var sämst med 8% jord (figur 7). De treradiga maskinema hd % sten I Jordhaltsproven medan samtliga tre 6radiga maskiner hade,3% sten (tabellbil. 37: I). Thyregod valde högst körhastighet, 8, 1 km/h. Övriga maskiner körde mellan 4 35 J km/h gur,,

6 37:8 Provning av belupptagare 37:9 Betförluster skador Del totnla spillet varierade mellnn 1,63,2 ton/ha, 3,26,4% av skörden. Lägst spill hade.riecnrn och Thyregod med 1,6 resp. 1,7 ton/hn (figur 8)., Edenhall 723 och Edenhall 623 hade högst spill. Spill av hela betor (>45 mm i nacken) 41,6 tan/ha,,83,2% av körden (tabeubil. 37: 1). Spill till följd av för hard naclming läg mellan,2 ton/ha für samthga maskiner utom för som läg pä,4 ton/ha (tabellbil. 37: 1). Ytskadoma var mellan 1,5 2,5 cm 2 /beta, Edenhall 623 lag lägst (tabellbil. 37:2). E r T7 3r Blastning De 6radiga maskinema lyckades väsentligt bättre med blastningen än de 3radiga. De 6r med i topp hade 4451 % i gruppen perfekt blastade, medan de 3r hade 2225% i dea grupp (figur 9). Samtliga maskiner hade lag andel i gruppen underkända 512% (tabellb1l. 37:2). Ekonomi Det var smä skillnader mellan maskinerna vid sammanräkning renhet betförluster. Värderas spillet i Cpris läg samtliga 3radiga ocb Reimer under 1 kr (39) i kostnad!ha. Riecm. och bade högst kostnad/ha med 23 resp. 3 kr. Med spillet värderat I A+Bpns bhr kostnadsskillnaden större mcd variation mellan 1485 kr/ha. Thyregad llgger lägst med 14 kr/ha, däreftcr kommer ach med 26 kr/ha i kostnad. var sämst med en kostnad pä 85 kr/ha (tabell 5) Kommentarer fran firmarepresentanterna Vervael Vi hade en rensrulle som stad fel Vi hade fel avständ mellan skär och lyftande rouletter 1,5 2 2,5 3,5 4 ton/ha % Figur 8. Betförluster total/, medel 1,3 ton/ha (/,5 /on3%) Figur 9. Andel perfekt blas/ade, medel 35% Tabe/1 5. Ekonomisk beräkning gnmdad pa resultatenfran Vemtofta Maskin RimhclS Tran_J>. Betförluster, kostnad kr/ha Total kollln.aa kr/ha fl!r premic ko,tn. för (acceptabelt spill pä 3% helflirluslr ()eh reohet kr/h;i, orcnhclcr avdraget) (ncccptabclt pill p6 3% Dr kr/ha nvdral!el fdn betfllrlustemnl Cnri Bnris A+Boris Coris Bnris A+Bnris Edenhall Thyregod 3r Edenhall Holrner Medel Tim deltog inte 17 3r E623 Vervael 17 3r O kh % Gärdstänga Testen genomfördes under rnycket besvärliga väderförhallanden. Det regnade dagen innan och under natten. Under förrniddagen regnade det 8 mm, regnet upphörde vid middagstid. Jorden var genomblöt, vilket gjorde att ingen av maskinema hade problem med bollbildning till följd av den annars klistriga leran. Jordhalt Jordhalten varierade mellan 9,327,1% pä förmiddagen samt 1,427,3% pä eftermiddagen (figur 11 ). ach Thyregod hade lägst jordhalt. Alla maskiner utom hade högre jordhalt pä eftermiddagen Stenförekomsten varierade mellan,21,7% pä fm och,11,2% pä em (tabellbil 37: 1). Thyregod,, Edenhall 723 och valde högst körhastighet, 4,94,2 km/h. Övriga maskiner körde mellan 2,63,5 km/h (figur 1). Figur 6. Körhastighet, medel 5,4 km/h Figur 7. Jordhalt, medcl 6, 4%

7 37:1 37:11 Betförluster skador Det var stor skillnad i spill mellan maskin.erna unde_r de radande svära förhällandena. Edenhall 723 hade lägst spill, 2, I. ton/ha, 4,% av skörden. Ovga maskiner hade stort s1ll pa mellan 3,81,9 ton/ha, 7,32 1,% av skörden (figur 12). Spill av he/a belor (>45 _mm I nken).. varierade mellan,95,5 ton/ha l, 7L,6% av skörden (tabellbil. 37: 1). Spill t1ll foljd av f<:r härdnaclmi11g var lagt, O, 1,2 ton/ha (tabellbil. 37: 1 ). Edenhall 623 och Veivaet hade mmsl ytskador 1,3 resp. 1,5 cm2/beta (tabellbil. 37:2). Det extremt höga spillet für Tim 6r och berodde pä att hela betor stod kvar i marken. Blastning Edenhall 723 och Tim 6r blastade bäst med 37, 35 resp. 35% av betorna i gruppen per/ektblastade (figur 13). ach Edenhall 723 hade lägst andel i gruppen 11nderkända (tabellbil. 