Policy för hantering av assistenttjänstgöring för doktorander vid Tema

Transkript

1 Reviderad 1(5) Policy för hantering av assistenttjänstgöring för doktorander vid Tema En doktorandanställning kan kombineras med institutionstjänstgöring, så kallad assistenttjänstgöring. Det vanliga är att doktoranden gör 20 procent assistenttjänstgöring under fyra år och då förlängs studietiden med motsvarande tid under ett femte år. Assistenttjänst är ett viktigt område för verksamheten på Tema. Men det är också ett område öppet för många tolkningar. Det har därför rests önskemål om en ökad tydlighet när det gäller innehåll, ersättningar och planering av assistenttjänst såväl från doktorander som handledare, lärare och avdelningschefer. Den här policyn vill möta detta önskemål. Till grund för policyn ligger en inventering av assistenttjänstgöring vid Tema idag, en utredning utförd av Forskarutbildningskommittén och diskussioner i institutionsstyrelsen. Policyn börjar med en summering av kärnvärden och exempel på uppgifter inom ramen för assistenttjänstgöringen. Därefter följer en beskrivande och förklarande text. SUMMERING Assistenttjänstgöring vid Tema bör karaktäriseras av att den är frivillig, meriterande och vilar på en hög grad av eget ansvar. Assistenttjänstgöring ska också svara mot verksamhetens krav, ekonomiska förutsättningar och en helhetssyn på arbetsuppgifter och arbetssituationen för varje enskild doktorand. Assistenttjänstgöring ska därför förankras hos handledare och avdelningschef och föras upp i den individuella studieplanen. Assistenttjänstgöring skiljer sig från det som kallas medarbetarskap. Ersättning för assistenttjänstgöring är som regel inte reglerade via schabloner. Därför är det viktigt att avtal om ersättning och villkor är fastställda innan ett uppdrag påbörjas. Endast ett fåtal uppgifter ersätts enligt schablon. Assistenttjänstgöring utan Temagemensam schablon är exempelvis: Grundutbildningsuppdrag vid Tema, inom Miljövetenskap, Genusvetenskap, Geografi, Naturvetenskap eller Tematisk Naturvetenskap. Handledning av examensuppgifter på Lärarprogrammet. Undervisning inom grundutbildningen på andra institutioner, exempelvis på Socionomprogrammet, Lärarprogrammet, Turismprogrammet, Psykologprogrammet, Samhälls- och kulturanalys, Medier och kommunikationsvetenskap, Historia, Socialantropologi, Kemi och Biologi. Att arrangera och vara med i genomförandet av konferenser, workshops eller seminarium. Forskningsrelaterade uppgifter som inte har koppling till den egna forskningen/avhandlingen, exempelvis bidra i ansökningsförfaranden, samla in data, göra kunskapsöversikter, vetenskapligt redaktionsarbete, litteraturlistor. Assistenttjänstgöring enligt Temagemensam schablon: Doktorandrepresentant i Institutionsstyrelse, Fakultetsstyrelse eller Universitetsstyrelse (1 dag per möte); i Temanämnd (5 timmar per möte). I LINKÖPINGS UNIVERSITET /

2 2(5) ersättningen som doktorandrepresentant inkluderas tid för för- och efterbehandling av möten med hela doktorandgruppen vid Tema. Doktorandrepresentant i de kommittéer som delegerats från institutionsstyrelsen (1 dag per möte), t ex Forskarutbildningskommittén och Lika villkors kommittén. Deltagande i arbetsgrupper som behandlar bredare områden än det egna temat ersätts med den faktiska tid som läggs ner (gäller t ex Tematiskt Forum). FORSKARUTBILDNING: UTBILDNING OCH ANSTÄLLNING Högskoleförordningen Doktorander vid Tema har som regel en fyraårig anställning som grund för att utföra sin forskarutbildning. Med det sagt har också den dubbla position som doktorander har att hantera berörts doktorander är både antagna till en utbildning och samtidigt anställda på institutionen. I Högskoleförordningens 5 kap 2 står att den som är anställd som doktorand främst ska ägna sig åt sin egen utbildning och det är det som ryms inom den fyraåriga doktorandanställningen (SFS 2014:1012). En doktorand får dock också i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. Innan doktorandexamen erlagts får sådant arbete omfatta högst 20 procent av en heltid och ska inte påverka