Persontransporter till och från Gotland Undersökning av färje- och flygpassagerarnas resvanor, preferenser och värderingar

Transkript

1 Rikstrafiken Persontransporter till och från Gotland Undersökning av färje- och flygpassagerarnas resvanor, preferenser och värderingar SWECO Infrastructure AB Jenny Widell Isak Jarlebring ra02s

2 Dokumentinformation DOKUMENTDATUM: PROJEKTINFORMATION: Projekt / projektledare Beställare/kontakt: Dokumenttitel: GOTLAND UNDERSÖKNING AV PERSONRESOR Jenny Widell Rikstrafiken Persontransporter till och från Gotland Undersökning av färje- och flygpassagerarnas resvanor, preferenser och värderingar Versionsnummer: 1,0 Intern dok.info Uppdrag : P:\2145\ _Gotlandstrafik\16 rapport HUVUDFÖRFATTARE: MEDFÖRFATTARE JENNY WIDELL ISAK JARLEBRING

3 Sammanfattning Bakgrund Rikstrafiken har som uppgift att teckna avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättning för kommersiell drift. Sedan 1999 har Rikstrafiken även i uppdrag att ansvara för statens avtal om linjesjöfart till och från Gotland, ansvaret gäller såväl godstransporter som persontransporter. Inför kommande upphandling av färjetrafiken till/från Gotland behöver Rikstrafiken underlag om resvanor och preferenser rörande persontransporter. I syfte att få kunskap om faktiska resvanor och preferenser gällande resmöjligheter mellan Gotland och fastlandet har därför en resvaneundersökning bland resenärerna ombord på färjorna till/från Gotland genomförts. För att få en hel täckande bild av resandet mellan Gotland och fastlandet har även flygresenärer på Visby flygplats intervjuats. Undersökningen av flygresenärer är en mindre undersökning som främst genomförts i syfte att se om flyg är ett komplementärt eller konkurrerande färdsätt till färjan. Resande till och från Gotland På Gotland bor det personer. Gotland är ett stort turistresmål och de senaste åren har Gotland haft ca besökande per år. Majoriteten av besökarna är svenskar, och många är boende i Mälardalen. Bland de utländska turisterna kommer flest från Tyskland. 1 Det vanligaste färdsättet till och från Gotland är färja. År 2007 hade färjebolaget Destination Gotland 1,5 miljoner passagerare. Av dem var 72 procent icke gotlänningar och 28 procent gotlänningar. Färjetrafiken är uppdelad på två linjer; Nynäshamn-Visby och Oskarshamn-Visby. Majoriteten av färjeresenärerna reser på linjen Nynäshamn- Visby, 1,1 miljoner resenärer jämfört med 0,4 miljoner på linjen Oskarshamn-Visby. Antalet passagerare på färjorna är betydligt större under sommarmånaderna. Under perioden oktober-mars utgör gotlänningarna hälften av resenärerna, men under juli utgör de endast 10 procent av resenärerna. 1 Källa: i

4 Under år 2008 startade och landade ca flygplan på Visby flygplats, med passagerare. Antalet flygpassagerare är störst i juli, men variationen mellan månaderna är mindre än för färjetrafiken. Visby Flygplats är en statlig flygplats och ligger ca fem kilometer norr om Visby. Flygtrafiken till/från Visby går till flera destinationer i Sverige och även utomlands. Antalet destinationer är fler under sommarmånaderna. Metod - färjeundersökningen Undersökningarna genomfördes ombord på färjorna Nynäshamn-Visby och Oskarshamn- Visby i båda riktningarna. Pappersenkäter delades ut till resenärerna ombord på båten. Undersökningspersonal fanns tillgänglig för hjälp och frågor. Tack vare den långa restiden kunde samtliga passagerare som valt att delta i lugn och ro svara på enkäten. För att kunna kategorisera resenärerna ställdes bakgrundsfrågor. Exempel på bakgrundsfrågor är; resärende, bostadsort, resfrekvens, mellan vilka orter man reser, om man har något fordon med på färjan, ressällskapets storlek och hur mycket man har betalat för resan. Frågor har även ställts rörande ålder och kön. För att få kunskap om konkurrensen mellan att resa med färja och med flyg mellan Gotland och fastlandet ingick också frågor om och hur ofta de har flugit på sträckan. Vilket ärende de hade då och vilka anledningarna är till att välja det ena eller det andra färdsättet. Enkäten innehöll även ett antal rangordningsfrågor gällande färjeresans egenskaper (turtäthet, restid, service ombord, etc.) och vilka hamnar på fastlandet som resenärerna föredrar. För att mäta resenärernas preferenser för olika standardfaktorer användes Stated Preference-metoden. Metoden ger möjlighet att beräkna vilka faktorer som resenärerna tycker är viktigast när de väljer sin resa och hur viktiga olika egenskaper är i förhållande till varandra. I Stated Preference-undersökningen har färjeresenärerna genomfört parvisa val, där de anger om de föredrar alternativ A eller B, där alternativ A och B har olika egenskaper. Egenskaperna hos alternativ A och B varierar för varje ny valsituation. Alternativen är utformade enligt speciella mallar och svaren utvärderas med en statistisk teknik. Färjeundersökningar genomfördes vid två tillfällen. Det första under sommaren, då många turister besöker Gotland och det andra under andra halvan av oktober, då resenärerna främst utgörs av gotlänningar och fritidshusägare. Vid det sistnämnda tillfället hade vintertidtabellen börjat gälla och turutbudet var som lägst. ii

