Ekonomistyrningsverkets förslag på nya föreskrifter och allmänna råd inför 2016

Transkript

1 1/72 Datum ESV dnr /2015 Handläggare Bo Henriksson Ekonomistyrningsverkets förslag på nya föreskrifter och allmänna råd inför 2016 Ekonomistyrningsverket (ESV) har tagit fram förslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd till: - Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag - Kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) - Förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte - Internrevisionsförordningen (2006:1228) - Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll - Statliga inrapporteringskoder (S-koder) I enlighet med 4 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet innan den beslutar föreskrifter och allmänna råd konsekvensutreda dessa. I konsekvensutredningen ska de som berörs kostnadsmässigt eller på annat sätt ges tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Ni får härmed tillfälle att komma med synpunkter och yttranden på förslagen till nya föreskrifter och allmänna råd samt på konsekvensutredningen. Ert skriftliga svar ska vara ESV tillhanda senast klockan fredagen den 9 oktober Skicka era svar via e-post till registrator@esv.se och bo.henriksson@esv.se Ange gärna vilket avsnitt i remissen som ni lämnar synpunkter på. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016, med undantag för kravet på myndigheterna att kunna använda PEPPOL:s infrastruktur som ska träda i kraft den 1:a november Mats Wikström Generaldirektör Bo Henriksson Utredare

2 2/72 Ekonomistyrningsverkets förslag på nya föreskrifter och allmänna råd inför Avlämning av särskild dokumentation, vissa benämningar när det gäller avsättningar och uppgifter om tilläggsupplysningar kring årets lönekostnader... 6 Information om hur investeringar ska lämnas i budgetunderlaget/verksamhetsplanen och uppföljning av investeringsbudget i regleringsbrevet Ökad användning av PEPPOL underlättar e-handel Förordning (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte Vissa språkliga korrigeringar för intern styrning och kontroll Vissa språkliga korrigeringar i internrevisionsförordningen (2006:1228) samt en utvidgad betydelse av god sed och att använda svenska som offentligt språk Förslag gällande hänvisning till annan förordning kopplad till intern styrning och kontroll i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Förslag till ändring av ESV:s föreskrifter om statliga inrapporteringskoder (Skoder)... 49

3 3/72 Kontaktpersoner: Avlämning av särskild dokumentation, vissa benämningar när det gäller avsättningar och uppgifter om tilläggsupplysningar kring årets lönekostnader Anne-Marie Ögren Carina Franzén Information om hur investeringar ska lämnas i budgetunderlaget/verksamhetsplanen och uppföljning av investeringsbudget i regleringsbrevet Curt Johansson Curt.Johansson@esv.se Carina Franzén Carina.Franzen@esv.se Elin Broman Elin.Broman@esv.se Ökad användning av PEPPOL underlättar e-handel Förordning (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte Sören Pedersen Soren.Pedersen@esv.se

4 4/72 Vissa språkliga korrigeringar för intern styrning och kontroll Tomas Kjerf Vissa språkliga korrigeringar i internrevisionsförordningen (2006:1228) samt en utvidgad betydelse av god sed och att använda svenska som offentligt språk Tomas Kjerf Tomas.Kjerf@esv.se Förslag gällande hänvisning till annan förordning kopplad till intern styrning och kontroll i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Tomas Kjerf Tomas.Kjerf@esv.se Förslag till ändring av ESV:s föreskrifter om statliga inrapporteringskoder (S-koder) Maria Palm Maria.Palm@esv.se

5 5/72 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Arbetsförmedlingen Försvarets materielverk Försvarsmakten Försäkringskassan Lunds universitet Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västra Götaland Myndigheten för samhällskydd och beredskap Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde Naturvårdsverket Polismyndigheten Riksrevisionen Skatteverket Statens fasighetsverk Statens tjänstepensionsverk Sveriges lantbruksuniversitet Statens servicecenter Statistiska centralbyrån Trafikverket Uppsala universitet För kännedom ESV:s ekonomichefs- och controllerråd ESV:s internrevisionråd

6 6/72 Avlämning av särskild dokumentation, vissa benämningar när det gäller avsättningar och uppgifter om tilläggsupplysningar kring årets lönekostnader Bakgrund I denna PM beskrivs tre förslag till ändringar av föreskrifter till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Det första av dessa rör ändring om avlämning av särskild dokumentation, det andra förslaget är en ändring av vissa benämningar när det gäller avsättningar. Det tredje och sista förslaget handlar om uppgifter om tilläggsupplysningar kring årets lönekostnader. Ikraftträdande Förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas redan i samband med årsredovisningen för Förslagens innebörd Avlämnande av den särskilda dokumentationen För att underlätta ESV:s arbete med underlaget till årsredovisningen för staten, föreslås att den särskilda dokumentationen ska lämnas genom elektronisk överföring och att den elektroniska handlingen inte får utgöras av en skannad pappersversion. I arbetet med underlaget till årsredovisningen för staten behöver ESV ha möjlighet att söka i myndigheternas avlämnade särskilda dokumentation och i en skannad pappersversion går det inte att söka elektroniskt. I regelförslagen har även listan med vilka myndigheter som ska lämna särskild dokumentation uppdaterats. Avsättningar ESV arbetar med en handledning om avsättningar och ansvarsförbindelser. Med anledning av det görs några ändringar i reglerna om skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser som inte innebär någon ändring i sak. Begreppet åtagande ändras till förpliktelse i detta sammanhang. I dagsläget används båda begreppen och ändringen görs för att få en enhetlig benämning och underlätta tolkningen av reglerna. Av samma anledning ändras begreppet troligt till sannolikt. Kostnader för personal Som föreskrift till 7 kap 1 FÅB står idag Upplysningar ska lämnas i not om lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal (summan av utfallet på S-koderna ). Hänvisningen till dessa S-koder ger inte rättvisande information. Sedan den här regeln skrevs har det införts två nya S-koder i gruppen S-kod 4112 och 4118 avser enligt S-kodsförteckningen arvoden och andra ersättningar exklusive arbetsgivaravgifter till medlemmar i styrelser och kommittéer och till ej anställd personal för annat uppdrag. Det vill säga för i första hand tillfälliga arbetsinsatser

