Verksamhet & Årsredovisning

Transkript

1 Verksamhet & Årsredovisning 2009

2 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER Ny rådsförordning utökar kontrollen av PDA-produkter Genom denna rådsförordning utökas kontrollen av produkter med dubbla användningsområden till att i vissa fall också omfatta kontroll av förmedling och transitering. Även ökade krav på rapportering ställs i den nya förordningen. Nytt samarbetsavtal mellan Sverige och Australien I april träder ett samarbetsavtal inom exportkontrollområdet i kraft mellan Sverige och Australien. Avtalet syftar till att underlätta samarbetet mellan svenska och australiska företag och myndigheter. Beslut om ökad rörlighet inom EU Ett nytt direktiv med syfte att förenkla rörligheten av försvarsrelaterade produkter samt certifiering av företag inom EU beslutas, vilket innebär att medlemsstaterna ska använda ett gemensamt system med generella, globala och individuella tillstånd. Bestämmelserna i det nya direktivet börjar gälla från och med den 30 juni 2012 och Sverige ska ha infört direktivet nationellt under ISP:s årliga exportkontrollseminarium I juni hålls ISP:s årliga exportkontrollseminarium där statssekreterare Gunnar Wieslander och berättade mer om exportkontrollfrågor inför ordförandeskapet. Spencer Chilvers från BIS gav en inblick i utvecklingen inom EU och exportkontroll. Fler länder antar kemvapenkonventionen Dominikanska republiken och Irak blir nya medlemmar i OPCW, Organisation for Prohibition of Chemical Weapons. Därmed består OPCW av 187 medlemsstater. Exportkontrollseminarium i Tbilisi Den oktober genomför ISP på regeringens uppdrag ett seminarium om exportkontroll i Tbilisi, Georgien. Seminariet är en del av de satsningar som EU beslutat om för att främja en god exportkontroll, och utgör ett projekt under det svenska ordförandeskapet i EU. Deltagande länder är Armenien, Azerbajdzjan, Moldavien och Georgien. Beslag av vapen i Colombia Svenska vapen som levererats till Venezuela hittas hos gerillan i Colombia. All export inklusive följdleveranser till Venezuela stoppas i väntan på utredning. ISP byter namn på engelska I september byter ISP namn på engelska till Swedish Agency for Non-Proliferation and Export Controls. Förkortningen ISP används även i fortsättningen både på svenska och engelska, och syftet är att förtydliga och förklara ISP:s roll och uppdrag. ISP Inspektionen för strategiska produkter Verksamhet & Årsredovisning 2009 Tryckort: Lenanders Grafiska, 38771

3 Innehåll VERKSAMHET Generaldirektören har ordet 4 ISP I KORTHET ISP:s verksamhetsområden 8 ISP:s råd 10 Samarbete en grund för internationella kontakter 11 Kunder, produkter och effektivitet 13 ISP och medarbetare 14 VERKSAMHET I FOKUS Viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen 16 Tillsynsbesök 19 Sanktioner 20 Kemvapenkonventionen 21 Information för ökad kunskap 22 Statistiska uppgifter försvarsmateriel 25 ÅRSREDOVISNING Kort om resultatredovisningen 31 Exportkontroll 32 Förbud mot kempiska vapen 38 Nationell myndighetssamverkan 40 Nationell outreach 41 Sanktioner 42 Deltagande i EU:s verksamhet och exportkontrollregimer inklusive stöd till Regeringskansliet 44 Exportkontrollstöd (Tjänsteexport) 46 Organisationsstyrning 48 Finansiell redovisning 50 ÖVRIGT Exportkontrollprocessen för FM 64 Processbilder för FM och PDA 65 Exportkontrollprocessen för PDA 66 Förkortningar, begrepp och andra källor 67

4 Generaldirektören har ordet Generaldirektören har ordet Kampen mot spridning av massförstörelsevapen (MFV) är en central del av såväl Sveriges som EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Utrikesminister Carl Bildt slog i utrikesdeklarationen fast att spridning av MFV är ett av de allvarligaste hot som världen står inför och att det internationella arbetet måste intensifieras i syfte att upprätthålla och stärka icke-spridningsregimerna. Detta kräver givetvis ett starkt engagemang på central politisk nivå, men när det gäller Sveriges ansvar att på ett praktiskt plan leva upp till våra åtaganden, spelar ISP en central roll. Det är nämligen ytterst angeläget att svensk industri och svenska forskningsinstitutioner inte omedvetet eller medvetet bidrar till MFVspridning genom export av produkter med dubbla användningsområden (PDA) och teknologier till statliga och icke-statliga aktörer med MFV-ambitioner. Då handlar det inte bara om att identifiera aktörerna och stoppa dem från köp i Sverige utan också om att identifiera eventuella frontföretag och mellanhänder i tredje land, att höja medvetenheten hos svenska företag, finansinstitutioner och forskningsinstitutioner samt att vidareutveckla det internationella samarbetet inom kontrollregimer och mellan EU:s medlemsstater. Samverkan med andra myndigheter ISP kan emellertid inte lösa detta uppdrag på egen hand. Samverkan med andra myndigheter är central och en förutsättning för att Sverige ska kunna upprätthålla en ansvarsfull icke-spridningspolitik. Mot den bakgrunden har jag under 2009 tagit initiativ till att bilda ett särskilt samverkansråd med deltagande på ledningsnivå från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt, Militära underrättelsetjänsten, Totalförsvarets forskningsinstitut och Tullverket. Samverkansrådet ska på strategisk nivå koordinera svenska ansträngningar mot spridning av massförstörelsevapen och kompletterar därmed det viktiga löpande samarbete mellan myndigheterna som redan idag finns inom ramen för den s.k. ISEK-gruppen (Icke-spridning och exportkontroll). Produkter med dubbla användningsområden Vad avser handel med PDA regleras denna i rådets förordning (EG) nr 428/2009, som ersatte den tidigare förordningen efter ett gediget arbete. Den viktigaste förändringen jämfört med tidigare är att även förmedlingsaffärer och transitering under vissa omständigheter nu ställts under kontroll. Detta är en välkommen förändring, då det tidigare har hänt att ISP stoppat leverans av en viss vara från Sverige för att senare erhålla information att samma aktör i stället förmedlat varan från tredje land. Genom förändringen har vi nu möjlighet att ingripa. De länder som stått i MFV-fokus under senare år har varit Nordkorea och Iran. Sveriges handel med Nordkorea är i det närmaste obefintlig medan den med Iran traditionellt varit betydande. Ansträngningarna att förhindra Iran från att utveckla kärnvapen har efterhand trappats upp genom FN- och EU-sanktionsbeslut. För ISP är det en grannlaga uppgift att se till att svenska produkter eller kunskap inte hamnar i Iran till förmån för ett iranskt vapenprogram samtidigt som legitima handelstransaktioner inte förhindras. Detta kräver ingående bedömningar av produkter, slutmottagare, finansiering och handelsvägar (handel via tredje land är ett växande problem). Vad avser finansieringsfrågorna sker ett växande samarbete med andra statliga myndigheter som Finansinspektionen, Finanspolisen och Exportkreditnämnden. Den skärpta uppmärksamheten gentemot Iran har också inneburit en väsentlig ökning av antalet PDA-ärenden. Den svenska försvarsmaterielexporten Den svenska exporten av försvarsmateriel gick 2009 i huvudsak till väl etablerade samarbetsländer inom EU samt till Nordamerika, Sydafrika och Singapore. Den exakta landfördelningen varierar år för år, då enskilda affärer kan få rejält genomslag i exportstatistiken. Exporttillstånd har i huvudsak kunnat lämnas enligt utvecklad praxis och har kontinuerligt redovisats för Exportkontrollrådet. Ett antal samrådsärenden har också diskuterats i rådet. 4 VERKSAMHET 2009