5 Metod - flygundersökningen Undersökningen utfördes i vänthallen efter incheckningen på Visby flygplats. Där når man alla kategorier flygresenärer oavsett vart de ska flyga och oavsett flygbolag. Enkäter delades ut till väntande passagerare och samlades in så snart de var ifyllda. Undersökningspersonal fanns hela tiden närvarande för att svara på frågor. Frågorna i flygenkäten var mycket likartade frågorna som ställdes ombord på färjorna. De berörde den specifika resa de just gör, om resvanor till/från Gotland i allmänhet samt bakgrundsfrågor. Viktiga frågor till flygresenärerna var den aktuella resans ärende, start- och slutort, orsak till färdmedelsval och resans pris. Vidare ställdes frågor om hur ofta de reser med flyg respektive färja mellan Gotland och fastlandet, rangordnings- och attitydfrågor liknande de i färjeundersökningen, bostadsort, ålder och kön. Undersökningen av flygresenärer genomfördes under samma perioder som för färjeresenärer, dvs. under sommaren och i slutet av oktober. Resultat och slutsatser De sammanfattade resultaten av de båda undersökningarna gällande resande till och från Gotland visar att gotlänningar reser oftare med både flyg och färja än personer boende på fastlandet. Gotlänningarnas resor utgör ca en tredjedel av det totala resandet till och från Gotland. Båda undersökningarna visar att den främsta anledningen till att resenärer väljer flyget är att restiden är kortare jämfört med färjan. Personer som reser i tjänsten eller till/från arbete reser med flyg i större utsträckning än personer som reser i privata ärenden. Det mest förekommande ärendet hos flygresenärer är att resa i tjänsten. Det är vanligare att gotlänningar både ombord på färjan och flyg reser för att uträtta ett tjänsteärende eller för att komma till eller från sin arbetsplats, jämfört med övriga gotlandsresenärer. Rörande färjeresenärerna utgör den övervägande delen nöjesresor som att turista, hälsa på släkt och vänner eller besöka sitt fritidshus. Endast en liten andel av resorna utgörs av tjänsteresor, arbets- och skolresor. Skillnaden är störst i sommarundersökningen, men nöjesresorna dominerar även i höstundersökningen. De främsta skälen till att välja att resa med färja är möjligheten att ta med packning (inklusive fordon) samt priset. Cirka 70 procent av resenärer ombord på Nynäshamnsfärjorna bor på Gotland eller i Stockholms län, medan resenärerna ombord på Oskarshamnsfärjan bor mer spridda över landet. På frågan om vilken hamn på fastlandet som resenärerna föredrar som hamn för Gotlandsfärjorna (här ingick både befintliga Nynäshamn och Oskarshamn och några tänkbara hamnar) svarar en majoritet av resenärerna på Nynäshamnfärjan att de föredrar hamn i Stockholm och Oskarshamnsresenärerna föredrar Oskarshamns hamn. iii

6 Då det totalt sett är fler resenärer på Nynäshamnsfärjorna är den totala andelen färjeresenärer som föredrar Stockholms hamn hela 47 procent mot Oskarshamns 17 procent. Summeras de tre hamnarna i norra delen av aktuellt kustområde (Stockholm, Södertälje och Nynäshamn) är det 71 procent som anser att Gotlandsfärjor främst bör anlöpa någon av dessa tre hamnarna. Värderingen av restid, dvs. hur mycket biljettpriset måste sänkas eller kan höjas för att resenärerna ska acceptera en restidsförlängning eller restidsförkortning, är likartad som andra värderingsundersökningar. Svaren i undersökningen visar på att det genomsnittliga tidsvärdet för samtliga resenärer i undersökningen är 106 kronor i timmen. Värderingen av restid skiljer sig åt beroende på ålder, kön och ärende. Tidsvärderingar har beräknats för ett flertal olika resandegrupper. Exempelvis har resenärer som reser ensamma ett tidsvärde på 128 kronor per timme, medan de som reser i sällskap värderar restiden till 100 kronor per timme (restiden är mindre viktig när resenärerna har sällskap). Högst restidsvärderingar har grupperna medelålders resenärer, män och tjänsteresenärer. Även detta är samstämmigt med andra undersökningar. Fler färjeavgångar per dag är något som gotlänningar har högre betalningsvilja för jämfört med övriga resenärer. Oskarshamnsfärjan har en eller två avgångar per dag i varje riktning och resenärer ombord på Oskarshamnsfärjorna har högre värdering av en extra tur. Män har nästan dubbelt så hög värdering av en extra tur jämfört med kvinnor, och lägst värdering av en extra tur har äldre personer. För att kartlägga värderingen av att färjorna anlöper vissa hamnar på fastlandet ingick variabeln hamnområde i värderingsfrågorna. Hamnområdena (norr, mellan och syd) visades på en karta och respondenterna skulle tänka sig att färjan anlöpte någon av vissa utpekade hamnar inom hamnområdet. De som reser med Nynäshamnsfärjorna (norr) har relativt hög betalningsvilja för att slippa resa från något annat hamnområde. För att byta en hamn i norr mot en hamn i mellan krävs en prissänkning med 99 kronor per resa och för byte mellan norr och syd krävs en sänkning med 138 kronor. Personer som är bosatta på Gotland har inte riktigt lika hög värdering som övriga. iv

7 Resenärer som reser med färjorna till och från Oskarshamn kommer från olika delar av landet och är därför mer flexibla gällande vilken hamn de föredrar att åka ifrån. Detta visade sig vid analyser av övriga frågor inom detta område och resultaten återkommer även i analyserna av värderingarna. I många av analyserna är hamnfrågan inte statistiskt säkerställd och i de fall där den är säkerställd är den lågt värderad. Det är även så att denna faktor kan ha ett annat tecken än vad som förväntas. Om resenärer ombord på Oskarshamnsfärjorna skulle vara tvingade att resa till/från en hamn i hamnområde norr istället för hamnområde syd som nu, vill de att biljettpriset sänks med 32 kronor för att de ska acceptera denna förändring. Detta ska jämföras med att Nynäshamnsresenärerna kräver en kompensation på 138 kronor för att genomföra det motsatta bytet (byta norr mot syd). Om valet för Oskarshamnsresenärerna står mellan en hamn i hamnområde mellan och hamnområde syd, vill de ha en kompensation på 73 kronor för att välja mellan. Detta innebär de anser att resa till/från en hamn i norr är bättre än att resa till/från en hamn i mellan. Resultatet bekräftas även av att många Oskarshamnsresenärer valde någon hamn i norr som sitt första eller andra handsalternativ i frågan där hamnarna skulle rangordnas. Om färjan skulle släppa ut ett ton mindre koldioxid per enkelresa, är resenärerna beredda att acceptera en prishöjning på biljetten med i snitt 7 kronor. Gotlänningar har en genomsnittlig betalningsvilja på 4 kronor och övriga på 8 kronor för ett tons reduktion av koldioxid per enkelresa. Kvinnor är villiga att betala mer för minskade koldioxidutsläpp än män, 8 kronor jämfört med 6,5 kronor för ett ton mindre koldioxid per enkelresa. Personer äldre än 50 år har högst betalningsvilja för att minska koldioxidutsläppen 10 kronor per enkelresa. v

8 Innehåll Sammanfattning Bakgrund i Resande till och från Gotland Metod - färjeundersökningen Metod - flygundersökningen Resultat och slutsatser i i ii iii iii 1 Bakgrund och syfte Bakgrund till undersökningen Resandet till Gotland 1 2 Undersökning färjor Undersökning och metod Undersökningsmetod Mätperiod Frågor i enkäten Svarsfrekvens Resultat Resvanor Alternativ till att resa med färja Betalningsvilja hos färjeresenärer Bakgrundsfakta 41 3 Undersökning av flygpassagerare Undersökning och metod Resultat Resvanor Orsak till färdmedelsval Bakgrundsfakta 50 Bilaga 1. Design Stated Preference undersökning Bilaga 2. Stated Preference metoden Bilaga 3. Resultat Stated preference beräkningar vi

