STUDIEPROGRAM FÖR SOCIALPOLITIK

Transkript

1 STUDIEPROGRAM FÖR SOCIALPOLITIK Vad är socialpolitik? är en samhällsvetenskap som studerar frågor och problem i anslutning till välfärd och social trygghet. en är också en verksamhet som bl.a. syftar till att garantera människor en grundläggande välfärdsnivå och ett lagstadgat skydd mot olika sociala risker, såsom sjukdom eller arbetslöshet. Som universitetsämne vill socialpolitiken öka förståelsen av hur det sociala trygghetssystemet, såsom pensions-, sjukförsäkrings- och socialservicesystemet, är uppbyggt och hur det fungerar i en föränderlig värld. Därtill presenteras olika förklaringsperspektiv som ökar förståelsen av vad det är som påverkar socialpolitikens utveckling, såsom arbetsmarknads- och befolkningsstrukturella förändringar, politiska förändringar, globalisering och en tilltagande individualisering. Inom ämnet behandlas grundbegrepp såsom sociala rättigheter, social rättvisa, sociala behov, jämlikhet, fattigdom och sociala problem av olika slag. Av stor vikt är frågan om hur den samhälleliga utvecklingen påverkar förutsättningarna för socialpolitiken och hur de politiska och ekonomiska strukturerna i samhället påverkar uppkomsten av sociala problem och sociala behov. Vilka möjligheter har den institutionaliserade socialpolitiken (välfärdsstaten) att förebygga och lösa de sociala problem som uppstår i samband med att samhället förändras? Vilken roll spelar privata och frivilliga aktörer i välfärdsförsörjningen? Vilka värderingar styr synen på frågor som t.ex. vem som ska göra vad, vem som ska få vad under vilka förutsättningar? Vilka är effekterna av såväl samhällsförändringen som de socialpolitiska åtgärder som vidtas? Vilka är de risker som moderniseringen för med sig och vilka möjligheter har socialpolitiken att bemöta dessa? Vid sidan av att förstå den finländska socialpolitiska modellens utformning och funktion, är det också viktigt att förstå hur socialpolitisk verksamhet tar sig olika uttryck i olika delar av världen och att man i samband med detta förstår samspelet mellan olika aktörer, såsom staten, kommunerna, marknaden, tredje sektorn och närsamfundet. Hur är studierna uppbyggda? Studierna i socialpolitik syftar till att förmedla kunskaper om socialpolitikens uppkomst, utveckling, funktionssätt och utfall. Insikter i frågor som berör socialpolitikens ekonomiska, sociala, politiska och kulturella förutsättningar blir härvidlag centrala i studierna. Detta kommer till uttryck i de olika förståelseansatser som behandlas i studierna. Vi lägger även stor vikt vid forskning samt att våra studeranden ska lära sig att självständigt kunna utvärdera och kritiskt granska effekterna av såväl samhällsförändringen och den socialpolitiska verksamheten, t.ex. genom att granska frågor som berör arbetsmarknaden, det socialpolitiska beslutsfattandet, inkomstfördelningen, fattigdomen, välfärdsfördelningen och jämlikheten i samhället. Vi ser även att socialpolitiken, vid sidan av sin granskande roll, även har en viktig roll i sökandet efter lösningar på sociala problem. Dessa aspekter kommer i studierna till uttryck i kurshelheter som syftar till att öka de studerandes beredskap för forskning och kritisk reflektion. 49

2 Det nordiska och internationella inslaget utgör en stor roll i studieupplägget, bl.a. genom att vissa kurshelheter är inriktade på att öka de studerandes kännedom om socialpolitiken i andra länder, men även genom att de ges goda möjligheter till utlandsstudier. Studierna i socialpolitik är uppdelade i tre block; grundstudier, ämnesstudier, och fördjupade studier. De två förstnämnda läses inom ramen för en politices kandidatexamen (180 sp), medan de fördjupade studierna hör till politices magisterexamen (120 sp). Förutom studier i socialpolitik ska den studerande även läsa ett eller flera biämnen, allmänna studier och språk samt övrigt fritt valbara studier (se närmare studieplanen). Här nedan presenteras de kurser som erbjuds inom ramen för ämnet socialpolitik samt en rekommenderad studiegång. GRUNDSTUDIER Introduktion till socialpolitik Samhällsförändring socialpolitik i teori och praktik ÄMNESSTUDIER Socialpolitiska fördelningsprocesser Socialpolitiska modeller i förändring Forskningsmetodik Praktik eller valbar specialkurs Kandidatavhandling (inkluderar seminarier) FÖRDJUPADE STUDIER Fördjupad forskningsmetodik Teoretiska perspektiv på socialpolitiken Valbar specialkurs i socialpolitik Magisterseminarier Magisteravhandling VALBARA SPECIALKURSER Familjepolitik ens värdegrunder Social service Jämställdhetsperspektiv i socialpolitiken Lokalt utvecklingsarbete och globalisering Samhället och de äldre Det mångkulturella samhället Arbetsmarknadslära Fattigdom och fattigdomspolitik Finlandssvenskarna som forskningsobjekt Hälsopolitik/Hälsokunskap Kriminalpolitik Praktik Övriga valbara studier 30 sp 40 sp 40 sp 40 sp 50