37:2). Ekonomi Mängden betförluster skiljer mycket mellan rnaskinema, vilket ger stora sklllnader i kost.nader per hektar. Med beräknat Cpris varierar kostnaden mellan kr/ha. Edenhall 723. ligger lägst med 77 kr/ha och därefter kommer Veivaet och Thyregod rned 93 resp. 99_ kr/ha. Med priset satt till A+Bpris blir variationeh mellan kr/ha. E dcnhall 723 hgger lägst med 94 kr/ha och Tim 6r sänlsl med 6 38 kr/ha (tabell 6). Kommentarer fran maskinrepresentanterna Tim 3r Vi hade först problem med elektroniken pä traktorn, därefter ledde sönderköming till att vi inte kunde fullfülja Tim 6r Vi hade avskrapande plätar vid bakhjulen bortmonterade Vi hade problem med att flera skär hade lossnat T7 3r Tim6r!,J+i_J T7 3r Tim6r 1,6 3,6 5,6 7,6 9,6 11, ton/ha % Figur 12, Betförluster totalt, medel 6,1 ton/ha (1,6 ton 3%) Figur 13. Andel perfekt blas/ade, medel 32% Tabe// 6. Ekonomisk beräkning gnmdadpä res11/tate11frä11 Gärdstänga Maskin Renbets Tran!IJl, Bcitfürlu.ster, kotnad.kr/h.a premle kostn. rnr (acceptabelt { itrp;\ 3% kr/h11 orcnbeter kr/ha in draet) Edenhall Thyregod 3r Edenhall Tim SR Medel Tim 3r deltog, men fullföljde inte. Curis Bnris A+13nJis otal kostndil kr/ha för bdfllrlwte.r peh rcnhct.(actcl)tabclt spi ll j>li 3% llr,i, 1lra11et fd n betfllrhatemii.) Cnri.s BnriJI A+Bpris Diskussion T7 3r Tim 6r km/h Figur 1. Körhastighet, medel 3,8 km/h + T7 3r + 1 Tim6r Vervael 1 Eftenniddag WJFörmiddag % Figur 11. Jordhalt, medel 15,5% fm. 16,8% em Renhet Det var stora skillnader i jordhalt dels mellan de olika testplatserna, dels mellan maskinerna. Thyregod, Edenhall 723 och hade i nämnd ordning, genomsnittligt över de 3 platsema, högst renhet (jord+sten), 88,486,9%. För dessa maskiner var ocksä variationen mellan de olika testtillfällena mindre än für övriga maskiner. De övriga maskinerna; Edenhall 623,, ach Tim hade sämre renhet ach större variation i jordhalt mellan testerna. En generell tendens var att alltför kraftig rensning Jeder till ökade betförluster, främst som füljd av fler rotspetsbrott pä betoma En riktig inställning av rensverket pä maskinerna är därför av mycket stor vikt für att ett bra upptagningsresultat skall niis, bade vad gäller renhet, betförluster ach betkvalitet. Dagens maskiner har löst problemet med att sortera bort lös jord Vad gäller jord pä betan har kombinerade rensverk givit bäst resultat. Dock niidde ingen av maskinerna vid nägon test ner till mältalet pä totalt 5% jord, vilket innebär att ytterligare förbättringar mäste göras vad gäller rensningen.

8 Sten 37: 12 Provning av be/11pplagare Det fanns ingen skillnad i stenförekomst beroende pä om upptagaren var utrustad med oppelhjul eller vibrerande plogar. Därernol skilde sig olika upptagare i hög grad nlir det gäller förmägan att sk:ilja frän sten. Säst sten.franskiljningsfürmäga hade Thyregod 2r ITJCd endasl,6% sten pä Övedskloster, därefter kom Thyregod 3r, Edenhall 623 och Edenhall 723 (figur 14). I figur '15 'frarngär mängden sten, som varje maskin tagit upp, uttryckt i kg/ha. Tbyregod r tog upp 25 g sten/ha medan Tim 3r och Log upp över 3 5 kg sten/ha. De maskiner som har lägst stenförekom.st, Thyregod och Edenhall, har speciell utrustning för stenfränskiljning. Thyregod har fjäderbelastad stenfriinskiljning och borste medan Edenhall har reverserande rulle. Möjligheten att sortera bort sten genom att enbart öka avständet mellan grind och rouletthjul!ungerade diiligt. Med denna ätgärd ökar även risken för större betförluster. 9,,,,,= =s:=,,.=,,,== 8 7 ';l.6.,,,,, ifs u'l Figur 14. Stenförekomst pa ÖVedskloster (Stenhalt total/, varav sten <looog, varav sten > 1 OOOg) Betförluster c: 35 h;;':::;;y.:,;: :52 3CXXl g. 25. e.1;i 2CXXl <l::: "' 15 ] ICXXl V) bo "' Figur 15. Upptaget anta/ kg stenlhafrän respektive maskin pd ÖVedsk/oster Betförlustema varierade mellan maskinerna och testplatserna. Edenhall 723, Edenhall 623 och Tim 3r hade i gcnomsnitt över arets 3 tester lägst spill, tonl'l1a. medan Thyregod och de 6radiga spillde mcr, 3,64,4 ton/ha. 1 figur l 6 och 17 framgär värdet av spi llet beräknat till C och Bpris. Ur dessa