9 1 Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund till undersökningen Rikstrafiken har statens uppdrag att teckna avtal om transportpolitisk motiverad interregional kollektivtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättning för kommersiell drift. Sedan 1999 har Rikstrafiken dessutom haft som uppdrag att ansvara för statens avtal om linjesjöfart till och från Gotland (SFS 2007:1026). Ansvaret för linjesjöfarten till och från Gotland omfattar såväl godstransporter som persontransporter (Prop. 1997/98:56 s. 69). I likhet med annan transportpolitiskt motiverad trafik är det övergripande målet för linjesjöfarten mellan Gotland och fastlandet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet (Prop. 2005/06:160; bet. 2005/06:TU5; rskr. 2005/06:308). Utöver det övergripande målet finns sex delmål som berör tillgänglighet, transportkvalitet, säkerhet, miljö, regional utveckling och jämställdhet. Ett antal etappmål finns dessutom under respektive delmål (Prop. 2005/06:160, ss ). Inför kommande upphandling av färjetrafiken till/från Gotland behövs underlag om resvanor och preferenser rörande persontransporter. I syfte att få kunskap om faktiska resvanor och preferenser gällande resmöjligheter mellan Gotland och fastlandet har därför en ombordundersökning bland resenärerna på färjorna till/från Gotland genomförts. För att få en heltäckande bild av det totala resbehovet mellan Gotland och fastlandet intervjuades även flygresenärer. Undersökningen av flygresenärer är en mindre undersökning som främst har genomförts i syfte att se om flyg är ett komplementärt eller konkurrerande färdsätt, samt, för vilka och under vilka omständigheter det är attraktivt. 1.2 Resandet till Gotland På Gotland bor det personer, varav 39 procent bor i Visby (2007). Folkmängden minskade under 1900-talets början, men ökade från år 1975 till en topp på år Gotland är ett stort turistresmål och de senaste åren har Gotland haft ca besökande per år. Majoriteten av besökarna är svenskar, och många är boende i Mälardalen. Bland de utländska turisterna kommer flest från Tyskland. 2 Färjeresor Färja är det vanligaste färdsättet till och från Gotland. År 2007 hade färjebolaget Destination Gotland 1,5 miljoner passagerare av dem var 72 procent icke gotlänningar och 28 procent gotlänningar. Antalet passagerare på färjorna är betydligt större under sommarmånaderna. 2 Källa: 1 (51)

10 Under perioden oktober-mars utgör gotlänningarna hälften av resenärerna, men under juli utgör de 10 procent av resenärerna BESÖKARE GOTLÄNNINGAR passagerare januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 1. Antalet färjepassagerare per månad 2007, källa: Destination Gotland BESÖKARE GOTLÄNNINGAR Nynäshamn Oskarshamn Figur 2. Antal resenärer till och från Nynäshamn och Oskarshamn år 2007 källa: Destination Gotland Majoriteten av färjeresenärerna reser på linjen Nynäshamn-Visby, 1,1 miljoner resenärer jämfört med 0,4 miljoner Oskarshamn-Visby. 2 (51)

11 Under sommarmånaderna erbjuds en högre turtäthet än under övriga delar av året. Detta beror på den ökade efterfrågan på resor under sommaren. Turtätheten varierar även över veckans dagar. Linjen Oskarshamn-Visby trafikeras av SF 1500 och linjen Nynäshamn-Visby trafikeras av SF1500 och SF700 färjorna. Det finns två färjor av modellen SF700, där den ena har en maxhastighet på 32 knop (HSC Gotlandia II) och den andra har en maxhastighet på 35 knop (HSC Gotlandia). SF1500 färjorna (M/S Visby och M/S Gotland) har 28,5 knop som maxhastighet. SF1500 har en kapacitet på 1500 passagerare och 500 personbilar. Färjorna av modell SF700 kapacitet är 700 passagerare och 145 personbilar. Tabell 1. Trafikutbud Turer per dygn och riktning Restid vintertid sommartid Nynäshamn-Visby tim 3 tim 15 min Oskarshamn-Visby tim 40 min 3 tim I den senaste kvalitetsundersökningen (april 2008) gällande färjetrafiken framkommer att en majoritet av resenärerna är nöjda med de kvalitetsfaktorer som undersöktes. Mest nöjda är resenärerna med tidhållningen, trygghet och säkerhet samt information. Lägst betyg får kaféoch restaurangverksamheten ombord. Det är dock drygt 60 procent av de tillfrågade resenärerna som är nöjda med denna faktor. Flygresor Visby Flygplats är en statlig flygplats och ligger ca fem kilometer norr om Visby. På Visby flygplats startade och landade ca 9500 flygplan år Drygt hälften var inrikeslinjetrafik, 11 procent utrikesflyg, 18 procent privatflyg, 7 procent skolflyg och 7 procent militärflyg. Flyglinjerna mellan Gotland och fastlandet trafikeras av flera flygbolag. Skyways flyger från såväl Arlanda som Bromma, Gotlandsflyg från Bromma, Skavsta och Ängelholm. Sträckan Linköping-Visby trafikeras av Direktflyg. Under vardagar under vintern har Visby flygplats ca 30 avgående och ankommande plan. Restiden mellan Visby och Arlanda är 45 minuter och mellan Visby och Bromma 40 minuter. Under sommaren flyger norska Widerøe från Gardemoen i Oslo. City Airline flyger sträckan Göteborg-Visby. Sommartid trafikerar Gotlandsflyg även sträckorna Växjö-Visby, Ängelholm- Visby, Sundsvall-Visby, Göteborg-Visby, Helsingfors-Visby och Hamburg-Visby var det passagerare vid Visby flygplats, vilket är en ökning med nästan 10 procent jämfört med året innan. Under 2008 har flygplatsen haft passagerare. Antalet 3 (51)

12 passagerare är störst i juli, men variationen i antal passagerare över månaderna är mindre än för färjetrafiken inrikes utrikes passagerare jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 3. Antal flygpassagerare på Visby flygplats år 2008, källa: 4 (51)