3 REKOMMENDERAD STUDIEGÅNG (SOCIALPOLITIK) Denna studiegång ska ses som en riktlinje för studierna och utgör ingen bindande plan för de studerande. Det kan förekomma avvikelser från rekommendationen, exempelvis så att man läser flera studiepoäng för ett visst år än vad nedanstående plan anger. A. KANDIDATEXAMEN, 180 sp År 1 År 2 År 3 Grundstudier i socialpolitik (30 sp) Introduktion till socialpolitik () Samhällsförändring och socialpolitik () i teori och praktik () Ämnesstudier i socialpolitik (40 sp) Socialpolitiska fördelningsprocesser () Socialpolitiska modeller i förändring () Forskningsmetodik () Valbar specialkurs eller praktik () Kandidatavhandling i socialpolitik () Allmänna studier, 35 sp 20 sp 15 sp Biämnesstudier, sp 40 sp Övrigt fritt valbara studier, 5-15 sp 5 sp TOTALT 60 sp 60 sp 60 sp B. MAGISTEREXAMEN, 120 sp År 4 År 5 Fördjupade studier i socialpolitik (40 sp) Fördjupad forskningsmetodik, allmän (5 sp) 5 sp Fördjupad forskningsmetodik, special (5 sp) Teoretiska perspektiv på socialpolitik () Valbar specialkurs, Magisterseminarier, Magisteravhandling, 40 sp 5 sp 40 sp Biämnesstudier och övriga studier, 40 sp 35 sp 5 sp TOTALT 60 sp 60 sp 51

4 GRUNDSTUDIER Målet med grundstudierna är att ge grundläggande insikter om socialpolitiken som vetenskap och samhällelig verksamhetsform. Den studerande ska efter avklarade grundstudier förstå och förmå använda socialpolitiska grundbegrepp. De ska därtill känna till de viktigaste sociala problemställningarna och forskningsinriktningarna samt självständigt kunna producera enklare vetenskapliga texter med socialpolitiskt innehåll INTRODUKTION TILL SOCIALPOLITIK Syftet med kurser är att presentera socialpolitiken som vetenskap och verksamhet. Efter avklarad kurs bör den studerande vara förtrogen med socialpolitikens grundbegrepp samt förstå de faktorer som påverkar socialpolitikens utveckling. Därtill bör den studerande ha grundläggande insikter i det socialpolitiska systemets uppbyggnad och funktionssätt. 1. Raunio, K. Sosiaalipolitiikan lähtökohdat. Helsinki: Gaudeamus. 1995, kap. 1-3, 7, (161 s.) 2. Karisto, A. Takala, P. & Haapola, I. Finland i förvandling. Levnadsstandardens, livsföringens och socialpolitikens utveckling i Finland. Borgå: WSOY. 1998, del III (ss ). (160 s.) 3. Niemelä, H. & Salminen, K. Suomalainen sosiaaliturva. Helsinki: Kela/ETK/STM/Tela (59 s.) Föreläsningar 24h, grupparbete samt litteraturstudier. Godkänd skriftlig tentamen, godkänt grupparbete. Nygård SAMHÄLLSFÖRÄNDRING OCH SOCIALPOLITIK 52 Att klargöra socialpolitikens mångfald samt de faktorer som styr dess utformning. Att presentera olika värderingar, aktörer och samhällsfaktorer som påverkar socialpolitiken samt presentera de viktigaste teoretiska perspektiven forskningsområdena inom socialpolitiken.

5 1. Powell, M. & Hewitt, M. Welfare State and Welfare Change. London: Open University Press Kap. 1, 5-9. (130 s.) 2. Meeuvisse, A. & Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala problem. Järfälla: Natur & Kultur Kap. 1, 4-7, (ca. 180 s.) 3. Karisto, A. Takala, P. & Haapola, I. Finland i förvandling. Levnadsstandardens, livsföringens och socialpolitikens utveckling i Finland. Borgå: WSOY. 1998, del I och II (ss ). (209 s.) 4. Johansson, H. ens klassiker. Introduktion till socialpolitiska teoretiker och nyckelbegrepp. Stockholm: Liber (176 s.) Föreläsningar 24 h, föreläsningsdagbok och litteraturstudier. Godkänd litteraturtentamen, godkänd föreläsningsdagbok. Nygård SOCIALPOLITIK I TEORI OCH PRAKTIK (5 sp + 5 sp) De studerande får kännedom om samhällsrelevanta socialpolitiska frågor och vad som står bakom dessa, samt erhåller grundläggande färdigheter i utformningen av vetenskapligt arbete Del 1) Konkreta socialpolitiska frågor 5 sp Litteraturstudier på temat socialpolitikens ekonomiska bas Jäntti, M., Saari, J. & Vartiainen, J. (2006). Growth and Equity in Finland. Discussion Paper No. 2006/06 UNU- WIDER, Helsingfors. Helne, T. et al. (2003). Sosiaalinen politiikka. WSOY, Helsingfors. Saarela, J. (2004). De förmögna finlandssvenskarna? Janus, 12(1), eller litteratur på annat temaområde i samråd med kursansvarig. 53