7 7/72 (uppdragstagare) under förutsättning att ersättningen ska anses som inkomst av tjänst. Rubriken för tilläggsupplysningen är Kostnader för personal och då bör den lönesumma som specificeras avse just anställd personal vilket betyder att lön till uppdragstagare och andra ej anställda inte bör ingå. Enligt de internationella redovisningsstandarderna, IAS/IFRS och enligt Bokföringsnämndens anvisningar för privata företag ställs krav på att redovisa ersättningar till anställda. Enligt deras definitioner ingår inte uppdragstagare i begreppet anställd. Myndigheten ska även i årsredovisningen bland väsentliga uppgifter ange antalet årsarbetskrafter och medelantal anställda. I ESV:s handledning om personalkostnader skriver vi hur beräkningen av en årsarbetskraft bör göras. Där skriver vi att måttet årsarbetskrafter ska visa den tid som myndigheten har betalt lön eller annan ersättning för till anställda i utbyte mot arbete under ett räkenskapsår. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult), trots att denna i vissa fall arbetar med samma uppgifter som de anställda. Den här definitionen av måttet årsarbetskraft överensstämmer med Bokföringsnämndens definition. För att tilläggsupplysningen om lön under rubriken kostnader för personal ska kunna sättas i relation till antalet årsarbetskrafter bör lönesumman visa lön till anställd personal. Vårt förslag är att vi gör ett tillägg till regeln och skriver; I noten anges hur stor andel av lönesumman som avser arvoden till styrelse, kommittéer eller ej anställd personal (uppdragstagare), vilket utgör summan av utfallet på S-kod 4112 och Konsekvensutredning Förslaget om att avlämna den särskilda dokumentationen elektroniskt och inte som en skannad pappersversion bör inte innebära några särskilda konsekvenser. Myndigheterna upprättar med största sannolikhet den särskilda dokumentationen elektroniskt och att spara versionen som en pdf-fil innebär inte något merarbete. Ändringar av vissa benämningar när det gäller avsättningar innebär ingen ändring i sak, dessa görs för att förtydliga tolkningen av regelverket. Regeländringen om att andelen arvoden ska undantas/särredovisas i noten om årets lönekostnader bör inte innebära några särskilda konsekvenser för myndigheterna.

8 8/72 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Nuvarande lydelse 2 kap. 3 Föreskrifter Föreslagen lydelse Myndighetens underlag Särskild dokumentation Avlämnande av den särskilda dokumentationen De angivna myndigheterna ska senast den 15 februari lämna den särskilda dokumentationen till Ekonomistyrningsverket. Arbetsförmedlingen Centrala studiestödsnämnden Domstolsverket Exportkreditnämnden Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Försäkringskassan Göteborgs universitet Kammarkollegiet Karolinska institutet Kriminalvården Kungliga tekniska högskolan Kärnavfallsfonden Lantmäteriet Linköpings universitet Luftfartsverket Lunds universitet Migrationsverket Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten Myndighetens underlag Särskild dokumentation Avlämnande av den särskilda dokumentationen De angivna myndigheterna ska senast den 15 februari lämna den särskilda dokumentationen till Ekonomistyrningsverket. Handlingen ska lämnas genom elektronisk överföring. Den elektroniska handlingen ska skickas med e- post som en pdf-fil eller annat vedertaget filformat med motsvarande säkerhet vilket inkluderar skrivskydd. Den elektroniska handlingen ska inte utgöras av en skannad pappersversion. Arbetsförmedlingen Centrala studiestödsnämnden Domstolsverket Exportkreditnämnden Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Försäkringskassan Göteborgs universitet Kammarkollegiet Karolinska institutet Kriminalvården Kungliga tekniska högskolan Kärnavfallsfonden Lantmäteriet Linköpings universitet Luftfartsverket Lunds universitet Migrationsverket Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten

9 9/72 Regeringskansliet Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Skatteverket Socialstyrelsen Statens fastighetsverk Statens jordbruksverk Statens järnvägar Statens tjänstepensionsverk Statens skolverk Stockholms universitet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Svenska kraftnät Sveriges lantbruksuniversitet Tillväxtverket Trafikverket Tullverket Umeå universitet Uppsala universitet Regeringskansliet Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Polismyndigheten Sjöfartsverket Skatteverket Socialstyrelsen Statens fastighetsverk Statens jordbruksverk Statens tjänstepensionsverk Statens skolverk Stockholms universitet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Svenska kraftnät Sveriges lantbruksuniversitet Tillväxtverket Trafikverket Tullverket Umeå universitet Uppsala universitet Nuvarande lydelse 4 kap. 2 Föreskrifter Föreslagen lydelse Föreskrifterna gäller inte affärsverk Skulder och avsättningar - definitioner Myndigheten ska på balansräkningens passivsida redovisa förpliktelser som är hänförliga till händelser som inträffat under räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, som är säkra eller sannolika till sin förekomst och som kan mätas på ett tillförlitligt sätt. En skuld ska redovisas när det finns ett åtagande och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet. Såväl belopp som tidpunkt för när åtagandet ska regleras ska vara säkra. En avsättning definieras som en skuld som Föreskrifterna gäller inte affärsverk Skulder och avsättningar - definitioner Myndigheten ska på balansräkningens passivsida redovisa förpliktelser som är hänförliga till händelser som inträffat under räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, som är säkra eller sannolika till sin förekomst och som kan mätas på ett tillförlitligt sätt. En skuld ska redovisas när det finns ett åtagande och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet. Såväl belopp som tidpunkt för när åtagandet ska regleras ska vara säkra. En avsättning definieras som en skuld som är