13 2 Undersökning färjor 2.1 Undersökning och metod Undersökningsmetod Undersökningarna genomfördes ombord på färjorna Nynäshamn-Visby och Oskarshamn-Visby i båda riktningarna. Med ombordundersökningar nås enkelt de berörda resenärerna. Undersökningen genomfördes med pappersenkäter. Enkäterna delades ut till resenärerna ombord på båten tillsammans med pennor. Restiden är tillräckligt lång så många resenärer hann svara på enkäten under resans gång. Undersökningspersonal fanns tillgänglig för hjälp och frågor. Enkäterna lämnades efter ifyllande in till undersökningspersonalen eller i lådor som hade placerats på en plats ombord på färjan. För att kvalitetssäkra frågorna i undersökningen genomfördes först en pilotundersökning ombord på två färjeavgångar på sträckan Nynäshamn-Visby. Resultaten från pilotundersökningen gav bra resultat och enbart marginella justeringar i enkäten genomfördes därefter. Då pilotundersökningens resultat är likartad som huvudundersökningen har pilotundersökningens resultat inkluderats i sommarundersökningen Mätperiod Undersökningar har genomförts vid två tillfällen 1) under sommaren, då många turister besöker Gotland och 2) under andra halvan av oktober, då resenärerna främst utgörs av gotlänningar och fritidshusägare. Vid det sistnämnda tillfället hade vintertidtabellen börjat gälla och turutbudet var som lägst. Tabell 2. Undersökta avgångar, sommarundersökningen Datum Avgångstid Linje Färjetyp Onsdag 25 juni Nynäshamn-Visby SF 1500 Torsdag 26 juni Visby - Nynäshamn SF 700 Tisdag 15 juli Oskarshamn Visby SF 1500 Onsdag 16 juli 8.50 Visby - Nynäshamn SF 1500 Onsdag 16 juli Nynäshamn Visby SF 1500 Torsdag 17 juli Visby - Nynäshamn SF 700 Torsdag 17 juli Nynäshamn Visby SF 700 Lördag 19 juli Visby Oskarshamn SF 1500 Söndag 23 augusti Oskarshamn Visby SF 1500 Måndag 24 augusti Visby Oskarshamn SF (51)

14 Tabell 3. Undersökta avgångar, höstundersökningen Datum Avgångstid Linje Färjetyp Torsdag 23 oktober 21:10 Oskarshamn Visby SF 1500 Fredag 24 oktober 16:00 Visby - Nynäshamn SF 1500 Fredag 24 oktober 21:05 Nynäshamn Visby SF 1500 Söndag 26 oktober 17:05 Visby Oskarshamn SF Frågor i enkäten Bakgrundsfrågor För att kunna kategorisera resenärerna ställdes bakgrundsfrågor. Exempel på frågor var; ärende, bostadsort, resfrekvens, mellan vilka orter de reser, om de har något fordon med på färjan, ressällskapets storlek och hur mycket har de betalat för resan. Även frågor rörande ålder och kön ingick. För att få kunskap om konkurrensen mellan att resa med färjan och med flyg mellan Gotland och fastlandet ingick frågor om och hur ofta de har flugit på sträckan. Vilket ärende de hade då och vilka anledningarna är till att välja det ena eller det andra färdsättet. Frågor om resenärernas preferenser För att mäta resenärernas preferenser för olika standardfaktorer användes Stated Preferencemetoden. Metoden ger möjlighet att beräkna vilka faktorer som resenärerna tycker är viktigast när de väljer sin resa och hur viktiga olika egenskaper är i förhållande till varandra. Det gör det möjligt att till exempel göra prognoser för hur resenärerna kommer att reagera på förändringar i trafikutbudet. Stated Preference-metoden parvisa val har använts, eftersom den har visat sig vara mest lämplig vid denna typ av undersökning. Metoden innebär att personer gör hypotetiska val via någon form av enkät. Intervjupersonerna får göra ett antal val och ange om de föredrar till exempel alternativ A eller B, där dessa alternativ har olika egenskaper. Egenskaperna hos alternativ A och B varierar för varje valsituation. Alternativen som intervjupersonerna ställs inför måste vara inom ett rimligt intervall, så att intervjupersonerna kan leva sig in i valsituationen. Detta innebär att variationen i egenskaperna inte kan vara för stora. Alternativen är utformade enligt speciella mallar och svaren utvärderas med en statistisk teknik. 6 (51)

15 Resultatet från en Stated Preference-undersökning 3 är värderingar av egenskaperna i förhållande till varandra. Om exempelvis egenskaperna biljettpris, restid, turtäthet eller kvalité ingår som egenskap, kan resultaten utryckas hur mycket längre restid som accepteras givet en kvalitetshöjning, hur mycket biljettpriset kan öka om restiden minskar med 10 minuter eller en ökning med en tur per dygn är lika mycket värd som x minuters kortare restid för en tur. I undersökningen ombord på Gotlandsfärjorna ställdes färjeresenärerna inför två hypotetiska alternativ i taget, där varje alternativ beskrev en färjeresa med vissa egenskaper som till exempel hur lång tid den tar och vad den kostar. Totalt besvarade varje intervjuperson åtta valfrågor. Respondenten skulle välja det alternativ hon skulle ha valt om hon hade haft dessa alternativ. De hypotetiska resorna var utformade med ambitionen att vara så lika som möjligt den resa som respondenterna genomförde vid svarstillfället. Faktorer som ingick i undersökningen var resans pris, restid, turtäthet, avgångshamn och en miljöfaktor. Faktorerna delades upp på två olika spel som här kallas hamn-spel och miljöspel. I båda speltyperna ingick faktorerna färjans restid, turtäthet och pris. Dessa faktorer ingick alltid dels för att de oftast är de egenskaper som värdesätts högst, dels att det tidsvärde som kan beräknas går att jämföra med andra undersökningar. Prisfaktorn presenterades olika beroende på om intervjupersonen var folkbokförd på Gotland eller inte. Anledningen var att personer som är folkbokförda på Gotland får köpa färjebiljetter till reducerat pris. För att veta vem som skulle få vilken enkät ombord på färjan ställdes initialt en fråga om personen var bofast på Gotland. För att undersöka hur viktigt det är för färjeresenärerna varifrån på fastlandet färjorna avgår och ankommer ifrån utgjorde hamnarna en faktor i SP-spelen. Sju alternativa hamnar identifierades som tänkbara och för att förenkla undersökningen sattes hamnarna ihop till tre hamnområden. Hamnområdena beskrevs som att antingen ankommer/avgår färjan från någon av hamnarna i någon av städerna i det norra området på kartan, i någon av städerna i det mellersta området på kartan eller i någon av städerna i det södra området. Ett ton marint diesel ger upphov till ungefär 3,15 ton CO 2. Rikstrafiken tillhandahöll ungefärliga uppgifter om mängden bränsle som går åt per tur. Utifrån dessa samband beräknades dagens CO 2 -utsläpp per tur som därefter utgjorde grunden för variationen av CO 2 -utsläpp i Stated Preference-spelen (se tabell 5). 3 Hädanefter förkortas Stated Preference till SP 7 (51)