5 Generaldirektören har ordet Ett EU-direktiv om underlättande av handel med försvarsmateriel mellan EU:s medlemsstater togs i maj. EU-direktivet träder i kraft 2012, men medlemsstaterna måste ha sin lagstiftning på plats redan i juni Förberedelser för att möjliggöra detta har inletts och diskussioner mellan medlemsstaterna om de förändringar som krävs på grund av att direktivet har inletts. Dessa diskussioner avser bland annat certifiering av systemintegrerande företag och villkor för nyttjande av generella licenser. Regeringen har också tillsatt en utredare för att se vilka svenska författningsändringar som krävs för implementering av EU-direktivet. Höstens svenska EU-ordförandeskap ställde särskilda krav på ISP. Det viktigaste uppdraget var att i oktober arrangera ett exportkontrollseminarium i Tbilisi med fokus på kontroll av försvarsmateriel och i seminariet deltog Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Moldavien. Utgångspunkten var EU:s gemensamma ståndpunkt med gemensamma regler för export av militär teknik och försvarsmateriel. En stor del av diskussionerna kom att fokusera på frågor kring hur man organiserar en effektiv och ansvarsfull exportkontroll. Jag kunde konstatera ett synnerligen stort engagemang från de deltagande länderna. Starka önskemål om ett fortsatt samarbete med EU i dessa frågor framfördes. ISP har också under 2009 deltagit i det EUfinansierade programmet för exportkontrollstöd PDA, som administreras av ISP:s tyska motsvarighet BAFA. ISP:s expertkunskap är mycket efterfrågad i dessa sammanhang. På motsvarande sätt har vi i Sverige spridit kunskap om MFV dels genom branschspecifika seminarier och dels genom kontakter med universitet och andra forskningsinstitutioner. Tillsyn Tillsyn av tillverkande och exporterande företag är ett fortsatt viktigt uppdrag för ISP. Svensk industri tar ett stort ansvar för att leva upp till svenska och internationella exportkontrollregler, men brister vad avser stödjande dokumentation och några fall av export av kontrollerade produkter utan ISP:s godkännande har upptäckts. För att stärka efterlevnaden av det svenska regelverket har ett samarbete med Åklagarmyndigheten inletts. Jag överlämnade under året också ett förslag till regeringen om införande av sanktionsavgifter för ringa brott mot det svenska regelverket. ISP:s uppdrag ISP är en myndighet som arbetar med känsliga och svåra frågor. Det är därmed viktigt att skapa förtroende och förståelse för vårt arbete och att sprida kunskap om exportkontroll och icke-spridning. Etik och moral är därför frågor som diskuteras kontinuerligt inom ISP. Rättsäkerhet, öppenhet och integritet är begrepp som ska vara en del av vår kultur och som ska prägla beslut och förhållningssätt. Andreas Ekman Duse, Generaldirektör VERKSAMHET

6 VERKSAMHET 2009

7 ISP i korthet

8 ISP:s verksamhetsområden ISP:s verksamhetsområden ISP är en statlig myndighet med uppdrag att bedriva en effektiv och ansvarsfull kontrollera produktion och export av strategiska produkter. Detta är produkter och teknologier som kan användas militärt och/eller för framställning och nyttjande av massförstörelsevapen. ISP:s uppdrag är en viktig del av svensk utrikesoch säkerhetspolitik. Förutsättningar för framgång är en kompetent och engagerad personal samt ett nära och aktivt samarbete med andra berörda myndigheter som till exempel FOI, FRA, FMV, Tullverket och Polisen samt med svenska industriföretag liksom europeiska och multilaterala samarbetsorgan. Kontakter med frivilligorganisationer, som Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Svenska Röda Korset, Diakonia och Amnesty, är också viktiga. ISP arbetar efter de lagar som riksdagen bestämt, efter EU-förordningar och de åtaganden som gjorts inom de internationella kontrollregimerna. Exportkontroll Sverige har en avancerad försvarsindustri och ett flertal högteknologiska företag som i många avseenden är världsledande. Här finns företag som tillverkar och exporterar produkter för exempelvis kryptering, övervakning och delar till modern processindustri. Produkterna från dessa företag har för det mesta en fullt legitim användning civilt eller inom ett lands försvarsmakt. Men det är angeläget att de inte hamnar i fel händer och kommer till användning för internt förtryck, för tillverkning eller nyttjande av massförstörelsevapen eller i terrorsyfte av stater eller enskilda aktörer. Försvarsmateriel Försvarsmateriel (FM) är produkter som vapen, ammunition, spanings- och mätutrustningar samt skyddsmateriel eller andra för militärt bruk utvecklade produkter. Det är ISP:s uppgift att pröva ansökningar om export av försvarsmateriel. Marknadsföring är inte tillståndspliktig, dock är företagen skyldiga att regelbundet redovisa sina marknadsföringsaktiviteter. Innan tillstånd till utförsel ges krävs ett slutanvändarintyg från köparen, som därmed förpliktar sig att inte vidareexportera aktuell materiel. Frågor om framtida export av avancerade försvarsmaterielsystem eller export av produkter med dubbla användningsområden till icke-traditionella mottagarländer redovisas för Exportkontrollrådet. Enligt lagen om krigsmateriel ska ärenden av särskild principiell betydelse överlämnas till regeringen för beslut. Produkter med dubbla användningsområden Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är produkter som har en etablerad civil användning, men som även kan nyttjas av militär eller för framställning av massförstörelsevapen. Verktygsmaskiner, värmeväxlare, krypteringsutrustning, IR-kameror, mikroorganismer och kemikalier är exempel på sådana produkter. Huvudregeln för PDA är att export ska tillåtas om inte särskilda skäl, till exempel viss militär slutanvändning eller produkternas beskaffenhet, talar emot. Nationell myndighet för icke-spridning av kemiska vapen Genom kemvapenkonventionen bedrivs ett omfattande arbete runt om i världen med att avveckla de kemiska vapen som fortfarande finns kvar i vissa länders vapenarsenal och samtidigt se till att det inte sker någon nyproduktion. Under året lämnade ISP in en deklaration över Sveriges kemiska industri till OPCW. Inspektörer från OPCW är årligen i Sverige för att verifiera deklarationerna genom inspektioner på svenska fabriksanläggningar. En annan viktig del i ISP:s arbete med kemvapenkonventionen är att fungera som knutpunkt för svensk kemisk industri och berörda myndigheter: Socialstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarsmakten. 8 VERKSAMHET 2009

9 ISP:s verksamhetsområden Sanktioner Vissa länder, företag eller personer har fått begränsade möjligheter att handla med strategiska produkter på grund av sanktioner. Begränsningarna innebär exempelvis att tillgångar och ekonomiska resurser har blivit frysta, samt att vissa produkter är förbjudna att exportera till dessa länder. Syftet med detta är att påverka ett land att upphöra med ett visst beteende eller att genomföra vissa reformer. ISP utsågs av regeringen under 2007 som behörig myndighet att hantera ärenden gällande sanktioner, vilket 2008 blev ett nytt verksamhetsområde. Verksamhetsområdet sanktioner avser tillståndsprövning av kontrollerade produkter och prövning av frisläppande av frysta tillgångar. FN och EU beslutar om sanktioner och idag finns sanktioner mot Iran, Nordkorea, Burma/Myanmar, Liberia och Somalia. Tillsynsbesök Varje år genomför ISP tillsammans med Tullverket och Polisen tillsynsbesök hos företag som hanterar PDA- eller FM-klassificerad materiel. Under besöken kontrollerar ISP att företaget känner till gällande regelverk, vilka materiel som är under exportkontroll och att kunskapen om detta är införlivad i arbetsprocesserna. Internationellt stöd och bistånd outreach En viktig del av ISP:s arbete är internationellt stöd och bistånd, så kallad outreach, till länder i EU:s närområde, men även andra prioriterade länder. Syftet är att stärka exportkontroll och icke-spridning och därmed bidra till ökad global säkerhet. ISP:s verksamhetsområden i bilder. Försvarsmateriel, Produkter med dubbla andvändningsområden, Kemvapenkonventionen och Sanktioner VERKSAMHET