figurer framgär även variationen i spill för respektive maskin över platserna. Spill av hela betor (>45 mm) var överlag för stort. Trots Rtl samma firmarepresentanter justerat in maskinema pä samtliga 3 testplatser varierade spi Uet. av hela betor mellan tcstpl.atser och maskiner. Mältalet pä max 1% spill av hela betor uppnaddes endast av 23 maskiner vid 2 platser. För grund inställning av plogama verkar pa de 6radiga l,mna leda till au hcla betor kryper under ocb blir stäende kvar i marken. Detta inträffade für flera pä Gardstänga och var huvudorsaken till de mycket höga betförlustema. De 6radiga är till füljd av arbetsbredden känsligare für höjdvariationer i marken. ]fil) 14 lnl "' lcxxl u im., 'S fil) "' 4 ;ro 1111 Övedskloster,,,_"='' "",, \mitofta Cl Clrdstanga ';' "' "Cl ß e Figur 16. Värdet av beljörlusterna över acceptabla 3% spi/1 av skörden. Beräknat i Cpris. Bethantering 37:13! > Figur 17. Värdet av be/förlusterna över acceptabla 3% spi/1 av skörden. Beräkna/ i Bpris. Edenhall 723 och Thyregod hanterade betorna hardast med i genomsnitt 5 cm2 ytskada pa 5% av betoma. Dessa bda maskiner hade ocksa högst andel spruckna betor, 18 resp 16% Den skonsammaste maskmen var Edenhall 623 med 2,6 cm 2 ytskada pa 37% av betorna. Edenhall 623 hade även lägst andel betor med sprickor, 1%. Övriga maskiner placerade sig mellan dessa maskiner. Blastning Blastningen varierade patagligt mellan maskinerna. hade genomgäende bäst blastade betor. Tendensen var att de 6radiga maskinerna, utom, blastade bättre än de 3radiga. blastade sämst med stor variation pä blastningsresultatet. Pä Övedskloster var Edenhall 723 och Thyregod utrustade med tallriksblastare. Denna blastare förbättrade inte blastningsresultatet under de rädande goda förhällandena. Däremot vid svära förhällanden; frusen blast, mycket ogräs, jordklumpar frän traktordäck etc. häller den sig lättare ren och gör dä troligtvis ett bättre arbete än en konventionell blastkniv. Kapacitet Hög kapacitet pä betupptagaren är viktigt under de tidsperioder pä upptagningssäsongen dä goda förhällanden erbjuds. Möjlighet att kunna öka körhastigheten är därför viktigt. I ärets 3 tester k_örde Thyregod fortare än övriga maskiner (figur 14). I figur 15 framgär kapaciteten pä respektive upptagare. Endast maskiner som deltagit vid samtliga iirets 3 tester är medtagna. Körhastigheten är medelhastigheten für maskinerna över de 3 testerna. Utnyttjande raden beräknades t(ll 65% pä 3radiga och 7% pä 6radiga upptagare (observera att utnytt Jand.egraden kan vanera betydande mellan olika platser, beroende pä utrustning pä maskinen, rad(angd, skördenivä, väderlek osv.). Kapacitetsmässigt framgär att Thyregod var bättre än de övnga 3radiga och att hade bäst kapacitet av de 6radiga med en avverkning pä 1,3 ha/h. I beräkningarna har ingen hänsyn tagits till eventuella skillnader mellan maskinerna vad gäller driftsäkerhet, underhäll eller betkvalitet. Viktigt att päpeka är att högre körhastighet kräver mycket bra inställd maskin. Hög körhastighet kan annars leda till högre betförluster och sämre betkvalitet.

9 37:14 37: ] 6 5 ö.c:.,, 4 ::, 3 2.., ';.., N.., N e r r "' 11.l 11.l f i:2 Figur 18. Genomsnillhaslighetför upptagarna grundad pa 1996 ärs 3 tester ö "' C: ;> " i "ö "' ' Figur J 9. Kapacilet Jar varj upptagare. relativ/ Vcrvaer (/,3 hn/11), gnmdad pd /996 ärs 3,srcr. (Kapaciteten =hastigheten arbctsbredd) "' ] e C:..,., ' f Figur 22. Totalkostnadför Gardstanga, renhet +spi/1. (3% acceptabelt spi/1 frtindraget) Totalekonomi Vid framrä knande av totalekonomin, dvs renhet inkl. Lransportkastnad + betförluster, är det av stor betydelse vilket pris spillet betingar. Vä.rderas spi llet i Cpris är det renhet.en som. är avgörande för totalekanomin. N det däremot fräga om Bpris eller rent av Apns är sp1llet av star betydelse för den tatala upptagningsekonomin. l figurema 2, 2 1 ach 22 fri:rngar.kostnadcn i kr/ha för resp. maskin pä testplatsema. Kostnaden har beräknats med sptllet värdeat dels till Cpris, dels till Bpris. Att beräkna spillet i Apris är inte intressant, ä et endast 1 extrema situationer kan bli fräga om det. 1 nam1alfallet (normala arsma.nsvanat,aner pä ±IOVo) skall betförlustema värderas i C eller Bpris fü r alt totalbilden över de olika upptagama skall bli jämförbar och riktig... <!:: J.l e C: 11 1.