Tekniska nämnden nr 7/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 7/2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEKN 51 TEKN 52 Mötets konstituering Initiativ om uppgörande av detaljplan (Slussenområdet) TEKN 53 Generalplaneändringar skede 5 TEKN 54 TEKN 55 TEKN 56 TEKN 57 TEKN 58 TEKN 59 TEKN 60 Nylands och Östra Nylands strukturmodeller Båtramp vid Störsvik havssimstrand Invånarinitiativ för att flytta bort motocrossbanan från kommuncentrum Övervakning av lagligheten i tjänsteinnehavarbeslut Försäljning av fast egendom Invånarinitiativ, behövliga säkerhets- och underhållsåtgärder i kommuncentrum år 2010 Övriga ärenden

2 Sida 2 Nr 7/2010 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl Närvarande medlemmar Flythström Kjell, ordförande Kaisla Heikki, viceordförande Ekström Susanne, medlem Janhunen Taina, medlem Tuomi Tuulia, medlem Nygård Jan-Peter, medlem Parviainen Kristian, medlem Uusi-Eskola Minna, medlem Kaisla Sirpa, ersättare Frånvarande medlemmar Övriga närvarande Vierinen Kari, kst:s representant Malmberg Magnus, tf. teknisk chef Kärkkäinen Markku, kommuning. Latvala Ann-Britt, kansliföreståndare Ärenden Underskrifter Kjell Flythström Ordförande Ann-Britt Latvala Protokollförare Heikki Kaisla Protokolljusterare Jan-Peter Nygård Protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Byggnadskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Ann-Britt Latvala kansliföreståndare

3 Sida 3 TEKN 51 MÖTETS KONSTITUERING besluter 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare konstaterade att mötet var lagligt sammankallat och beslutfört och valde Heikki Kaisla och Jan-Peter Nygård till protokolljusterare.

4 Sida 4 TEKN 52 INITIATIV OM UPPGÖRANDE AV DETALJPLAN (SLUSSENOMRÅDET) KST / 67 Bilaga 5 Fem markägare har via sitt ombud Fredrik Lindberg ansökt om detaljplaneringen av området öster om Störsvikvägen (det s.k. Slussenområdet) nu kunde påbörjas nu när områdets delgeneralplan vunnit laga kraft. Området är i delgeneralplanen huvudsakligen reserverat som A-område men också delvis AT-område. På området finns dessutom en mindre småbåtshamn. Planeringsområdet framgår av bifogade kartskiss. Enligt i kraft varande föravtal mellan markägarna och kommunen står markägarna för planeringskostnaderna. Innan detaljplanerna förs till kommunfullmäktige kommer de slutliga markanvändningsavtalen med markägarna att uppgöras. I dessa avtal regleras ansvaret och kostnadsfördelningen mellan parterna. De områden som markägarna nu vill detaljplanera är ett områden som enligt tidtabellen i delgeneralplanen kan påbörjas i det första planeringsskedet. Förslag: Tekn / 61 Bilaga 8 Kommunstyrelsen godkänner markägarnas initiativ och ger tekniska nämnden i uppgift att påbörja detaljplaneringen av området. Förslaget godkändes. Projektet har i förväg kungjorts offentligt i kommunens annonseringstidningar. Planen för deltagande och bedömning har uppgjorts. Lantmäteriverket har godkänt grundkartan. Förslag: (MK) Tekn / 71 Liite 4 Vi sätter planen för deltagande och bedömning till offentlig behandling. Anmärkningar och utlåtanden ber vi att få in före Beredningsmaterialet finns på adressen Anmärkningarna och utlåtandena har skickats till nämndens medlemmar i förväg.

