KURSPRESENTATION
|
|
- Joakim Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KARLEBY STAD KARLEBY SVENSKA GYMNASIUM KURSPRESENTATION Enligt gammal läroplan för åk II och åk III Postadress: Telefon: E-post: Internet: Banergatan KARLEBY
2 Kursbeskrivning I denna förteckning hittar du kurser som bjuds ut vid Karleby svenska gymnasium läsåret Ta en titt innan du gör ditt kursval! Ämnena presenteras i alfabetisk ordning. [OBL] = obligatorisk kurs. Rekommenderad kursordning vid varje ämne. BIOLOGI Rekommenderad kursordning: kurs 1 före kurs 3, kurs 2 före kurs 5. Kurs 4 när som helst. gbi1 Organismernas värld [OBL] Biologin som vetenskap o livets egenskaper och grundförutsättningar o biologiska vetenskaper och forskningsmetoder Hur biodiversiteten kommer till synes o ekosystemens och arternas mångfald o djurens beteende som uttryck för mångfalden o den genetiska mångfalden Evolutionen - livets utveckling o livets ursprung o förökningsstrategier och evolutionskrafter o arternas uppkomst och undergång o biosfären i dag Hur naturen fungerar o växelverkan mellan levande och icke levande natur o ekosystemens struktur och funktion o egenskaper i populationer o förhållanden mellan arter o organismernas anpassning till omgivningen och deras utbredning gbi2 Cellen och ärftligheten [OBL] Cellen som grundenhet för livet o hur celler undersöks o olika slags celler o cellens byggnad och funktion Cellens energihushållning o bindningen av energi o frigörelse av energi Hur cellfunktionerna styrs o DNA-strukturen och DNA:s funktion o proteinsyntesen Cellförökningen o mitosen och dess betydelse o cellens delning, tillväxt och differentiering Ärftlighetens grunder o gener och alleler o könscellerna och deras uppkomst genom meios o ärftlighetsmekanismerna Populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin gbi3 Miljöekologi Ekologisk forskning o fördjupning av de ekologiska grundbegreppen o den ekologiska forskningens syfte o indikatorer över miljöns tillstånd o planering och genomförande av en egen undersökning Biodiversiteten och dess betydelse o biodiversiteten som en naturresurs o utrotningshotade organismarter och livsmiljöer och skyddet av dem o biodiversitetens minskning De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar o problem i anslutning till ämnenas kretslopp o lokala miljöproblem Den finländska naturens ömtålighet o skogarna i norr o kärren o sjöarna och vattendragen
3 o Östersjön En hållbar framtid o ekologiskt hållbar utveckling och individens val o den byggda miljön och stadsekologi o ekologiskt hållbar produktion o miljöteknikens möjligheter gbi4 Människans biologi Särdragen hos människans celler och vävnader o cellernas uppkomst, tillväxt och differentiering i vävnader samt stamcellernas betydelse o hur cellerna åldras och dör o cancer Organismens byggnad, funktion och betydelse o matsmältningen och födan o andningsorganen och regleringen av andningen o blodet och blodomloppet o sekretionsorganen och den kemiska jämvikten o det muskuloskeletala systemet Regleringen av livsfunktionerna o de inresekretoriska körtlarna och hormonerna o nervsystemet och sinnena o värmeregleringen Människans förökning o könsutvecklingen och sexualiteten o befruktning, graviditet och förlossning Människans livscykel och sociala natur Genotypens betydelse o människans evolution och människan som art o ärftlighet och hälsa Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer o organismens försvarssystem o människan och mikroberna o giftiga ämnen och mutagener gbi5 Bioteknologi Cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna Cellerna som proteintillverkare o strukturen hos DNA, gener och genom o enzymerna som redskap för cellen och biotekniken Genfunktionerna o hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras o mutationer Genteknologin och dess möjligheter o gentekniska metoder och kartläggning av gener o genforskning inom medicinska vetenskaper o genforskning som ett sätt att identifiera individer Mikroberna och deras betydelse o bakteriernas och virusens struktur, funktion och förökning o bakterieodling och bakteriebehandling o mikroberna i naturen och i människans tjänst Biotekniken i industrin Växt- och djurförädling Etik och lagstiftning inom gentekniken ENGELSKA Rekommenderad kursordning: kurserna 1-6 i nummerordning. Kurs 7-8 möjligen på tvåan. Kurs 9 just före man skriver. gena1 De unga och deras värld [OBL] Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt. Temaområdet "hälsa och trygghet" ger uppslag till kursinnehåll. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. gena2 Kommunikation och fritid [OBL] I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. De allmänna temaområdena "hälsa och trygghet" samt "informations- och mediekunskap" bör betonas när kursstoffet