10 ISP:s råd ISP:s råd Till ISP:s verksamhet finns två råd knutna, Exportkontrollrådet och Teknisk-vetenskapliga rådet. Exportkontrollrådet (EKR) EKR är ett rådgivande organ till ISP och ordförande i rådet är ISP:s generaldirektör, Andreas Ekman Duse. Ledamöterna utses av regeringen efter förslag från de politiska partierna. En viktig utgångspunkt vid val av ledamöter till rådet är att de ska ha stor erfarenhet av riksdagsarbete samt vara väl förtrogna med svensk försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik. Nuvarande ledamöter förordnades efter 2006 års val. Förordnandet gäller till och med den sista december Rådet består i dag av elva ledamöter och sammanträder cirka tio gånger per år. Moderaterna och Socialdemokraterna har tre ledamöter vardera medan övriga partier har var sin ledamot. Vid rådets sammanträden deltar även representanter från Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Parlamentarisk insyn i ISP:s arbete ISP redovisar samtliga utförselärenden för EKR. Diskussioner inom EKR avser såväl FM- som PDAärenden där ISP behöver råd inför sina ställningstaganden. Detta kan gälla nya mottagarländer, länder där utvecklingen nödvändiggör en ny prövning eller situationer som fordrar en särskild uttolkning av riktlinjerna. Den parlamentariska insynen i exportkontrollprocessen är unik och flera länder både inom och utanför EU är intresserade av den svenska modellen. Ledamöter Annicka Engblom (m) Björn Leivik (m) Göran Lennmarker (m) Lennart Rohdin (fp) Jan Andersson (c) Else-Marie Lindgren (kd) Lars Johansson (s) Tone Tingsgård (s) Majléne Westerlund Panke (s) Peter Pedersen (v) Lars Ångström (mp) EKR är ett parlamentariskt sammansatt råd till stöd vid uttolkning av riktlinjer i exportkontrollfrågor. Teknisk-vetenskapliga rådet (TVR) Principiellt viktiga klassificeringsärenden som avser försvarsmateriel och produkter med dubbla användningsområden avgörs efter samråd med ISP:s Tekniskvetenskapliga råd, TVR, vars ledamöter är ledande befattningshavare vid skilda akademier och tekniska myndigheter. Rådet sammanträder normalt kvartalsvis men kan om så behövs sammanträda oftare. ISP:s generaldirektör utser rådets ledamöter. Ledamöter, förordnade till 1 juli 2012 Eva Lindencrona Avd. chef Dir., VINNOVA Martin Rantzer, Avd.chef, FOI Prof. Erik Sandewall Linköpings universitet Prof. Björn Nilsson (från 2009) Vd, Kungl. IngenjörsVetenskapsAkademin, IVA Dr. Henrik Friman (från 2009) Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Per-Erik Petersson (från 2009) Teknisk direktör, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Nils Svartz (från 2009) Överdirektör, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB 10 VERKSAMHET 2009

11 Samarbete Samarbete en grund för internationella kontakter ISP deltar regelbundet i bilaterala och multilaterala samarbeten. Vidare deltar ISP aktivt i arbetet inom flertalet exportkontrollregimer. Bilateralt samarbete Utveckling och anskaffning av försvarssystem sker i allt större utsträckning i samarbete mellan länder och försvarsindustrier. Sådana samarbetsavtal kräver ISP:s godkännande. De resulterar i vissa fall även i överenskommelser om hur en framtida gemensamt utvecklad produkt eller materielsystem ska kunna exporteras till andra köpare än Sverige och det aktuella samarbetslandet. Samtidigt innebär ett sådant förfaringssätt att såväl Sverige som samarbetslandet har ett behov av att innan systemet blivit operativt också marknadsföra detta. För att det ska kunna göras rimliga antaganden om huruvida framtida exportaffärer är möjliga medverkar ISP i bilaterala samarbetsgrupper och i ett par fall (USA och Sydafrika) har särskilda bilaterala exportkontrollannex etablerats. ISP har med regeringens bemyndigande förhandlat med Australien om ett motsvarande avtal, som trädde i kraft i april I takt med att svensk försvarsindustri förvärvar utländska företag tittar ISP på förutsättningarna för att etablera flera bilaterala exportkontrollannex. Under året har bilaterala exportkontrollsamtal förts med bland annat Norge, Finland, Spanien, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Sydkorea och USA. Multilateralt samarbete Inom ramen för sexnationssamarbetet (FA/LoI mellan Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) är ISP aktiv som ansvarig för den arbetsgrupp som behandlar transfer- och exportkontrollfrågor. I enlighet med FA/LoIs tillämpningsöverenskommelse och i egenskap av nationell representant för exportförfaranden arbetar ISP även med olika samarbetsprojekt. Hittills är Sverige den enda stat som ratificerat förändringarna i artikel 16 i grundfördraget. Innan det så kallade implementing agreement avseende komponenter kan träda ikraft krävs att samtliga ratificerat förändringarna i grundfördraget. Arbetsgruppen har under året fortsatt genomfört ett antal informella möten för att diskutera EU direktivet om förenkling av villkoren för överföring av försvarsmateriel inom gemenskapen. ISP har även medverkat i nordisk baltiska möten gällande exportkontrollsamarbete inom FM och PDA samt särskilda möten för kemvapenkonventionen. Under året inbjöd även Danmark till ett särskilt nordisk-baltiskt möte rörande Proliferation Security Initiative. ISP var värd för ett av årets LoI-möten. EU-samarbetet I rådsarbetsgruppen COARM diskuterar EU:s medlemsstater regelbundet EU:s uppförandekod för vapenexport, vilken genom ett rådsbeslut blev juridiskt bindande under I december 2009 har ISP på regeringens uppdrag även representerat Sverige i den kommitté som kommissionen bildat för genomförandet av direktivet om överföring av försvarsmateriel inom gemenskapen. På området PDA är grunden rådets förordning (EG) nr 428/2009. ISP medverkar här i två arbetsgrupper, en grupp som arbetar med förordningstexten och kontrollistorna och en grupp för erfarenhets- VERKSAMHET

12 Samarbete utbyte av tillämpningen av förordningen. ISP bidrar till arbetet i båda grupperna med de expertkunskaper som finns inom myndigheten vad gäller tillämpning och teknikkompetens. Inom ramen för EU:s outreach-projekt på exportkontrollområdet så har ISP under 2009 aktivt deltagit i aktiviteter riktade mot Moldavien, Montenegro, Kroatien och Ukraina. Detta främst som stöd till den tyska exportkontrollmyndigheten (BAFA) vilken har huvudansvaret för projekten. I mars 2008 beslutade rådet att inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och med beaktande av EU:s gemensamma grannlandspolitik (European Neighbourhood Policy) avsätta finansiella medel under en tvåårsperiod i syfte att stärka exportkontrollen i ett antal länder. Denna verksamhet har fortsatt under år 2009 med seminarier i Kiev och Tbilisi. Exportkontrollregimer Grunden för exportkontrollen är de multilaterala exportkontrollregimerna, främst: Wassenaar-arrangemanget (WA) kontroll av produkter och teknik kopplade till konventionella vapen. Missilteknologikontrollregimen (MTCR) material, utrustning och teknik för ballistiska missiler. Nuclear Suppliers Group (NSG) produkter och teknik med bäring på nukleära vapen. Australiengruppen (AG) produktionsutrustning, material som kan ha ett användningsområde för kemiska och biologiska vapen. Delegater från Ukraina och USA under ett expertmöte i Wassenaar Arrangement. Syftet med regimerna är att dessa ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna. ISP deltar aktivt i arbetet i dessa exportkontrollregimer. Det expertstöd som ISP lämnar till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) är främst inom två områden. Dels ger ISP expertstöd på det tekniska området, dvs när det förhandlas om vad som bör vara med respektive tas bort från kontrollistorna, dels representerar ISP Sverige i de grupper där praktiska frågor diskuteras, exempelvis avseende tillståndsgivning och efterlevnadskontroll. Det finns också inom ramen för kemvapenkonventionen (CWC) en exportkontroll av kemikalier som utgör ursprungsämnen till kemiska vapen. 12 VERKSAMHET 2009