5 Sida 5 Parterna i den justerade planen för deltagande och bedömning har beaktats vid behandlingen av utkastskedet. Planeraren har gjort ett förslag till genmälen till utlåtandena och anmärkningarna och har gjort justeringarna i planen. Förslag (MK): Tekn / 81 Bilaga 1 Nämnden godkänner den justerade planen för deltagande och bedömning till vilken planerarens genmälen bifogas som bilaga. Den kommer att vid behov justeras under arbetes lopp. Planen för deltagande och bedömning skickas med detaljplaneskissen till de delägande. Viceordförande Gustav Rehnberg var p.g.a. jäv inte närvarande då detta ärende behandlades. Planeraren kommer till mötet för att utreda planeringssituationen. Det är meningen att föra en allmän diskussion om målsättningarna för planläggningen på basen av det preliminära utkastet. I samband med uppgörandet av generalplanen uppgjordes en Naturautredning för Pikkala åns del. Den kommer att justeras i relation till den kommande detaljplanen. Kommunfullmäktige har / 70 behandlat nyttoanalysen för Störsvik-området och principerna för dess justering. Förslag (MK): 1. Man kommer att komplettera planen för deltagande och bedömning med att tillägga som bilagor - föravtalen - nyttoanalysen och principerna för dess justering (kommunfullmäktiges beslut / 70) och dessutom ett omnämnande om att man kommer att göra markanvändningsavtal med markägarna. Detta kommer att kungöras de delägande i samband med följande offentliga behandling. 2. Planeringen av lättrafikleden har inletts, leden märks i detaljplanen i enlighet med planen. Leden bode dock i mån av möjlighet vara på samma sida om Störsviksvägen. Vad gäller ärendet i övrigt, bordläggs den eftersom planerna ännu inte är klara.

6 Sida 6 Tekn / 4 Bilaga 3 Förslag(MK): Medlem Gustav Rehnberg anmälde sig vara jävig och var inte närvarande under behandlingen av detta ärende. Utkastet till planen har kompletterats och Natura-utredningen har uppdaterats. Detaljplanen för området väster om Störsviksvägen, Timalaberget, har klarlagts, markägarna har hörts. Utkastet till detaljplan för Slussen-området och den korrigerade planen för deltagande och bedömning sätts ut till offentlig behandling. Området väster om Störsviksvägen, Timalaberget detaljplaneras inte i detta skede, med hänvisning till markägarnas ståndpunkt i ärendet. Tekn / 52 Bilaga 1 Kommuningenjörens förslag (MK): Behandling: Viceordförande Rehnberg jävade sig och deltog inte i behandlingen av detta ärende. Planeraren har uppgjort genmälen till anmärkningarna och utlåtandena. Ingen respons för planen för deltagande och bedömning har inkommit. Dokumenten har uppgjorts i form av ett planeförslag. Som bilaga en ansökan om uppgörande av detaljplan på området mittemot Störsviksvägen ( ). har den / 4 behandlat ärendet gällande områdets detaljplanering och har beslutat att den inte tas med i detta skede. Det är inte ändamålsenligt att uppgöra en detaljplan för en enda tomt. 1. Planerarens genmälen godkänns och planeutkastet skickas till kommunstyrelsen som ett planeförslag för att behandlas och för att i enlighet med planen för deltagande och bedömning sättas till offentlig behandling. 2. Vägnamnskommittén ombeds avge ett förslag till gatunamn 3. Kommunstyrelsen föreslås ge som svar på ansökan om utvidgningen av detaljplaneområdet ( ) att området i detta skede inte detaljplaneras. Medlem Ekström jävade sig och deltog inte i behandlingen av detta ärende.