ß 5 i Figur 2. Tota/kostnadför ÖVedsk/oster, renhet+spi/1. (3% acceptabelt spi/1 frandraget).. i e C:..,., f M... M... N N M " r " 11.l 11.l C: 1 :r: i:2 " ;>" r "' e.. Figur 21. Totalkostnadför Verntofla,renhet+spi/1. (3% acceptabe/1 spi/1 frändraget) Sammanfattande tabell över maskinerna mot bakgrund av 2 ärs provningar Nedanstäende slutsatser gnmdar sig pä 2 ärs tester, 1995 ach Dock är det endast Edenhall 723, Edenhall 623 ach Thyregod som deltagit vid samtliga 5 tester. och har endast deltagit Tabell 7. Sammantagen syn efter 2 ars provningar (1995 och 1996) Maskin E723 T7 Tim 3r E623 Tim 6r Kapacitet + + Jordhalt Sten Spill Blast + Svära förh Thyregod körde fortare än övriga, medan Tim 6r körde lite längsammare. Skillnaden mellan de övriga var liten. Vad gäller jordhalten visade samtliga maskiner att de under normala förhällanden kan utföra ett tillfredsställande upptagningsresultat Vid svärare förhällande rensade Edenhall 723, Thyregod och bättre än övriga maskiner. Stenfränskiljningsförmägan var bättre pä främst Thyregod, men även pä Edenhalls bäda maskiner., ach Tim 3radig hade svärt med stenen Spille! pä Thyregod varierade över de olika platserna. Övriga maskiner hade dels lägre spill, dels mindre variation över platser. blastade betoma bäst. hade svärigheter med blastningen med stor variation i blastningsresultat. Möjligheten för maskinerna att klara extrema väderförhällanden bedöms pä understa raden. Edenhall 723, Thyregod och visade bra upptagningsresultat även under svära förhällanden. Maskiner som hade det svärare var Tim 3r, Edenhall 623, och Tim 6r. 3 januari 199 7!Thomas Nordström

10 .. Blastning Rotspetsbrott Skador Tabellbilaga 37:2 Provning ov betupptagare Hastighet Jordhalt Betf"orluster Tabellbilaga 37: 1 Provning ov betupptagare Övedsklosters Gods ;J\,fiJkiD.c ;, "' ;;_Blastnine. Rotspcetsbr.öttc.. i t:ki. knd blast: (<2 cm) (>6 cm).;.:.. T7 2r T7 3r Tim 3r E Tim 6r Medel LSD95% For härt blastade redovisas under " betförluster nacke" Sign.n.ivä ,9 Jienk\ ifolill ' ;tjn.de.r Sncd d_i:j utan.andel 'meil' 'L. SkJldade.be1or, Ytskndor Andd '. An'ile.1 m,.,/b_ct:v '.mcd'yt mc d sktdor, sprickor 7, , , , , , , , , , Övedsklosters Gods (acceptabelt spill 3% = 1,2 ton/ha) Mask J,Iastlghcr: \,, Jnrdball Tolilla bctfllrluster fiorr/ha >kln1f1m; '"1:!)_tnlt varav $teil " Seen 'R:1 'Nackar H,c!a "'rilti11 Spill t :..:: '" sten <11)2 >looq2 'iri>efs.. 1Ietor >3% T7 2r 6,5 5,2,6,6, 2,1,1 1,2 3,4 2,2 5,1 8,7 4,4 2,9 1,5 1,9,,7 2,6 1,4 T7 3r 8,4 7,5 3,5 1,6 1,8 3,2,1,9 4,2 3, Tim 3r 7,5 13,6 8,3 6,3 2, 1,8,,4 2,2 1, E623 5,1 8, 3,9 2,7 1,2 1,2,1,3 1,6,4 4,7 12,3 7,8 5,7 2,1 1,4,1,6 2,1,9 Tim6r 4,7 9,8 5,1 4,6,5 1,1,2,5 1,8,6 5, ,9 32 1,6, 1,4 3, 1.8 Medel 5,9 9,6 5,1 3,5 1,5 1,8,1,8 2,6 1,4 LSD95% 3,1 2,7 2, 1,8 Sign.niv! ,9 99, Verntofta gärd Masltin Jll;il'ttnfn'e : Roupetsbrott 1 '1>erfck1.()tllli:_ lfoder S.ncd,. Audcl utan Andel rue'd,rite@. l<hd hla. (cm) (:><i lll} )) ' T7 3r E Medel LSD95% Sien.nivä 99, ,9 92, " For härt blastade redov1sas under 'betforluster nacke" Gärdstänga Nygärd ;Maakfu c; 'Blastn:ln1:.. Roi.metsbroo il'eitekt Otilrs U11dcr, Snea 'l\nd.cl utan Andelmeil c.kl kind blut. (<2 cm) (>6 cm) T7 3r II E Tim 6r Medel LSD95% SimnivA 99,8 9.9,8 99,9 99,9 99,9 " For härt blastade redovrsas under " betforluster nacke',. Skadnde"l,etor Anilcl _m'1/beta me,lyt mell kaifur snrkkor 2, , , , , , , , , 95, 7 S_katlnde.hctor YüKJ1dör Al\diil Andel e.m'/bel.a nfedf,1 me.cl sprickor skailiir 5, , , , , , , , L, ,9 99,9 Verntofta gard (acceptabelt spill 3% = 1,5 ton/ha) Ma,n,. Hastrghet; Jonlh alt Totala bc:tfllrlumr, (tun/ha) 1/.fültfüi ' l'1/i'irlt, varav slen Rolsncu. Nallkar ne.ia lietor Totalt Snill > l% 5,3 5,2, 1,9,2,5 2,6 1,1 T7 3r 8,1 6,7, 1,2,,5 1,7,2 E623 4,6 5,5, 1,1,1 1,6 2,8 1,3 5, 6,5,3 1,,1,9 2,,5 4,3 8,,3 1,2,,4 1,6,1 49 6,4,3 1.2,4 1, ,7 Medel 5,4 6,4,1 1,3,1,9 2,3,8 LSD95%,9,5 SiD"fl_nivA. 99,9 84,4 Gärdstanga Nygard (acceptabelt spill 3% = 1,6 ton/ha) M"J.1.iii, Jla"_ighet 1cc ;Jordhnll, fm Jordhiilt, em To_ulla be1fllrlus1er ton/ha). knj/tim Total! varav Totalt viirav 'ltolpets, Nnckar Hch1 Tolall Spm... C ;,fle.jl ' $fen ' betor '.