16 Tabell 4. Samband mellan fart och CO 2-utsläpp per enkel resa Fart (knop) Ton diesel enkel resa Visby-Nynäshamn CO 2 -utsläpp (ton) 28 20, ,5 24 Tabellen nedan visar vilka faktorer som ingick i Stated Preference-undersökningen, hur dessa varierar i verkligheten och hur de varierades i SP-undersökningen. En fullständig beskrivning av detta finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns en mer ingående beskrivning av Stated Preferens metoden och i bilaga 3 redovisas samtliga resultatkörningar. Tabell 5. Faktorer i undersökningen Faktor Variation i verkligheten Variation i SP-undersökningen Biljettpris (enkelresa) Normalpris (utan rabatt) kr kr Bofasta på Gotland kr kr Restid 2 tim 40 min 3 tim 15 min 2 tim 30 min 4 tim 30 min Turtäthet antal avgångar per reserelation Hamnar på fastlandet Nynäshamn Oskarshamn Koldioxidutsläpp, ton hamnområden med 7 tänkbara hamnar (se bild nedan) 8 (51)

17 Nedan visas ett exempel på hur ett SP-spel kunde se ut när faktorerna var restid, turtäthet, hamn och pris. SP-spel HAMN Tänk dig att du kan välja mellan två olika resor med färja från fastlandet till Gotland. Färjan har samma standard, avgångstid och ankomsthamn som den du nu reser med. Restiden, turtätheten, biljettpris och vilken hamn färjan avgår ifrån varierar. Turtätheten i frågorna är antal avgångar från fastlandet till Gotland per dygn. Färjan avgår från någon av de angivna hamnarna i varje hamnområde (se kartan nedan). Biljettpris är normalpris för en enkelresa (utan fordon). Du ska göra val mellan två resor (Resa 1 eller Resa 2) i varje exempel nedan. Totalt 8 val. 3 hamnområden Du ska välja mellan två färjeresor från fastlandet till Gotland, vad väljer du? Val 1 (ÖH1) Resa 1 Resa 2 Restid: 2:40 timmar 2:55 timmar Turtäthet: 4 avgångar per dag 2 avgångar per dag Färjan avgår från en hamn i område: NORR SYD Pris, enkelresa: 400 kronor 270 kronor Jag väljer: resa 1 resa 2 Ingen av dem 9 (51)

18 Nedan visas ett exempel på hur ett SP-spel kunde se ut när faktorerna var restid, turtäthet, miljö och pris. SP-spel Miljö Tänk dig att du kan välja mellan två olika resor från fastlandet till Gotland. Färjan har samma standard, avgångstid, avgångs- och ankomsthamn som den du nu reser med. Restiden, turtätheten, biljettpris samt färjeresans koldioxidutsläpp varierar. Turtätheten i frågorna är antal avgångar från fastlandet till Gotland per dygn. Koldioxidutsläppet är färjans utsläpp för resan från fastlandet till Gotland. Biljettpris är normalpris för en enkelresa (utan fordon). Du ska göra val mellan två resor (Resa 1 eller Resa 2) i varje exempel nedan. Totalt 8 val. Val 3 Resa 1 Resa 2 Restid: 2:40 timmar 2:50 timmar Turtäthet: 6 avgångar per dag 3 avgångar per dag Färjan släpper ut: 37 Ton koldioxid 47 ton koldioxid Pris, enkelresa: 450 kronor 320 kronor Jag väljer: resa 1 resa 2 Ingen av dem Rangordningsfrågor Efter SP-frågorna i enkäten följde några frågor där respondenterna ombads rangordna några faktorer för att få ytterligare information om vilka egenskaper hos resan som värderades högst, till exempel avgångstid, miljöfaktorer, pris, restid, service ombord med mera. Respondenterna fick även rangordna hamnarna Stockholm, Södertälje, Nynäshamn, Norrköping, Oxelösund, Västervik och Oskarshamn för att få kunskap om hur efterfrågan på resor fördelar sig mellan olika hamnar Svarsfrekvens Undersökningens målgrupp har varit resenärer som är äldre än 16 år samt resenärer som pratar svenska. I tabellerna som visar svarsfrekvens (tabell 6 och 7) har två passagerargrupper (barn och ej svensktalande) exkluderats. Svarsfrekvensen uttrycks således som antal svar dividerat med antal ombordresenärer minus barn och icke svensktalande. I Destination Gotlands passagerarstatistik finns uppgifter om antal barn per avgång och för vissa avgångar även antal utländska medborgare. Dessa uppgifter har använts för att beräkna målgruppen. Vid ombordintervjuerna gjorde intervjuarna egna bedömningar av vilka resenärer som var äldre än 16 år 10 (51)

19 och vilka som inte kunde tala svenska (kan vara svenska eller utländska medborgare). Detta gör att målgruppens storlek är svår att exakt definiera och därför har uppgifterna om målgruppens storlek i tabell 6 och 7 avrundats till närmaste tiotal. Hur stor svarsfrekvensen ska vara för att resultat ska vara tillförlitliga beror mycket på hur homogen målgruppen är. Är det en mycket homogen målgrupp kan resultaten vara tillförlitliga även om svarsfrekvensen är låg och när det är en mycket heterogen målgrupp krävs hög svarsfrekvens för att säkra tillförlitliga resultat. Då det inte finns någon tidigare genomförd undersökning av färjeresenärernas preferenser liknande denna undersökning, saknas det kunskap gällande vad som är en tillräckligt hög svarsfrekvens för att denna undersöknings resultat ska vara tillförlitliga. Totalt sett har undersökningen haft en svarsfrekvens på 45 procent, och spridningen i svarsfrekvens mellan avgångarna är stor. Av de personer som tog emot en enkät vid utdelandet var det ca 95 procent som även fyllde i enkäten. Det var mycket få enkäter som blev liggande ombord utan att vara ifyllda. Enligt intervjuarna som genomförde undersökningen fanns det ingen systematik i vilka resenärer som avböjde att svara på undersökningen. Det finns flera orsaker till att svarsfrekvens var låg. På avgångar med många ombordvarande resenärer är svarsfrekvensen generellt sett lägre. På dessa avgångar skulle troligen svarsfrekvensen kunna vara högre om fler än två intervjuare hade delat ut enkäter ombord. Även på färjor som avgick sent på kvällen var det låg svarsfrekvens och relativt många avböjde med motivet att de ville sitta och vila eller var inte tillgängliga utan vistades i sin hytt. I vissa marknadsundersökningar finns sambandet mellan låg nöjdhet och hög svarsfrekvens, dvs. om konsumenter är missnöjda med en vara eller tjänst är det många som vill besvara enkäter för som ett forum att uttrycka detta missnöje. Destination Gotland har uppmätt hög kundnöjdhet i sina interna undersökningar och därför kan det finnas ett ointresse hos resenärer att svara på denna enkät med motiveringen att allt är bra. Totalt sett har svarsfrekvensen varit lägre än önskat och för att säkra validiteten i undersökningen analyser genomförts för att se om det finns skevheter som kan beror på låg svarsfrekvens. Av de jämförelser som genomförts finns det inga tecken på att ett sådant samband finns. Se även avsnitt skevhet i urvalet nedan. 11 (51)

