Motioner och yttranden

Transkript

1 14) Motioner och yttranden Reumatikerförbundets stämma Södra Berget, Sundsvall 8-9 juni 2013 Alla motioner finns i undertecknat skick hos sekretariatet och kommer att arkiveras med övriga stämmohandlingar. 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Behandling av motioner 3. Sidanvisning Organisation Motion 1. Utbildning i skattefrågor 4. förbundsstyrelsens föredragande: Steinar Walsö-Kanstad Motion 2. Avskaffa inkomstprövningen vid beviljande 6. av bidrag ur förbundets fonder förbundsstyrelsens föredragande: Sara Hjalmarsson Motion 3. Medlemsavgiftens fördelning mellan förbund, 9. distrikt och förening förbundsstyrelsens föredragande: Bo Jonsson Motion 4. Dyra reseersättningar och traktamenten 11. förbundsstyrelsens föredragande: Suzanne Ahlkvist Motion 5. Svar på inskickade motioner 13. Förbundsstyrelsens föredragande: Kurt Jörgensen Motion 6. Sen information 15. Förbundsstyrelsens föredragande: Margreth Halvarsson Intressepolitik Motion 7. Bidrag klimatvård 17. Förbundsstyrelsens föredragande: Sara Hjalmarsson Motion 8. Små hjälpmedel 19. Förbundsstyrelsens föredragande: Anna Schéle Kommunikation Motion 9. Info till diagnosombud 23. Förbundsstyrelsens föredragande: Marie Norén Hedberg Motion 10. Välkomstpaket till förtroendevalda 25. Förbundsstyrelsens föredragande: Greta Thorén 2

3 Behandling av motioner Förbundsstyrelsen behandlar inkomna motioner och gör utlåtanden över dessa. Styrelsens utlåtande sammanfattas i ett förslag till beslut. Varje motion skall få svar och de vanligaste formerna är att en motions att-sats bifalles, avslås eller anses besvarad. Förbundsstyrelsen har vid sin behandling av motionerna utgått från denna praxis. Bifall till en motions att-sats innebär att styrelsen anser att förbundsstämman bör ställa sig bakom motionen precis som att- satsen är formulerad. Avslag föreslås normalt om styrelsen inte delar grunduppfattningen i motionen eller dess att-satser, eller om det är olämpligt att genomföra dess förslag. Anses besvarad. Detta begrepp används när styrelsen instämmer i delar av motionen eller har förståelse för den inriktning som motionen uttrycker. Samtidigt kan styrelsen bedöma att man inte bör bifalla motionen eftersom dess krav redan är tillgodosedda genom andra beslut. Begreppet kan också användas när styrelsen föreslår en något annan hantering av motionens förslag. Förbundsstämmans behandling av motionerna När motionerna behandlas utgår tjänstgörande ordförande från styrelsens förslag. Formellt finns endast styrelsens förslag fram tills dess att någon föreslår något annat. Den som vill att en motion ska få ett annat svar än styrelsens förslag måste därför yrka detta. Det bör observeras att man inte kan föreslå eller göra ändringar i en motion. Eventuella tilläggs- eller ändringsförslag måste också ligga inom ramen för vad motionen eller styrelsens förslag behandlar. Man kan alltså inte ta upp nya förslag eller ämnen som inte finns med i motionen eller i styrelsens utlåtande. 3

4 Motion 1. Utbildning i skattefrågor En organisation som Reumatikerförbundet är för sin verksamhet beroende av en oantastlighet och hög trovärdighet hos såväl allmänhet som beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Senaste tidens diskussioner om ett antal negativa företeelser inom förbundet visar på ett behov av skärpning av rutiner och kontroller i såväl förbundsstyrelse som kansli. Undertecknad föreslår därför att förbundsstyrelse, förbundskansli och revisorer snarast skall genomgå en obligatorisk kvalificerad utbildning i skattefrågor och skatteregler. samt att förbundet skall se till att motsvarande utbildning arrangeras på såväl distrikts som föreningsnivå Onsala den 5 mars 2013 Ingela Kanflo Distriktets yttrande: Distriktsstyrelsen antog motionen, som sin egen, den 6 mars 2013 Gunnar Wernersson, distriktsordförande Halland Representantskapet antog motionen den 17 mars 2013 Gunnar Wernersson, distriktsordförande Halland 4