4 behandlas. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. gena3 Studier och arbete [OBL] Kursens ämnesområden och situationer skall anknyta till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen skall också ingå övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll. gena4 Samhället och omvärlden [OBL] I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål. gena5 Kultur [OBL] I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. Temaområdena "kulturell identitet och kulturkännedom" och "informations- och mediekunskap" ger uppslag till kursinnehåll. De studerande skall utföra ett större arbete om ett självvalt ämne och presentera det. gena6 Vetenskap, ekonomi och teknik [OBL] I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Temaområdet "teknologi och samhälle" ger uppslag till kursinnehåll. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål. gena7 Naturen och en hållbar utveckling Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. gena8 Tala och förstå bättre Övning av olika strategier för att tala och använda språket muntligt och i olika situationer i enlighet med målen för språken. Muntligt språkprov som ger ett särskilt intyg vid sidan av avgångsbetyget. gena9 Prepkurs för studentprovet Tonvikten läggs på förberedelse för studentexamen. Den centrala grammatiken repeteras. Hör- och textförståelseprov, öppna frågor, uppsats, sammandrag, översättning, strukturer och övriga delar som kan komma i studentprovet övas. FILOSOFI Rekommenderad kursordning: kurs 1 väljs först. Därefter är ordningen fri. gfil1 Introduktion till filosofiskt tänkande [OBL] o vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden o filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång o grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas o förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet o det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka. gfil2 Filosofisk etik o tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik o grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse
5 o objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar o grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken o filosofisk etik och frågan om ett gott liv gfil3 Kunskap och verklighet i filosofin o metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap o det sannas natur och sanningsteorierna o kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande o att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap o den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp o grunderna i argumentation och härledning gfil4 Samhällsfilosofi o samhällelig rättvisa o individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff o det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier o politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem o filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA Rekommenderad kursordning: kurserna 1-6 i nummerordning. Kurs 7 abiåret eller möjligen på tvåan. Kurserna 8-9 just före man skriver. gfim1 Människans vardag och fritid [OBL] I kursen fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang Skillnaderna mellan talspråk, slang, dialekter och standarfinska klargörs I litteraturen läses fantasi-, scifi- eller skräcklitteratur I grammatiken repeteras och fördjupas verbläran, speciellt skillnaderna i tal- och skriftspråket lyfts fram gfim2 Natur och miljö [OBL] Natur- och miljöskyddsfrågor diskuteras Ordförrådet visavi natur breddas och fördjupas I kursen ingår texter och föredrag om naturen och naturvetenskaperna I litteraturen läses rese- och naturskildringar I grammatiken studeras idiomatiska drag i nomenböjningen gfim3 Handel, teknik och kommunikation [OBL] I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik Reklam, annonser, artiklar och bruksanvisningar utgör textdelen av kursen Redogörelser kring varuslag, uppfinningar eller kommunikationsmedel I litteraturen läses detektivromaner I grammatiken fördjupas nominalformerna, satsbyggnaden och de icke-finita strukturerna gfim4 Samhället och massmedia [OBL] I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. Vi analyserar tidningar, tidningsavdelningar, radio- och teveprogram Insändare, intervjuer, reportage och artiklar övas I grammatiken behandlas olika texters stil och byggnad. Disposition, styckeindelning,