> JO;{; 4,4 13,4,4 15,1,7 1,1,1,9 2,1,5 T7 3r 4,9 9,3,2 1,4,1 3,,1 2,3 5,4 3,8 2,6 2,3,2 23,5,4 2,1,1 1,6 3,8 2,2 3,3 18,1 1,2 16, 1,2 4,3,1 1,7 6,1 4,5 4,2 11,6,3 13.4,6 5,8,2 3,5 9,5 7,9 Tim6r 2,7 27,l 1,7 27,3,8 5,3,1 5,5 1,9 9, ,3,6 2, ,1 Medel 3,8 15,5 16,8 3,5,1 2,5 6,1 4,5 LSD95% 2, 2,8 Sim..nivä. 99,9 99.9

11 Tabellbilaga 37:4 Skala för nacknings och rotspetsbedömning Källa: Rooidemo 95, IRS, Bergen op Zoom Tabellbilaga 37:3 Ekonomi Betpris är uträknat utifrän 1996 ärs normvärde für betkvalitet. Övedsklosters Gods Maskhi.RCiihef % )Je'tfiirlii,stcr, kr/ha, (3% av ikllrden llr bortdral!el'söm uccntabelt mlü) R:enbet Renhets Tr:ll)sportkostn. C"J)riJ Bpris" A+llpris nremle. ore.nhctcr T7 2r 91, l 9 E723 88, T7 3r 89,l Tim3r 83, E623 88, , Tim6r 86, , Medel 87,l o blad Puntverllexen Oiam bn,uvtilk Vo'1ies % < 2 cm 24 tm 3 46 un 8 6,8on kop diep sehe Beoordellng koperk!lad,nabl.,d<"51,,n Kq, 81et \ g,,kopt Gc,ed Go«! gel.:üpte biet D,ep Te diep te ble,i Schcef, Scheer j,'<:liopte biel Verntofta gärd Maskin Renlict, % Bctflinu er kr/ba, (3% av kilrdcn 'llr liortdral!ct.so.in' äce:entabelt.mnn.renhel.lwihe_t TrarLspo.rtkostn. C11ris 13pr/s A+"Bpri! nnemie ore.nbctcr E723 91, T7 3r 89, E623 91, , , Medel 9, % 8% 2% Hel verliespercentage is a(hankelijk von bietvonn en heetarcopbrengst; het werl<elijke percentage wordt bepaald 2 weken voor de demonstratie. (Foto's: IRS) Gärdstänga Nygärd, genomsnitt fm + em Masldo lfonbct, % ßetfilrluster, kr/ha (3% av sli!lrdeo lir l:iortdnnlct soin acceoubclt!oim Jlcnh.t Rrnh,;ts Transportkostn. Cpris 8"fJri. A+Bpri orcmic orcnheler E723 82, T7 3r 86, l 88 E623 75, , l , Tim 6r 7, l ,l Medel 81,

12 38:1 Radrensningens inverkan pa slenförekoms/en vid betupplagning 38:2 Radrensningens inverkan pa slenförekomsten vid betupplagning Radrensningens inverkan pä stenförekomsten vid betupptagning Sammanfattning och slutsatser Ett fösök kring radrensningens inverkan pä stenförekomstea vid 6etupptagniag utförd_es under Försökel utrorde_s pä ell mycket Stenrlkr bctfält som vl!ltades efter smd. Forsö\rut visar: att en,:adren ning ökar stenförekomslen vid bctupptagnlngen atl radrensningens betydelse vadgäller stenförekoms1en är mirtdre än upptaf,>ningsteknikens atl mllngden ytsten i bctrade11 inte äterspeglar sten!orekornsten vid upptagning rned betupplagare utrustad med reverserande rulle att en rndrensare utrustad med vinkelskl!r für in mindre mangd sten än en radrensare utrustad med gäsfötsskär att jordsprutet in i betraden blir mindre med vinkels.kär an med gäsfotsskär, vilket är viktigt fcir att underlätta blastningen alt skrappinnen för in en mindre rnängd jord och sten..denna etfekt är dock betydligl mindre än effekten.frän.gäsfotsskär och vinkelskär. Bakgrund och syfte I Sverige, till skillnad fran i andra länder, är jorden mer eller mindre stenbemängd. Sten, sorn stär für ca 2% av orenheterna, tas upp i samband med betupptagningen och följer med till sockerbruken vid leverans av betor Ett försök har utförts für att undersöka radrensningens inverkan pä stenfränskiljningen vid betupptagningen. Radrensningen anses kunna öka stenmängden i betraden. Syftet rned fürsöket var att undersöka skillnaderna mellan olika radrensningsutrustning samt att bestämma nivän pä stenförekomsten vid betupptagning. Fö, söksplan a Ej radrensnt b "Radrensai med gllsfotsskär c Radrensat med vinkelskär d RadrensaL med gasfotsskär ach