5 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1. Utbildning i skattefrågor Förbundsstyrelsens föredragande: Steinar Walsö-Kanstad Motionären tar upp en fråga som i allra högsta grad är aktuell. Det finns tyvärr inga enkla lösningar för att förhindra alla situationer som kan uppstå i en organisation med många distrikt och föreningar, många ideellt verksamma människor. Första att-satsen handlar om obligatorisk utbildning på central nivå. Det är viktigt att hålla isär olika funktioners och personers ansvar och uppdrag. Förbundsstyrelsen har övergripande ansvar. Kansliet har operativt ansvar där ekonomifrågor och ansvar för dessa ska hanteras av kansliet. Anställda ska givetvis ha och få relevant utbildning. Förtroendevalda revisorer svarar inför förbundsstämman. I uppdraget till auktoriserad revisor ska skattefrågor och skatteregler tydliggöras på bättre sätt än tidigare. På central nivå kan den fråga motionären lyfter lösas genom större tydlighet i uppdrag och ansvar och utbildning för förtroendevalda och anställda, där och när det behövs. Motionären yrkar i andra att-satsen att förbundet ska se till att motsvarade utbildning arrangeras på distrikts- och föreningsnivå i stadgarna är tydlig med vad som gäller för distrikt och föreningar. Förtroendevalda ska ges möjlighet till relevant utbildning. Ansvaret för utbildning ligger på den egna styrelsen. Reumatikerförbundet har påbörjat ett arbete med att säkerställa att styrande dokument och rutiner finns framtagna, kommunicerade och implementerade. Dokumenten ska vara samlade på en för förtroendevalda och anställda lätt åtkomlig plats så att de ska är ett stöd i det löpande arbetet. De styrande dokumenten ska löpande revideras så att rutin- och regeländringar uppdateras. Detta för att korrekt efterlevnad av rutiner och regler ska säkerställas. Det är en självklarhet att alla goda krafter måste hjälpas åt för att sprida information och kunskap, allt som kan göras från centralt håll ska givetvis göras. Det kan t ex vara lättillgänglig information på hemsidan, länkar till information i Infobrev mm. Viktigt är att information ska finnas tillgänglig även för nya förtroendevalda som varje år kommer in i styrelser i organisationen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen. 5

6 Motion 2. Avskaffa inkomstprövningen vid beviljande av bidrag ur förbundets fonder Som medlemsförmån i Reumatikerförbundet marknadsförs möjligheten att söka bidrag för rehabilitering. Vad som inte nämns i denna marknadsföring är att bidrag endast kan beviljas under förutsättning att den sökande har en inkomst som understiger fyra basbelopp ( kr år 2012) Intentionen bakom denna begränsning har säkert varit god och syftet kan, antar vi, har varit att bidraget i första hand ska destineras till dem som har minst möjligheter att själva bekosta en resa. Eftersom endast en parameter bedöms så blir utfallet inte det som vi antar var syftet. Den part i ett förmöget par som har en låg inkomst beviljas bidrag medan den ensamstående pensionären som visserligen har en hyfsad pension men hög hyra och därför lägre netto att leva av inte kan få något bidrag. Personer med låga inkomster och stora förmögenheter får också bidrag. Vi finner detta regelverk helt förkastligt!. Vi anser att alla medlemmar ska behandlas lika och att alla ska ha samma möjligheter att få bidrag. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi att inkomstprövningen vid beviljande av bidrag ur fonder tas bor. att förbundsstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med distrikten utarbeta ett mer rättvist regelverk kring beviljandet av bidraget Solna Reumatikerföreningen i Solna- Sundbyberg genom Marie-Louise von Sydow, vice ordförande Motionen antagen vid föreningens årsmöte 2013 Distriktets yttrande: Distriktsstyrelsen beslöt på styrelsemötet den 13 mars 2013 föreslå representantskapet att besluta att anta motionen sända motionen vidare till Reumatikerförbundets stämma utan eget ställningstagande. Representantskapet beslöt i enlighet med distriktsstyrelsens förslag Annika Hässler, ordförande 6