7 Sida 7 TEKN 53 GENERALPLANEÄNDRINGAR SKEDE 5 Tekn / 35 Bilaga 1 Till skede 5 har de 4 tillsvidare inkomna ansökningarna samlats. Med planeraren har ansökningarna analyserats och beretts. I objekt 2 har man ansökt om förflyttning av byggrätten till strandplaneområdet, där det inte finns byggrätt och som i generalplanen är ett M-2- område. Planerarens förslag till generalplaneändringar i objekten 1,3 och 4 finns i bilagan jämte motiveringar. Kommuningenjörens förslag: (MK) Hänvisande till planerarens utlåtande förkastas ansökan för objekt 2. Objekten 1, 3 och 4 sätts ut till offentlig behandling, utlåtanden inbegärs av rågrannarna, miljönämnden, Museiverket, Landskapsmuseet, områdesarkitekten och de sökande. Tekn / 53 Bilaga 2 Kommuningenjörens förslag: (MK) Planeraren har uppgjort genmälen till anmärkningarna och utlåtandena. Planerarens genmälen till anmärkningarna och utlåtandena godkänns och generalplaneändringarna skickas till kommunstyrelsen för förslagsbehandling.

8 Sida 8 TEKNLTK:142 /2010 TEKN 54 Bilaga 3 NYLANDS OCH ÖSTRA NYLANDS STRUKTURMODELLER Lösningen på Helsingfors metropolområdes områdesstruktur, som skall fungera som grund för landskapsplanen undersöks med strukturmodeller som uppgjorts av Nylands och Östra Nylands förbund. Modellerna bedöms för tillfället av kommunerna och övriga aktörer i området under en utlåtanderunda som pågår fram till slutet av augusti. Med modellerna har man undersökt den inverkan som de från varandra avvikande markanvändnings- och spårtrafiklösningarna har på samhällsstrukturen, trafiknätet och transportsätten, klimatet, ekonomin samt näringslivets verksamhetsförutsättningar. Huvudmodellerna heter Sormi- (Finger-), Silmukka- (Ögle-) och Monikeskusmalli (Multicentermodellen). Sormi och Silmukka baserar sig på nya och befintliga banor samt utnyttjandet av dessas stationsområden. Multicentermodellen riktar sig till de nuvarande tätorterna. Strukturrevideringen täcker de 28 kommuner som ingår i Helsingforsområdets arbetstrafikområde, dvs. ett område med 1,5 miljoner invånare idag. I modellerna garderar man sig för en ökning om invånare och arbetsplatser fram till år Landskapsplanens grundstruktur formas av de bästa egenskaperna i strukturmodellerna och responsen för dem samt deras konsekvensbedömning. Nylands och Östra Nylands landskapsstyrelser besluter i december om den struktur som skall utgöra grunden för landskapsplanen. Beslutet har långtgående verkningar eftersom landskapsplanen kommer att dirigera kommunernas mera detaljerade planläggning under kommande årtionden. Nylands och Östra Nylands förbund kommer att sammansmälta i början av år 2011 och då sammanställer man arbetet med landskapsplanerna som förbereds i de båda landskapen. Utkastet till landskapsplan färdigställs år 2011 och Nylands lanskapsfullmäktige fattar beslut angående planen år Strukturmodellerna och bedömningen av deras konsekvenser finns på Nylands förbunds hemsida ( Kommuningenjörens förslag: (MK) De befolknings- och arbetsplatsprognoser om 430 nya invånare och 250 nya arbetsplatser, som tagits som grund för den nya landskapsplanen, ryms en ligt en utredning över planereserven inom det nuvarande trafiknätets influ