10 10/72 är oviss till belopp och/eller till den tidpunkt då den kommer att regleras. En avsättning ska redovisas i balansräkningen när a) myndigheten har ett åtagande (legalt eller informellt) som en följd av en inträffad händelse, b) det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och c) en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Under denna rubrik redovisas främst: Avsättningar avseende omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. En avsättning för omstrukturering ska endast göras när kriterierna för att redovisa avsättningar är uppfyllda och antingen: a) ett beslut om nedläggning har fattats av regeringen eller b) myndigheten har skapat ett åtagande om att omstrukturera genom att följande förhållanden föreligger: o Myndigheten har en fastställd, detaljerad omstruktureringsplan av vilken minst framgår: - vilka verksamheter som omfattas av de beslutade åtgärderna, - vilka anläggningar som berörs, - vilka platser och funktioner planen avser och vilket ungefärligt antal anställda personer som kommer att erhålla uppsägningslön, - vilka utgifter åtgärderna kommer att medföra och - under vilken tidsperiod åtgärderna ska genomföras. oviss till belopp och/eller till den tidpunkt då den kommer att regleras. En avsättning ska redovisas i balansräkningen när a) myndigheten har en förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, b) det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och c) en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Under denna rubrik redovisas främst: Avsättningar avseende omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. En avsättning för omstrukturering ska endast göras när kriterierna för att redovisa avsättningar är uppfyllda och antingen: a) ett beslut om nedläggning har fattats av regeringen eller b) myndigheten har skapat ett åtagande om att omstrukturera genom att följande förhållanden föreligger: o Myndigheten har en fastställd, detaljerad omstruktureringsplan av vilken minst framgår: - vilka verksamheter som omfattas av de beslutade åtgärderna, - vilka anläggningar som berörs, - vilka platser och funktioner planen avser och vilket ungefärligt antal anställda personer som kommer att erhålla uppsägningslön, - vilka utgifter åtgärderna kommer att medföra och - under vilken tidsperiod åtgärderna ska genomföras.

11 11/72 Myndigheten har, genom att påbörja genomförandet av planen eller tillkännage dess huvuddrag, skapat en välgrundad förväntan hos dem som berörs att omstruktureringen kommer att genomföras. En avsättning för omstrukturering ska enbart omfatta de direkta utgifter som uppstår vid omstruktureringen, dvs. sådana som är betingade av omstruktureringen och saknar samband med myndighetens pågående verksamheter. Avsättning får därför inte göras för t.ex. utgifter för omskolning eller omplacering av den personal som stannar kvar i myndigheten eller för investeringar i nya system. Om det är fråga om omstrukturering på grund av försäljning av verksamhet uppkommer inget åtagande förrän det finns ett bindande försäljningsavtal. Avsättningar hänförbara till nedmontering och bortforsling av anläggningstillgångar enligt ESV:s allmänna råd till 5 kap. 3. Försäkringstekniska avsättningar hänförbara till försäkringar där avgifterna är försäkringsmatematiskt beräknade eller beräknade på annat sätt som syftar till en riskspridning. En förutsättning för att avsättningarna ska kunna betraktas som försäkringstekniska är att dessa vid varje tidpunkt är så stora att myndigheten kan uppfylla alla de åtaganden som kan förutses uppkomma med anledning av de ingångna avtalen. Avsättningar hänförbara till avgifter som mottas av en myndighet, som svarar för förvaltning av avgifterna samt för att utbetalningar sker för ändamål och enligt bestämmelser som fastställts av statsmakterna. Finansiell leasing Periodavgränsningsposter Myndigheten har, genom att påbörja genomförandet av planen eller tillkännage dess huvuddrag, skapat en välgrundad förväntan hos dem som berörs att omstruktureringen kommer att genomföras. En avsättning för omstrukturering ska enbart omfatta de direkta utgifter som uppstår vid omstruktureringen, dvs. sådana som är betingade av omstruktureringen och saknar samband med myndighetens pågående verksamheter. Avsättning får därför inte göras för t.ex. utgifter för omskolning eller omplacering av den personal som stannar kvar i myndigheten eller för investeringar i nya system. Om det är fråga om omstrukturering på grund av försäljning av verksamhet uppkommer ingen förpliktelse förrän det finns ett bindande försäljningsavtal. Avsättningar hänförbara till nedmontering och bortforsling av anläggningstillgångar enligt ESV:s allmänna råd till 5 kap. 3. Försäkringstekniska avsättningar hänförbara till försäkringar där avgifterna är försäkringsmatematiskt beräknade eller beräknade på annat sätt som syftar till en riskspridning. En förutsättning för att avsättningarna ska kunna betraktas som försäkringstekniska är att dessa vid varje tidpunkt är så stora att myndigheten kan uppfylla alla de åtaganden som kan förutses uppkomma med anledning av de ingångna avtalen. Avsättningar hänförbara till avgifter som mottas av en myndighet, som svarar för förvaltning av avgifterna samt för att utbetalningar sker för ändamål och enligt bestämmelser som fastställts av statsmakterna. Finansiell leasing Periodavgränsningsposter