sk.rappinne. Omfattning l försök Försöksdata och metodik Utfürande: Strimförsök utan upprepningar. Försöksstorlek: 4 ha. Parcellstorlek: l ha. Skördeyta: l ha. Sort: Ranna. Försöket utfürdes som ett strimförsök utan upprepningar pä Övedskloster. Parcellerna var 95 m länga och bestod av 24 rader. Försöket radrensades den 3 juli 1996 med tvä olika radrensare, dels en 6radig Kongskilde i led b och d, dels en 6radig JTradrensare i led c. Led a radrensades inte. Heia ytan vältades efter sädd. Radrensningen utfördes endast 1 gang och füljdes av en okulärbedömning av stenförekomsten i betraden, Före skörd uppmättes betnackens höjd över rnarkytan med hjälp av en k.lavernätare kopplad till en Husky Hunter. Betnackens höjd över marken bestämdes genom rnätning av höjden frän marken mellan tvä betor till betans nacke. I varje led uppmättes 12 rader och i varje rad utfördes 1 st mätningar, dvs. i varje led utfördes 12 mätningar. Vid skörd användes odlarens betupptagare som var en Edenhall 624 med reverserande rulle och svängelevator. En följevagn tippade betorna i en stuka och betorna levererades dagen därpä till sockerbruket. Vid lastningen lastades betorna över ett Armer rensverk, där stenarna manuellt sorterades ifrän, Med rensverket rensades, förutom jord och en de] blast, även en del mindre stenar frän betorna. Dessa stenar plockades fram ur det fränrensade rnaterialet och vägdes ledvis. Resultat och diskussion Övedsklosters akrar är stenrika och därför brukar odlaren välta betfälten efter sädd für att undvika stenproblem vid upptagningen. Sä gjordes även med försöksfältet. Radrensningen utfördes den 3 juli, vilket är sent. Tabe// 1. Radrensningens i11verka11 vid betupptagning a Ej radrensat b Kongskilde, gäsfot c JTradrensare, vinkelskär d Kongskilde, gäsfot, skrappinne LSD 95% Sign.nivä 2, 7, 4, 7,5 En nägot sämre gröda samt ogynnsamt väder under vären gjorde det möjligt med denna sena behandling. Radrensningen utfördes en gäng och vid en hastighet av ca 6 km/h. En okulärbedömning av stenförekomsten i betraden utfürdes av tvä personer strax efter radrensningen. Vid bedömningen användes en skala frän 11. Resultaten visar att med gäsfötter fürs fler ytstenar in i betraden än med vinkelskär, se tabell 1. Är radrensaren utrustad med skrappinnar fürs ytterligare en del stenar in i betraden Vid radrensning fürs förutom sten även en del jord in i betraden. Vid fuktiga förhällanden, vilket rädde vid radrensningen, ökar troligtvis den i raden infördajorden Mätningama visade att med gäsfotsskär ökade mängden jord i betraden med över I cm, se tabell L Detta fürsvärar nackningen av betorna vid skörd. Betor, vars nacke är under marknivän, är omöjliga att efterblasta korrekt med en släpande blastkniv. Tabell 1 visar antalet betor under marknivän efter radrensning. Blastningen underlättas av en högväxande sort, t.ex. Loke, eller om radrensaren utrustas med vinkelskär. 33, 22,8 26,2 2,1 4,9 99,

13 38:3 Radrensningens inverkan pa s/enförekomslen vid belupplagning 39:1 Lagringstemperatur i stora stukor Skörden utfördes den 15 oktober. Vädret var vid tillfället torrt och soligt, vilket bidrog till bra upptagningsförhällanden. Med odlarens betupptagare, en Edenhall 624 med svängelevator, var det möjligt att ta upp betorna led für led. Samtliga led togs upp pä samma <lag. Vid Jastningen användes ett Armer rensverk, där stenen sorterades bort. Pä detta sätt erhölls hela stenpopulationen frän upptagningen. Ett alternativt tillvägagängssätt skulle vara att ta ett stort antal prov vid sockerbruket, men detta skulle dock ge en viss osäkerhet. Vid sorteringen missades totalt für samtliga led högst 23% av stenarna. Vid lastningen lastades en bil med släp frän varje led. Vid upptagningen av led d, som var det fürsta ledet som togs upp, utfürdes service av blastaren. Serviceteknikern ändrade tyvärr riktningen pä den reverserande rullen, vilket uppdagades efter skörden av fürsöket. Detta medfür att resultatet frän