6 finskans interpunktion och satsmotsvarigheterna fördjupas Olika sätt att skapa sammanhang och variation diskuteras. I kursen ingår ett muntligt prov. Detta bedöms skiljt från kursen. Man får ett intyg separat från avgångsbetyget med vitsord i det muntliga provet. gfim5 Utbildning, yrkes och näringsliv [OBL] I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras Genom artiklar eller intervjuer på finska kan eleverna fördjupa sig i något yrkesområde och öva sig att genomföra små undersökningar Anställnings eller arbetsintervjuer tränas. I anslutning till texterna I grammatiken övas attribut, adverbial, rektion, finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut, låneord och sammansatta ord gfim6 Finsk kultur och litteratur [OBL] I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i form av en hem eller klassuppsats Skrivprocessen övas och fördjupas Under kursen behandlas gemensamt några kända finska författare Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik I kursen kan även ingå ett teater eller annat studiebesök Kursen avslutas med ett muntligt föredrag om de olika konstformerna i Finland gfim7 Muntlig uttrycksförmåga Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. gfim8 Skrivandets konst I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska Speciellt skrivandet av essäer fördjupas De vanligaste texttyperna analyseras och övas Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program Syftet är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt Vid behov ges övning och handledning även i att skriva fiktiv text. gfim9 Prepkurs för studentprovet I den här kursen läggs tonvikten på förberedelse för studentexamen. Den centrala grammatiken repeteras. Hör och textförståelseprov, öppna frågor, uppsats, sammandrag, översättning, strukturer och övriga delar som kan komma i studentprovet övas. FINSKA Rekommenderad kursordning: kurserna 1-6 i nummerordning. Kurs 7 abiåret eller möjligen på tvåan. Kurserna 8-9 just före man skriver. gfina1 Människans vardag och fritid [OBL] I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges och servicesituationer Under kursen bekantar sig de studerande med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsamhället Vid kursens slut skall de studerande även i tal kunna uttrycka sina behov, önskemål och åsikter I grammatiken repeteras och fördjupas finskans verbböjning och grundläggande objektsregler
7 gfina2 Natur och miljö [OBL] Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings, turist och rekreationssynvinkel. De studerande skall läsa några saktexter om natur och miljö samt iaktta och diskutera frågor i anslutning till dem I grammatiken repeteras och fördjupas finskans nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. Vid kursens slut skall de studerande på finska kunna presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa eller upplevelse i naturen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. gfina3 Handel, teknik och kommunikation [OBL] I denna kurs skall de studerande bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar I anslutning till texterna behandlas finskans particip och participuttryck samt de satsmotsvarigheter som bygger på dem Vid kursens slut skall de studerande kunna redogöra för olika konsumtionsvanor samt diskutera vardagsteknik och kommunikationsmedel. gfina4 Samhället och massmedia [OBL] Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle I finska tidningar läses nyhetsreportage eller ledare De studerande uppmanas under kursens gång att följa med lämpliga nyhets och aktualitetssändningar i medierna I grammatiken behandlas finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa Vid kursens slut skall de studerande visa att de kan ta del av huvudinnehållet i en finsk dagstidning, redogöra för en aktuell fråga, föra anteckningar och skriva en kort redogörelse för dem även på finska. gfina5 Utbildning, yrkes och näringsliv [OBL] I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningsvägar och yrkesval samt näringsliv och tjänster i Finland på olika nivåer De studerande skall ta del av utbildningen och studierna på ett särskilt område I grammatiken fördjupas finskans objekt och de viktigaste adverbialen Vid kursens slut skall de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie och yrkesplaner gfina6 Finsk kultur och litteratur [OBL] Under kursen genomgås utifrån texter, konstnärliga produkter eller studiebesök viktiga kulturområden och konstarter i Finland Några internationellt kända finska konstnärer och författare behandlas De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk och muntligt kunna redogöra för och diskutera innehållet i det Vid kursens slut skall studerandena kunna ange några kända finska konstnärer, kompositörer och författare, berätta litet om dem och nämna något av deras huvudverk I grammatiken behandlas olika slags attribut samt stil och variationsfrågor gfina7 Presentera och diskutera På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olika situationer Övningarna ska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter Som utgångspunkt används aktuella texter och hörförståelsematerial I kursen ingår ett muntligt prov. Detta bedöms skiljt från kursen. Man får ett intyg separat från avgångsbetyget med vitsord i det muntliga provet. gfina8 Världen och vi I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna Betydelse och stilfrågor diskuteras Speciellt skrivandet av essäer fördjupas De vanligaste texttyperna analyseras och övas gfina9 Prepkurs för studentprovet I den här kursen läggs tonvikten på förberedelse för studentexamen.
