ARBETSBAKGRUNDSKUNSKAP

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSBAKGRUNDSKUNSKAP"

Anna-Karin Berg
för 8 år sedan
Visningar:

1 ARBETSBAKGRUNDSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! av Ingela Melinder Arbetsbakgrund och ras påverkar mycket! HUNDDJUR KINESISK VARG HUND ANVÄNDNINGSOMRÅDE ARBETSBAKGRUND Gårdshundar; Gryt- och råtthundar; Tidigare kamphundar; Vakthundar; Får- och boskapsvaktare; Nordiska vallare; Får- och boskapsvallare; Drag- och slädhundar; Tempel- och sällskapshundar; Stående fågelhundar; Stötande och apporterande fågelhundar; Vattenarbetande och apporterande fågelhundar; Vattenarbetande hundar; Snabba jakthundar; Snabba sökande jakthundar; Ställande jakthundar; Skalldrivande jakthundar RAS KÖN INDIVID och PERSONLIGHET

2 Det är oerhört viktigt att ta hänsyn till hundars arbetsbakgrund! Och om man har en blandras måste man ta hänsyn till alla ingående rasers arbetsbakgrund. Varför?, kanske du frågar dig. För att arbetsbakgrunden påverkar så många saker hos hundar! Här är en uppräkning på allt hos en hund som bestäms av arbetsbakgrunden i första hand och rasen i andra hand: VAD BESTÄMS AV ARBETSBAKGRUNDEN? Vad som är belöningar: För en ras som är mer egoistiskt lagd, betyder lite klappar och beröm inte särskilt mycket. Vad som är resurs och inte: För en ras som är hårt avlad på samarbete, utgör människor en stor resurs. För en ras som däremot är avlad för ett självständigt arbete, betyder människor inte så mycket. Uppfattningen om hur en bra förebild bör vara: För en ras som är lite räddhågsen till sin läggning är det till exempel viktigt att man uppvisar ett modigt beteende. Vad som imponerar och inte: Med en modig och självsäker ras måste man göra lite mer, kanske hejda och hantera lite mer, för att imponera. Vilka strategier man väljer: En hund som är avlad för vakt väljer ofta en framrusande strategi. En ras som är avlad för jakt kan välja att ta till jaktsignaler. Etc. Vilken inställning till olika situationer som är medfödd: En ras som är avlad för självständigt men isolerat arbete har en medfödd negativ inställning till främlingar. Uppfattningen om vad som är farosignaler och inte: En vaktavlad ras är väldigt observant på signaler om fara, medan en jaktavlad ras oftast inte bekymrar sig nämnvärt. Hur stor samarbetskanalen är: En ras som avlats för ett nära samarbete med människan, där stor uppmärksamhet på människans signaler och beteende krävs, har en mycket större samarbetskanal än en hund som avlats för självständigt arbete. Vilka motivationer som styr: Att bära saker ligger nära till hands för en apportör, att springa i cirklar ligger nära till hands för en vallare, att gräva ligger nära till hands för en grythund etc. Vilket kroppsspråk man väljer och hur man kommunicerar: En ras som avlats för någon form av fysisk närkamp (med t.ex byten) är ofta mycket mer fysisk i sin kommunikation.

3 Hur motiverad man är till olika saker: En vaktavlad ras hittar betydligt fler motiv till att skälla, än vad en ras utan vakt gör. En jaktavlad ras med skallmarkering som jaktsätt, motiveras mycket lättare till skall än en jaktavlad ras utan skallmarkeringar. Stresströskeln: En snabbreagerande vallarras har betydligt lägre tröskel för att stressa upp sig, än en boskapsvaktande herdehund som mesta tiden av sitt arbete bara väntar på att något ska hända. Benägenheten att fly eller hota: De vaktande raserna är mer benägna att ta till hotbeteenden än vad till exempel de människosamarbetande raserna är, som ofta hellre tar till flyktbeteenden. Benägenheten att jaga: Raser som avlats för att spåra upp och därefter jaga byten, upplevs som betydligt mer jaktintresserade än raser som avlats för att hålla sig runtomkring människor- Vilken aktivering som kan passa: Människosamarbetande raser passar generellt sett bättre till lydnadskonster och andra typer av människosamarbetande uppgifter, medan självständiga raser generellt passar bättre till aktivering som inte kräver lika mycket samarbete. Vilken berikning som behövs: En vallare bör få valla, en gårdshund bör få vara lös på gården, en apportör bör få apportera, en springande jakthund bör få springa etc. Vilket leksätt man föredrar: Springande raser föredrar ofta jaktlekar, medan raser med en mer eller mindre bytesfysisk bakgrund ofta föredrar kamplekar. Hur långt ifrån sin ägare det känns naturligt att vara (aktionsradie): Människosamarbetande raser håller sig som regel väldigt nära sin ägare som naturlig aktionsradie. En del jagande raser har en väldigt vid och stor aktionsradie. Det är alltså oerhört viktigt att du känner till din hunds arbetsbakgrund. Det är denna specialisering hos hundar som gör att en hund inte bara är en hund; det är i första hand en specialist utifrån de egenskaper som människor har avlat på. Om du t.ex. har en ras med ett förflutet som får- och boskapsvallare så vet du att den bl.a. är avlad för att vara känslig för ljud och vara en mästare på snabba reaktioner, samt avlad för samarbete med människor. Om du däremot har en får- och boskapsvaktare så har du en betydligt mer hårdhudad hund som är avlad för ganska självständigt arbete, ofta utan mänsklig inblandning. Så dessa två arbetshundgrupper, som båda jobbar med nyttodjur, skiljer sig alltså åt markant.