led d inte presenteras. Resultat visade dock att riktningen pä den reverserande rullen har större betydelse für stenfürekomst vid betupptagningen än om betorna blir radrensade eller inte. Likasä har valet av betupptagare större betydelse für stenfürekomsten vid betupptagningen än om en radrensning utfürs. Resultaten visar att en bedömning av antalet ytsten i betraden inte korrelerar till stenfürekamsten vid betupptagningen. Det faktum att fürsöksfältet vältades efter sädd kan ha en inverkan pä stenfürekomsten vid upptagningen. Stenar kan ha tryckts ned med välten ach därmed blivit svärare att flytta in i betraden jämfürt med om fältet inte hade vältats. Fortsättning Efter detta ärs fürsök kvarstär vissa frägor kring stenfürekomst vid betupptagning i ett betfält som radrensats. lntressant att fä svar pä är: betydelsen av vältning efter sädd radrensning en eller flera gänger skrappinnens exakta betydelse. Det finns utrustning som troligtvis minskar stenfürekomsten nägot i betraden. En möjlig lösning är rullskär, en annan är nägon typ av fjäderpinne pä vinkelskären som für stenen mot mitten av gängen. 2 jebruari 1997/Anders Ehe/in Lagringstemperatur i stora stukor Sammanfattning och slutsatser Temperaturmätningru: utlordes pa ett stort betlager. Lagringsförlustema beräkoades genom ett sam\>and mellan temper1ttur och soclforför\uster. Denna undersökning syfta'detill att undersöka väm1ebildningen i stora betlager. 1 undersökningen ingick inte srudier kring fro stpaverkan pä betorna. Resultaten visar att; Lagringshöjde11 har vis:; betydelsesör lagringsförlusicma.. Omgivande lutl hade möjlighet att ventilera den översta metem.i betlagret. Yännen fran betoolll \mder den överstametem ventilerade.s intej samma utstriickning av omgivande luft. Langd och bredd pa betlager hade liten betydelse. Betlagrel som det var konstruerat gav ingen ventilation till betoma, vilkct imebar att breddea i denna typ av betlager saknar större betydelse. Halm som frostskydd ovanpä betlagret har betydelse für lagringsförlusterna. Ett halmlager ovanpä betlagret försvärade vännebortförseln, eftersom det saknades ventilerande tilluft Halmskiktet behövdes dock für att undvika att betoma frös vid kallare väderlek Betoma hade skördats1jnder olika perioder, vdket ka11 ha paverkat res11/tntet. Betorna i det undersökta betlagret hade en renhet pa omkring 87%. Hade betoma haft lägre renhet bade resultatet blivit anoorlunda. Ventilationen i ett betlager med fyrkantsbalar, ärlium. Den kan <lock förbättras genom att ha öppningen At sydväst. Under perioder med böga lufttemperaturer är det viktigt med bra ventilation. Et1 sätt au fürbättra luftningen i betlagret är att använda pallar unde.r fyrkantsbalarna eijer anordoa kanaler pa annat sätt. Bakgrund och syfte Betor som ska lagras bör skördas under goda förhällanden under sista veckan av oktober. Lufttemperaturen är ofta omkring 1 grader under denna period. Lagras betorna i trapetsformade betstukor är ventilationen oftast inget problem. I betlager med fyrkantsbalar vid sidorna blir ventilationen liten. Syftet med detta fürsök var att studera betydelsen av betlagrets höjd, bredd ach längd für lagringsfürlusterna. Material och metoder Försöksuppläggning I detta fürsök användes lagringstemperaturen som mätmetod och därefter beräknades lagringsfürlusterna utifran kända samband mellan temperatur ach lagringsfürluster. Betlagret var ca 25 m langt och 5 m brett och innehöll ca 2 6 ton betor Pä en del av betlagret hade ett 4 m brett lager av halm lagts ut. Halmen, vilken lades pä förebyggande, hade en frostskyddande funktion. Temperaturmätningarna utfürdes pa atta olika mätpunkter och vid varje mätpunkt pa tre olika djup, nämligen 1,5, 2,25 och 3 m över betlagrets botten. Mätningarna, som utfürdes enligt skissen i figur 1, registrerades med tva dataloggrar med inkopplade trädgivare für temperatur Temperaturen uppmättes varje sekund och registrerades som ett medelvärde varje timme.