20 Tabell 6. Svarsfrekvens, sommarundersökning (källa: ombordstatistik Destination Gotland) Datum Linje Målgrupp Antal svar Svars frekvens (%) Onsdag 25 juni Nynäshamn-Visby Torsdag 26 juni Visby Nynäshamn tisdag 15 juli Oskarshamn Visby Onsdag 16 juli Visby Nynäshamn Onsdag 16 juli Nynäshamn Visby Torsdag 17 juli Visby Nynäshamn Torsdag 17 juli Nynäshamn Visby Lördag 19 juli Visby Oskarshamn Söndag 23 augusti Oskarshamn Visby Måndag 24 augusti Visby Oskarshamn TOTALT Tabell 7. Svarsfrekvens, höstundersökning Datum Linje Målgrupp Antal svar Svars frekvens (%) Torsdag 23 oktober Oskarshamn Visby Fredag 24 oktober Visby Nynäshamn Fredag 24 oktober Nynäshamn Visby Söndag 26 oktober Visby - Oskarshamn TOTALT Skevheter i urvalet För att bedöma om undersökningen är representativ, dvs. om de personer som har ingått i undersökningen motsvarar populationen av färjeresenärer i stort görs nedan en jämförelse av den officiella statistiken och föreliggande undersökning. Statistiken är hämtad från Destination Gotlands statistik från Av samtliga genomförda intervjuer har 65 procent skett ombord på färjor till/från Nynäshamn och 35 procent ombord på färjor till/från Oskarshamn. Enligt passagerarstatistiken från 2007 har Nynäshamnsfärjorna en andel på 73 procent och Oskarshamnsfärjorna 27 procent. I undersökningen som helhet är resenärer på Oskarshamnsfärjorna något överrepresenterade. 12 (51)

21 Det är en stor variation mellan olika avgångar gällande andel gotlänningar. År 2007 fanns det några avgångar utan bofasta gotlänningar, och sådana där nästan alla var gotlänningar (maximalt 94 procent av alla passagerare). Sett under hela året är gotlänningar något underrepresenterade i denna undersökning. Under sommarundersökningarna är det en överrepresentation, medan höstundersökningen har mycket likartat mönster som passagerarstatistiken har. Detta innebär att svaren från gotlänningar bör ges en högre vikt om resultaten för någon faktor ska presenteras som ett årsgenomsnitt. Exempelvis om tidsvärden ska presenteras som genomsnittliga färjetidsvärden ska gotlänningarnas och resenärer ombord på Nynäshamnsfärjorna ges större vikt. Tabell 8. Jämförelser mellan färjestatistik och undersökningen. Datum Linje Andel gotlänningar (statistik) Andel gotlänningar (undersökning) Onsdag 25 juni Ny - Vi 5 % 5 % Torsdag 26 juni Vi Ny 11 % 16 % V29 Ny Vi 6 % 9 % V29 Vi - Ny 7 % 25 % V29 Os Vi 12 % 25 % V29 Vi Os 8 % 11 % Fredag 24 okt. Ny Vi 30 % 24 % Fredag 24 okt. Vi - Ny 88 % 64 % Torsdag 23 okt. Os Vi 55 % 54 % Söndag 26 okt. Vi - Os 25 % 30 % Hela året Ny 28 % 23 % Hela året Os 29 % 24 % All Gotlandstrafik 28 % 23 % Sammantaget är slutsatsen att vare sig den låga svarsfrekvensen, urvalet av färjelinjer och val av mätperiod har medfört några större skevheter i resultaten. Vid ett räkneexempel där tidsvärdena viktades utifrån säsongsvariation, variation mellan färjelinjerna och andel gotlänningar förändras det sammantagna tidsvärdet med 1-2 procent. Bortfall i frågorna I både färjeundersökningen och flygundersökningen finns det ett tydligt samband mellan enkelhet i frågorna och svarsfrekvens per fråga, ju enklare och mer definierade frågorna är formulerade, desto högre är svarsfrekvensen. Majoriteten av frågorna har en svarsfrekvens på (51)

22 procent. I undersökningen var avsikten att alla skulle svara på alla frågor 4, men det syns tydligt i bortfallsanalysen att de frågor som är irrelevanta för många respondenter har låg svarsfrekvens. På frågan angående resans pris saknas i alla undersökningarna ett stort antal svar. Det gäller både själva prisfrågan, men också de närliggande frågorna rörande för hur många det angivna priset gäller, och om priset gäller för en enkelresa eller en tur- och returresa. De saknade svaren utgör ca procent i färjeunderökningen, vilket gör att det är svårt att dra tillförlitliga slutsatser om hur mycket resenärerna har betalat för sin resa. Även i flygundersökningen är de saknade värdena för prisfrågan hög (25 respektive 36 procent i de två undersökningarna). Frågan gällande vilka faktorer som påverkade beslutet om valet av färdmedel samt frågan om vad resenären helst vill ska förbättras angående resan saknar genomgående ca procent av svaren. Avsikten med frågan var att alla faktorerna i frågan skulle rangordnas, men det är många som enbart har rangordnat några av faktorerna och hoppat över övriga. De faktorer som fått högst svarsfrekvens är pris, restid och möjligheten att ta med packning. Av detta kan tolkas att det är de tre faktorerna som anses viktigast av de flesta resenärerna. På frågan om vilka förbättringar som önskas har priset överlägset högst svarsfrekvens. Gällande flyget är det alternativ som fått högst svarsfrekvens restiden. Generellt är svarsfrekvensen på frågan angående faktorer som påverkade beslutet att resa med flyg lägre i flygundersökningen och procent av svaren saknas. Angående val av hamn finns en skillnad mellan undersökningen gjord på Nynäshamnslinjen och undersökningen på Oskarshamnslinjen. Frågan var att rangordna i vilken ordning olika hamnalternativ föredras. Svarsfrekvensen för hamnalternativen på längst avstånd från Stockholm har fått lägst svarsfrekvens på Nynäshamnslinjen, medan det är tvärtom på Oskarshamnslinjen. Det tyder på att de som medverkat i undersökningen i första hand rangordnat hamnarna i det område de bäst känner till. För de hamnalternativ de inte haft någon relation till har rutan ofta lämnats tom. I flygundersökningen saknas ca procent av svaren på frågan var de helst skulle se att en hamn på fastlandet ligger. Det kan bero på att frågan inte upplevdes lika relevant för flygresenärerna. Gällande Stated Preference-frågorna (gäller bara färjeundersökningen) saknas ca 7-16 procent av svaren. Bortfallet är likartat på båda linjerna och vid båda undersökningstillfällena. Att svara på stated preferens frågor kräver ett visst engagemang från respondenterna och är ofta svårare att besvara än många övriga frågor. Trots detta är bortfallet lägre än för flera andra frågor. I färjeundersökningen är svarsfrekvensen på frågan angående ärendet med den senaste flygresan som gjordes låg och det beror på att det var förhållandevis få personer som regelbundet reste med flyg till/från Gotland och därför ansåg att frågan var relevant. Frågan hur ofta man flyger mellan fastlandet och Gotland har däremot god svarsfrekvens. 4 Enda undantaget är att personer bosatta på Gotland inte behövde svara på hur länge de hade varit eller skulle vistas på Gotland. 14 (51)