12 12/72 Ansvarsförbindelser Som ansvarsförbindelser ska redovisas: Möjliga förpliktelser, som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom myndighetens kontroll, inträffar eller uteblir. Förpliktelser som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Förpliktelser som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Ansvarsförbindelser Som ansvarsförbindelser ska redovisas: Möjliga förpliktelser, som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom myndighetens kontroll, inträffar eller uteblir. Förpliktelser som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Förpliktelser som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. 4 kap. 2 Allmänna råd Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Utlåning Sambandet mellan skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser Graden av sannolikhet för infriande är avgörande för huruvida en förpliktelse ska redovisas som antingen skuld/avsättning i balansräkningen eller som ansvarsförbindelse inom linjen. Skulder och avsättningar har en klart högre grad av sannolikhet för infriande än ansvarsförbindelser. Om ett utflöde av resurser blivit troligt för en förpliktelse som tidigare redovisats som ansvarsförbindelse, görs en omklassificering till avsättning eller skuld då bedömningen Utlåning Sambandet mellan skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser Graden av sannolikhet för infriande är avgörande för huruvida en förpliktelse ska redovisas som antingen skuld/avsättning i balansräkningen eller som ansvarsförbindelse inom linjen. Skulder och avsättningar har en klart högre grad av sannolikhet för infriande än ansvarsförbindelser. Om ett utflöde av resurser blivit sannolikt för en förpliktelse som tidigare redovisats som ansvarsförbindelse, görs en omklassificering till avsättning eller skuld då bedömningen

13 13/72 ändrats (förutom i de ytterst sällsynta fall en tillförlitlig uppskattning inte kan göras). ändrats (förutom i de ytterst sällsynta fall en tillförlitlig uppskattning inte kan göras). Nuvarande lydelse 7 kap. 1 Föreskrifter Föreslagen lydelse Beskrivning av redovisningsprinciper Upplysning om avvikelser från generella ekonomiadministrativa regler Resultaträkningen Reavinster/-förluster Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen, 6 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen och från tjänsteexport Kostnader för personal Upplysning ska lämnas i en not om lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal (summan av utfallet på S- koderna ). Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Beskrivning av redovisningsprinciper Upplysning om avvikelser från generella ekonomiadministrativa regler Resultaträkningen Reavinster/-förluster Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen, 6 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen och från tjänsteexport Kostnader för personal Upplysning ska lämnas i en not om lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal (summan av utfallet på S- koderna ). I noten anges hur stor andel av lönesumman som avser arvoden till styrelse, kommittéer eller ej anställd personal (uppdragstagare), vilket utgör summan av utfallet på S-koderna 4112 och Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Kommentar: Den lönesumma som bör vara intressant att ange är lönesumman för anställd personal. Detta därför att myndigheterna som väsentliga uppgifter i årsredovisningen ska ange årsarbetskrafter och medelantalet anställda. Och årsarbetskrafter och medelantal anställda ska enbart avse den anställda personalen. Uppdragstagare, styrelseledamöter med flera som inte är anställda ska alltså inte ingå i beräkningen.

14 14/72 Information om hur investeringar ska lämnas i budgetunderlaget/verksamhetsplanen och uppföljning av investeringsbudget i regleringsbrevet Bakgrund Regeringen beslutade den 11 juni 2015 om ändringar i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Ändringarna berör dels vilken information som myndigheter ska lämna om investeringar i budgetunderlaget/verksamhetsplanen, dels uppföljning av investeringsbudget i regleringsbrevet. Av förordningsändringarna rörande budgetunderlaget/verksamhetsplanen framgår att uppgifter om investeringar ska avse de fyra nästföljande budgetåren och innefatta ett förslag till investeringsplan för investeringar i samhällsändamål (samhällsinvesteringar) och information om planerade investeringar i verksamheten (verksamhetsinvesteringar). Förslaget till investeringsplan ska vara uppdelad i objekt eller objektgrupper och omfatta såväl nya investeringar som åtgärder för vidmakthållande av befintliga investeringar. Av uppgifterna ska det framgå hur myndigheten avser att finansiera investeringarna och hur stor del av utgifterna som beräknas bli redovisade som anläggningstillgångar. Informationen om verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget ska omfatta planerade anskaffningar av anläggningstillgångar fördelade per tillgångsslag. Av informationen ska det framgå hur myndigheten avser att finansiera investeringarna. För verksamhetsinvesteringar som överstiger 20 miljoner kronor ska myndigheten även lämna särskild information per objekt. Av förordningsändringen som rör uppföljning av investeringar framgår att om regeringen har beslutat om en investeringsbudget ska myndigheten följa upp den och kommentera väsentliga avvikelser. Bestämmelserna om investeringar gäller även affärsverk. ESV har tagit fram förslag till föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 2 FÅB som handlar om uppföljning av investeringsbudget, 9 kap. 3-4 FÅB om budgetunderlag, 10 kap. 3 FÅB om förslag till investeringsplan för affärsverken och 2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen.