4 Blandraser Utan att gå in på arbetsbakgrunder alltför mycket, måste jag få nämna arbetsbakgrunder och blandraser i samma andetag. Blandraser av raser med olika arbetsbakgrunder kan nämligen ge en lite splittrad hund som använder olika strategier i olika situationer. Om arbetsbakgrunderna krockar väldigt mycket så kan hunden bli lite kluven i hur den ska hantera situationer. Av den anledningen är det alltid bättre om en blandning håller sig inom samma arbetsbakgrund, eller åtminstone inte alltför olikt. En korsning mellan bordercollie och labrador som jag hade på kurs en gång hade utvecklats till en vallande apportör. Tyvärr apporterade han människors bakdelar när han vallade, och hans två olika arbetsbakgrunder var orsaken till detta väldigt besvärande beteende. Hundträning skiljer sig åt mellan raser Eftersom hundar genom alla tider avlats för specifika syften, och eftersom det är syften som skiljer sig från varandra, är det lite orättvist när en del hundtränare påstår att man kan träna alla hundar på samma sätt. Med vissa raser måste man jobba jättehårt på att bli en bra resurs, med vissa raser måste man vara försiktig med hantering som får dem att sätta sig alltför mycket på tvären, med vissa raser måste man träna uteslutande med godis, med vissa raser kan man träna mest med sig själv som belöning och med vissa raser kan man träna med leksaker som huvudsaklig belöning. Så visst måste man ta hänsyn till arbetsbakgrund och ras! Men trots dessa skillnader så finns det en gemensam nämnare hos alla raser, rakt av: Det hundlogiska lönsamhetstänkandet, som gör att hundar fortsätter göra det som de upplever är lönsamt på ett eller annat sätt. Fyra faktorer innan hundträning Dessa fyra faktorer är de jag rekommenderar vägs in för att få en helhetsbild av en hund och hur den ska hanteras och tränas: 1. Ras 2. Arbetsbakgrund 3. Samarbetskanalens storlek 4. Hundens tre motivationer och hur dessa styr just din hund.

(Eventuellt skulle man kunna lägga till att valet av uppfödare också spelar roll, eller snarare hur uppfödaren hanterat den dräktiga tiken, själva valpningen, valparna samt hur uppfödaren hanterat

5 (Eventuellt skulle man kunna lägga till att valet av uppfödare också spelar roll, eller snarare hur uppfödaren hanterat den dräktiga tiken, själva valpningen, valparna samt hur uppfödaren hanterat tiken gentemot valparna. Det här törs jag säga eftersom jag själv är uppfödare och med egna ögon sett hur mycket uppfödarmiljön påverkar en hund.) Lär dig din egen hunds arbetsbakgrund! Att känna till hundars arbetsbakgrund är alltså oerhört viktigt för att du ska veta vad du har att göra med. Att alltid först lära sig lite om rasen och därefter vad som är utmärkande för just den typen av hundar och vad de avlats till. Om man till exempel inte känner till att min egen ras schnauzer är en gårdshund, så förstår man knappast deras alarmskällande och deras intresse för litet vilt. Om man inte känner till deras bakgrund som råttjägare kanske man springer iväg och köper tamråttor som några dagar senare är ett minne blott. Man MÅSTE alltså veta vad hundrasen historiskt har hållit på med för att förstå dess beteenden och kunna ge hunden ett bra liv! I nästa del om arbetsbakgrund, som ligger som bonus i Hundskola.NU! 3.0 Högstadiet, får du en förteckning över raser indelade efter arbetsbakgrund samt med fördjupad kunskap om detta spännande område. Bl.a får du lära dig mer om arbetsbehov, aktionsradier och leksätt utifrån just din ras och dess arbetsbakgrund. Lycka till!

Relevanta dokument

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR BELÖNINGSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder Belöningar FÖR HUNDAR Vad är en belöning? För att ännu bättre förstå hur hundar tänker, ska vi gå igenom vad som kan vara belöningar för