23 2.2 Resultat Resvanor Vilket är ditt huvudsakliga ärende med denna resa? I sommarundersökningen var det vanligaste ärendet med färjeresan att åka till/från turism/semester/nöje. Det är mer än hälften av resenärerna på Oskarshamnslinjen som anger detta ärende och drygt en tredjedel av resenärerna på Nynäshamnslinjen. Att resa för att hälsa på släkt och vänner samt att besöka fritidshus är också vanliga ärenden. Det är en större andel resenärer på Nynäshamnslinjen jämfört med Oskarshamnslinjen som reser till/från fritidshuset. 100% 90% 80% 70% Åka till/från turism/semester/ nöje Åka till/från släkt och vänner Åka till/från fritidshus 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nynäshamn Oskarshamn Annat Tjänsteresa Åka till/från arbetsplats Åka till/från inköp/service/kultur Åka till/från skola/utbildning Figur 4. Ärendefördelning sommarundersökning I höstundersökningen var det vanligaste ärendet med färjeresan att åka till/från släkt och vänner (i sommarundersökningen turism/fritid/nöje). Det är 42 procent av resenärerna på Oskarshamnslinjen som anger detta ärende och drygt en tredjedel av resenärerna på Nynäshamnslinjen. Att resa för att besöka fritidshus och för att turista är vanliga ärenden även på hösten. Det är en större andel resenärer på Nynäshamnslinjen jämfört med Oskarshamnslinjen som reser till/från fritidshuset. 15 (51)

24 100% 80% 60% Åka till/från turism/semester/ nöje Åka till/från släkt och vänner Åka till/från fritidshus Annat 40% 20% 0% Nynäshamn Oskarshamn Tjänsteresa Åka till/från arbetsplats Åka till/från inköp/service/kultur Åka till/från skola/utbildning Figur 5. Ärendefördelning höstundersökning Ärendefördelningen skiljer mellan sommar- och höstundersökningen. Det är mycket färre turistresor på hösten och istället fler tjänste- och arbetsresor. höst sommar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Åka till/från skola/utbildning Åka till/från arbetsplats Annat Åka till/från släkt och vänner Åka till/från inköp/service/kultur Tjänsteresa Åka till/från fritidshus Åka till/från turism/semester/nöje Figur 6. Ärendefördelning sommar- och höstundersökningarna, Nynäshamns- och Oskarshamnsresorna är sammanslagna. 16 (51)

25 Den största skillnad i ärendefördelning mellan bofasta på Gotland och övriga är att de bofasta i mycket liten omfattning gör färjeresor med syfte att åka till eller från fritidshus. Gotlänningar reser oftare med färjan i tjänsten eller för att ta sig till eller från sin arbetsplats. Detta gäller för resenärer på båda färjelinjerna samt för både sommar- och höstundersökningen. Hur länge ska du vara (har du varit) på Gotland? Vistelsetiden är olika för olika ärenden. Kortast tid stannar de som reser i tjänsten eller till/från inköp/service/kultur. Längst på Gotland stannar de som har fritidshus på Gotland. Resenärer på Nynäshamnsfärjan stannar i genomsnitt lite kortare på Gotland jämfört med resenärerna på Oskarshamnsfärjan. 100% 90% 80% 70% Längre än två veckor Cirka två veckor 60% 50% Cirka en vecka 40% 30% 20% 10% 0% Nynäshamnsommar Nynäshamnhöst Oskarshamnsommar Oskarshamnhöst 3-5 dagar 1-2 dagar Figur 7. Vistelsetid på Gotland Vistelsetiden är i genomsnitt längre under sommaren än under övriga året. Under sommaren är det mer än hälften som stannar mer än en vecka, och i höstundersökningen var det 29 respektive 13 procent som stannade en vecka eller längre. De som är fastboende på Gotland ombads inte att svara på denna fråga. Det var dock ca 100 gotlänningar som svarade och av dessa var det 70 procent som skulle eller hade stannat på Gotland längre än två veckor. 17 (51)

26 Var börjar och slutar resan? Tabell 9. Län där den nu pågående resan började eller slutade, procent. Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län eller Norrbottens län Nynäshamn Oskarshamn sommar höst sommar höst 4 2 0,4 0 Dalarnas län, Värmlands län, Gävleborgs län 7 8 0,4 0 Stockholms län ,3 Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län eller Södermanlands län ,8 Västra Götalands län eller Hallands län 2 0, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län eller Kalmar län Skåne län eller Blekinge län 1 0, Ej i Sverige totalt De flesta av dem som reser med Nynäshamnslinjen har start eller mål i Stockholms län. Resenärerna på Oskarhamnslinjen har till stor del start eller mål i Småland, Östergötland och Västkusten. Vilket är ditt huvudsakliga resmål på Gotland? Oavsett årstid är den vanligaste platsen som har eller ska besökas under Gotlandsvistelsen Visby med omland. Under sommaren är det vanligare att färjeresenärer ska (eller har) rest runt på Gotland. Det är vanligare att resenärer som rest med Oskarshamnsfärjan ska (eller har) resa runt på Gotland. 18 (51)

27 Procentuell fördelning Sommarundersökning Nynäshamn Oskarshamn Område A Område B Område C Område D 9 7 Resa runt på Gotland 7 27 Höstundersökning Nynäshamn Oskarshamn Område A Område B Område C Område D 9 5 Resa runt på Gotland 7 8 Personer som är fastboende på Gotland har Visby med omnejd som sitt vanligaste resmål i större utsträckning än övriga resenärer. Mer än hälften av gotlänningarna ska till eller från Visbyområdet. Av övriga är andelen mellan procent. Vad kostade biljetten? Priset som resenärerna har betalat för färjeresan varierar kraftigt. Resenärer anger att de har betalat allt från 30 kronor till 9000 kronor för biljetten. I de högsta biljettpriserna gäller priset för flera personer och inkluderar något fordon samt är en tur och returbiljett. Det finns ingen tydlig skillnad i biljettkostnad mellan resenärer ombord på Nynäshamnsfärjorna och Oskarshamnsfärjorna. Fastboende på Gotland betalar ett reducerat biljettpris och denna skillnad går att observera i undersökningens resultat. Gotlänningarnas uppgivna biljettkostnad är ca 35 procent lägre än övriga resenärer för jämförbara resenärsgrupper. Svarsbortfallet på kostnadsfrågan var ganska högt och många resenärer har även missat att svara på frågorna om priset gäller en enkelbiljett eller tur och retur samt om biljetten gäller dem själva eller hela sällskapet plus eventuellt fordon, detta gör sammantaget att denna fråga är svåranalyserad och har flera felkällor. Andelen resenärer med pendlarkort är liten. På Nynäshamnslinjen utgörs andelen på sommaren endast av knappt 2 procent och på hösten av drygt 6 procent. På Oskarshamnslinjen är motsvarande andelar knappt 1 procent på sommaren och knappt 2 procent på hösten. 19 (51)