15 15/72 Ikraftträdande ESV:s föreskrifter och allmänna råd föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången när budgetunderlaget/verksamhetsplanen ska lämnas in till regeringen den 1 mars Reglerna om uppföljning av investeringsbudget ska tillämpas i årsredovisningen för 2016, om regeringen har beslutat om en investeringsbudget i myndighetens regleringsbrev för Förslagens innebörd Uppföljning av investeringsbudget (FÅB 3 kap. 2 ) Om regeringen har beslutat om en investeringsbudget framgår i förslaget till föreskrifter att uppföljning ska ske i samma struktur som investeringsbudgeten har i regleringsbrevet. Utfall ska ställas mot budgeterade värden och väsentliga avvikelser ska kommenteras. I de föreslagna föreskrifterna tydliggörs det att med väsentliga avvikelser avses både stora förseningar och tidigareläggningar av planerade investeringar eller om det ekonomiska utfallet blev betydligt lägre eller högre än vad som framgår av investeringsbudgeten. Finansiering av verksamhet (FÅB 9 kap. 3 ) Bestämmelser om investeringar och låneram flyttas från 3 till 4. Investeringar i budgetunderlaget (FÅB 9 kap. 4 ) Begreppen samhällsinvesteringar och verksamhetsinvesteringar definieras i de föreslagna föreskrifterna till 4. Med samhällsinvesteringar avses investeringar som riksdagen beslutar om i särskild ordning antingen genom att anvisa anslag eller en särskild låneram (övrig kreditram). Med verksamhetsinvesteringar avses investeringar som används i myndighetens verksamhet och som finansieras med lån i Riksgäldskontoret, bidrag eller finansiellt leasingavtal. Med verksamhetsinvesteringar avses även investeringar i anläggningstillgångar som för vilka regeringen i särskild ordning har beslutat att de ska finansieras med anslag. De föreslagna föreskrifterna till 4 omfattar även innehåll och format för den information som myndigheter ska lämna om investeringar i budgetunderlaget. ESV föreslår att informationen om investeringar i förekommande fall delas upp i tre tabeller: Förslag till investeringsplan för samhällsinvesteringar Planerade verksamhetsinvesteringar Särskild information om planerade verksamhetsinvesteringar överstigande 20 miljoner kronor. Tabellen Förslag till investeringsplan för samhällsinvesteringar är uppdelad i anskaffning och utveckling av nya investeringar och vidmakthållande av befintliga

16 16/72 investeringar. Investeringarna i tabellen ska enligt förordningens 4 vara indelade i objekt eller objektgrupper. Av tabellen framgår även hur investeringarna planeras att bli finansierade samt hur stor andel av totalbeloppet som beräknas redovisas som anläggningstillgångar. Alla myndigheter kommer inte att lämna förslag till investeringsplan, det berör endast de myndigheter som har samhällsinvesteringar. Tabellen för planerade verksamhetsinvesteringar ska delas upp i tillgångsslag och det ska även framgå hur verksamhetsinvesteringarna planeras att finansieras. Om en planerad investering överstiger 20 miljoner kronor ska information för det enskilda investeringsobjektet lämnas i en särskild tabell. Därutöver föreslår ESV vissa mindre ändringar i den informationen som myndigheter idag lämnar om låneram m.m. ESV föreslår också att myndigheter som finansierar samhällsinvesteringar via en särskild låneram i Riksgäldskontoret (övrig kreditram) ska lämna motsvarande uppgifter som den generella låneram, det vill säga information om beräknad utnyttjad kredit, räntor och beslutad kreditram. Konsekvensutredning Regeringen har i förordningen beslutat om att myndigheter ska lämna utökad information om investeringar i budgetunderlaget både för att stärka styrningen av myndigheternas investeringsverksamhet men även för att kunna sammanställa och följa upp statens investeringar i budgetpropositionen. ESV:s förslag till föreskrifter och allmänna råd reglerar hur informationen ska lämnas för att regeringen ska uppnå detta syfte. För de myndigheter som inte har så omfattande investeringsverksamhet kommer förslagen sannolikt inte att innebära mycket merarbete. Dessa myndigheter kommer att lämna information om verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget uppdelat på tillgångsslag. Det kommer sannolikt inte införas någon investeringsbudget i regleringsbrevet och därmed kommer det inte ställas några större krav på återrapportering för dessa myndigheter i förhållande till idag. För myndigheter med väsentliga verksamhetsinvesteringar kommer förslagen däremot att medföra en större arbetsinsats. Dessa myndigheter kan även förutom ovanstående uppgifter behöva lämna särskild information om verksamhetsinvesteringar som överstiger 20 miljoner kronor. ESV:s förslag om hur myndigheter ska lämna förslag till investeringsplaner kommer att innebära ett merarbete för de myndigheter som har samhällsinvesteringar. Flera av de berörda myndigheterna lämnar dock redan idag förslag till investeringsplaner vilka i mer eller mindre utsträckning uppfyller de nya kraven. Det innebär att merarbetet som det nya regelverket medför kan variera mellan myndigheter.

17 17/72 Att det finns en skyldighet att dela upp investeringar i objekt/objektgrupper och redovisa åtgärder för vidmakthållande i planen är reglerat i förordningstexten och föreskrifterna anger endast format för hur detta ska ske. När det gäller affärsverken bedömer ESV att förslagen inte får någon större påverkan eller medför väsentliga kostnader. Affärsverken lämnar redan idag förslag till investeringsplaner som i allt väsentligt uppfyller de nya bestämmelserna. Att regeringen har reglerat att informationen ska lämnas för fyra år istället för tre år kan dock innebära ett visst merarbete. Det gäller även det faktum att vidmakthållande åtgärder ska ingå i investeringsplanen. ESV kommer att ge ut en vägledning om hur det nya regelverket ska tolkas och förklara vilken typ av information tabellerna bör innehålla. Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. Resultatredovisning 3 kap. 2 Förordning 1 Myndigheten ska fördela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt den indelning som följer av 1 tredje stycket. Om regeringen har beslutat en investeringsbudget eller en avgiftsbudget för verksamheten, ska myndigheten följa upp dessa och kommentera väsentliga avvikelser. Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Nuvarande lydelse 3 kap. 2 Föreskrifter Föreslagen lydelse Intäkter och kostnader per verksamhet och år Intäkter och kostnader per verksamhet och år Investeringsbudget Uppföljning ska ske i samma struktur som den investeringsbudget som anges i regleringsbrevet och utfall ska ställas mot budgeterade värden. 1 För tydlighetens skull anges även den förordningstext som är kopplad till föreskrifterna och allmänna råden.