6 Tidpunkt: Skriftlig tentamen Kan avläggas fr.o.m. december det första läsåret Saarela Del 2) Forskningsövning Förkunskaper: 5 sp Övningar och föreläsningar i vetenskapligt skrivande och litteratursökning. Författande av en kort vetenskaplig uppsats, enskilt eller i grupp. Godkänd del 1 i denna kurs Forskningsövning Saarela ÄMNESSTUDIER Målet med ämnesstudierna är att ge insikter om socialpolitikens olika betydelser och verksamhetsformer på lokal, nationell och internationell nivå. Efter avklarade ämnesstudier besitter den studerande ingående kunskaper om socialpolitikens funktionsprinciper och tillvägagångssätt på olika nivåer samt är väl förtrogen såväl med socialpolitikens metodologiska utgångspunkter som med olika metodiska problem och ansatser samt har förmåga att självständigt planera, rapportera och utvärdera egen forskning SOCIALPOLITISKA FÖRDELNINGSPROCESSER Att ge grundläggande insikter i sociala trygghetssystem och deras utfall. Den socialpolitiska omfördelningens struktur, målsättningar och konsekvenser, samt hur man mäter inkomstskillnader. Enligt kursansvarigs anvisningar. Föreläsningar och övningar 24 h. Förkunskaper: 54 Övningsarbeten, aktivt deltagande i seminarier, samt på fördjupad nivå ytterligare en uppsats. Grundstudier i socialpolitik.

7 Anmärkning: Kan även läsas som valbar specialkurs inom ramen för fördjupade studier i socialpolitik. Saarela SOCIALPOLITISKA MODELLER I FÖRÄNDRING Förkunskaper: Att göra den studerande förtrogen med den komparativa välfärdsforskningens mål och metoder, de mest centrala teorierna och resultaten samt de problem som är förenade med dessa. Den studerande känner därutöver till de egenskaper, särdrag och utvecklingsdrag som kännetecknar de nordiska och de europeiska ländernas välfärdspolitiska system samt de faktorer som påverkar deras utformning. 1. Esping-Andersen, G. The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity press. 1990, s Taylor-Gooby, P. (ed.) Welfare states under pressure. London: Sage (188 s.) 3. Kautto, M. et al. (eds.) Nordic Welfare States in the European Context. London: Routledge. 2001, kap. 1-2, 6, (tot. 165 s.) Föreläsningar, grupparbete, litteraturstudier Godkänd skriftlig tentamen, godkänt grupparbete Nygård Grundstudier i socialpolitik FORSKNINGSMETODIK Förkunskaper: Metodikkursen inom allmänna studier samt grundstudier. Studerande skall lära sig kvantitativa och kvalitativa datainsamlings- och analysmetoder. 1. Eskola, J. & Suoranta, J. Johdatus laadulliseen tutkimukseen. 1998, 268 s. eller Hirsjärvi, S. & Hurme, H. Tutkimushaastattelu. Teemahaastattelun teoria ja käytäntö. 2001, 213 s. 2. Holme, L. & Solvang, B. Forskningsmetodik. 1997, 328 s. 55

8 (andra upplagan) Föreläsningar och övningar, 24 h. - Tentamen - Kvalitativt övningsarbete - Kvantitativt övningsarbete Saarela, Nyman-Kurkiala KANDIDATSEMINARIER OCH KANDIDATAVHANDLING Den studerande är förtrogen med vetenskaplig forskning inom det sociala området samt kan självständigt producera och evaluera forskning sitt eget ämnesområde. Riktlinjer för socialvetenskaplig rapportering, författande av kandidatavhandling samt opponering, deltagande i kandidatseminarier. 1. Raunio, K. Positivismi ja ihmistiede. Sosiaalitutkimuksen perustat ja käytännöt. 1999, 410 s. 2. Nyberg, Rainer. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. 4 omarbetade upplagan. Lund: Studentlitteratur Introducerande föreläsningar, seminarier Aktivt deltagande i seminarier samt godkänd kandidatavhandling (ca 30 s.). Litteraturen fungerar som stöd för det skriftliga arbetet. Förkunskaper: Nygård, Jakobsson, Sasarela. Avklarade grundstudier och helst även genomförda ämnesstudier i socialpolitik. FÖRDJUPADE STUDIER Avsikten med de fördjupade studierna är att ge djupgående insikter i socialpolitikens olika problemställningar utgående från olika teoretiska infallsvinklar. Studierna syftar även till att ge den studerande fördjupade metodologiska insikter samt metodiska färdigheter. Inom ramen för de fördjupade studierna väljs två alternativa specialkurser. 56