13 Kunder, produkter och effektivitet Kunder, produkter och effektivitet ISP:s kundkrets består av svenska företag som hanterar verksamhet som ligger inom ramen för de olika kontrollagstiftningarna. Inom området försvarsmateriel finns cirka 150 svenska företag varav ett 40-tal bedriver export. Inom området produkter med dubbla användningsområden har ISP regelbunden kontakt med företag som exporterar produkter utanför EU och som därför behöver tillstånd. Inom kemiområdet är det ett 20-tal företag som omfattas av årlig deklarationsplikt i enlighet med kemvapenkonventionen. De personer som arbetar med att handlägga exportkontrollärenden hos våra kunder är ofta medlemmar i Sveriges Exportkontrollförening. Föreningen certifierar exportkontrollhandläggare, anordnar utbildningar, kurser och seminarier kring exportkontroll. ISP deltar regelmässigt som föreläsare vid dessa verksamheter. Flera av företagen är också medlemmar i Säkerhets- och försvarsföretagen, som är en intresseförening för företag som är verksamma inom försvarsindustrin i Sverige. Svensk försvarsindustri deltar även i det europeiska samarbetet genom medlemskap i Aerospace and Defence Industries Association of Europe (ASD). Ökad effektivitet ISP:s mål är att förenkla myndighetens service och tjänster för företag. Under 2009 har därför ett arbete med att se över bland annat informationsmaterial, blanketter och webbplats påbörjats. Genom att förbättra webbplatsen möjliggör ISP även för medborgare, organisationer och media att få ökad insyn i verksamheten. Vidare har ett projekt med att ta fram en ny plattform för elektroniska tjänster, en kundwebb, avslutats. Företag som ansluter sig till ISP:s kundwebb kan därmed kommunicera och hantera de flesta ärenden via internet och efterhand som systemet införs under 2010 utökas företagens möjlighet att använda elektroniska tjänster väsentligt. Produkter service och tjänster I tjänsterna inom våra verksamhetsområden exportkontroll, FM och PDA, samt icke-spridning av kemiska vapen, ingår en omfattande rådgivning för att hålla företagen à jour med lagstiftningen, bland annat genom möten och seminarier. Vid tillsynsbesöken, som är en viktig del i vår verksamhet, gör vi en granskning av hur företaget hanterar bland annat förhandsbesked, anbudsunderrättelser, utförseltillstånd och leverans- och avgiftsdeklarationer samt hur denna hantering stämmer överens med företagens policydokument, instruktioner och rutiner. ISP har flera gånger mottagit pris från Ekonomistyrningsverket för Bästa ekonomiadministration i kategorin små myndigheter. ISP:s webbplats är en viktig del i kommunikationen med företag, allmänhet och media. VERKSAMHET

14 ISP och medarbetare ISP och medarbetare ISP har en budget på cirka 26 miljoner kronor. Under 2009 hanterades cirka ärenden. Avgifter tas ut av de företag som har tillverkat och fakturerat kontrollerade produkter och ska täcka huvuddelen av ISP:s kostnader inklusive en fastställd ränta som redovisas på statens inkomsttitel. Från 2009 gäller ett nytt system där företagen betalar avgift uppdelat mot tre avgiftskollektiv FM, PDA och CWC. För ISP:s stöd till regeringskansliet inom internationell verksamhet finns ett anslag, vilket då inte belastar företagens avgifter. ISP är centralt belägen i Stockholms city, i ljusa och luftiga lokaler och med ny arbetsanpassad utrustning. Målet är att vara en attraktiv arbetsplats där våra medarbetare ska trivas och må bra. Vi erbjuder olika personalförmåner, exempelvis subventionerad friskvård och massage. Satsning görs på att anpassa miljön enligt Handikappombudsmannens normer och krav. Under 2009 arbetade 22 personer på ISP, fördelat på 10 kvinnor och 12 män. Medelåldern var 47 år. Vidare har tre vakanser från 2008 samt en vakans från 2009 tillsats under året. Rekryteringen har gällt tjänster inom både kärn- och stödverksamheten. Åldersfördelning mellan kvinnor och män (antal) Kön Kvinnor (10) Män (12) Organisation Generaldirektör och stf. GD Verksamhetsstöd, där administration, juridik och kommunikation ingår Försvarsmateriel Produkter med dubbla användningsområden/ Kemvapenkonventionen/Sanktioner Processer: tillstånd och tillsyn ISP:s medarbetare. Foto: Thorleif Robertson Systematiskt miljö- och arbetsmiljöarbete ISP lägger stor vikt på systematiskt arbetsmiljöarbete, där en arbetsmiljögrupp leder arbetet. Under året har gruppen arbetat fram förslag till förändringar av bland annat rätt till en friskvårdstimme i veckan. ISP:s har tagit fram en handlingsplan för hållbar utveckling, miljöpolicy, i syfte att kontinuerligt verka för förbättringar i miljöarbetet genom att fortlöpande utvärdera och förbättra miljömålen. Handlingsplanen avser perioden Kompetensutveckling För att möta kommande generationsväxling förbereder sig ISP genom nyrekrytering. Kompetensutveckling av befintlig personal sker löpande under året har personalen bland annat genomgått en EU-utbildning, genomfört krisövning och utbildats i presentationsteknik. Vidare har interna föreläsningar om de olika verksamhetsområdena genomförts. Ledningen Andreas Ekman, generaldirektör Jan-Erik Lövgren, stf. generaldirektör, chef FM Christina Moquist, administrativ chef Magnus Danielsson, chef PDA Diana Malm, kommunikationsansvarig 14 VERKSAMHET 2009