18 18/72 Med väsentliga avvikelser avses både betydande förseningar och tidigareläggningar av planerade investeringar eller om det ekonomiska utfallet blev betydligt lägre eller högre än vad som framgår av investeringsbudgeten. Avgiftsbelagd verksamhet Avgiftsbelagd verksamhet 3 kap. 2 Allmänna råd Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Intäkter och kostnader bör fördelas enligt en övergripande indelning i verksamhetsgrenar eller motsvarande. En eventuell annan vald indelning liksom en eventuell brist på överensstämmelse mellan verksamhetens totala intäkter och kostnader och årsredovisningens finansiella delar bör kommenteras och kunna förklaras. Intäkter och kostnader bör fördelas enligt en övergripande indelning i verksamhetsgrenar eller motsvarande. En eventuell annan vald indelning liksom en eventuell brist på överensstämmelse mellan verksamhetens totala intäkter och kostnader och årsredovisningens finansiella delar bör kommenteras och kunna förklaras. Investeringsbudget Utfallssiffror bör presenteras dels för det år årsredovisningen avser, dels för de två föregående åren. Avgiftsbelagd verksamhet Avgiftsbelagd verksamhet Kommentar: Regelförslaget tydliggör vad som menas med väsentliga avvikelser och att utfallet normalt bör presenteras dels för budgetåret, dels för de två föregående åren. En uppföljning av investeringsbudget förutsätter att regeringen har beslutat om en sådan i regleringsbrevet. Det kan därför vara svårt att ta fram utfall för föregående år. ESV anser därför att kravet på att redovisa jämförelsesiffror förutsätter att det funnits en investeringsbudget även för föregående år.

19 19/72 Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 9 kap. Budgetunderlag och underlag för fördjupad prövning 9 kap. 3 Förordning Myndigheten ska senast den 1 mars varje år lämna ett budgetunderlag till regeringen. Budgetunderlaget ska innehålla myndighetens förslag till finansiering av verksamheten de tre närmast följande budgetåren. Underlaget ska även innehålla uppgifter om myndighetens investeringar och dess avgiftsbelagda verksamhet samt de förslag till bemyndiganden enligt 17 första stycket anslagsförordningen (2011:223) som myndigheten behöver för att få göra åtaganden som medför utgifter under följande budgetår. Myndigheten ska när den begär ett bemyndigande enligt första stycket ange under vilka år det ekonomiska åtagandet beräknas medföra utgifter. Myndighetens budgetunderlag ska utgå från regeringens beslut om verksamheten. Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Nuvarande lydelse 9 kap. 3 Föreskrifter Föreslagen lydelse Första stycket Investeringar i anläggningstillgångar Storleken på myndighetens totala investeringsbehov i anläggningstillgångar ska anges (exklusive moms). En kort redogörelse ska lämnas över vilken verksamhet som ska tillgodoses genom investeringen. Dessutom ska följande uppgifter lämnas beträffande lån i Riksgäldskontoret. Uppgifterna ska anges i tkr. Första stycket

20 20/72 Nuvarande lydelse IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning -varav för investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret År 0 År 1 År 2 År 3 Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beslutat/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde xx anslag xx Övrigt Föreslagen lydelse Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Kommentar: Bestämmelserna om vilken information som myndigheter ska lämna om investeringar i anläggningstillgångar har flyttats från 3 till 4. 9 kap. 4 Förordning Uppgifter om investeringar enligt 3 ska avse de fyra närmast följande budgetåren och innefatta förslag till en investeringsplan för investeringar som avser samhällsändamål samt information om planerade investeringar i anläggningstillgångar i en myndighets verksamhet (verksamhetsinvesteringar). Investeringsplanen ska vara uppdelad på objekt eller objektgrupper och omfatta såväl nya investeringar som åtgärder för vidmakthållande av befintliga investeringar. I planen ska anges hur stor del av investeringarna som beräknas komma att redovisas som anläggningstillgångar. Av planen ska det även framgå hur investeringarna avses finansieras.

21 Informationen om verksamhetsinvesteringar ska vara uppdelad på tillgångsslag. Om investeringsutgifterna för ett objekt överstiger 20 miljoner kronor, ska dessa specificeras. Det ska även framgå hur verksamhetsinvesteringarna avses finansieras. 21/72

22 22/72 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Nuvarande lydelse 9 kap. 4 Föreskrifter Föreslagen lydelse Definitioner Med investeringar i samhällsändamål (samhällsinvesteringar) avses i detta sammanhang investeringar som huvudsakligen finansieras med anslag enligt 2 kap. 4 eller 6 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) eller med en särskild kredit i Riksgäldskontoret (övrig kreditram enligt 7 kap. 6 budgetlagen (2011:203)). Med verksamhetsinvesteringar avses investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet och som finansieras med lån i Riksgäldskontoret, bidrag eller finansiellt leasingavtal enligt 2 kap. 1, 3 eller 5 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Med verksamhetsinvesteringar avses även investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten och för vilka regeringen i särskild ordning har beslutat att de ska finansieras med anslag. Information om investeringar Uppgifter om investeringar ska delas upp i tre tabeller: Förslag till investeringsplan för samhällsinvesteringar Planerade verksamhetsinvesteringar Särskild information om planerade verksamhetsinvesteringar överstigande 20 miljoner kronor per objekt Därutöver ska uppgifter lämnas om beräknad låneram för verksamhetsinvesteringar och eventuella övriga kreditramar för samhällsinvesteringar. Information om investeringar ska anges i tusen kronor (exklusive moms).