9 Sida 9 ensområde, vilket betyder att nya trafikleder (huvudleder) inte behövs. Då man dessutom beaktar de nationella målen för områdesanvändningen, passar fingermodellen A-de nuvarande banorna som grund för den fortsatta planeringen. Därtill skall man ta hänsyn till Lännentie-utredningen över utvecklingskorridorerna. Redan i detta skede bör man på hela landskapets område fästa särskild uppmärksamhet vid bevarandet av den fria naturen, miljön, lanskapet samt de ekologiska korridorerna. Dessa naggas i kanterna och bantas ned i de förhanden varande modellerna. Det innebär även dirigering av glesbygdsbyggandet med helt nya tag. Det är inte befogat att ta Esbo-Lojo-Salo-banans reservation som grund för någon strukturmodell, hänvisande till nationella målsättningar för områdesanvändningen och till de ekonomiska realiteterna. Utvecklandet av kustbanan är en välmotiverad grund för strukturmodellen. Stadbanan till Lojo är möjlig någon gång i framtiden, men knappast under denna planeringsperiod. De i strukturmodellen presenterade befolkningsoch arbetsplatsprognoserna för denna sträcka är orealistiska eftersom riktåret för landskapsplanen är 2035 och byggandet av banan enligt Banförvaltningscentralen är aktuell först efter år 2035 och prognoserna har uppgjorts som om banan i praktiken redan skulle ha byggts. I strukturmodellerna bör man beakta vattentrafikens behov, hamnarna, skärgården och kustområdena. Landskapet befinner sig vid kusten. De förhanden varande strukturmodellerna bör bearbetas till andra stadiets strukturmodeller, vilka bör behandlas offentligt. Det finns inga förutsättningar för att på basen av dessa strukturmodeller inleda uppgörandet av det egentliga planeutkastet. Tidtabellen för planläggningen är utmanande och knappast realistisk.

10 Sida 10 TEKN 55 BÅTRAMP VID STÖRSVIK HAVSSIMSTRAND Tekn / 45 Bilaga 2 Via ett avtal mellan kommunen och Oy Pickala Port Ab angående båtrampen i Störsvik har kommunen förbundit sig att detaljplanera området och överlåta rampen till allmänt bruk. Avtalet stipulerar att kommunen skall avgränsa ett parkeringsområde som betjänar båtrampen. Allmänna regler för användandet bör fastslås. Tf. tekniska chefens förslag: (MM) diskuterar saken och ger sålunda beredningen underlag för vilka regler, som kan anses lämpliga för ändamålet. Ärendet remitteras till beredningen som på basen av diskussionen uppgör förslag till ordningsregler för området. Tekn / 55 Bilaga 4 Tf. tekniska chefens förslag: (MM) Ärendet remitterades. Enligt avtalet mellan kommunen och Oy Pickala Port Ab skall kommunen avgränsa ett område som begränsar båtrampen och trafiken till och från området. Att i fortsättningen hålla rampen låst med möjlighet att avhämta nyckel från tekniska kansliet eller båtklubben blir i praktiken svårt att få att fungera smidigt. En sådan lösning strider även mot överenskommelsen med Oy Pickala Port Ab. besluter avgränsa området med staket mot havssimstranden och låter uppsätta skyltar som förbjuder parkering, camping och nedskräpning av området. Ett lämpligt antal papperskorgar utplaceras på området. Förbud mot parkering av båttrailers på hela området som är i kommunens ägo.

11 Sida 11 TEKN 56 INVÅNARINITIATIV FÖR ATT FLYTTA BORT MOTOCROSSBANAN FRÅN KOMMUNCENTRUM Bilaga 5 Tf. Tekniska chefens förslag (MM): Kommuncentrum utvidgas mot motocrossbanan, Brännmalmens bostadsområde är förhållandevis nära. Miljönämnden har stramat åt tillståndsvillkoren för att minska bullerolägenheterna. Motocrossbanans riktning är en av utvidgningsriktningarna för kommuncentrum i framtiden, vilket betyder att motorbanan inte kan finnas där för evigt. Det är aktuellt att försöka hitta en ny plats. Nämnden ber bildningsnämnden och Motorklubb om förslag till nytt ställe för motocrossbanan.

