ETT FORSKNINGSPROJEKT OM MENINGSSKAPANDE UTFORMNING AV DEN NUTIDA KYRKOGÅRDEN I SVERIGE

Transkript

1 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM MENINGSSKAPANDE UTFORMNING AV DEN NUTIDA KYRKOGÅRDEN I SVERIGE Fånga upp nutida trender och förstå mening Två perspektiv: Brukarperspektiv och planeringsperspektiv Multidisciplinärt Varför CAMINE? Praktik och Akademi Pågående projekt. Projekttid Finansiering: FORMAS Presentationens två delar: Intro och Prel. resultat

2 Medverkande forskare: Carola Wingren är professor i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Carola är en erfaren landskapsdesigner och landskapsarkitekt. Hennes forskningsområde innefattar landskapsutformning relaterat till olika landskapsförändringar pga. samhällsutveckling eller klimatförändringar. Eva Reimers professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot normer och mångfald samt docent i kommunikation. Linköpings Universitet. Tidigare forskning inkluderar normer och etnicitet och genus vid bl.a. sorgearbete och begravningar. Gunnar Cerwén landskapsarkitekt och doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Skriver avhandling om landskaps arkitektur och det som inte syns genom arbete bl.a. i CAMINE. Maria Liljas Stålhandske docent och forskare i religionspsykologi vid teologiska fakulteten, Uppsala Universitet. Bitr. Projektledare Tidigare forskning inkluderar existentiella behov och psykisk hälsa i ett modernt sammanhang, samt betydelsen av riter i det moderna Sverige. Anna Petersson doktor i teoretisk och tillämpad estetik. Forskare och lärare vid Arkitektur och byggd miljö, Lunds Tekniska Högskola. Tidigare forskning inkluderar undersökningar av spontana minnesplatser, stilla rum i vårdmiljöer, och minne och mening i det samtida urbana landskapet.

3 Bakgrund Förändringar i samhället: Från institution till individ Förändrade och mer komplicerade familjekonstellationer Nya krav på begravningsplatsen Flera (konkurrerande) religioner, kulturer och livsåskådningar Parkmiljö i Stockholm. Kommer liknande funktionskrav att ställas på begravningsplatsen i framtiden? Minneslunden vid Östra kyrkogården i Malmö. Bilden från en av landets första minneslundar (1959) används här för att illustrera de förändringar som hela tiden sker på begravningsplatsen.

4 Forskningsfrågor Projektet syftar till att urskilja normer, strategier, funktioner och behov i relation till nutida svenska begravningsplatser. Två huvudfrågor/spår/arbetsområden/studieobjekt: Brukandet. Hur använder sig individer av begravningsplatsen för att minnas och skapa mening? Planeringen. Hur skapas begravningsplatsen som plats, genom planering och design? Studieobjekt 1 Östra kyrkogården i Malmö Studieobjekt 2 Ny begravnings plats i Järva

5 Studieobjekt 1 Östra kyrkogården i Malmö Sigurd Lewerentz Östra kyrkogården (tävling 1917) och Skogskyrkogården. Kapell på Östra Strikt och naturlik utformning Människor med många olika kulturella och religiösa bakgrunder Kulturarv kontra nya tider och behov. Strikt utformning.. Malmö C 4 km Studieobjekt 1 Östra kyrkogården i Malmö. Ritad av Sigurd Lewerentz... och naturlik

6 Studieobjekt 2 Arkitekttävling för ny begravningsplats i Järva 2a pris: Skogsbrynets gräns. Topotek 1 GmbH, Martin Pågående design och planeringsprocess Rein Cano och Lorenz Dexler. Projektledare : Frans Gillberg, Medarbetare: Anna Lundquist, Lisa Oregioni, Francesca Venier, Emily Johnson. Studier av tävlingsförslag. Hur tänker man kring meningsskapande i utformning av designförslag? Förslagen presenteras med visuella bilder. Hur inkluderas icke visuella aspekter som ljud, taktilitet, känslor etc.? 3e pris: Growth Renewal Decay. Landskapsarkitekt Mikael Johansson, arkitekt MSA Linda Teng, arkitekt Julia Ternström, Ba(hons), Pgdip Nina Kölbeck. 1a pris: Öarna. Kristine Jensens Tegnestue genom Kristine Jensen, Line Krath, Anna Rämert och Poul Ingemann. 3e pris: Björksalar. Arkitekt SAR/MSA Jöran Bellman. Modellsupport: Kjell Setteskog, foto: Gösta Rydvall