23 23/72 En kort redogörelse ska lämnas i anslutning till respektive tabell över vilken verksamhet som ska tillgodoses genom investeringarna. Om väsentliga ändringar har gjorts från tidigare års beräkningar ska detta kommenteras. Förslag till investeringsplan Förslag till investeringsplan ska lämnas i en tabell med följande struktur. Föreslagen lydelse Förslag till investeringsplan år -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Anskaffning och utveckling av nya investeringar Objekt/objektgrupp A Objekt/objektgrupp B Summa utgifter för anskaffning och utveckling Varav investeringar i anläggningstillgångar Väganläggningar Järnvägsanläggningar Byggnader, mark och annan fast egendom Maskiner, inventarier och installationer Beredskapstillgångar Finansiering Anslag (indelat per post) Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) Bidrag/medfinansiering Övrig finansiering Summa finansiering av anskaffning och utveckling Vidmakthållande av befintliga investeringar Objekt/objektgrupper A Objekt/objektgrupper B Summa utgifter för vidmakthållande Varav investeringar i anläggningstillgångar Väganläggningar Järnvägsanläggningar Byggnader, mark och annan fast egendom Maskiner, inventarier och installationer Beredskapstillgångar Finansiering Anslag (indelat per post) Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) Bidrag/medfinansiering Övrig finansiering Summa finansiering av vidmakthållande

24 24/72 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Samtliga utgifter för samhällsinvesteringar som beräknas kunna redovisas som anläggningstillgång ska ingå i anskaffning och utveckling av nya investeringar eller vidmakthållande av befintliga investeringar. Även investeringsrelaterade utgifter som inte beräknas redovisas som anläggningstillgång ska ingå i tabellen. Om utgifter för anskaffning och utveckling av nya investeringar samt vidmakthållande av befintliga investeringar finansieras från flera anslagsposter/delposter ska en uppdelning göras per post. I avsnittet Vidmakthållande av befintliga investeringar redovisas åtgärder för vidmakthållande som bibehåller investeringarnas långsiktiga kapacitet, t.ex. reinvesteringar och andra underhållsåtgärder som är väsentliga. Löpande drift och mindre underhållsåtgärder ska inte redovisas i förslaget till investeringsplanen. I avsnittet Varav investeringar i anläggningstillgångar redovisas utgifter för anskaffning och utveckling av nya investeringar samt vidmakthållande av befintliga investeringar, som beräknas bli redovisade som anläggningstillgångar, uppdelat per tillgångsslag. Investeringar i pågående nyanläggningar ska hänföras till den post där de slutligt kommer att redovisas när tillgångarna är färdigställda. Vid behov kan ytterligare poster för tillgångsslag läggas till i avsnittet. Planerade verksamhetsinvesteringar Uppgifter om verksamhetsinvesteringar ska lämnas i en tabell med följande struktur.

25 25/72 Föreslagen lydelse Verksamhetsinvesteringar År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Investeringar i pågående nyanläggningar ska hänföras till den post där de slutligt kommer att redovisas när tillgångarna är färdigställda. Investeringar i förbättringsutgifter på annans fastighet ska hänföras till Övriga verksamhetsinvesteringar. En myndighet som anskaffar eller bygger upp anläggningstillgångar för en annan myndighets räkning ska redovisa årets förändringar av upparbetade kostnader som Lager/Pågående arbete. Redovisningen ska avse tillgångar som ännu inte har levererats till den myndighet som slutligt kommer att använda tillgången. Lager/Pågående arbeten som antingen ska användas i myndighetens egen verksamhet eller säljas utanför staten ska inte finnas med i tabellen. Särskild information om verksamhetsinvesteringar Uppgifterna ska lämnas i en tabell i följande struktur.

26 26/72 Föreslagen lydelse Särskild information om verksamhetsinvesteringar Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Övrig kreditram för samhällsinvesteringar Om samhällsinvesteringar finansieras med en särskild kredit i Riksgäldskontoret (övrig kreditram) ska myndigheten lämna information om denna kredit, räntor och kreditram i en tabell med följande struktur. Om det finns flera kreditramar för samhällsinvesteringar ska myndigheten lämna informationen för respektive kredit. Övrig kreditram och räntor för investeringar i samhällsändamål år -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning Amorteringar UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde xx anslag xx Övrig finansiering

27 27/72 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Låneram för verksamhetsinvesteringar Myndigheten ska lämna information om lån för verksamhetsinvesteringar i Riksgäldskontoret, räntor och låneram i en tabell med följande struktur. Föreslagen lydelse Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar år -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning Amorteringar UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde xx anslag xx Övrig finansiering

28 28/72 9 kap. 4 Allmänna råd Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Investeringar Regler om hur investeringar i anläggningstillgångar finansieras finns i 2 kap. kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Förslag till investeringsplan Myndigheten får bestämma indelningen i objekt/objektgrupper i förslaget till investeringsplan, om inte regeringen har beslutat annat. Utgifter för vidmakthållande av befintliga investeringar bör redovisas i samma struktur som Anskaffning och utveckling av nya investeringar. Fastighetsförvaltande myndigheter ska även beakta de krav som finns i 8-9 förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter när information om investeringar lämnas i budgetunderlaget Särskild information om verksamhetsinvesteringar Gränsvärdet 20 miljoner kronor per objekt avser anläggningstillgångens bedömda totala anskaffningsvärde. Därutöver bör uppgifter lämnas om väsentliga utgifter som hänför sig till objektet men som inte redovisas som anläggningstillgång. Uppgifter om ett objekt bör lämnas i budgetunderlaget för tiden fram till det att investeringen är färdigställd. Om uppbyggnad av tillgången löper över mer än fyra år redovisas återstående utgifter och planerat färdigställandeår för investeringen i sista kolumnen. Flera tillgångar av samma art bör hanteras som ett objekt i tabellen.