8 Den centrala grammatiken repeteras. Hör och textförståelseprov, öppna frågor, uppsats, sammandrag, översättning, strukturer och övriga delar som kan komma i studentprovet övas. FRANSKA Rekommenderad kursordning: i nummerordning. gfrb1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen täcker grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande övar sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också familjen och mänskliga relationer och de studerande lär sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger alltså på muntlig kommunikation som även innefattar uttal och intonation. Bedömning: fortlöpande utvärdering av såväl muntliga som skriftliga prestationer. gfrb2 Så ska saker och ting skötas Kursen handlar bl.a. om släkt, vänner och andra mänskliga relationer samt om dagliga rutiner. Inom dessa temaområden övar de studerande sig i att klara sig i olika alldagliga situationer som t.ex. att göra uppköp och uträtta enkla ärenden. Den studerande får sålunda tillfälle att reflektera över kulturella skillnader i närmiljön. I kursen betonas fortsättningsvis muntlig framställning med speciell tonvikt på talsituationer. I bedömningen beaktas den studerandes muntliga och skriftliga prestationer inom kursens temaområden, där även hörförståelse ingår. gfrb3 Fritid och intressen Ämnesområden och situationer i denna kurs behandlar vardagslivet och fritiden ur den studerandes synvinkel. Den egna livsstilen jämförs med hur man lever i fransktalande länder. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala franska, bland annat hur man uttrycker åsikter. Kännedomen om franskans grundstrukturer utvidgas. Bedömningen baseras i högre grad på behärskandet av grundstrukturer och skriftliga prestationer. gfrb4 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. Den studerande kan t.ex. berätta om sin egen hemort och det egna närsamhället. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs och utökas. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Vid bedömningen beaktas nu även skriftliga kommunikativa uppgifter, såsom dialoger, brev och vykort. gfrb5 Förr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och strukturerna övas och förstärks. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Språkets alla delfärdigheter beaktas i bedömningen. gfrb6 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande övar sig i att tala och skriva kring dessa teman, lär sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden samt motivera dessa. Bedömningen innefattar även längre skriftliga arbeten. gfrb7 Kultur Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer, delvis baserat på elevernas egna intressen. Kursen kan innehålla ett eller flera större projektarbeten som även beaktas i bedömningen. Alla områden inom språkfärdigheten övas och bedöms. gfrb8 Vår gemensamma jord Kursstoffet bygger på texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i franskspråkiga länder och handlar om jordens tillstånd samt framtidsfrågor. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och redogörelser i tal och skrift som samtliga utgör grund för bedömningen. Studentexamensuppgifter tränas och bedöms.