forskarutbildningstiden. Det är dessa (högst) 20 procent som ger utrymme för det vi kallar assistenttjänstgöring. Medarbetarskap Det är viktigt att skilja mellan det som högskoleförordningen definierar som assistenttjänstgöring och vad som ingår i att vara anställd för att genomföra en forskarutbildning. Att vara anställd vid institutionen för Tema och Linköpings universitet innebär också ett åtagande inom ramen för det som universitetet valt att kalla medarbetarskap. Att delta i och ta ansvar för verksamheten är centralt i medarbetarskapet. I medarbetarskapet ingår exempelvis att ta ansvar för den egna arbetssituationen, vara närvarande, bidra till arbetsgruppens utveckling, vara delaktig och dela med sig av kunskap och information (LiU ). Också doktorander förväntas bidra med ett gott medarbetarskap vid sidan av sin främsta syssla som är att genomföra en forskarutbildning (se ovan). Konkreta exempel på aktiviteter som kan ingå i medarbetarskapet är att delta på arbetsplatsträffar, verka för god kommunikation i miljön och ge återkoppling till medarbetare och chefer. Det kan också vara att bidra till att arrangera en fest, hålla närmiljön attraktiv, eller att ta hand om gäster i miljön. Sådant är delar av medarbetarskapet och inte grund för assistenttjänstgöring. Tematiskt Forum för doktorander Högskoleförordningen innehåller också i sina mål för doktorsexamen inslag som handlar om karriärplanering, publiceringsstrategier mm i HF (SFS 2006: 1053). Det finns anledning att lyfta fram att det vid LiU bedrivs seminarieverksamhet inom Tematiskt Forum för doktorander vid Filosofisk fakultet och Styrelsen för utbildningsvetenskap där dessa aspekter av examensmålen beaktas. Att delta i Tematiskt Forum ger således ett mervärde i forskarutbildningen men kan inte anses som en assistenttjänst. Däremot är det en assistentuppgift att vara med och planera, leda och genomföra forumets aktiviteter ( Att delta i

3 3(5) Tematiskt Forum är också del i ett gott medarbetarskap och då med särskild inriktning mot doktorandkollegorna på Tema, Filosofisk fakultet och Utbildningsvetenskap. Filosofisk fakultet har också en karriärplaneringskurs för doktorander som delvis är något annat än Tematisk forums verksamhet men där forumet och framför allt de aktiva där deltar i arrangemanget. VAD ÄR ASSISTENTTJÄNSTGÖRING VID TEMA? Frivillighet Institutionen för Tema är tydlig med dels att assistenttjänstgöring är ett frivilligt åtagande, dels att institutionen i möjligaste mån ger stöd för att finna sådana uppdrag. Det betyder att institutionen inte har skyldighet att erbjuda assistenttjänstgöring. En doktorand som önskar assistenttjänstgöring har således själv ett stort eget ansvar att skaffa sådana uppdrag. Från ett institutionsperspektiv är det också viktigt att assistenttjänstgöring, förutom att möta krav på att anses meriterande också svarar mot verksamhetens krav, ekonomiska förutsättningar och en helhetssyn på arbetsuppgifter och arbetssituationen för varje enskild doktorand. Meriteringsvärde Filosofisk fakultet vid LiU har fastslagit att assistenttjänstgöring inte ska vara ett sätt att förlänga studietiden utan att den bör ses som en möjlighet för meritering inför den kommande karriären. Den kan innefatta pedagogisk meritering i form av undervisning och planering av undervisning, administrativt arbete, arbete med forskningsansökningar, arrangera konferenser, med mera ( Om assistenttjänst används för att förlänga studietiden skapas ojämlika förhållanden eftersom doktorander då ges olika förutsättningar att genomföra sin forskarutbildning. Det är inte en grund för att skapa ett gott klimat på institutionen. Fakultetens riktlinje är alltså att det ska finnas ett meriteringsvärde i assistenttjänstgöringen. I ett karriärperspektiv är det den enda rimliga hållningen, oavsett om karriärperspektivet sträcker sig inom eller utanför akademin. Att ägna sig åt utbildning förefaller som en självklar assistenttjänst. Men det kan också, som framhålls i fakultetens beskrivning, handla om att arrangera och vara med i genomförandet av konferenser, workshops