12 Sida 12 TEKN 57 ÖVERVAKNING AV LAGLIGHETEN I TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Förslag: besluter att enligt 51 i kommunallagen inte ta upp ärenden som finns i följande protokoll: Tf. tekniska chefens beslutsprotokoll 4, Vatten- och avloppsvattenanslutningsansökan, YIT Pickala Chalets 1, , Vatten- och avloppsvattenanslutningsansökan, Parisaari Tuija javeikko, , Vatten-, avlopp- och dagvattenanslutningsansökan, Haapalahti Mikko, , Vatten-, avlopp- och dagvattenanslutningsansökan von Plato Hanna ja Juha, , Vatten-, avlopp- och dagvattenanslutningsansökan, Hanén Bonne, , Vatten-, avlopp- och dagvattenanslutningsansökan, Kela Oili, , Vatten-, avlopp- och dagvattenanslutningsansökan, Nikander Tero, , Vatten-, avlopp- och dagvattenanslutningsansökan, Bouchet Guillaume ja Vilhelmina, , Vatten- och avloppsvattenanslutningsansökan, Koljonen Tomi, , Vatten-, avlopp- och dagvattenanslutningsansökan, Vuori Ali-Tuomas, , Vatten-, avlopp- och dagvattenanslutningsansökan, Hämäläinen Timo ja Lammi Erja,

13 Sida 13 TEKNLTK:150 /2010 TEKN 58 FÖRSÄLJNING AV FAST EGENDOM Bilaga 6 Tf. tekniska chefens förslag: (MM) Behandling: har fått till uppgift att uppgöra listor över den fasta egendom som kommunen besitter, och som eventuellt kunde realiseras. I årets budget har man utgått från att kommunen säljer 15 egnahemstomter samt bostäder som kommunen har i sin ägo. Vid budgetberedningen utgick man att kommunen kunde sälja 5-6 bostäder av de 22 som kommunen äger i olika fastighetsbolag. Detta förutsätter att bostaden blir ledig eller att hyresgästerna är intresserade av köp av sin hyreslägenhet. För tillfället har en bostad utlysts till försäljning i Bostads Oy Spartallen Ab, C 13. En lista över kommunens samtliga utrymmen bifogas. föreslår för kommunstyrelsen att hälften av de bostäder som kommunen äger kunde realiseras. Uthyrningen är inte lönsam, och de hör inte till kommunens kärnverksamhet att äga och hyra ut bostäder. Utöver bostäderna, kunde kommunen sälja Åvalla fastigheten som är den enda fastighet som kommunen i nuläge inte behöver. Daghem, skolor och övriga utrymmen som kommunen äger och bedriver verksamhet i föreslås förbli i kommunens ägo. Angående tomter, föreslås att kommunen säljer allt som den kommuntekniska situationen tillåter. Den råmark som kommunen äger säljes inte innan den är planerad. Medlem Ekström föreslog, att Åvalla inte säljs. Då förslaget inte fick understöd konstaterade ordföranden att det hade förfallit.

14 Sida 14 TEKNLTK:151 /2010 TEKN 59 Bilaga 7 INVÅNARINITIATIV, BEHÖVLIGA SÄKERHETS- OCH UNDERHÅLLSÅTGÄRDER I SJUNDEÅ KOMMUNCENTRUM ÅR 2010 boendeförening har per e-post skickat en skrivelse, där man ber kommunen förverkliga följande av invånarna framförda säkerhets- och underhållsåtgärder år 2010 Skrivelsen finns som bilaga. 1. Ramper för att göra det möjligt för rullstolsanvändare att röra sig obehindrat i kommuncentrum, bl.a. på skyddsvägen mellan S-Market och VB-Center och på trottoaren framför apoteket. 2. Installering av trafikhinder för att sänka hastigheten på Sparbanksvägen, grundförbättrande av Sparbanksvägen och förverkligandet av en lättrafikled. 3. Installering av gatubelysning på Simolavägens nya del. 4. Installering av trafikmärken och trafikhinder mm på Stationsvägens och Bollstadsvägens bostadsområde för att förhindra genomfart och farlig trafikering på ifrågavarande bostadsområde. Rensning av diket vid Stationsvägen Rensande av dike eller annan lämplig dikeslösning vid fastigheten Vargsvängen Fällning av farliga murkna träd på fastigheten Bollstadsvägen 13 invid bäcken. 7. Anslutning av fastigheten Bollstadsvägen 13 till det kommunala avloppsnätet. 8. Slutföra iståndsättandet av Bollstadsvägens park Tf. Tekniska chefens förslag (MM): Behandling: diskuterar ärendet. Förslaget till beslut ges vid mötet. Nämnden diskuterade initiativet punkt för punkt och konstaterade följande: Punkt 1, upptar en sak som konstaterades vara av största vikt och möjlig att inom ramen för årets budget att få utförd. Punkt 2, ärendet bör hänskjutas till budgetarbete. Finns inte i nuvarande investeringsprogram. Punkt 3, när nämnden senare i år prioriterar gatubelysningsobjekt, är Simolavägen en av många andra som ställes mot varandra. Punkt 4, nämnden noterar önskemålen.