9 gfrb9 Vetenskap och teknik Innehållet i kursen bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Alla delar av studentexamensproven övas och bedöms. Strukturer repeteras enligt elevernas behov. gfrb10 Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och naturfenomen, samt om människans förhållande till naturen i det egna landet såväl som i franskspråkiga länder. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Alla delar av studentexamensproven övas och bedöms. Strukturer repeteras enligt elevernas behov. FYSIK Rekommenderad kursordning: helst i nummerordning. Kurserna 3 och 8 kan vid behov läsas vid annan tidpunkt. gfy1 Fysiken som naturvetenskap [OBL] o fysikens betydelse under olika historiska tidsperioder samt i våra dagar o materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan o energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och artificiella processer o betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet o kraft som orsak till att en rörelse förändras o de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning av rörelser gfy2 Värme o gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning o tryck, hydrostatiskt tryck o uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi o mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad o värmelärans huvudsatser, energi i slutna system o energikällor gfy3 Vågrörelse o harmoniska krafter och vibrationsrörelser o vågrörelsers uppkomst och utbredning o vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation o reflexion, brytning och totalreflexion o ljus, speglar och linser o ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud gfy4 Rörelselagarna o rörelsemodeller och Newtons lagar o distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft o rörelsemängdens konstans och impulsprincipen o kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete o vibrationsrörelsens energi gfy5 Rotation och gravitation o kraftmoment och rotationsjämvikt o modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse o ekvationen för rotationsrörelse o rörelsemängdsmomentets konstans o rotationsrörelsens energi o cirkelrörelse och dess acceleration o gravitation och rörelser som påverkas av gravitation o kaströrelser och planeternas rörelser o satelliter och deras användning gfy6 Elektricitet o galvaniska element, elström i metalliska ledare o mätning av ström och spänning o Ohms lag o Joules lag o motstånd, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar o Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält o kondensatorer, kopplingar och energi o elström i halvledare, till exempel i dioder
10 gfy7 Elektromagnetism o magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält o laddade partiklar i homogena el- och magnetfält o induktionslagen och Lenz lag o induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion o energitransport med hjälp av elström o mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende o svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation o elsäkerhet o energiindustrin gfy8 Materia och strålning o elektromagnetisk strålning o röntgenstrålning o svarta kroppars strålning o den fotoelektriska effekten o strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär o atommodeller med Bohrs atommodell som exempel o kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram o atomkärnans byggnad o radioaktivitet och strålsäkerhet o ekvivalensen mellan massa och energi o kärnreaktioner och kärnenergi o materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem gfy9 Repetition GEOGRAFI Rekommenderad kursordning: i nummerordning. gge1 Den blå planeten [OBL] Det geografiska tänkesättet o begreppet geografi o geografin som naturvetenskap o geografiskt kunskapsstoff, geografiska forskningsmetoder och undersökningsförlopp o förändringar i världsbilden och kartbildens utveckling Jordens planetariska karaktär o solsystemets uppkomst och grundläggande struktur o solen och dess inverkan på jordklotet o jordens planetariska rörelser och de fenomen som beror på dem Atmosfären i rörelse o atmosfärens struktur och betydelse o vindarna och deras uppkomst, planetariska och regionala vindar samt lokala vindfenomen Hydrosfären i rörelse o vattnets kretslopp i naturen o regnens uppkomst och spridning o havsvattnets rörelser och rörelsernas betydelse Vädret och klimatet o väder och väderprognostisering o värme- och klimatzoner o väderförändringar Jordklotets föränderliga ytformationer o jordens struktur o endogena och exogena processer som bearbetar jordens yta Jordklotets växtzoner o växtzonernas läge och avbildningar av dem o förutsättningarna för mänsklig verksamhet och verksamhetens inverkan i olika växtzoner Tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder gge2 En gemensam värld [OBL] Kulturgeografins väsen och uppgifter o betraktelsesätt och infallsvinklar o geografisk uppfattning och mentala kartor o platsupplevelser och regional identitet Befolkningen och bosättningen o befolkningens utveckling och tillväxt o bosättningens regionala fördelning, flyttningsrörelser och urbanisering o kulturerna och kulturernas förändring samt minoritetskulturer Naturtillgångar o klassificering och tillgång på resurser