7 VAR STÅR PROJEKTET NU? PRELIMINÄRA RESULTAT Studieobjekt 1 Intervjuer med nyckelpersoner genomförda Intervjuer med brukare HT 2013 Studieobjekt 2 Studier av tävlingsförslag 2014 Publicerad artikel: Wingren. C Place making strategies in multicultural Swedish cemeteries: the cases of 'Östra kyrkogården'in Malmö and Järva common i Mortality Volume 18, Issue 2, 2013

8 Preliminära resultat från intervjuer med nyckelpersoner i Malmö Aspekter på kyrkogårdens roll i staden och utformning av framtidens kyrkogård. Tre nivåer: Kyrkogården i staden Kyrkogårdens utformning och relation mellan olika delar. Kyrkogården den egna gravplatsen.

9 Kyrkogården i staden Förhandlingar om kyrkogårdens roll i staden. Användning, aktivitet och funktion Aktiviteter är bra för begravningsplatsen Men det finns positiva och negativa aktiviteter Återanvändning av gravar aktiverar platsen dock konflikt med kulturarvsfrågor Att gå vidare med: vad tycker brukarna om olika parktypiska funktioner på begravningsplatsen? Den naturlika och vilda kyrkogården Miljpsykologi och helande natur Klagomål om okontrollerat Trygghetsaspekter Hur ser brukare på naturlik begravning? (särskilt muslimska grupper där en grav enligt koranen inte ska synas för mycket).

10 Kyrkogårdens utformning och relation mellan olika delar Hur förhåller sig olika delar av kyrkogården till varandra? Vad är viktigt i en kyrkogårds struktur och upplägg? Aspekter på olika etniska grupper och religioner och användande Religiösa kvarter som mötesplats Olika grupper inspireras och tar tydligt intryck av varandra Kyrkogården som mötesplats och arena för integration Hur åstadkommer man en lagom åtskillnad av olika grupper som främjar integration? Rofylldhet, ljud och kontraster Rofylldhet en central och viktig aspekt på kyrkogården, ljudmiljön nämns ofta som en viktig del. Vissa skötselredskap innebär problem vad gäller ljudmiljö. Likaså genomfartstrafik. Vissa element på kyrkogården, som bokträd, vatten, ljud av krattor, fågelkvitter, kyrkklockor etc. föreslås som viktiga för en positiv upplevelse. Hur påverkas besökarna av olika ljud och vad betyder ljuden? Vilken typ av ljud och aktiviteter passar på en kyrkogård och vilka förstör?

11 Kyrkogården den egna gravplatsen Hur skapas mening på den egna gravplatsen? Vad är viktigt vid val av gravplats? Utsmyckning och design av gravplatsen Vad som är acceptabelt har förändrats mycket de senaste åren, tex. säsongsbundna utsmyckningar och mer personliga dekorationer. Trender från trädgård slår igenom och används på gravplatsen. I vissa fall blir gravplatsen en trädgårdstäppa. Att fånga upp reaktioner på nya trender och utvecklingar som skett. Riter, material och mening Allt vanligare med gemensamma gravskick. Djur verkar begravas i smyg i betydligt större utsträckning än vad man skulle kunna tro. Vad tycker efterlevande om gemensamma gravskick som tex. askgravlund eller minneslund? Hur skapar människor mening med material och symboler och vad är viktigt i relationen mellan sorgearbete och materialitet?

12 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN Välkommen att kontakta oss för frågor och/eller kommentarer: Carola Wingren (projektledare): Gunnar Cerwén (doktorand) : gunnar.cerwen@slu.se