15 Verksamhet i fokus

16 Viktiga tendenser Viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen Spridningen av massförstörelsevapen är ett av de allvarligaste hot som världen står inför. Den svenska exportkontrollen avseende produkter med dubbel användning (PDA) syftar ytterst till att förhindra denna spridning och då främst genom att säkerställa att svenska produkter inte hamnar i orätta händer. Det är ISP:s uppdrag att kontrollera att svensk industri, svenska förmedlare eller svenska forskningsinstitutioner inte bidrar till MFV-utveckling. ISP:s ansvar är då inte bara att identifiera aktörerna och stoppa dem från köp i Sverige, utan också att identifiera eventuella frontföretag och mellanhänder i tredje land, att höja medvetenheten hos svenska företag, finansbolag och forskningsinstitutioner, och att bidra till en vidareutveckling av det internationella samarbetet inom icke-spridningsregimerna och inom EU. På motsvarande sätt är det angeläget att svenskproducerad försvarsmateriel inte hamnar i länder där de kan komma att utnyttjas i aggressiva syften eller till förtryck av den egna befolkningen. Prövning av industrins ansökningar om exporttillstånd sker här med utgångspunkt inte bara i de svenska riktlinjerna utan även i EU:s gemensamma ståndpunkt med gemensamma regler för export av militär teknik och försvarsmateriel. I tillståndsprövningen måste också hänsyn tas till de försvars- säkerhets- och utrikespolitiska förändringar som sker; till exempel försvarspropositionernas skrivningar om vikten av internationella samarbeten och regeringsskrivelsen avseende Sveriges politik för hållbar utveckling. Produkt- och slutanvändningsperspektiv i arbetet med PDA Exportkontrollen gällande PDA hanteras med utgångspunkt i produkten och/eller i slutanvändningen. Det produktspecifika synsättet innebär att ISP arbetar med listor som omfattar produkter som bedömts ha signifikant militär betydelse. I den svenska exportkontrollen är utgångspunkten den lista som finns som bilaga I till rådets förordning (EG) nr 428/2009, som under året ersatte en tidigare förordning. Den nya förordningen innebär att även viss typ av transitering och förmedling belagts med tillståndskrav. Förändringen innebär att Sverige har fått nya viktiga verktyg för en effektiv exportkontroll. Förändringen ökar också förutsättningarna för Sverige att leva upp till åtaganden under Proliferation Security Initiative (PSI). EU:s kontrollista omfattar alla de överenskommelser som finns vad gäller kontroll av produkter inom de olika icke-spridningsregimerna. ISP har därtill möjlighet att lägga även icke-listade produkter under kontroll till en definierad mottagare om man kan misstänka att produkten kan komma att användas i ett massförstörelse- eller missilprogram, så kallad catch-all. Med slutanvändningen som utgångspunkt innebär det att man känner till eller misstänker att det finns militära projekt i mottagarlandet till vilka Sverige inte vill bidra. För att kunna hantera denna kontroll måste ISP och samverkande myndigheter Utrikesdepartementet Försvarets materielverk Försvarsdepartementet Fö UD FMV MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Försvarets radioanstalt Säkerhetspolisen FRA Säpo MUST INDUSTRI ISP BANKER EKN FI FOI Tullen Totalförsvarets forskningsinstitut Tullverket Militära underrättelsetjänsten Finansinspektionen Exportkreditnämnden ISP samverkar med olika aktörer i Sverige. 16 VERKSAMHET 2009

17 Viktiga tendenser bygga upp kunskap om de företag, organisationer och personer som fungerar som kanaler för upphandling till den icke önskade slutanvändningen. Den ökade betydelsen av slutanvändningskontroll liksom den breda ansats som förordnas i EU-rådets beslut 8-9 december 2008 om kampen mot spridning av MFV ställer nya krav på ansvariga myndigheter vad gäller samarbete och kommunikation. I denna situation är ISP:s operativa samarbete med Tullverket, Säpo, MUST, FRA och FOI mycket viktigt och en central förutsättning för ett effektivt och ansvarsfullt nyttjande av catch-all -instrumentet. Under året har även ett strategiskt samverkansråd på central myndighetsnivå etablerats. Rådets uppgift är att söka effektivisera samverkan och att koordinera prioriteringar och resursfördelning på respektive myndighet. En särskild utmaning för ISP är att hantera effekterna av den nya signalspaningslagen då myndigheten inte längre har rätt att inrikta FRA. Sedan några år är ISP behörig myndighet för implementering av rådsförordningar som avser restriktiva åtgärder mot Iran, Nordkorea med flera länder. Dessa tar alla sin utgångspunkt i FN-resolutioner. Detta innebär att produktkontrollen har utvidgats och att finansiering lagts under kontroll. Vissa organisationer, företag och personer har också listats med vilka det är förbjudet att göra affärer. För ISP:s vidkommande har de sanktioner som är riktade mot Iran medfört en ökad arbetsbelastning, då många svenska företag har omfattande affärsförbindelser med landet. En ansvarsfull hantering av försvarsmaterielexporten 2009 exporterade Sverige försvarsmateriel till 52 länder. Exporten följde samma mönster som tidigare år, det vill säga exporten till EU:s medlemsstater och ett begränsat antal väl etablerade samarbetsländer såsom Sydafrika, USA, Kanada och Singapore dominerade. Exporten till Pakistan och Indien var också relativt stor. Vid sidan av leveranser av Erieyesystemet till Pakistan, handlade det här om följdleveranser till tidigare exporterade system. En signifikant händelse var att svenska vapen som ursprungligen levererats till Venezuela harr hittats hos gerillan i EU-samarbete är en viktig del inom arbetet med exportkontroll. Colombia. Någon förklaring till hur detta kunnat ske har inte lämnats av de venezolanska myndigheterna. Därför har tills vidare all export inklusive följdleveranser till Venezuela stoppats. Sverige har också informerat EU-kretsen om det inträffade. I december 2008 antog EU en gemensam ståndpunkt avseende export av försvarsmateriel i syfte att harmonisera medlemsstaternas exportpolitik. Av den gemensamma ståndpunkten framgår bland annat att medlemsstaterna vill förhindra export av försvarsmateriel som kan användas för internt förtryck, internationell aggression eller bidra till regional instabilitet. Olika försvars- och säkerhetspolitiska bedömningar som görs av medlemsstaterna medför dock att tillämpningen av ståndpunkten kan variera. För svenskt vidkommande gäller därför också att exporttillstånd enligt krigsmateriellagen endast ges om det föreligger försvars- eller säkerhetspolitiska skäl och det inte finns något utrikespolitiskt hinder. Dessa politikområden är emellertid inte statiska utan utvecklas över tiden. Detta har nödvändiggjort en anpassning av praxis. I centrum för denna anpassning står synen på de globala hot som riktas mot Sveriges säkerhet, regeringens ökade betoning av internationella samarbeten för försvarsmaktens materielförsörjning och Sveriges politik för global utveckling. Synen på de säkerhetspolitiska hot som riktas mot Sverige har gradvis förändrats. Idag kan även naturkatastrofer, terrorism, piratdåd eller inter- VERKSAMHET

18 Viktiga tendenser nationell organiserad brottslighet utgöra sådana hot. Exempel på detta är avbrott i energiförsörjningen eller distributionen av livsmedel till följd av störningar i den fria sjöfarten. Detta är samma globala perspektiv som engagerar svenska trupper i Afghanistan och som föranleder svenskt deltagande i EU:s operation Atalanta i farvattnen utanför Somalia. Enligt folkrätten är det varje nations ansvar att kontrollera sitt land, luft- och sjöterritorium. Till ett visst land kan således export av utrustning för sådana ändamål tillåtas samtidigt som export till samma lands markstridskrafter stoppas. Prövning sker dock alltid från fall till fall. En annan viktig faktor i bedömningen är regeringens betoning av internationella materielsamarbeten. Dessa samarbeten fokuseras på de länder som bäst bedöms kunna tillgodose det nationella behovet av kompetens i materielförsörjningen. Förutom länderna inom LOI-samarbetet (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland), utpekas här särskilt de nordiska länderna och USA. Vad avser de utrikespolitiska bedömningarna har bland annat tillkommit regeringens uttalade avsikt att Sveriges politik för global utveckling ska omfatta alla politikområden. Vid diskussion av samrådsärenden i Exportkontrollrådet finns därför underlag från Utrikesdepartementet, där mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter inklusive styrelseskick och utvecklingsnivå särskilt beaktas. Exportkontrollrådets ledamöter. Parlamentarisk insyn I mer komplicerade ärenden såväl vad avser försvarsmateriel som PDA - hörs normalt det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet (EKR). En grundlig analys av den inre situationen i det aktuella landet, dess förhållande till grannländerna och till den regionala stabiliteten är central för en ansvarsfull exportkontroll. Vidare görs en bedömning av hur den aktuella utrustningen kan komma att utnyttjas. ISP:s uppdrag är att göra en totalbedömning, där vissa skäl kan tala för att en viss export ska kunna tillåtas medan andra skäl kan tala emot exporten. EKR:s rekommendationer i enskilda ärenden utgör basen för den utveckling av praxis som redovisats ovan. 18 VERKSAMHET 2009