11 Primärproduktionen och miljön o livsmedelsproduktion och tillgång på livsmedel samt hållbart jordbruk och fiske o jordbruksformer o skogarna som en naturresurs och hållbar skogshushållning Industrin och energin o råvaror och energitillgångar o industrins lokalisering o principerna för en bärkraftig industri och energihushållning Rörelser och växelverkan o trafiksystem o turismen och dess betydelse på olika områden o världshandeln o regionala spridningsfenomen - geografisk diffusion Den mänskliga verksamhetens regionala struktur o centrum och periferier o markanvändningen på landsbygden och i städerna o centralorter och influensområden o tolkning av kulturlandskap med hjälp av kartor och bilder Dirigering av utvecklingen och hållbar utveckling o regionplanering och principerna för delaktighet i planeringen o utvecklingsskillnader på olika plan o internationellt samarbete o globaliseringen gge3 Riskernas värld Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser o risker relaterade till rymden, endogena risker, stormar, översvämningar, torka och risker som härstammar från organismer o att gardera sig mot risker i naturen klimatförändringar, föroreningar och utarmningen av biodiversiteten o möjligheter att förhindra och minska miljöriskerna med metoder för hållbar utveckling Mänsklighetens risker och riskfyllda områden o befolkningstillväxt och hunger, urbanisering, riskerna med globalisering, samhälleliga och politiska spänningar, krig, flyktingströmmar och social ojämlikhet o möjligheter att reglera konflikter Tekniska risker gge4 Regionstudier Kartografins grunder och geografiska källor o fältobservationer, enkäter och intervjuer o kartor, kartskalor, kartprojektioner och karttyper, flygfoton och satellitbilder o numeriska källor och visualisering av dem i form av kartor och diagram o tryckt källitteratur och källor i digital form som datanät och CD-ROM-databaser Geografiska informationssystem o grunderna för geografisk information och informationssystemens tillämpningar o exempel på behandling av geografiskt källmaterial, tolkning och visualisering av områden på olika nivåer med hjälp av GISprogram En egen undersökning av ett område o val av ett område för undersökningen o insamling av material med hjälp av kartor, statistik, digitalt GIS-material eller annat källmaterial, behandling och tolkning av materialet samt en mindre områdesrapport o ämnesområden: det undersökta områdets läge som en del av större områden, områdets storlek, dess naturförhållanden, befolkning och bosättning, naturtillgångar och markanvändning, näringar, trafik och tjänster, indelning av området i delområden samt områdets problem och utvecklingsmöjligheter Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen o risker på grund av exploateringen av naturen: energifrågor och naturresurser, tillgången på rent vatten, erosion och uppkomsten av öknar,
12 GYMNASTIK Rekommenderad kursordning: en obligatorisk kurs per år. Kurs 3 riktas till åk II (förberedelse för De Gamlas Dags dans). ggf1 och ggg1 Färdighet och kondition [OBL] o uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömning av den o muskelvård och avslappning o bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel o gymnastik i olika former o dans i olika former o vinteridrott o simning och livräddning o friidrott o orientering och motion i naturen ggf5 och ggg5 Motionsidrott och friluftsliv Friluftskurs. Främst avsedd för 2 och 3 årets studerande. Vi planerar och utför en vandring till fots eller andra färdmedel. Övernattning i tält eller annat skydd. I kursen ingår en teoridel som ger baskunskaper om friluftsliv, allemansrätt, förstahjälp o.dyl. ggf2 och ggg2 Träning ensam och tillsammans med andra [OBL] o träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning o bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel o gymnastik i olika former o dans i olika former o vinteridrott o konditionssimning och vattengymnastik o konditionsidrott o någon ny idrottsgren eller motionsform ggf3 och ggg3stimulerande motion Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursinnehållet består delvis av gamla danser samt någon annan motionsform som idkas tillsammans. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. ggf4 och ggg4 Motion tillsammans Syftet med kursen är att främja de studerandes gemensamma motionsintressen. I arbetssätten betonas samverkan i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen.