eller seminarier. Det kan också vara andra forskningsadministrativa uppgifter. I ett institutionsperspektiv finns det dock en gränsdragningsproblematik vad gäller arbetet med forskningsansökningar. Som doktorand vid Tema finns en uttalad förväntan om att bidra i ansökan om bidrag för att finansiera den forskning som man själv är engagerad i. Satt i relation till examensmålen i HF (SFS 2006: 1053) kan en sådan aktivitet också betraktas som helt relevant för att uppnå målen. Att bidra till att skriva ansökningar är ett sätt att lära sig finansiera forskning. En slutsats är dock att arbete med ansökningar inte kan komma i fråga som assistenttjänstgöring om det handlar om den egna forskningen. I sådana fall ingår det i forskarutbildningen. Om det däremot gäller ett helt annat område, och att ansökningsarbetet leds av annan än handledaren, kan det anses befogat att göra det till en assistentuppgift. Likaså kan annat forskningsrelaterat arbete, som att samla in data, göra kunskapsöversikter, litteraturlistor mm, anses som assistenttjänst förutsatt att det inte handlar om den egna forskningen. Om det inte handlar om den egna forskningen kan sådana uppgifter anses meriterande utan att vara ett indirekt sätt att förlänga utbildningstiden.

4 4(5) Exempel på assistenttjänstgöring Konkreta exempel på assistenttjänstgöring är: Handledning av examensuppgifter på Lärarprogrammet; undervisningsuppdrag i grundutbildning vid Tema, såsom Miljövetenskap, Genusvetenskap, Geografi, Naturvetenskap eller Tematisk Naturvetenskap. Undervisning i grundutbildning på andra institutioner, exempelvis på Socionomprogrammet, Lärarprogrammet, Turismprogrammet, Psykologprogrammet, Samhälls- och kulturanalys, Medier och kommunikationsvetenskap, Historia, Socialantropologi, Kemi, Biologi mm. Vara behjälplig vid arrangemang av nationella och internationella konferenser; Doktorandrepresentant i institutionsstyrelse, någon av styrelsens kommittéer, eller Temanämnd; Doktorandrepresentant i fakultets- eller universitetsstyrelse; Forskningsrelaterade uppgifter som inte har koppling till den egna forskningen/avhandlingen, exempelvis bidra i ansökningsförfaranden, samla in data, göra kunskapsöversikter, vetenskapligt redaktionsarbete, litteraturlistor. Förankring Vid bedömning av och planering inför assistenttjänst ska alltid handledaren vara med. Dessutom ska avdelningschefen tillfrågas om lämpligheten och omfattningen av uppdrag. Eftersom avdelningschefen ansvarar för bemanningen är det viktigt att han/hon blir delaktig i planeringen. Handledaren ska vara delaktig för att bedöma hur uppgifterna relaterar till forskarutbildningen och avdelningschefen för att bedöma hur uppdragen passar in i temats hela verksamhet. ERSÄTTNING FÖR UPPDRAG Institutionsstyrelse och Temanämnd I ett LiU-beslut från 2003 finns en överenskommelse mellan studentkårer och rektor om en schablon för ersättning till studenter/doktorander vid deltagande i organ som institutions- och fakultetsstyrelser eller av dem inrättade permanenta organ (Dnr LiU 733/03-50). Det är således beslutande organ eller organ där en styrelse delegerat ansvar till organet. För deltagande i sådant organ ska doktorand/student erhålla 1 dags ersättning per bevistat sammanträde även när mötestiden skiljer sig mellan olika fora. Ett styrelsemöte på fakulteten tar som regel en heldag i anspråk, vilket också gäller för universitetsstyrelsen. Institutionsmöten tar som regel mellan 2-3 timmar. Tema följer detta beslut vad gäller uppdrag i institutionsstyrelsen och poängterar samtidigt att det ingår i ett sådant uppdrag att dels samla övriga doktorander vid institutionen för överläggningar innan mötet, men också då det är relevant att ge en uppföljning till densamma. Detta är således ett sätt att stärka doktoranders möjlighet att delta i institutionsstyrelsens och dess delegerade kommittéers arbete men också att ta ansvar för att förankra vad som behandlas i dessa beslutsfora i hela doktorandgruppen vid Tema. För dem som engagerar sig, och går på de möten doktorandrepresentanter kallar till, gäller