9 FÖRDJUPAD FORSKNINGSMETODIK Uppläggning: Att ge fördjupade insikter i forskningsmetodik. Olika forskningsmetoders teoretiska utgångspunkter och tillämpningar. Kursen består av en allmän del som är obligatorisk för alla samt en tillämpad del där studerandena delas in i en kvantitativ grupp respektive en kvalitativ grupp beroende på intresse och avhandlingsinriktning. I del 2 skall de studerande få hjälp med analysen av sina egna datamaterial. Den är sålunda avsedd att avläggas så sent som möjligt i studierna, eller ungefär när pro graduns "teoridel" är skriven och materialet insamlat Del 1: Allmän del Föreläsningar (Fjalar Finnäs) i kvantitativa metoder 16 h, seminarier och metodikuppsats. Denna är gemensam med statskunskapen och är obligatorisk för alla Del 2: Tillämpad kvantitativ metodik Den kvantitativa gruppen undervisas av Jan Saarela, och lämpar sig för dem som använder sig av siffermaterial, dvs. register, enkät eller motsvarande data Del 2: Tillämpad kvalitativ metodik Den kvalitativa gruppen undervisas av Pia Nyman-Kurkiala och lämpar sig för dem som arbetar med textmassor (eller bilder), dvs. dokument, icke-strukturerade intervjuer osv. Anmärkning: Del 2 börjar i samband med ett samlingstillfälle (i anslutning till att magisterseminarierna startar) onsdag 20 september kl. 14. Den kvantitativa gruppen samlas därefter, enligt överenskommelse, på måndagar kl i datasal, föreläsningssal eller seminarierummet (enligt behov). Studerande för vilka kursens omfattning inte motsvarar upplagt studieprogram ombedes kontakta kursansvarig för eventuella specialarrangemang. Enligt överenskommelse med kursansvariga. 57

10 Skriftligt övningsarbete. Finnäs, Saarela, Nyman-Kurkiala. TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ SOCIALPOLITIKEN (6 sp + 4 sp) Att förstå och kunna värdera de olika teorier, principer och värden som ligger till grund för socialpolitiken. Kursen introducerar olika filosofiska ansatser som är viktiga för samhällsvetenskaperna. De teoretiska debatterna inom samhällsvetenskaperna generellt, diskuteras och jämförs med de debatter som förs inom socialpolitiken. Kursen tar också upp socialpolitikens ekonomiska och politiska dimensioner Del 1) Allmän del, 6 sp 1. Fitzpatrick, T. New Theories of Welfare s. 2. Drake, R. F. The Principles of Social Policy. 2001, 159 s. 3. Nurminen, E. (toim.) Sosiaalipolitiikan lukemisto.2000, 346 s 4. Engdal, O. & Larsson, B., Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp och teorier s. 5. Pierson, P., The New Politics of the Welfare State. World Politics, 1996, 37 s. 6. Blank, R. M, Can Equity and Efficiency Complement Each Other? Labour Economics, 9, , 18 s Del 2) Fördjupade studier i ett valbart teoretiskt perspektiv, 4 sp Området väljs i samråd med kursansvarig. De studerande uppmanas välja ett område eller ett perspektiv som kan stöda avhandlingsarbetet. Litteraturförslag fås från kansliet. Del 1) Föreläsningar, övningsarbeten Del 2) Litteraturstudier/ uppsats Skriftlig tentamen eller uppsats Jakobsson MAGISTERSEMINARIER 58