13 HISTORIA Rekommenderad kursordning: kurs 1 före kurs 2. I övrigt fristående kurser som kan väljas fritt. ghi1 Människan miljön och kulturen [OBL] Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu. Förhistorien - fångstkulturens tid o människans utvecklingsskeden o samlarnas och jägarnas levnadssätt Jordbruket och de förändringar som det medförde o arbetsfördelningen och kulturens uppkomst o kulturerna i de stora floddalarna Medelhavets ekonomiska sfär under antiken o näringslivet i Grekland o Rom - en miljonstad och ett imperium o slaveriet och antikens teknik Det ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden o feodalsamhället o befolkningen, handeln och städerna under medeltiden Upptäcktsfärderna o förutsättningarna för upptäcktsfärderna och följderna av dem o uppkomsten av en världsekonomi Den industrialiserade världen o tekniska innovationer och verkstadsindustrins första skeden o förändringarna i arbetsfördelningen mellan könen o samhällsförändringarna och miljökonsekvenserna o förändringarna i stadsstrukturen Det globala konsumtionssamhället o uppdelningen av råvaror och marknader o massproduktionen och konsumtionssamhället o den socialistiska planekonomin o utformningen av den tredje världen o tillväxtens gränser och nya utmaningar ghi2 Den europeiska människan [OBL] Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande skall bekanta sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiskt källmaterial. Kulturen bör förstås som ett övergripande begrepp. Antiken o demokratins uppkomst o kulturen under antiken Enhetskulturen under medeltiden o den medeltida människans världsbild och sedvänjor o religionens inflytande på kulturen Den nya tidens genombrott o renässansen och kunskapsrevolutionen o reformationen o barocken som ett uttryck för envälde och motreformation o uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild Upplysningens tidevarv o upplysningsfilosofin och dess inverkan på samhället och konsten o det ideologiska arvet från Förenta staternas frigörelse och från franska revolutionen Idéernas århundrade o centrala ideella inriktningar och strömningar i konsten o vetenskapen som utmanare av religionen o borgerskapets århundrade Nutiden o kulturens splittring o populärkulturen som massunderhållning ghi3 Internationella relationer [OBL] Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur.
14 Stormakternas strävan efter dominans o grundläggande begrepp inom den internationella politiken o teori och praxis inom imperialismen o första världskriget och dess inverkan på den internationella politiken Tiden mellan världskrigen samt andra världskriget o europeiska ytterlighetsrörelser, demokratins kris och förföljelser o andra världskriget och dess följdfenomen Det kalla kriget o det kalla krigets teori: Förenta staterna och Sovjetunionen som ledare i en bipolär värld o det kalla krigets ideologiska, ekonomiska och militära fronter o krisernas karaktär under det kalla krigets tid o Tyskland som arena för det kalla kriget o Kinas roll i den internationella politiken En ny tid av osäkerhet o Sovjetunionens splittring och bipolaritetens upplösning o internationella fredssträvanden o tredje världen som en del av den internationella politiken o Mellanöstern som ett problemfält o förändringen i Förenta staternas ställning i den internationella politiken o nya internationella strukturer ghi4 Vändpunkter i Finlands historia [OBL] Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar. Arvet från den svenska tiden Maktskiftet o Finlands införlivande med Ryssland o autonomins uppkomst Finskhetsrörelsens uppkomst och den nationella väckelsen o den ideella grunden och centralgestalterna Samhällelig och ekonomisk brytning o näringsstrukturens förändring och industrialiseringen av Finland o ståndssamhällets upplösning och medborgarsamhällets framväxt o förtrycksperioderna och demokratins uppkomst Finlands självständighetsprocess o Finlands frigörelse o inbördeskriget o regeringsformen Från tudelning till enande o högerradikalismens uppkomst o levnadsstandardens uppsving o kulturen som konsumtionsvara Andra världskriget och dess följder o krigen och återuppbyggandet o omläggning av utrikespolitiken Välfärdsstatens uppkomst o strukturella förändringar o de kulturella och samhälleliga förändringarna på och 1970-talet Finlands nya internationella ställning o anslutning till den internationella integrationen kulturellt, ekonomiskt och politiskt o finländarnas framtid som en del av ett globalt system Lokalt års krig i Österbotten. Inbördeskriget 1918 i Österbotten. Vinterkriget, fortsättningskriget och veteranerna i Österbotten. ghi5 Finland från förhistorien till autonomin Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet. Förhistorien o förhistorien och olika tolkningar av finnarnas och samernas härstamning