7 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 2. Avskaffa inkomstprövningen vid beviljande av fonder Förbundsstyrelsens föredragande: Sara Hjalmarsson Reumatikerförbundet förvaltar en mängd olika fonder. Förbundsstyrelsen tolkar det som att motionären i sin motion syftar på Reumatikerförbundets fonder vars medel ska användas för att ge enskilda medlemmar ett ekonomiskt stöd, till skillnad från fonder vars syfte är att lösa reumatismens gåta. Att göra bedömningar av behovet av enskilda bidrag är svårt och att uppnå absolut rättvisa är en omöjlighet. Förbundsstyrelsen inser att dagens bedömningskriterier kan uppfattas som orättvisa men anser ändå att nuvarande regelverk är det som i störst utsträckning möter strävan efter objektivitet i bedömningen. Behovet av ekonomiskt stöd är stort bland Reumatikerförbundets medlemmar. Förbundsstyrelsen kan tyvärr konstatera att det varje år finns fler som söker än de som kan få stöd. Reumatikerförbundets enskilda bidrag är inkomstprövat. För att komma ifråga för bidrag får den taxerade inkomsten inte överstiga fyra prisbasbelopp ( kronor år 2013). Till ansökan ska därför bifogas slutskattsedel enligt föregående års taxering. När beviljat bidrag rekvireras ska det intygas att inkomsten inte ökat avsevärt. Anledningen till att Reumatikerförbundet införde inkomstprövning är att endast bidrag som delas ut till personer som enligt Skatteverket räknas som ekonomiskt behövande kan vara skattefria. Reumatikerförbundet har efter kontroll med andra stiftelser och fonder bedömt att begreppet ekonomiskt behövande ligger på nivån fyra basbelopp. Om Reumatikerförbundet skulle godkänna en inkomst som är högre än fyra prisbasbelopp skulle både den som tar emot bidraget och även stiftelsen från vilken pengarna hämtas beskattas. Dessutom skulle stiftelsen behöva betala arbetsgivaravgifter. Förbundsstyrelsen vill med anledning av detta inte ändra det existerande regelverket enligt motionärens önskemål. Bakgrund Förbundsstämman fattade 2008 beslut om att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av regler för ansökan om bidrag till rehabiliteringsresor samt överväga om gruppresebidrag ska återinföras. Utredningen genomfördes och i april 2010 fattade förbundsstyrelsen beslut om att återinföra gruppresebidrag och enskilda bidrag till träningskort. I samband med beslutet gavs ett uppdrag att göra en översyn efter tre år. 7

8 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen. 8

9 Motion 3. Medlemsavgiftens fördelning mellan förbund, distrikt och förening Medlemsavgiften är i dag: En persons hushåll två personers. hushåll tre personers hushåll eller fler 250 kr 350 kr 400 kr Fördelningen är i dag: Fören. 98 kr Distr: 57 kr Förb: 95 kr Föreningarna, bär upp grunden för förbund och distrikt och kämpar för att hålla igång verksamheten och för att värva nya medlemmar. Det ligger en tung börda på medlemmarna, som arbetar helt ideellt och ständigt kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Undertecknad anser att fördelningen till föreningarna är alltför dålig. Undertecknad föreslår därför att - fördelningen till distrikten från två- och trepersoners hushåll minskar med 60 kronor vardera, och att dessa istället går till föreningarna. Trollhättan Kjell Johansson, medlem i Reumatikerföreningen Trollhättan Distriktets yttrande: Representantskapet den 24/ avslog motion. Monica Nordh-Halldén, ordförande 9

10 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 3. Medlemsavgiftens fördelning mellan förbund, distrikt och förening Förbundsstyrelsens föredragande: Bo Jonsson Motionären belyser att det är föreningarna som bär upp grunden för förbundet och distrikten och kämpar för att hålla igång verksamhet och värva nya medlemmar. Förbundsstyrelsen instämmer med att föreningarna är grunden i organisationen. För att stärka möjligheten för föreningar och distrikt i att ha aktiviteter, budgeterar förbundsstyrelsen ett ekonomiskt stöd till distrikt och föreningar, där man kan söka verksamhetsmedel, till vissa aktiviteter varje år. Motionären anser att fördelningen av medlemsavgiften till föreningarna är allt för dålig och föreslår en omfördelning mellan distrikt och föreningar. Vid en preliminär analys, utav en eventuell omfördelning, visar det att skillnaderna kommer att slå väldigt olika och kan få negativa konsekvenser för distrikten. Förbundsstyrelsen anser att en utredning bör genomföras för att se över den totala fördelningen av medlemsavgiften mellan förbund, distrikt och förening. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att att avslå motionen förbundsstyrelsen får i uppdrag att utreda en framtida medlemsavgift samt fördelning mellan förbund, distrikt och förening. 10

11 Motion 4. Dyra reseersättningar och traktamenten Förbundet tillhandahåller föreläsare och ser gärna att föreningarna ordnar föredrag, även för allmänheten, men föreningarna får stå för reseersättning och traktamente. Reseersättning och traktamente är en stor utgift för en ideellt arbetande förening. Det måste säljas en oerhörd mängd lotter och många koppar kaffe för att få ihop till reskostnader och boende för en föreläsare från annan ort. Föreningen föreslår därför - att Reumatikerförbundet åtar sig att stå för alla kostnader för en föreläsare dvs även reseersättning och traktamente. Trollhättan Reumatikerföreningen Trollhättan Ordförande Årsmötet antog motionen den 17 februari 2013 Distriktets yttrande: Representantskapet den 24/ antog motionen Monica Nordh-Halldén, ordförande 11