11 Att på basen av ett mångsidigt och vetenskapligt källmaterial självständigt kunna utföra teoretiskt forskningsarbete med anknytning till socialpolitik samt att kritiskt analysera tidigare forskningsansatser. Avfattande av magisterseminarieuppsats (ca 30 s.) och presentation av densamma jämte uppgörande och presentation av forskningsplan för magisteravhandling (5-10 s.). Bägge alster diskuteras i grupp under läsårets gång enligt separat lista. Varje deltagare opponerar både en forskningsplan och en uppsats. 1. Raunio, K. Positivismi ja ihmistiede. Sosiaalitutkimuksen perustat ja käytännöt. 1999, 410 s. 2. Nyberg, Rainer. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. 4 omarbetade upplagan. Lund: Studentlitteratur Seminarier under ett läsår. Godkänd seminarieuppsats och forskningsplan för magisteravhandling samt två opponeringar, aktivt deltagande i seminarier. Saarela, Jakobsson, Nygård MAGISTERAVHANDLING (AVHANDLING PRO GRADU) 40 sp Författandet av en avhandling som faller inom ramen för socialpolitik och som baserar sig på socialpolitiska teorier, enligt överenskommelse med handledare. Godkänd avhandling samt godkänt skrivprov. Skrivprov avläggs efter att magisteravhandlingen inlämnats. Jakobsson VALBARA SPECIALKURSER Ett antal specialkurser ordnas under innevarande läsår endera som fristående kurser eller inom ramen för samarbete med FC (se närmare institutionens/ämnets anslagstavla och hemsida). Förutom detta kan man även avlägga kurserna som rena läs-/litteraturkurser i samråd med kursansvarig. Specialkurserna kan läsas både på ämnesnivå och på fördjupad nivå i samråd med kursansvarig. Som erforderliga förkunskaper räknas i allmänhet att man avklarat minst grundstudierna i socialpolitik, även om undantag kan förekomma. 59

12 FAMILJEPOLITIK Förkunskaper: Syftet med denna kurs är att ge insikter i familjens roll och funktioner i det föränderliga samhället och speciellt familjepolitikens betydelse för familjens och barnets välfärd. Kursinnehållet tar upp sådana frågor som familjens föränderlighet, förhållandet mellan familj och stat, familjepolitikens mål och instrument, olika familjepolitiska system i världen samt de utfall (t.ex. välfärd och minskad barnfattigdom) som familjepolitiken leder till. 1. Hiilamo, H. The rise and Fall of Nordic Family Policy? Historical Development and Changes During the 1990s in Sweden and Finland. Helsinki: Stakes. 2002, 350 s. jämte Social- och hälsovårdsministeriet (2006) Familjepolitiken i Finland. Broschyrer 2006: Jallinoja, R. Perheen aika. Helsinki: Otava. 2000, 239 s. 3. UNICEF (2005) Child Poverty in Rich Nations Innocenti Report Card, No. 6. Föreläsningar 24 h, grupparbete, litteraturstudier. Skriftlig tentamen, godkänt grupparbete Nygård Grundstudier i socialpolitik SOCIALPOLITIKENS VÄRDEGRUNDER 60 Målsättningarna med kursen är: a) att diskutera den betydelse som ideologier och värden har i socialpolitisk teori och forskning, b) att presentera olika ideologiska uppfattningar om socialpolitikens roll i samhället, c) att diskutera ideologiernas koppling till socialpolitisk verksamhet, samt d) att studera hur ideologier och värden kommit till uttryck i praktisk socialpolitik i Finland och i andra västländer. Efter avklarad kurs bör den studerande kunna definiera och urskilja olika ideologiska perspektiv på socialpolitiken, förstå hur dessa är relaterade till den socialpolitiska

13 beslutsfattandeprocessen samt kunna genomföra enklare analyser av ideologiernas betydelse i praktisk socialpolitik. Förkunskaper: Det mångtydiga begreppet ideologi Ideologier, idéer och värden i socialpolitisk teori och forskning Olika ideologiska perspektiv och deras förhållningssätt till socialpolitiken Ideologier och värden i det socialpolitiska beslutsfattandet institutioner, idéer och aktörer Ideologins betydelse i socialpolitiska debatter och reformer aktuella exempel 1. Taylor, G. Ideology and Welfare. New York: Palgrave, Macmillan (161 s.) 2. Nygård, M. Välfärdsstaten, partierna och marknaden. Den välfärdsideologiska förändringen inom fyra finländska partier under 1990-talet. Åbo: Åbo Akademis förlag (Kap. 1, 2, 3 och 5 och 6, totalt 159 s.) 3. Forma, P. Interests, institutions and the welfare state. Studies on public opinion towards the welfare state. Stakes Research Report 102. Helsinki (Kap. I, II och VII, totalt 56 s.) 4. Thurén, T. Ideologi och politik. Den svåra konsten att ta ställning. Stockholm: Liber (224 s.) 5. Kroll, C. Välfärdspolitikens offentliga ansikte i Finland och Sverige. Gemensamma förändringar och bestående nationella särdrag i den offentliga diskussionen under och 1990-talen. SSKH Skrifter 19. Helsingfors: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet (Kap. 1-4, 6-10, totalt 66 s.) Föreläsningar 20 h, litteraturstudier. Skriftlig tentamen. Nygård Grundstudier i socialpolitik. SOCIAL SERVICE Uppläggning: Föreläsningar, övningar. Kursen i lokal socialpolitik syftar till att dels ge insikter om vad lokal socialpolitik är och dels ge en grund för kritiska reflektioner kring frågor som rör lokal socialpolitik. 61