29 29/72 Kommentar: För att regeringen ska få information om investeringar i en enhetlig struktur och kunna lämna enhetliga utformade investeringsplaner och sammanställa statens investeringar i budgetpropositionen föreslår ESV att uppgifter om investeringar delas upp i följande tre tabeller Förslag till investeringsplan för investeringar i samhällsändamål (samhällsinvesteringar) Information om planerade verksamhetsinvesteringar Särskild information om verksamhetsinvesteringar som överstiger 20 miljoner kronor Regeringen har beslutat att information om investeringar ska lämnas för de fyra närmast följande budgetåren, vilket innebär att uppgifter om investeringar ska lämnas för ytterligare ett år i förhållande till idag. Förslag till investeringsplan för samhällsinvesteringar Samhällsinvesteringar står för merparten av investeringarna i staten där vägar, järnvägar och beredskapsinvesteringar är de enskilt största posterna. Riksdagen beslutar om samhällsinvesteringar genom att anvisa anslag eller besluta om finansiering i särskild ordning (enligt 7 kap. 2 och 5 6 budgetlagen) Samhällsinvesteringarna har en stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen varför det är viktigt att uppgifter lämnas i en transparant struktur som kan följas upp i årsredovisningen. Det regleras inte i ESV:s förslag till föreskrifter eller allmänna råd vilka objekt eller objektgrupper som samhällsinvesteringar ska delas upp i. Uppdelningen i objektgrupper kan till exempel göras med utgångspunkt från myndighetens verksamhet, anläggningstyp eller regional indelning. Det är lämpligt att myndigheter i samråd med Regeringskansliet kommer överens om hur investeringar bör delas upp. Även när det gäller omfattningen av de utgifter som ska redovisas i tabellen finns ett utrymme till anpassning efter vilket behov riksdag och regering har att styra verksamheten. Utrymmet innebär att det, förutom kravet på att redovisa samtliga utgifter som bedöms kunna redovisas som anläggningstillgångar, bör ingå andra investeringsrelaterade utgifter i de redovisade beloppen. Det gäller såväl för anskaffning och utveckling av nya investeringar som för vidmakthållande av befintliga investeringar. När det gäller vilka vidmakthållande åtgärder som bör finnas med i förslaget till investeringsplan bör det anpassas till respektive verksamhet. Utöver de åtgärder som redovisas som anläggningstillgångar kan alltså andra vidmakthållande åtgärder som uppgår till väsentliga belopp finnas med, under förutsättning att dessa inte är årligt återkommande (löpande underhåll).

30 30/72 I tabellen ska det även anges hur samtliga samhällsinvesteringar är tänkta att finansieras, dvs. summa utgifter i respektive avsnitt ska överensstämma med summa finansiering. Verksamhetsinvesteringar Med verksamhetsinvesteringar avses investeringar som regeringen i kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) har delegerat till myndigheter att besluta om. En förutsättning för att myndigheter ska kunna besluta om investeringar är dock att investeringen ryms inom befintlig låneram. Myndigheter ska i budgetunderlaget lämna information om samtliga verksamhetsinvesteringar, det vill säga de som finansieras med lån, bidrag eller finansiell leasing. Därutöver inkluderas verksamhetsinvesteringar som regeringen i särskild ordning har reglerat ska finansieras med anslag. Av informationen ska det framgå hur samtliga verksamhetsinvesteringar planeras att finansieras, dvs. Summa verksamhetsinvesteringar ska överensstämma med Summa finansiering. Särskild information om verksamhetsinvesteringar Särskild information ska lämnas om verksamhetsinvesteringar som beräknas överstiga 20 miljoner kronor per objekt. Gränsen på 20 miljoner avser hela objektets livslängd, dvs. både utgifter som har uppkommit tidigare budgetår och planerade investeringar kommande år. Det gäller alltså oberoende av storleken på kvarstående utgifter (som alltså kan understiga 20 miljoner kronor). Därutöver bör även andra direkt hänförbara kostnader för objektet som är väsentliga anges, det vill säga inte bara det som beräknas redovisas som en anläggningstillgång. Vid uppförande av ett egenutvecklat IT-system redovisas exempelvis inte forskning som en anläggningstillgång men kostnaden bör ändå hänföras till objektet för att ge läsaren en uppfattning om totala utgifter för investeringen. Myndigheten bör även kommande år göra en ny bedömning av totalt belopp och beräknade kvarstående utgifter i budgetunderlaget kommande år. Låneram och ränteutgifter för verksamhetsinvesteringar Tabellen för lån avseende verksamhetsinvesteringar har i förhållande till idag utökats med ett utfallsår (år -1). Det har gjorts främst mot bakgrund av att information ska lämnas i en enhetlig struktur och även kunna stämmas av mot andra uppgifter i budgetunderlaget. Därutöver har även beräkningen utökats med år 4 för att få samma period som den information som lämnas om verksamhetsinvesteringar. Övriga kreditramar för investeringar i samhällsändamål Idag finns inga regler för hur information om övriga kreditramar ska lämnas i budgetunderlaget. ESV föreslår att det införs föreskrifter som reglerar att sådan information ska lämnas. Om riksdagen har beslutat att samhällsinvesteringar ska finansieras med en särskild kredit i Riksgäldskontoret (övrig kreditram) har det införts regler att myndigheter