12 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 4. Dyra reseersättningar och traktamenten Förbundsstyrelsens föredragande: Suzanne Ahlkvist Motionären tar upp att det är en alldeles för dyr kostnad för föreningar att stå för reseersättning och traktamente för föreläsare som ska hålla ett föredrag. Varje distrikt och förening är egna juridiska personer och beslutar om den verksamhet som de själva vill bedriva. Om Reumatikerförbundet skulle stå för kostnader som beslutas av andra juridiska personer skulle det innebära att förbundet inte kan ha kontroll över sina kostnader. Förbundsstyrelsen budgeterar för verksamhetsstöd, som är ett ekonomiskt stöd för distrikt och föreningar att söka verksamhetsmedel till vissa aktiviteter varje år. Det finns inga begränsningar i att ansöka dessa medel förutom att det inte går att söka till förtäring, spa eller jubileum. Det betyder att man kan söka till de kostnader motionären anger i samband med föreläsningar. Föreningar och distrikt kan även söka medel från Radiohjälpen två gånger per år. Radiohjälpen har ett fast belopp för föreläsare, även där gäller sådana kostnader motionären anger. Föreläsningar är bland annat sådan verksamhet som medlemmar anger att dom vill ha ut av sitt medlemskap därför kan andelen av medlemsavgiften vara en del av finansieringen till föreläsningar. Reumatikerförbundet centralt tecknar vissa samarbetsavtal där föreläsningar är en del. Dessa samarbetsavtal sker i första hand i samråd med Reumatikerdistrikten. I dessa samarbetsavtal ingår täckning utav en föreläsares totala kostnad för att hålla ett föredrag. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionen besvarad. 12

13 Motion 5. Svar på inskickade motioner Föreningarna skriver motioner dvs. förslag om sådant som de anser kan förbättras för både medlemmar och föreningar inom förbundet. Om en motion antages av föreningens och distriktets årsmöten, går den vidare till förbundsstämman. Vad händer sedan med motionen? Vad beslutades? Vilka åtgärder skall vidtagas? Det är dödstyst. Föreningarna får inte någon form av respons från förbundet. Föreningen föreslår därför - att Reumatikerförbundet då en motion antages åtar sig att till berörd förening skicka en redovisning över vilka åtgärder som skall vidtagas framöver. Trollhättan Reumatikerföreningen Trollhättan Kjell Johansson Ordförande Distriktets yttrande: Årsmötet antog motionen den 17 februari 2013 Representantskapet den 24/ antog motionen. Monica Nordh-Halldén, ordförande 13

14 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 5. Svar på inskickade motioner Förbundsstyrelsens föredragande: Kurt Jörgensen Motionären efterfrågar återkoppling från förbundsstämman på de motioner som föreningen lämnat in. Motion från en reumatikerförening ska sändas till distriktsstyrelsen, som ska till- eller avstyrka motionen. Härefter skickas motionen jämte yttrande till förbundsstyrelsen. Motionären undrar vad som sedan händer med motionen, vad beslutades? Vilka åtgärder ska vidtas? Förbundsstyrelsen skriver ett yttrande över motionen. Detta yttrande avslutas alltid med ett förslag på bifall, avslag eller att motionen anses besvarad. Alla motionerna jämte yttranden skickas sedan ut till de stämmoombud som valts på distriktets representantskap. Handlingarna läggs också ut på Stämman består av ombud från alla reumatikerdistrikt. Distriktets ombud har möjlighet att på stämman argumentera för eller emot motionen. Om ingen går upp och argumenterar för motionen finns bara ett förslag, förbundsstyrelsens. När stämmoprotokollet är justerat efter sommaren skickas det ut med INFO till alla distrikt och föreningar. Av protokollet framgår vilket beslut som togs gällande motionen. Förbundsstyrelsen menar att det är ombuden från respektive distrikt som på hemmaplan ska återkopplar till distriktsstyrelsen och föreningarna om vilka beslut som tagits. I det här fallet hur det gått med motionen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionen besvarad. 14

15 Motion 6. Sen information Vi i Reumatikerföreningen i Borås har våra planeringsmöten i god tid före nästkommande säsongs verksamhet. Då klubbas datum och tid för styrelsemöte, aktiviteter och medlemsträffar mm. Vi upplever ofta att vi får information för sent både från Reumatikerförbundet tillika Distriktet om kommande kurser och evenemang för att få med det vi vår planering samt kommande medlemsblad. Föreningen föreslår därför - att Förbundet och Distriktet ökar sin framförhållning minst ett halvår. Styrelsen för Reumatikerföreningen i Borås står bakom denna motion. Borås Gudrun Oja ordförande REUMATIKERFÖRENINGEN BORÅS NORRBY TVÄRGATA 13, BORÅS TFN: reumatikerforeningen.boras@telia.com HEMSIDA: Distriktets yttrande: Representantskapet den 24/ ställer sig bakom motionen. Monica Nord Halldén, ordförande 15