19 Tillsynsbesök Tillsynsbesök Varje år genomför ISP tillsynsbesök hos företag med exportverksamhet och företag som innehar referensvapen. Under besöken, som genomförs tillsammans med Tullverket eller den lokala polismyndigheten, kontrolleras att företaget känner till gällande regelverk, vilka produkter som är under exportkontroll samt att kunskapen om detta är införlivad i företagets arbetsprocess. Företaget får även redogöra för hur kontrollen sköts inom företaget och svara på ett antal frågor som ISP skickar ut inför tillsynsbesöket. företagets exportkontroll fungerar. Frågeformuläret kan även med fördel användas vid interna eller externa revisionstillfällen så att företagen på egen hand kan höja kvaliteten på exportkontrollen. Exempel på frågor är: Finns policydokument eller instruktioner för exportkontrollverksamheten och hur ser dessa ut? Finns det en person som är utsedd för att hantera exportkontrollfrågor? Finns det rutiner för hur materiel som utförts som handbagage ska hanteras? Finns rutiner för att hantera överföringar av klassificerade elektroniska dokument som till exempel produktionsunderlag, programvara eller annan information? Inför besöket väljs även ett antal ärenden ut som kontrolleras och där företaget får presentera styrkande handlingar i form av tulldeklarationer, fakturor samt betalningsavier för specifika sändningar. Efter besöket skrivs en rapport i form av en promemoria där ISP tillsammans med Tullverket sammanfattar resultatet av tillsynsbesöket, som också företaget får ta del av. Där framgår nivån på företagets nuvarande exportkontrollverksamhet samt förslag på hur företaget skulle kunna förbättra internkontrollen. Öka medvetenheten och egenkontroll hos företagen ISP arbetar för att öka företagens medvetenhet och egenkontroll. Bland annat samarbetar ISP med Exportkontrollföreningen och uppmuntrar företagen att genomgå utbildningar i exportkontroll och tullhantering. Ett annat verktyg är det frågeformulär som företagen får inför tillsynsbesöket samt de diskussioner som sker under själva besöket. Där får företagen en god uppfattning om, och i vilken utsträckning, ISP tillsammans med Tullverket på tillsynsbesök. Samarbete med Åklagarmyndigheten ISP har sedan ett antal år tillbaka konstaterat att de anmälningar som gjorts mot företag som bryter mot lagstiftningen inte lett till åtal. Detta riskerar att urholka den svenska exportkontrollen och kan på sikt få konsekvenser för svensk säkerhets- och utrikespolitik. Med anledning av detta initierade ISP under 2008 ett arbete för att uppmärksamma berörda myndigheter. I början av 2009 beslöt Åklagarmyndigheten att Åklagarkammaren för säkerhetsmål ska handlägga anmälningar om brott inom ISP:s område, vilket är ett arbete som ISP noggrant kommer att bevaka. VERKSAMHET

20 Sanktioner Sanktioner FN:s säkerhetsråd har antagit resolutioner med beslut om sanktioner mot Iran. Bakgrunden är misstankar om att Iran håller på att bygga upp en kapacitet för att utveckla kärnvapen och vapenbärare för kärnvapensystem. Syftet med resolutionerna är att påverka Iran att agera på ett sådant sätt att omvärlden kan återfå förtroende för att Irans kärntekniska verksamhet har uteslutande civila och fredliga syften. De flesta av de införda sanktionerna är tvingande för FN:s medlemsstater. För att genomföra dem i EU har ministerrådet antagit gemensamma ståndpunkter som i huvudsak följer säkerhetsrådets resolutioner men på vissa punkter förtydligar eller skärper sanktionerna. Det innebär att Sverige ska förhindra försäljning till Iran av produkter och teknologi som kan bidra till dess kärnvapenprogram. Riktade sanktioner Sanktionerna är riktade mot personer, enheter och organ som är direkt knutna till eller stöder Irans kärntekniska verksamhet och utveckling av system för vapenbärare. Det är förbjudet att handla med ett antal namngivna personer och företag och deras tillgångar och ekonomiska resurser är frysta. Det är även förbjudet att exportera produkter och teknologi som finns på NSG:s och MTCR:s produktlistor till Iran. Finansiella tillstånd ISP har under året gett tillstånd att frigöra frysta tillgångar eller ekonomiska resurser till ett värde av 36,9 mnkr (jämfört med 2008 då summan var 37,8 mnkr) avseende Iran. Detta har kunnat ske då följande förutsättningar har varit uppfyllda: Betalning i samband med ett avtal som ingåtts före den dag då berörd enhet/person listats av sanktionskommittén, säkerhetsrådet eller rådet. Tillgångarna eller ekonomiska resurserna ska användas som betalning för ovan nämnda avtal. Avtalet inte kommer att bidra till tillverkning av materiel och teknik enligt bilagorna I och II. Betalningen inte kommer att komma någon sanktionerad enhet eller person tillhanda. Föredrag om sanktioner under ISP:s exportkontrollseminarium Seminarier och rådgivning För ett effektivt upprätthållande av sanktionerna samverkar ISP tillsammans med andra berörda myndigheter som Finansinspektionen, Finanspolisen, Tullverket och Säkerhetspolisen. Under 2009 har ISP tillsammans med dessa myndigheter informerat om sanktionernas innebörd och tillämpning för bland annat exportörer och finansiella institutioner. MTCR NSG Bilaga 1 förbud f Del av watch lists Bilaga 2 tillstånd EUförordning 423/2007 Personlista FN Bilaga 4 förbud Personlista EU Bilaga 5 förbud Rådets förordning (EG) 423/2007 om sanktioner mot Iran. 20 VERKSAMHET 2009

21 Kemvapenkonventionen Kemvapenkonventionen I EGENSKAP AV både exportkontrollmyndighet och nationell myndighet för kemvapenkonventionen verkar ISP på ett brett område av icke-spridning av kemiska vapen i syfte att stärka det internationella genomförandet av konventionen. ISP samarbetar med Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Socialstyrelsen, Kemikalieinspektion, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Säkerhetspolisen och Tullverket för genomförandet av kemvapenkonventionen. Som nationell myndighet deltar ISP vid de möten som genomförs vid OPCW. Verkställande rådet, som kan beskrivas som OPCW:s styrelse, genomför normalt fyra möten per år. I slutet på varje år genomförs dessutom en statspartskonferens med deltagare från de flesta medlämsländerna. Även ett nordiskt baltiskt nätverk genomför årligen ett möte i syfte att främja kontakterna mellan länderna och diskutera aktuella frågor. OPCW kemvapenkonventionens huvudkontor i Haag. Vad kontrolleras? Enligt definitionen av kemiska vapen är alla toxiska ämnen och deras utgångsämnen att betrakta som kemiska vapen om de inte har fredlig användning. Definitionen medför att exempelvis ammoniak, klor, iso-cyanat och andra giftiga kemikalier som används i stor utsträckning inom industrin faller under definitionen kemiska vapen om de används eller produceras med syftet att döda eller skada. De enligt konventionen kontrollerade kemikalierna är övervägande organiska kemikalier. Konventionens listor med kontrollerade kemikalier omfattar allt från supertoxiska kemikalier som tagits fram eller använts som kemiska vapen (till exempel senapsgas eller nervgaser) till industrikemikalier som produceras i stor skala. Utgångsämnen för kemiska vapen har även stor fredlig användning vid framställning av bland annat plaster, tvättmedel, hygienartiklar eller flamskyddsmedel. Inspektioner OPCW genomför rutininspektioner för att kontrollera förstöring av vapen och produktionsanläggningar och för att förhindra nyproduktion och spridning av kemiska vapen. Kontroll av industrin styrs av listor över toxiska kemikalier och utgångsämnen enligt konventionen. Dessutom kontrolleras en typ av anläggningar som skulle kunna producera kemiska vapen, dvs. anläggningar som gör organiska kemikalier utöver de som finns upptagna i konventionens listor. Deklarationer Svenska företag, vilka producerar, bereder, konsumerar, importerar eller exporterar enligt konventionen kontrollerade kemikalier, deklarerar årligen till ISP. Även Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI NBCskydd i Umeå, som har tillstånd att producera små mängder kontrollerade kemikalier för skyddsändamål, deklarerar produktion och innehav. Som nationell myndighet ansvarar ISP för att deklarationerna sammanställs för vidare rapportering till OPCW. Varje medlemsstat är skyldig att lämna två sorters deklarationer om kemikalier till OPCW. I början av året inlämnas en årlig deklaration som beskriver föregående års aktiviteter och i slutet av året inlämnas en planeringsdeklaration som rör aktiviteter för nästkommande år bestod Sveriges årliga deklaration till OPCW av underlag från 26 olika industriföretag. VERKSAMHET