14 Centrala frågeställningar är: Hur skapas den lokala socialpolitiken? Hur produceras och finansieras de lokala välfärdstjänsterna? Vilka metoder för förnyelse finns idag? Vilka metoder krävs i framtiden? På vilka sätt kan man utvärdera förändringsarbetet? Utmaningar? Tentamen (del 1) och uppsats (del 2) Del 1) Kommunal social service 5 sp 1. Kröger, T. Hyvinvointikunnan aika: Kunta hyvinvointivaltion sosiaalipalvelujen rakentajana Sipilä, J. Sosiaalipalvelujen Suomi Material enligt anvisning vid kursstart. Stolpe-Kaustinen Del 2) Lokal social service Förkunskaper: 5 sp Litteratur väljs enligt överenskommelse med kursansvarig. Grundstudier i socialpolitik Stolpe-Kaustinen JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV I SOCIALPOLITIKEN Målgrupp: Uppläggning: (5 sp + 5 sp) Att beakta jämställdhetsperspektivet inom socialpolitiken, d.v.s. villkoren mellan kvinnor och män inom de socialpolitiska frågorna, åtgärderna och besluten. Kursen förutsätter att alla deltagare har en fungerande Internetförbindelse Föreläsningar, övningar, virtuella studier Del 1: Omfattar allmän kunskap om jämställdhet och examineras i form av tentamen Del 2: Kursdeltagare väljer ett specialområde inom jämställdhet och författar en vetenskaplig uppsats som bedöms men också 62

15 presenteras på en virtuell konferens inom kursen och diskuteras med övriga kursdeltagare. Litteratur väljs enligt överenskommelse med kursansvarig. Stolpe-Kaustinen LOKALT UTVECKLINGSARBETE (5 sp + 5 sp) Kursens mål är att de studerande får kännedom om vad som avses med ett lokalsamhälle. Vilka är de krafter som verkar i lokalsamhället? Vilken betydelse har lokalsamhället och dess verksamhet för socialpolitiken och människors livssituation? Hur kan vi själva agera som opinionsbildare eller påverkare? Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingsarbete, människors egna initiativ och projekt samt hur dessa handlingar kan förnya och förändra den lokala socialpolitiken Del 1) Lokal samfundsutveckling 5 sp 1. Crow, G. & Allan, G., Community Life. An Introduction to Local Social Relations. 1994, 229 s. 2. Matthies; Järvelä & Ward (eds.) From Social Exclusion to Participation. 2000, ss ; 81-95; ; Nurminen, E. (toim) (2000) Sosiaalipolitiikan uudet avaukset (valda delar) 4. Percy-Smith (ed.) Policy Responses to Social Exclusion, Towards Inclusion. 2000, ss. 1-22; och Ward, N. & Lowe, P. Insecurities in contemporary country life: rural communities and social change. Ingår i Vail, Wheelock, & Hill, (ed.) Insecure times. Living with insecurity in contemporary society ss Stolpe-Kaustinen, S. Lokalt utvecklingsarbete i praktiken en introduktion. Kompendium (Kan laddas ner av kursdeltagare). Arbetsformer, del 1: Föreläsningar 16 h. Examination, del 1: Skriftlig tentamen 63

16 Anordnas inte Del 2) Utvecklingsarbete i lokalsamhället Referenslitteratur: Arbetsformer, del 2: 5 sp 1. Carlström, I. & Hagman, L-P. Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. 1995, 246 s. 2. Eräsaari, R., m.fl. (toim.) Arviointi ja asiantuntijuus. 1999, 196 s. 3. Johansson, S., m.fl. Projekt som förändringsstrategi: analys av utvecklingsprojekt inom socialtjänsten. 2000, 168 s. 4. Larsson, O. Handbok i projektarbete. 1997, 100 s. 5. Robson, C. Käytännön arvioinnin perusteet. 2001, 222 s. 6. Ronnby, A. Den lokala kraften. 1995, 284 s. 7. Sahlin, I. (red.) Projektets paradoxer. 1996, 264 s. 8. Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. Varför vetenskap? 1999, 150 s. Alternativt Johansson-Lindfors, M-B. Att utveckla kunskap. Metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. 1993, 197 s. eller Alasuutari, P. Erinomaista rakas Watson. 1996, 131 s. Närstudier och virtuella studier (Blackboard) Huvudämnesstuderande: Huvudämnesstuderande i socialpolitik bekantar sig med någon verksamhet som kan hänföras till området för lokalt utvecklingsarbete. Därefter författas en uppsats/forskningsövning som baseras på material såväl från fältet som på litteratur. Obligatoriska seminarier 8 h. Biämnesstuderande: Uppsats. Ej obligatoriska seminarier. Examinator: Godkänd uppsats Stolpe-Kaustinen SOCIALPOLITIK OCH GLOBALISERING Omfattning Mål 64 Med hjälp av samhällsvetenskapliga teorier studeras globaliseringen, som i sig är ett omtvistat begrepp, och dess inverkan på socialpolitik och välfärd. Under kursen diskuteras också mera specifika frågeställningar som berör globala hierarkier, migration, utanförskap och fattigdom.