15 Sida 15 Punkt 5, en budget fråga. Ärendet bör åtgärdas inom ett större sammanhang. Behov av rensning existerar även i detta närområde vid andra fastigheter Punkt 6, detta ärende tillfaller miljönämnden som besluter i dylika frågor. Punkt 7, bör undersökas och eventuell uppmaning skickas till ägaren. Punkt 8, projektet fordrar budget beredning Ärende nr 1. ramper för att göra det möjligt för rullstolsanvändare att röra sig obehindrat i kommuncentrum, bl.a. på skyddsvägen mellan S-Market och Varucca och på trottoaren framför apoteket försöker man verkställa ännu i år. Övriga underhållsarbeten i kommuncentrum görs inom budgetens ramar. Boendeföreningens mötesprotokoll bör i fortsättningen bifogas när man gör kommunala initiativ till nämnden.

16 Sida 16 TEKN 60 ÖVRIGA ÄRENDEN Nämnden diskuterar aktuella ärenden. Medlem Susanne Ekström tog upp det av kommunfullmäktige godkända åtgärdsprogrammet och de förändringar i arbetsrutinerna det medför. Ekström undrade bl.a. hur personalen mottagit förändringarna, och om personalresurserna inom tekniska avdelningen är tillräckliga. Tekniska chefen konstaterade att personalen är medveten om förändringarna, och att personalen ställer sig mycket skeptisk till den pol som framledes handhar arbetet med föredragningslistor m.m. Personalen inom avdelningen tror att de personresurser som föreslagits till ovannämnda team är otillräckliga. I detta team skulle deltidspensionär Bodil Siro från byggnadsinspektionen ingå. Hon skulle i praktiken ansvara för miljö- och tekniska nämndens föredragningslistor och protokoll m.m. från Vidare meddelades att Marlene Rehnman som tillfälligt arbetat ett antal veckotimmar extra, för att kompensera Bodil Siros deltidspension, återgår till normalt antal veckotimmar fr.o.m. den , eller 20 h/vecka. Detta betyder att byggnadsinspektionen är i stort behov av tilläggsresurser på kanslisidan. En sådan resurs skulle också avbelasta tekniska kanslifuntionerna som helhet. Med beaktande av den uppkomna situationen, kan man med sorg konstatera att personalen inom tekniska för tillfället mår dåligt, och risken att kommunen tack vare sparprogrammet förlorar erfaren personal är överhängande. är orolig för den uppkomna situationen och vill med denna paragraf fästa kommunstyrelsens uppmärksamhet på den samma.

17 Sida 17 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, eftersom de endast gäller beredning eller grundar sig på verkställighet. Paragrafer 51, 52, 53, 54, 56, 57, 58, 59, 60 Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: 55 Enligt 5 1 mom. förvaltningsprocesslagen / annan lagstiftning kan besvär anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress och postadress. Paragrafer: 55 Krogarsvägen eller e-post tekninen@siuntio.fi Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

18 Sida 18 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid dagar Paragrafer: Besvärstid dagar Besvärsskrift Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt (FPL 21 ). Inlämnande av besvärshandlingarna Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Tilläggsuppgifter Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.