16 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 6. Sen information Förbundsstyrelsens föredragande: Margreth Halvarsson Motionen tar upp en fråga som är riktat både till distrikt och förbund. Representantskapet i Reumatikerdistriktet Älvsborg har ställt sig bakom motionen, den del av frågan som handlar om distriktets planering måste därmed anses som redan besvarat. Distrikt har eget ansvar för egen planering. Reumatikerförbundet har förändrat sin budgetprocess för att skapa bättre planeringsförutsättningar för distrikt och föreningar. Förbundsstämman fastställer en fem årig verksamhetsplan. Reumatikerförbundets årliga budget och aktivitetsplan fastställs redan i september månad. Förbundsstyrelsen genomför också en distriktsordförandekonferens på våren för att lyssna in önskemål och behov så långt som det är möjligt. På förbundsnivå gäller att information om kurser och evenemang ska kommuniceras till distrikt och föreningar i så god tid att dessa kan tas med i egen planering. Trots det finns det alltid risk för krockar i planeringen. Det finns t ex föreningar/distrikt som planerar aktiviteter/resor 1 1½ år i förväg, vilket gör det omöjligt att ha en framförhållning som undanröjer alla planeringskrockar. Information till medlemmar är inte begränsat till utskick av medlemsblad, vi arbetar ständigt på förbättringar av förbundets hemsida och medlemsservice så att information kan nå medlemmar snabbare och bättre. Några distrikt/föreningar har egen medlemstidning, några ett par utskick per år, andra ett enda utskick inför årsmötet. Hemsidan är därför ett viktigt verktyg för att få ut information på ett snabbare och bättre sätt. Motionären vill att förbundet ska öka sin framförhållning med minst ett halvår, det framgår inte hur lång framförhållning motionären anser som rimlig. Förbundets ambition är att aktiviteter ska planeras i så god tid att information om dessa, så långt det är möjligt, kan finnas på plats när distrikt och föreningar planerar sin verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen. 16

17 Motion 7. Bidrag klimatvård Jag var i oktober 2012 på fyra veckors rehabilitering på Haga Rehab i Benicassim i Spanien, en av de anläggningar som Landstingen använder sig av. En användning som landstingen minskar drastiskt och som troligen blir ändå sämre i och med de nya riktlinjerna som nu tas i bruk. Ett annat stort problem är också kännedom hos professionen (läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter etc etc) om vilka behandlingar och metoder som används och vilka kopplingar som skulle kunna göras mellan svenska behandlingar/medicineringar och den rehabilitering som erbjuds i varmt klimat. Under min period så fanns en ung svensk sjukgymnastelev på plats, hon hade varit delaktig under sex veckor i de olika behandlingsrutinerna. En helt perfekt ambassadör för en koppling hem mot Sverige. På frågan hur hon bekostade den här perioden så blev svaret: Jag står för alla kostnader själv. Om vi ska lita på sådana eldsjälar i framtiden är jag rädd för att vi och behandlingsanläggningarna kommer att få väldigt svårt att få fram argumenten som behövs för en positiv fortsättning. Min mening är att vi behöver öppna upp för möjligheten att söka bidrag för profession och studerande inom detta område för att förstärka argumentationen för en framtida stark rehabilitering i varmt klimat. Därför föreslås förbundsstämman besluta : Att Förbundsstyrelsen ges i uppdrag att ge möjlighet till de inom den profession eller de studerande som inriktar sig på reumatologi och/eller rehabilitering att söka bidrag för hela eller delar av i sin vistelse på rehabiliteringsanläggningar för klimatvård. En vistelse som ska innebära studier eller utbildning. Att Förbundsstyrelsen även tar initiativ till att styra upp detta förfarande med hjälp av kontakter med anläggningar, landsting, reumatologer och utbildningssidan. Tommy Olsson, medlem nr , Malung Distriktets yttrande: Vi har på vårt styrelsemöte den 1 februari 2013 valt att tillstyrka motionen och sända den vidare till vår distriktsstyrelse. Reumatikerföreningen Malung-Vansbro Reumatikerdistriktet Dalarna har valt att tillstyrka motionen den 25/ Yvonne Törnqvist, ordförande 17