att det är en del av medarbetarskapet. Vid varje tema på institutionen finns också så kallade Temanämnder som har en rådgivande funktion och framför allt är ett stöd i avdelningschefens arbete för att förankra och belysa frågor av relevans för verksamheten. Som ledamot i Temanämnden representerar man sin anställningskategori i detta fall doktorandgruppen och liksom för styrelsen finns en förväntan om att ledamoten ska förankra de frågor som tas upp före och efter själva Temanämndsmötet. Uppdraget är viktigt för utvecklingen av verksamheten även om det inte är av samma formella dignitet som ett beslutsorgan. Ett Temanämndsmöte tar som regel

5 5(5) 1-2 timmar. Tema ersätter varje sådant möte med 5 timmar för att ge tid för förankring i doktorandgruppen. Liksom ovan gäller att för dem som engagerar sig och går på de möten doktorandrepresentanter kallar till så är det en del av medarbetarskapet. Uppdrag att sitta med i arbetsgrupper i frågor som berör mer än det egna temats verksamhet, alltså institutionsgemensamma eller riktade mot fakulteten, bör ersättas med den faktiska tid som läggs ner. Forskningsrelaterade uppgifter Som tidigare nämnts har arrangerandet och genomförandet av konferenser, workshops eller seminarier ett tydligt meriteringsvärde. Det gäller också andra forskningsadministrativa uppgifter som att bidra i ansökningsförfaranden, samla in data, göra kunskapsöversikter, litteraturlistor mm. Här gäller dock att uppgifterna inte handlar om eller är relaterade till den egna forskningen (avhandlingsarbetet), eftersom de då är att betrakta som del i forskarutbildningen. Undervisning på Tema och andra institutioner Vid Tema finns en Policy för beräkning av ersättning för olika undervisningsmoment (Dnr Tema Den är vägledande för ersättning av den undervisning Tema själv styr över. En föreläsning bör ersättas med 4 klocktimmar per lektionstimme och seminarium med 2 klocktimmar per lektionstimme. För andra undervisningsuppdrag som exempelvis handledning och kursansvar anges ersättningen i intervall eftersom det är svårt att fastställa en schablon eftersom uppdragen ofta omfattar olika många moment. Om man får uppdrag på andra institutioner är det deras ersättningsnivåer som gäller och de kan variera mycket varför en tydlig överenskommelse om ersättningsnivåer fastställs innan genomförandet. Det gäller alltså att vara klar över vad ersättningen för ett uppdrag ger i tid. Vidare är det viktigt att inte överskrida den tid som ersätts eftersom den tiden måste tas från andra delar, exempelvis forskarutbildningen. Om man anser att det är orimligt att utföra uppdraget inom givna ramar bör man förhandla om detta innan man accepterar uppdraget. Det kan också vara rimligt att argumentera för en förhöjd ersättning första gången ett uppdrag utförs för att sedan sänka nivån, eftersom det som regel krävs mer tid i början. Det kan också finnas anledning att diskutera ersättningsnivåer med avdelningschefen på respektive tema: om uppdraget är av strategisk vikt för verksamheten kan temat skjuta till extra tid om det är ekonomiskt försvarbart. Slutligen kan konstateras att behovet av dokumentation av de uppdrag som utförs är av stor vikt. Det gäller dels för doktoranden själv som ska kunna åberopa sina uppdrag som meriter, dels för möjligheterna att reglera ersättningen för uppdragen. En skriftlig uppgörelse är alltid att rekommendera. Assistenttjänst ska också alltid dokumenteras i den individuella studieplanen, både som planerad verksamhet och för att följa upp utfall. LiU tar nu fram ett IT-verktyg för Tjänstgöringsplaner som ska underlätta planering och uppföljning. Det kommer att vara en hjälp men är inte bindande på samma sätt som en individuell studieplan. FUK på Tema arbetar med att ta fram ett tilläggsformulär för de individuella studieplanerna vid fakulteten. Formuläret är upplagt så att det ska uppmärksamma doktoranden på betydelsen av tydlighet om hur ett uppdrag värderas i antal klocktimmar. För att hitta undervisningsuppdrag är Programansvariga och Studierektorer lämpliga kontaktpersoner (använd LiU webben).