28 7 6 5 Procent Nynäshamn - sommar Nynäshamn - höst Oskarshamn - sommar Oskarshamn - höst Figur 8. Andel resenärer med pendlarkort på färjorna Andelen som angivit att de är på tjänsteresa och att arbetsgivaren betalat för resan är som högst en procent per undersökt färjeavgång. Studeras endast alternativet att arbetsgivaren betalar för resan är andel något högre. Skillnaden kan bero på att en del resenärer kan ha angivit ett annat ärende för resan (t.ex. åka till/från arbetsplats). Andelen av resenärer som angivit att arbetsgivaren betalat resan är högre på Oskarshamnsfärjan och ligger mellan ca 7-12 procent, med undantag för Nynäshamnslinjen på sommaren som endast har drygt 1 procent Procent Nynäshamn - sommar Nynäshamn - höst Oskarshamn - sommar Oskarshamn - höst Figur 9. Andel resenärer som angivit att arbetsgivaren har betalat för färjebiljetten 20 (51)

29 När bokades färjebiljetten? Det är stor skillnad mellan gotlänningar och övriga gällande hur långt i förväg som biljetten bokas. Ca 40 procent av gotlänningarna bokade sin biljett mindre än en vecka innan resan. Mer än hälften av resenärerna ombord på Oskarshamnslinjen bokade biljetten för mer än 30 dagar sedan. Biljetter till Oskarshamnslinjen bokas generellt lite tidigare än till Nynäshamnsfärjorna. På hösten bokas resor senare än under sommaren. Ombord på Nynäshamnsfärjan var det 15 procent av resenärerna som hade bokat sin resa under samma dag eller dagen innan Nynäshamn - sommar Oskarshamn - sommar Nynäshamn - höst Oskarshamn - höst procent Idag eller igår 2-7 dagar sedan 8-14 dagar sedan dagar sedan 30 dagar eller längre sedan Figur 10. När bokades färjebiljetten? Vad har man med sig? Det är även vanligare att ha med sig bil ombord på Oskarshamnslinjen, 72 procent av respondenterna svarade att de hade med sig en personbil. Att resa utan fordon gör 22 procent av resenärerna på Nynäshamnslinjen och 12 procent på Oskarshamnslinjen. På båda linjerna är det relativt få som har med sig en husvagn, husbil mm. 21 (51)

30 Inget fordon Annat fordon Minibus s Husbil Oskarshamn-höst Nynäshamn-höst Oskarshamn-sommar Nynäshamn-sommar Husvagn Cykel/moped/MC Lastbil Personbil procent Figur 11. Vad har du med dig? I höstundersökningen var det en mindre andel av resenärerna som hade fordon med sig. På Nynäshamnsfärjan hade 40 procent inget fordon med sig och på Oskarshamnsfärjan var det 25 procent. Hur reste du till/från färjeterminalen på fastlandet? Det vanligaste färdmedlet till färjeterminalen är bil. Tabell 10. Färdmedel till eller från färjeterminalen på fastlandet, procent av resenärerna Nynäshamn Oskarshamn sommar höst sommar höst Bil Kollektivt Taxi Cykel/moped/mc Annat/ej svar Antal i sällskapet Det är vanligare att resenärer på Nynäshamnsfärjan reser ensamma än de på Oskarshamnslinjen. Under höstundersökningen var det en större andel som reste ensamma än i sommarundersökningen. Oavsett årstid är den ca en tredjedel av resenärerna som reser tillsammans 22 (51)

31 med en ytterligare person. Större sällskap är vanligare på Oskarshamnslinjen, än på Nynäshamnslinjen. procent Reser ensam 2 personer 3-5 personer 6 personer eller fler Nynäshamn - sommar Oskarshamn - sommar Nynäshamn - höst Oskarshamn - höst Figur 12. Antal personer i sällskapet Det finns ett starkt samband mellan sällskapets storlek och om resenären har något fordon med sig. Hälften av resenärerna som reser ensamma har inget fordon med sig på resan. Av lastbilschaufförerna är det många som reser ensamma. Majoriteten av resenärer som har med sig cykel, moped eller MC reser till och från Gotland i sällskap med andra. Var fjärde större sällskap (6 personer eller fler) har med sig en husvagn, husbil eller minibuss. De stora sällskap som reser utan fordon består sannolikt mestadels av ungdomar eller personer som åker på sällskapsresa med chartrad buss (chartrad buss ingick inte som svarsalternativ i undersökningen). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% reser ensam 2 personer 3-5 personer 6 personer eller fler inget fordon Lastbil Cykel/moped/MC Husvagn/Husbil/Minibuss Personbil Figur 13. Medtaget fordon och ressällskapets storlek (alla fräjeresenärer sammanslagna) 23 (51)

32 Hur ofta åker du färja mellan Gotland och fastlandet? Mellan 8 och 18 procent av gotlänningarna reser med färjan varje vecka och procent reser varje månad. Det finns även gotlänningar som reser med färjan för första gången. De flesta resenärer som inte är gotlänningar gör sällan resor till/från Gotland. Tabell 11. Resfrekvens för färja mellan fastlandet och Gotland hos de intervjuade resenärerna, fastboende på Gotland Nynäshamn Oskarshamn sommar höst sommar höst Detta är första gången Har åkt en eller ett par gånger tidigare gånger per år gånger per år Cirka varje månad Cirka varje vecka Tabell 12. Resfrekvens för färja mellan fastlandet och Gotland hos de intervjuade resenärerna Hur ofta åker färja mellan fastlandet och Gotland, ej fastboende på Gotland Nynäshamn Oskarshamn sommar höst sommar höst Detta är första gången Har åkt en eller ett par gånger tidigare gånger per år gånger per år Cirka varje månad Cirka varje vecka Alternativ till att resa med färja Alternativ till färjan Om denna avgång hade varit fullbokad, vad hade du då gjort? Sommarundersökningen På frågan Om denna avgång hade varit fullbokad, vad hade du då gjort svarar 60 procent att de skulle ha åkt med en senare färja från samma hamn som de nu reser ifrån. Det näst vanligaste svaret är att åka med en tidigare färja från samma hamn. Att åka från en annan hamn är 24 (51)