18 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 7. Bidrag för klimatvård Förbundsstyrelsens föredragande: Sara Hjalmarsson Frågan om klimatvård eller rehabilitering i varmt klimat har ständigt varit aktuell för Reumatikerförbundet. Från att ha varit en ganska vanlig form av rehabilitering till att idag vara en form som få landsting erbjuder är frågan av största vikt. Behovet och effekten av rehabilitering i varmt klimat har under de senaste åren diskuterats ingående framför allt i samband med framtagandet av de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Reumatikerförbundet skrev i remissyttrandet på riktlinjerna följande Att teamrehabilitering vid tidig och etablerad reumatoid artrit ska värderas lika, oavsett om den sker i Sverige eller i ett annat land till exempel i Spanien. Alltså ska teamrehabilitering få gradering 6 oavsett var den sker. Vi skrev även, att med anledning av ovanstående öppna upp för etablering av ett register för patienter som genomgår teamrehabilitering i varmt klimat. Tyvärr fick vi inte gehör för våra yrkanden utan i den slutgiltiga versionen av de nationella riktlinjerna skriver Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för vetenskapliga studier ge teamrehabilitering i varmt klimat Av den anledningen beslutade förbundsstyrelsen att Reumatikerförbundet skulle bidra med medel till en forskningsstudie om teamrehabilitering i varmt klimat. Den pågår för fullt just nu. När den är klar kommer vi förhoppningsvis ha ett bra underlag för vår argumentation om betydelsen av rehabilitering i varmt klimat. Förbundsstyrelsen kommer likt motionären föreslår driva frågan mot myndigheter, profession och beslutsfattare. Ett bra tillfälle blir när de nationella riktlinjerna ska följas upp vilket ska göras inom tre år efter införandet. Vi kommer också uppvakta Socialstyrelsen om att rehabilitering i varmt klimat ska ingå som en del i de olika vård- och läkarutbildningarna. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen. 18

19 Motion 8. Små hjälpmedel Sjukvårdshuvudmännen är enligt Hälso och sjukvårdslagen skyldiga att erbjuda invånare med funktionsnedsättning hjälpmedel. Ansvaret innebär att huvudmännen dels ska tillhandahålla och finansiera hjälpmedel, dels ha en organisation för att informera om, bedöma behov och prova ut hjälpmedel. Men vad är då ett hjälpmedel? Därom råder många delade meningar. Varje kommun och varje sjukvårdshuvudman gör egna definitioner. Det kan alltså bli några hundra olika regler. Oftast betraktar man inte längre små hjälpmedel som hjälpmedel. Och det är ju alla de här små praktiska sakerna som vi reumatiker är i så stort behov av, om man överhuvudtaget hittar det man behöver blir det ganska dyrt, eftersom vi behöver ganska många saker som kan underlätta vardagen. Enligt tidigare undersökningar har det visat sig att reumatiker har bland de lägsta pensionerna och de största merutgifterna för sin funktionsnedsättning. Hjälpmedel är en del av insatserna inom habilitering och rehabilitering. Målet är att kompensera, förbättra och vidmakthålla funktion och förmåga samt förebygga framtida förluster av funktion och förmåga. Hjälpmedel för den dagliga livsföringen är sådant man behöver för att själv, eller med hjälp av annan, tillgodose grundläggande behov som att äta och klä på sig, förflytta sig, kommunicera med omvärlden, sköta vardagslivets rutiner, gå i skolan och delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter. Även små hjälpmedel är med beaktande av dessa mål, hjälpmedel enligt vår mening. Detta behöver definieras och gälla nationellt. Med hänvisning till ovanstående hemställes om Att : Förbundsstämman beslutar uppdra åt Förbundsstyrelsen att arbeta för en nationell definition av hjälpmedel. Kristdala Hultsfred/Vimmerby reumatikerförening Gerd Mahl Nilsson/ordförande Distriktets yttrande: Distriktsstyrelsen har vid möte antagit motionen och förslår representantskapet att antaga den som sin egen samt att sända den till stämman Oskarshamn Reumatikerdistriktet Kalmar län 19

20 Gerd Mahl Nilsson ordförande Representantskapet för Reumatikerdistriktet Kalmar län har vid möte beslutat bifalla motionen samt sända den till förbundsstämman Oskarshamn Gerd Mahl Nilsson ordförande 20

21 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 8. Små hjälpmedel Förbundsstyrelsens föredragande: Anna Schéle Att hitta en bra och riktig definition av hjälpmedel är sannolikt inte görligt. Precis som motionären skriver så finns de olika definitioner hos olika sjukvårdshuvudmän eller andra intressenter. Hjälpmedelsinstitutet arbetar dock med nationell standardisering av hjälpmedel Standardiseringsarbetet i Sverige är organiserat i en övergripande teknisk kommitté som arbetar med, Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar. Arbetet leds av Hjälpmedelsinstitutet enligt avtal med Swedish Standards Institute (SIS). Arbetet sker enligt de regler och rutiner som SIS tillämpar för övrig standardisering. Det finns för närvarande sju arbetsgrupper: AG 1 Inkontinens- och stomiprodukter AG 2 Ortoser och proteser AG 3 Sängar AG 4 Personlyftar AG 5 Gånghjälpmedel AG 6 Rullstolar AG 7 Taktila markytor och tillgängliga trafiksignaler I den tekniska kommittén och i arbetsgrupperna ingår representanter för företag, myndigheter, brukarorganisationer samt hälso- och sjukvården. Deltagande i det nationella standardiseringsarbetet ger möjlighet att följa och påverka den internationella standardiseringen. I grupperna sammanställs svenska kommentarer och svenskt ställningstagande till standardförslag som är ute för röstning. När det gäller definition av hjälpmedel finns det i en uppsats ur Arbetsterapeutprogrammet, följande om hjälpmedel. Det finns ingen övergripande definition av begreppet hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Många olika instanser och företag definierar begreppet olika (Handikappförbunden, 2009). Socialstyrelsen (2000) definierar att hjälpmedel i den dagliga livsföringen behövs för att en person ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov, förflytta sig, fungera i sitt hem och i sin närmiljö, kommunicera, orientera sig, sköta vardagsaktiviteter i hemmet, utföra rutiner, delta i fritids- och rekreationsaktiviteter samt gå i 21