17 Litteratur Examination UNDP: Human Development Report (2004 eller 2003). New York. Deacon, B (1997) Global Social Policy. London: Sage. Mishra, R (1999) Globalization and the Welfare State. Cheltenham: Edward Elgar. Rönnberg, Leif & Simpura, Jussi (toim.) (2003) Sosiaalipolitiikan globaalit ulottuvuudet. Helsinki: Suomen ICSW-toimikunta ja Sosiaali- ja terveysturvan keskusliitto. Thörn, H (2002) Globaliseringens dimensioner: nationalstat, välfärdsssamhälle, demokrati och social rörelser. Stockholm: Atlas. Litteraturtent eller skriftligt arbete i överenskommelse med kursansvarig Stolpe-Kaustinen SAMHÄLLET OCH DE ÄLDRE Kursen behandlar åldrandet ur olika perspektiv. Den behandlar den demografiska utvecklingen och dess följder för samhället, myterna kring åldrandet och olika synvinklar om vad som menas med positivt åldrande. Därtill diskuteras de äldres livskvalitet i hemmet och på servicehus, åldrandet ur ett finlandssvenskt perspektiv och hur det sociala kapitalet påverkar individens hälsa. Socialgerontologiska teorier Demografiska utvecklingen Äldrepolitik, struktur Välfärdsmodeller Äldrepolitik i ett jämförande perspektiv Serviceformer Framtidsperspektiv 1. Andersson, L. Socialgerontologi. Lund: Studentlitteratur, Dehlin, O., Hagberg, B., Rundgren, Å., Samuelsson, G. & Sjöbeck, B. Gerontologi. Åldrande i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur, s. 3. Gubrium, J.F. & Holstein, J.A. (eds) Aging and Everyday Life. 2000, valda delar 4. Artiklar enligt anvisningar Jakobsson 65

18 ARBETSMARKNADSLÄRA Omfattning Att ge den studerande grundläggande insikter i hur arbetsmarknaden fungerar med hjälp av enkla teoretiska modeller- Utbudet av arbetskraft, efterfrågan på arbetskraft, arbetslöshet och relaterade aspekter Föreläsningar 24 timmar, litteraturstudier. Björklund, Edin, Holmlund & Wadensjö (1996): Arbetsmarknaden. SNS förlag. Anmärkning: Kursen är lämplig som alternativ specialkurs på fördjupad nivå för studerande i socialpolitik, men också för andra som läser samhällsvetenskaper. Kursen ordnas vid behov då deltagarantalet är tillräckligt stort. Kursen kan även undantagsvis avläggas som litteraturkurs. Saarela FATTIGDOM OCH FATTIGDOMSPOLITIK Arbetsform: 66 De studerande får insikter i hur begreppet fattigdom tar sig uttryck i teori och praktik, vilket inkluderar olika metoder för att mäta social exklusion. Därtill behandlas indikatorer på ett samhälles utveckling, samt den fattigdomspolitik som förs i Finland och andra länder. Litteraturstudier Atkinson, T. et al. (2002). Social indicators. The EU and social inclusion. Oxford University Press, Oxford. Fourage, D. (2004). Poverty and subsidiarity in Europe. Minimum protection from an economic perspective. Edward Elgar, Cheltenham. Saari, J. (red.) (2005). Köyhyyspolitiikka. Johdatus sosiaalipoliitikan ytimeen. Sosiaali- ja terveysturvan keskusliitto, Helsingfors.

19 Tidpunkt: Förkunskaper: Skriftlig tentamen. Kan avläggas som valbar specialkurs på ämnesstudienivå eller på fördjupad nivå. Enligt överenskommelse med kursansvarig. Grundstudier i socialpolitik. Saarela FINLANDSSVENSKARNA SOM FORSKNINGSOBJEKT Arbetsform: Tidpunkt: De studerande får insikter i hur finlandssvenskarna som befolkningsgrupp kan hanteras i vetenskapliga analyser av teoretisk och empirisk karaktär. Detta exemplifieras bland annat genom olika varianter av tillämpad forskning på området. Finlandssvenskarnas levnadsförhållanden och andra utfall av socialpolitisk karaktär behandlas, både i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Litteraturstudier McRae, K. D. (1997). Conflict and compromise in multilingual societies: Finland. Wilfred Laurier University Press, Waterloo. Finnäs, F. (2004). Finlandssvenskarna En statistisk rapport. Finlandssvensk rapport, nr 41. Svenska Finlands folkting, Helsingfors. Saarela, J. (2003). Benägenheten att bli företagare: En jämförelse av svenskspråkiga och finskspråkiga. Työelämän Tutkimus, 1 (3), Saarela, J. & Finnäs, F. (2003). Unemployment and native language: The Finnish case. Journal of Socio-Economics, 32 (1), Saarela, J. & Finnäs, F. (2003). Social background and education of Swedish and Finnish speakers in Finland. European Journal of Education, 38 (4), Saarela, J. & Finnäs, F. (2006). Regional Mortality Variation in Finland: A Study of Two Population Groups. Genus, 52 (2). Rooth, D.-O. & Saarela, J. (2006). Modersmål och arbetsmarknadsutfall: finsk- och svenskspråkiga finländare i Sverige. Ekonomisk Debatt, 34(5). Skriftlig tentamen. Kan avläggas som valbar specialkurs på ämnesstudienivå eller på fördjupad nivå. Enligt överenskommelse med kursansvarig. 67