22 Information för ökad kunskap Information för ökad kunskap En av ISP:s viktigaste informationskanaler för att ge service, sprida kunskap och göra verksamheten öppen och tillgänglig är vår webbplats. Här finns exempelvis information om hur ISP arbetar, nyheter, statistik och nationella och internationella åtaganden samt mer detaljerad information om exempelvis de senaste lagändringar som påverkar vår verksamhet. Under 2009 har ISP fortsatt arbetet med att förändra webbplatsen och göra det lättare för besökaren att hitta information och se vad som är aktuellt. Sedan tidigare går det att prenumerera på nyheter via RSS-flöde, som är en teknik för att automatiskt sända nyheter till en användare. Vår målsättning är att bli tydligare och mer aktiva i vår kommunikation och spegla ISP av idag. Regeringen har gett alla myndigheter i uppdrag att bli 24-timmarsmyndigheter för att förbättra servicen till och kommunikationen med företag och medborgare. Som ett led i att uppfylla detta har ISP även tagit fram ett nytt integrerat kommunikations- och ärendehanteringssystem. Detta ska stödja myndigheten i arbetet och därigenom ge en bättre service till våra kunder. Öka kunskapen om exportkontroll och icke-spridningsfrågor För att vidareutveckla kontakterna med forskarsamhället och relevanta delar av näringslivet samt för att öka förståelsen om icke-spridning av massförstörelsevapen har ISP genomfört en rad informationsaktiviteter under året. ISP har bl.a. i samarbete med Exportkontrollföreningen föreläst och utbildat certifierade exportkontrollhandläggare. Under året har ISP även medverkat på universitetens och högskolornas årliga Säkerhetskonferens, där ISP hade ett föredrag om exportkontroll och sanktioner med särskild tonvikt på teknikspridning och undervisning. ISP har även medverkat i ett seminarium vid Chalmers Tekniska Högskola om kontroll av teknikspridning via undervisning. I juli uppkom en debatt i media kring utestängning av iranska studenter från viss högre utbildning, pga. sanktioner mot Iran, där ISP deltog i två program i Sveriges Radio för att informera och svara på frågor. Vidare har ISP haft möte med Utbildningsdepartementet för att informera om ISP:s arbete. ISP arrangerar årligen ett exportkontrollseminarium som främst riktar sig till företag som exporterar försvarsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden. Syftet är att informera företagen om nyheter inom de olika exportkontrollområdena, men även ge en fördjupning inom aktuellt område, och utrymme för företagen att ställa frågor direkt till ISP:s generaldirektör och områdesansvariga. Årets seminarium i juni var välbesökt och bland talarna återfanns bland annat statssekreterare Gunnar Wieslander och Spencer Chilvers från den brittiska exkportkontrollorganisationen BIS. Gunnar Wieslander, statssekreterare, var en av talarna på ISP:s exportkontrollseminarium VERKSAMHET 2009

23 Information för ökad kunskap På Säkerhetspolitiskt sommartorg under Almedalen debatterade ISP:s generaldirektör Andreas Ekman Duse och Anna Ek, Svenska Freds. Efterfrågade talare ISP:s medarbetare är efterfrågade som talare och medverkar på seminarier, konferenser och debatter både nationellt och internationellt. ISP:s generaldirektör, Andreas Ekman Duse var bland annat talare vid Tysklands exportkontrolldag, ett samarrangemang mellan BAFA och universitetet i Münster. Föredraget handlade om transparens och om riksdagens insyn i den svenska exportkontrollen, i första hand via EKR. Stf. generaldirektör Jan-Erik Lövgren var talare vid Defence Exports 2009 i Bryssel och Challenges and Opportunities in Transatlantic Defence Industrial Co-operation vid NATOhögkvarteret i Bryssel. Thomas Tjäder var talare på ett exportkontrollseminarium i Kiev och föreläste om exportkontroll på ett seminarium för ukrainska statstjänstemän. Egon Svensson höll ett föredrag om exportkontroll samt hur ISP samverkar med andra berörda myndigheter, för en kinesisk delegation på besök. Deltagandet skedde inom ramen för projektet EU-China Cooperation on Export Controls of Dual-use Items och besöket arrangerades av Tullverket. Mattias Timrén talade om den svenska modellen och ISP:s erfarenheter av slutanvändarintyg och slutanvändarkontroll på OSCE-mötet i Wien. Exportkontrollseminarium i Georgien Som ett led i det svenska EU-ordförandeskapet arrangerade ISP ett regionalt exportkontrollseminarium i Tbilisi, Georgien under året. Arrangemanget utgjorde sista delen av de seminarier för exportkontrollstöd som tidigare arrangerats av de slovenska, franska och tjeckiska ordförandeskapen och finansierades av EU-kommissionen. Seminarierna ingår i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU. Deltagande länder i seminariet var Armenien, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien, vilka representerades av fyra personer vardera. ISP:s generaldirektör ledde seminariet och ett flertal representanter från andra EU-länder medverkade som föredragshållare. Delegater och föredragshållare under ISP:s seminarium i Tbilisi, Georgien. VERKSAMHET

24 Information för ökad kunskap Presentation av EU:s gemensamma ståndpunkt och exportkontrollsystem ISP inledde med en presentation av EU:s gemensamma ståndpunkt samt användarguide, vilka utgör två viktiga hörnstenar i EU:s exportkontrollsystem. ISP beskrev exportkontrollen utifrån ett svenskt nationellt perspektiv. Därefter hölls presentationer om estnisk transiteringskontroll och de polska erfarenheterna om gränskontroll och dess betydelse. Tyskland redogjorde för sina erfarenheter om att bistå med hjälp att bygga upp fungerande exportkontrollmekanismer i olika länder. Seminariets andra dag inleddes med gruppdiskussioner om vad som utgör en ansvarsfull exportkontroll och hur vi tillförsäkrar oss ett effektivt exportkontrollsystem samt en redovisning av slutsatser. Jan Nygren, tidigare biträdande statsminister samt vice vd på Saab, höll ett anförande om förtroendeskapande åtgärder samt industrins roll och ansvar vid exportaffärer. Avslutningsvis redogjorde Finland för arbetsläget i förhandlingarna om ett globalt vapenhandelsföredrag, Arms Trade Treaty (ATT). Jan Nygrens anförande om förtroendeskapande åtgärder samt industrins roll och ansvar vid exportaffärer. Samverkan i syfte att stärka exportkontrollen Reaktionerna från de deltagande staterna i seminariet var mycket positiva och det framfördes en önskan om bilateral samverkan i syfte att stärka staternas exportkontrollsystem. Mot bakgrund av att Vitryssland inte deltog i Tbilisi-seminariet genomfördes en bilateral överläggning i Minsk under november, där ISP presenterade programmet från Tbilisi. Den vitryska biträdande utrikesministern samt enheten för exportkontroll svarade för arrangemanget. Vid samtalen deltog även representanter från Vitrysslands försvarsdepartement, tullverk och nationella säkerhetsråd. Från vänster: Andreas Ekman Duse, generaldirektör på ISP, Ambassadör Per Eklund, chef för EU:s representation i Georgien, David Jalaghania, vice utrikesminister i Georgien och Thomas Tjäder, säkerhetspolitisk rådgivare på ISP. 24 VERKSAMHET 2009