22 skolan. En annan definition av begreppet är att hjälpmedel är produkter som förbättrar funktioner, vidmakthåller funktioner samt förebygger försämring av funktioner (Dahlberg,2008). Det som också är viktigt att ta hänsyn till är hur rätten till hjälpmedel beslutas om. Enligt beslut i riksdagen ska hälso- och sjukvård fördelas efter följande tre principer. Människovärdesprincipen innebär att alla människor är lika mycket värda och har rätt till vård oavsett ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk ställning. Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att de som har de svåraste sjukdomarna ska få vård först. Vårdpersonalen ska särskilt tänka på de svagaste patienterna, till exempel de som inte kan tala för sig och som inte känner till sina rättigheter. Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det ska finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt av behandlingen. Om till exempel två olika behandlingar ger samma effekt så bör den som kostar mindre väljas. Enligt beslut är de tre principerna rangordnade så att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen. Att Reumatikerförbundet skulle anse att kostnadseffektivitetsprincipen skulle gå före de övriga två anser förbundsstyrelsen inte vore varken klokt eller lämpligt. Däremot är förbundsstyrelsen fullständigt överens med motionären att det för många kan vara ett stort problem att hjälpmedel ibland kan vara dyra. Huruvida ett hjälpmedel ska finnas inom ramen för förskrivningsbara hjälpmedel eller om det ska vara ett hjälpmedel som anses vara egenvård blir då en fråga som kan variera stort beroende på var man bor. En möjlig väg kan vara att frågan drivas genom förslag om ändringar i handikappersättningen, den är till för att kompensera för merkostnader som uppstår på grund av funktionsnedsättning. Det finns dock idag flera enkla hjälpmedel tillgängliga i den vanliga handeln till ett rimligt pris, som tidigare har klassats som hjälpmedel. Reumatikerförbundets medlemmar har rabatt i Etacs butiker och det finns idag även en hel del hjälpmedel i vanliga butiker likt Biltema som säljer exempelvis rullator i det ordinarie sortimentet. Det har dessutom under senare år kommit dyra hjälpmedel för grupper som har kognitiva funktionsnedsättningar, det kan handla om röststyrning av dator som ett exempel. Vi anser att det är viktigt att man lyfter in de dyraste hjälpmedlen där det finns små möjligheter att köpa dessa själv. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionen besvarad. 22

23 Motion 9. Info till diagnosombud Motion till förbundsstämman Att förbundet skickar ut info till Diagnosombuden om den diagnos/sjukdom som de är ombud för. De vill gärna ha info om kurser, träffar och om forskning/resultat. Det finns mycket att läsa i Reumatikervärlden men det skulle vara mycket uppskattat att få personliga brev från Förbundet. Med vänliga hälsningar Marita Herou och styrelsen i Hällefors-Grythyttan Distriktets yttrande: Med anledning av insänd motion från Reumatikerföreningen i Hällefors-Grythyttan har Reumatikerdistriktet Örebro län styrelse avslagit motionen, då den inte var korrekt skriven. Reumatikerdistriktet hoppas att Reumatikerförbundet kan skicka ut information till Reumatikerföreningens diagnosombud ang. deras sjukdom/diagnos samt om forskningsresultat. Föreningens funktionärer har ingen datauppkoppling så de kan inte hämta hem från Reumatikerförbundets hemsida. Reumatikerdistriktet kan i viss mån hjälpa till men det är inte tillfredställande. Alla styrelseledamöter i Reumatikerföreningen Hällefors- Grythyttan vill ha INFO i pappersform. Vanliga hälsningar Reumatikerdistriktet Örebro län Gunilla Juhlin Vice ordförande 23