14 39:2 Lagringstemperatur i stora stukor I denna del fanns ett frostskydd med halm ovanpä betlagret Figur J. Mätpunkter i betlagret settjran ovan. Betlagret var 5 x 25 m Omfattning Mätning gjordes i ett betlager under perioden 6 november till 22 november. Försöksdata Lagringsfürsöket utfürdes pä Jordberga Gärd utanfür Anderslöv Gärden använder olika lagringsmetoder. Övervägande delen av betorna lagras i betupplag med fyrkantsbalar vid sidorna. I denna studie uppmättes temperaturerna i ett betlager pä en platta. Runt plattan fanns I m höga cementväggar ach ovanpä cementväggarna stad tvä lager fyrkantsbalar, storlek: 1,2 x 1,2 x 2, 4 m Betlagret var omgivet av äkermark ach därmed fanns inga hinder für vinden. Det fanns alltsä möjlighet till ventilation ach risk für frostpäverkan. Betlagret var ca 25 m längt ach 5 m brett med öppning mot öster. Höjden var ca 3 m, vilket är högre än vad som praktiseras normalt. De inlagrade betorna var väl blastade ach tämligen rena. Renheten var omkring 87% En del av betlagret var rrostskyddat ovanpä betorna med ett 1 cm tjockt lager av halm Pä den andra delen av betlagret fanns inget frostskydd ovanpä betorna. Resultat och diskussion Temperaturmätningar Mätningarna visar att betlagrets längd och bredd har liten betydelse. Betlager med fyrkantsbalar har liten ventilation frän sidan av betlagret. Fyrkantsbalarna hindrar effektivt ventilerande luft. + I denna del fanns inget frostskydd ovanpä betlagret Mätpunkt I ett stort lager som detta passerar luften över fyrkantsbalarna in över betlagret, vilket innebär att betorna ventileras en del. Detta framgär av de temperaturskillnader som fanns mellan sidorna och mitten av betlagret, se tabell 1. Det studerade betlagret var ett av de största pä gärdsnivä i Sverige. Betodlingen genomgär likt andra odlingar en storleksrationalisering, vilket innebär att betlagren blir större i framtiden. Det är därfür viktigt att kunna lagra dessa betor pä ett bra sätt. I tabell I framgär att ett mycket brett betlager i sig inte gav upphov till höga lagringstemperaturer. Tvärtom blev temperaturen lägre i mitten av den del av betlagret som saknade frostskydd ovanpä. Anledningen är troligtvis att vinden medfürde en ventilation pä den stora öppna ytan i mitten av betlagret. Vinden stoppades effektivt av de uppställda fyrkantsbalarna, vilket medfürde att temperaturen närmast fyrkantsbalarna blev högre Lufttemperaturen var +5 C i medeltal under mätperioden Temperaturmätningen visade att det fanns skillnader mellan olika höjdniväer i betlagret Närmast toppen var temperaturen lägst ach 1,5 m ner i lagret var den högst. Iden del som var frostskyddad med halm var temperaturskillnaden mindre än i den del som inte var frostskyddad I den del av betlagret som hade halm som frostskydd blev temperaturen högre än i den del som saknade halm Det blev troligtvis ingen ventilation frän sidan, eftersom fyrkantsbalarna effektivt hindrade luftflödet ach luften stad fürmodligen alldeles stilla Detta medförde att temperaturen steg och lagringsfürlusterna hiev höga. Betorna som 39:3 Lagringstemperatur i stora stukor skyddades mot frost med halm hade skördats tidigt, vilket kan ha haft betydelse. Tabell J. Medeltemperatur i olika de/ar av betstukan. Temperaturen i /uften var + 5 C. Mätpunktens Temperatur Temperatur Temperatur Medel höjd över marken 2 m frän kanten 4 m fran kanten mitl i betlagrel meter oc oc "C "C Ingen halm 3, 7,52 7,2 5,97 6,84 som frost 2,25 8,42 9,74 6,85 8,34 skydd ovanpä 1,5 7,71 11, 15 7,95 8,94 betlagret medel C 7,89 9,3 6,92 8, Halm som 3, 8,8 13, 18 1,63 :frostskydd 2,25 7,64 14,87 11,25 ovanpä 1,5 8,51 14,62 l l,56 betlagret medel C 8,7 14,22 11,1 I betlagret fanns betor som var upptagna under olika dagar. Jordhalten ach blastningen varierade troligtvis under perioden für inlagring. Detta medfürde att temperaturen kunde variera frän punkt till punkt. Lagringsförluster Utifrän temperaturmätningarna kan lagringsfürlusterna beräknas. Ett samband finns mellan temperaturen bland betorna ach de lagringsförluster som uppkommer. Detta samband, som framgär av tabell 2, gäller für betor som är skonsamt upptagna. För betor som inte är varsamt upptagna kan sockerförlustema bli ännu större. Skillnaden mellan lagring av skonsamt upptagna betor och lagring av ett flertal skadade betor kan variera mellan 12 %, enligt Steensen. Tabel/ 2. Lagringsjörluster Källa: Statens Forsogsstation, Roski/de Temperatur C Sockerlörluster gram/ton betor/dygn 1, I detta försök beräknades lagringsförlusterna utifrän värdena i tabell 2. Beräkningarna utfürdes för varje timmes temperaturvärde ach ett medelvärde beräknades. Lagringsförlusternas medelvärden finns redovisade i tabell 3 Beräkningarna visar att betlagrets höjd har viss betydelse für lagringsförlusterna. Resultaten visar ocksä att lagringsfürlusterna var lägre mitt i stukan än i kanten av betlagret som var oskyddat Lagringsförlusterna blev högre när detta betlager skyddades mot frost med halm pä ett tidigt stadium. Betlagret är <lock felkonstruerat Vid ett plötsligt väderomslag med temperaturer under noll och med vind frän narr eller nordost kan ett betlager med en öppning ät nordost betraktas som oskyddad. Ett betlager med öppning ät sydväst ger möjlighet till ventilation under varmare dagar och med fyrkantsbalar placerade ät nordost ras ett effektivt vindskydd mot kalla vindar Försöket kommer troligtvis att upprepas under 1997 Litteratur Steensen J K, Augustinussen E, Smed E, Sugar lass in injured sugar beets after mechanical harvest, Proceedings ofthe 59th IIRB Congress, February 1996, PP Augustinussen E, Opbevaring af sukkerroer, Statens F orsgsstation, Roskilde.