25 Statistiska uppgifter Statistiska uppgifter försvarsmateriel Nedan presenteras ett urval av statistiska uppgifter gällande export av försvarsmateriel. För en mer detaljerad redogörelse, se Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. Försvarsmateriel 2009 exporterade den svenska försvarsindustrin försvarsmateriel till ett värde av 13,5 mdkr, vilket var en ökning med ca 7 % jämfört med 2008 (12,7 mdkr). Exporten till EU inklusive Norge och Schweiz uppgick till ca 7,2 mdkr (53 %) jämfört med 7,4 mdkr 2008 (59 % av exporten). Exportens fördelning 2009 (mnkr och procent) 10 största exportdestinationerna (mnkr) Land Summa 1 Sydafrika Nederländerna Pakistan USA Finland Danmark Tyskland Frankrike Indien Grekland Totalt Område Summa Procent EU+ (Norge och Schweiz) % Viktiga samarbetsländer utanför EU (Australien, Kanada, Rep. Korea, Singapore, Sydafrika, USA med flera) % Övriga världen % Största exportdestinationerna De fem största exportdestinationerna av svensk försvarsmateriel 2009 var Nederländerna (2,5 mdkr), Sydafrika (1,7 mdkr), Pakistan (1,4 mdkr), Finland (1,0 mdkr) och Storbritannien (0,9 mdkr). Enskilda affärer ger ofta ett kraftigt utslag i statistiken. Under 2009 är det fortfarande exporten av JAS 39 Gripen till Sydafrika, stridsfordon 90 till Nederländerna och Danmark, Erieye till Pakistan som påverkar. Nytt för 2009 är exporten av NLAW till Finland och Storbritannien. 10 största exportdestinationerna (mnkr) Nederländ ,4 Sydafrika 1 901,2 Sydafrika 1 333,5 2 Sydafrika 1 755,1 Nederländ ,4 Nederländ ,4 3 Pakistan 1 412,3 Danmark 1 766,9 USA 858,5 4 Finland 953,8 Grekland 1 071,0 Danmark 747,9 5 Strobrit. 931,9 Pakistan 846,4 Finland 706,2 6 Indien 900,9 USA 820,6 Pakistan 679,2 7 USA 638,2 Singapore 601,7 Tyskland 669,8 8 Danmark 582,2 Tyskland 572,3 Singapore 639,7 9 Tyskland 464,4 Frankrike 546,3 Frankrike 343,3 10 Frankrike 458,5 Indien 506,2 Indien 310,4 I ett femårsperspektiv står Sydafrika också främst och i övrigt är det länder som Nederländerna, USA, Finland som är de största exportdestinationerna. Samt Pakistan genom leveranser av Erieye-systemet. ÖK kontra KS Andelen export av krigsmateriel för strid (KS) uppgick 2009 till 54 % och andelen övrig krigsmateriel (ÖK) till 46 procent, jämfört med 50 % för KS respektive 50 % för ÖK under Skälet till detta var leveranser av JAS 39 Gripen till Sydafrika, stridsfordon 90 till Nederländerna och pansarvärnssystem NLAW till Finland. Exporten av KS-klassificerade produkter gick nästan uteslutande (95 %) till etablerade exportdestinationer inom EU samt till etablerade samarbetsländer. Exportutveckling (mnkr) Total export fördelat på: ÖK (59 %) (72 %) (62 %) (50 %) (46 %) KS (41 %) (28 %) (38 %) (50 %) (54 %) VERKSAMHET

26 Statistiska uppgifter EU+ Mer än hälften (53 %) av den svenska exporten gick till andra EU-länder samt Norge och Schweiz. 27 % av exporten gick till etablerade samarbetsländer utanför EU såsom Australien, Kanada, Japan, Nya Zeeland, Rep. Korea, Singapore, Sydafrika och USA. Exporten till de nordiska länderna Danmark, Finland och Norge uppgick till ca 1,7 mdkr (13 %) av det totala värdet (2008: 20 %). Övriga världen Export motsvarande ca 20 % av det samlade exportvärdet gick i övrigt till ett 20-tal länder. I huvudsak var leveranserna små och begränsades i flera fall till jakt- och sportskytteammunition. Följande länder mottog försvarsmateriel till ett värde som översteg 5 mnkr. Exporten övriga världen (mnkr) Land ÖK KS Summa Pakistan 1078,4 333,8 1412,3 Indien 900,9-900,9 Malaysia 129,2-129,2 Thailand 50,3 31,0 81,3 Förenade arabemiraten 60,8-60,8 Saudiarabien 43,7-43,7 Mexico 5,3 29,5 34,8 Brasilien 16,4 10,7 27,1 Egypten 8,0-8,0 Destinationer mindre än 5 mnkr (mnkr/tkr) Algeriet Bahrain Chile Island Jordanien Jakt- och sportskytteammunition Kazakstan Mauritius Namibia Länder Länder Kroatien Oman Tunisen Turkiet Nya Kaledonien Ryssland Ukraina Små och lätta vapen Ingen export av små vapen med undantag för jaktoch sportskytte ägde rum under Däremot har finkalibrig ammunition exporterats till Australien, Finland, Italien, Japan, Nederländerna, Norge Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. Avseende lätta vapen kan noteras att värdet av exporten av granatgevärssystemet Carl Gustaf och pansarskott AT 4, samt det nya pansarvärnsvapnet NLAW uppgick under året till 1,4 mdkr. Av detta var närmare 1 mdkr export av NLAW till Finland och Storbritannien. De viktigaste köparländerna i övrigt var Australien, Danmark, Indien, Kanada och USA. Gällande Pakistan handlar det om leveranser av Saabs kontrakt avseende luftburen spaningsradar (Erieye) samt följdleverans av luftvärnssystem. I sammanhanget kan noteras att ISP till följd av den politiska utvecklingen i Pakistan under 2009 inte har beviljat några nya affärer. Ingångna avtal fullföljs och följdleveranser har behandlats i enlighet med riktlinjerna för försvarsmaterielexport. Till Indien går sedan många år leveranser av reservdelar och komponenter till tidigare levererade armématerielsystem, så kallade följdleveranser. 26 VERKSAMHET 2009

27 Statistiska uppgifter Största företagen Sveriges 10 största exporterande försvarsmaterielföretag under 2009 står för drygt 90 % ( mnkr) av den totala exporten. 10 största exportörerna 2009 (mnkr) Företag Summa 1 BAE Systems Hägglunds AB Saab Bofors Dynamics AB Saab AB, Saab Aerosystems Saab AB, Saab Microwave Saab AB, Saab Surveillance Systems BAE Systems SWS Defence AB Saab AB, Saab Systems FFV Ordnance AB Nammo Vanäsverken AB BAE Systems Bofors AB 247 Totalt Rapportering till FN Enligt FNs resolution 58/54 Transparency in armaments ska FNs medlemsländer årligen rapportera leveranser av konventionella vapensystem. Rapporteringen är uppdelad på sju kategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, artillerisystem, stridsflygplan, attackhelikoptrar, ytstridsfartyg, inklusive ubåtar samt robotar och lavettsystem för sådana. Av bilden nedan framgår Sveriges leveranser 2009 jämfört med Rapportering till FN-registret AU: Australien, DE: Tyskland, DK: Danmark, FI: Finland, IT: Italien, NL: Nederländerna, SA: Sydafrika, UK: Storbritannien VERKSAMHET