24 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 9. Info till diagnosombud Förbundsstyrelsens föredragande: Mari Norén Hedberg Motionären vill att det ska skickas ut information till diagnosombud om den diagnos/sjukdom som de är ombud för samt information om träffar, kurser och forskningsresultat. Reumatikerförbundet hade en stor konferens som handlade om diagnosombudsverksamheten. På förbundsstämman 2009 fattades beslut om att vi måste tillåta flexibla arbetsformer, att tillåta och uppmuntra olika lösningar inom diagnosverksamheten. Det som passar på ett ställe kanske inte alls lämpar sig för en annan del av landet. Diagnoserna är grunden för all vår verksamhet. Förbundsstyrelsen menar att det är en självklarhet att styrelsen har haft och framgent har ett gemensamt ansvar för diagnosverksamheten. Allt som handlar om information är något som måste hållas så aktuellt som möjligt hela tiden. Från Reumatikerförbundet så arbetas det kontinuerligt med att hålla information aktuell via Reumatikerförbundets hemsida. Det avser båda diagnosinformation, forskning samt uppdrag som man har i sin förening, lokalt. På diagnossidorna kommer det att finnas diagnosblad med information om olika diagnoser som lätt kan skrivas ut. När det gäller aktuell forskning finns det att läsas och skrivas ut under fliken forskning från Reumatikerförbundets hemsida. När det sedan kommer till de olika uppdrag som finns i en förening och stöd och tips så återfinns det under det så kallade intranätet. Intranätet når man enkelt genom att logga in på Min sida. Föreligger det svårigheter med tillgång till dator eller utskrift så ligger det i distriktets roll att hjälpa föreningen på bästa sätt. Den sidan är något som man från förbundet vill förbättra och då med föreningar och distriktens önskemål om vad man vill hitta, som kan vara till stöd och hjälp i den verksamhet som man bedriver. Motionärer tar även upp information om kurser och träffar. Kurser och träffar bedrivs på olika sätt inom organisationen idag. Några distrikt har årligen träffar för sina förtroendevalda i olika frågor och uppdrag. Många distrikt samarbetar med andra distrikt och har då gemensamma kurser och träffar för personer med liknande uppdrag från föreningarna. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen. 24

25 Motion 10. Välkomstpaket till förtroendevalda Reumatikerförbundets lokalföreningar är beroende av frivilliga krafter för sin verksamhet. Många gånger kan det vara svårt att få de personer som behövs för en livskraftig förening. På uppdrag av årsmötet för Reumatikerföreningen Haninge Tyresö den 23 februari 2013 föreslår styrelsen för densamma Repskapet besluta att föreslå Reumatikerförbundets stämma uppdra åt förbundet att arbeta fram ett välkomstpaket för förtroendevalda i föreningarna. Välkomstpaketet ska uppmuntra till engagemang samt visa den förtroendevalda uppskattning för det arbete som görs. För Reumatikerföreningen Haninge Tyresö Solbritt Hallgren Ordförande Distriktets yttrande: Vi föreslår Repskapet besluta att föreslå Förbundsstämman att besluta att Reumatikerförbundet tar fram ett informationsmaterial om organisationen och om vad som förväntas av en nybliven förtroendevald. Avslag i övrigt vad gäller uppmuntran/uppskattning till förtroendevalda då vi anser att det är förening/distrikt/förbund som bör uppmärksamma detta till exempel med en lunch/julcafé eller annat för att tacka för ett väl utfört arbete. Distriktsstyrelsen beslöt på styrelsemöte den 13 mars 2013 föreslå representantskapet att besluta att - Avslå motionens att-sats - Reumatikerförbundet tar fram ett informationsmaterial om organisationen och om vad som förväntas av en nybliven förtroendevald - Sända motionen vidare till Reumatikerförbundets stämma Representantskapsmötet beslöt att anta motionen och distriktsstyrelsens förslag till tilläggsattsatser. Annika Hässler, ordförande 25

26 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 10. Välkomstpaket till förtroendevalda Förbundsstyrelsens föredragande: Greta Thorén Motionären, Reumatikerföreningen Haninge Tyresö föreslår att Reumatikerförbundet ska arbeta fram ett välkomstpaket för förtroendevalda i föreningarna. Att förbundets förtroendevalda känner sig väl uppdaterade i sina roller är av yttersta vikt och speciellt i rollen som ny förtroendevald. Reumatikerförbundet har sedan lanseringen av nya hemsidan valt att lägga information för förtroendevalda på intranätet. Detta för att enkelt kunna uppdatera och alltid erbjuda relevant och aktuell information till skillnad mot ett tryckt material som snabbt blir inaktuellt. Reumatikerförbundet kommer att lägga upp en speciell rubrik för nya förtroendevalda på intranätet. Där kommer man som förtroendevald enkelt kunna ta del av förbundets vision, mål och annan viktig information. Intranätet nås via en enkel inloggning och är en viktig plats för alla förtroendevalda att ofta besöka. Förbundsstyrelsen förslår förbundsstämman besluta att att avslå motionen anse Reumatikerdistriktets tilläggsatt-sats besvarad. 26