20 Förkunskaper: Grundstudier i socialpolitik. Saarela HÄLSOPOLITIK/ HÄLSOKUNSKAP Förkunskaper: Studeranden erhåller insikter i hälsobegreppets mångfald och samhälleliga betydelser. Studeranden känner till syftet med och värderingarna bakom hälsopolitiken. Därutöver syftar kursen till att ge kunskaper om hälsopolitikens delområden, målsättningar, utfall samt de problem som är förknippade med detta verksamhetsområde. Hälsobegreppet. Hälsoförhållanden i Finland och övriga världen. Mätning av hälsa; tekniker och problem. Hälsopolitikens syfte och metoder. Effekterna av hälsopolitiken. Hälsa och samhälle. Kursen avläggs genom deltagande i kurserna i hälsokunskap som anordnas gemensamt med Pedagogiska fakulteten och ÖPU. Grundstudier i socialpolitik Jakobsson KRIMINALPOLITIK Kursen skall ge en bild av kriminalpolitikens utveckling i Finland och i andra länder. Kursen tar upp kriminalpolitiken som samhällsproblem att förstå orsaker till kriminalitet - beror avvikande beteende på samhället eller på individen? - att se olika sätt att lösa problemet med kriminalitet - att känna till frihetsstraff och alternativa straffsystem - att få inblick i ideal och verklighet inom fångvården - hur förverkligas principprogrammen i verkligheten? - att känna till vilka långvårdens utmaningar och möjligheter är nu och i framtiden och vad som förväntas av en framgångsrik kriminalpolitik - kan brottslighet påverkas genom samhällspolitiken eller eller insatser på individuell nivå?

21 - att känna till de viktigaste formerna av påverkansprogram i fängelserna i Norden - människorättsaspekten i kriminalpolitiken och kriminalvården - inblick i skillnader i olika länders straffsystem, fångvård och respekt av mänskliga rättigheter - att förstå kriminalvårdens roll i det förebyggande arbetet, samhällspolitikens möjligheter att förebygga och korrigera kriminellt beteende Välfärdsstatens kriminalpolitik. Kriminalpolitiskt verksamhetsprogram Laine, Matti (2007). Kriminologia ja rankaisun sosiologia Laitinen, Ahti & Aromaa, Kauko (2005). Rikollisuus ja kriminologia Linderborg, Henrik (2001). Brott och straff. En undersökning om samhällstjänsten som straff. Nordiska Ministerrådet (2003) Å lære bak murerne. Utdanelse og kriminalomsorg i et livslangt læringsperspektiv. Nordisk kartleggning av fengselundervisningen Kurtén-Vartio, Sonja (1999). Fängslande program en utredning över de intagnas verksamhetsprogram i fängelserna i Norden Sonja-Kurtén-Vartio PRAKTIK. Att bekantgöra den studerande med det praktiska sociala verksamhetsfältet. Praktikplanering, sökande av praktikplats Utförande av praktik Rapport Praktikseminarium Anmärkning: Kan bytas ut mot valbar specialkurs på ämnesstudienivå. Praktiken skall omfatta minst 120 timmar Praktiken behöver nödvändigtvis inte utföras som heltidsarbete under 1 månad utan även frivilligt arbete kan komma ifråga såvida det omfattar minst 120 timmar och har utförts under en sammanhängande period om högst 6 månader (minst 5 timmar/vecka) En utförlig rapport över praktiken skall lämnas in till efter praktiken. Till rapporten 69

22 skall bifogas ett av arbetsgivaren (organisationen) skrivet arbetsintyg. Från arbetsintyget skall framgå: praktiktiden, utförda arbetsuppgifter samt arbetstider. Praktik, arbetsintyg, rapport och seminarium ger. Jakobsson ÖVRIGA VALBARA STUDIER Kurser kan också väljas från andra ämnen och/eller universitet enligt överenskommelse med Kursansvarig. POSTGRADUALA STUDIER POLITICES LICENTIATEXAMEN 120 sp Studier i socialpolitik Övriga studier Licentiatavhandling PD EXAMEN 120 sp (240 sp om den avläggs utan föregående licentiatexamen) Doktorsavhandling 70