15 o bosättning, levnadsvillkor, religion och föreställningar samt yttre förbindelser Finlands anslutning till den västeuropeiska kulturgemenskapen på medeltiden o Finland i gränsområdet mellan öst och väst o ståndssamhällets uppkomst o bosättning, näringsgrenar, religiösa och politiska förändringar Den nya tidens nya vindar o reformationen och centralmaktens allt starkare ställning Stormaktstiden o stormaktstidens spår i Finland o ekonomi, befolkning, utbildning Frihetens och nyttans tid o den kulturella och ekonomiska utvecklingen o reformerna under den gustavianska tiden o de första stegen till en nationell medvetenhet Lokalt Den äldsta bosättningen i Karleby. Gamlakarleby stads grundläggning Sjöfarten i Gamlakarleby på och talen. Anders Chydenius. ghi6 Kulturmöten Ett eller flera av följande kulturområden skall behandlas: o Afrika o arktiska kulturer o ursprungskulturerna i Australien och Oceanien o Indien o den islamska världen o Japan o Kina o Korea o Latinamerika o Nordamerikas ursprungskulturer HÄLSOKUNSKAP Rekommenderad kursordning: i nummerordning. ghä1 Hälsokunskapens grunder [OBL] o faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten: näring, sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa o sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer o folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk- och skyddsfaktorer som gäller dem och olika sätt att påverka dem o egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp o hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader o metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan o hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet ghä2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv o självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö o förberedelse för föräldraskap och familjeliv o livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och depression o matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll, hälsomotion och ätstörningar o fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld o sexuell hälsa o kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger med kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag och nutida beroenden o tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel samt ur global synvinkel som gäller dem och olika sätt att påverka dem o egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp o hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader o metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan o hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet
16 ghä3 Hälsa och forskning o metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar under olika tider o undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och psykiska arbets- och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det o praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter o förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering o bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska undersökningar KEMI Rekommenderad kursordning: i nummerordning, men kurs 4 kan tas åk 2 eller åk 3 (i åk 3 efter kurs 5). Kurs 4 bör tas åk 2 om man skriver kemi på hösten åk 3. Kurs 2 kan tas efter kurs 1 på åk 1. gke1 Människans kemi och kemin i livsmiljön [OBL] o organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar o bindningar i och polaritet hos organiska föreningar o olika slags blandningar, substansmängder och halter o organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar gke2 Kemins mikrovärld o grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet o elektronhöljets strukturer och atomorbitaler o bestämning av oxidationstal och föreningsformler o kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper o hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och rymdstrukturer o isomeri gke3 Reaktioner och energi o symbolspråket för kemiska reaktioner o organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar o stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen o energiförändringar i kemiska reaktioner o reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna gke4 Metaller och material o metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys o redoxreaktioner o metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar o biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer - lokalt tillägg - industribesök gke5 Reaktioner och jämvikt o reaktionsjämvikt o jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse o löslighet och mättad lösning o grafisk framställning av jämvikt - lokalt tillägg - industribesök gke LAB Laboreringskurs BILDKONST Rekommenderad kursordning: kurs 1 väljs först. Därefter fritt val. gko1 Jag, bilden och kulturen [OBL] o konstens väsen: konsten ur individens och samhällets synvinkel samt olika konstuppfattningar o bildens makt och bilder av makten i kulturen o konsten som tolk för kulturen: finländsk, nordisk och europeisk kultur samt utomeuropeiska kulturer o det egna konstnärliga uttrycket: att rita och måla, att arbeta tredimensionellt, att använda digitala bilder
17 o olika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger, rörelse, rum och tid o bildtolkning och bildanalys visuellt och verbalt, introduktion i olika sätt att analysera konst, t.ex. formalistisk, semiotisk, ikonografisk och receptionsanalytisk tolkning. gko2 Miljö, plats och rum [OBL alt MU2] o rummet som begrepp: att erfara rummet som en psykisk, fysisk och social plats o grundbegreppen inom arkitektur och formgivning: skala, rörelse, rum, proportionssystem, struktur, färg, form och material o landskap, byggnader, föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria o arkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklar o modeller, reliefer, miniatyrer och experiment med olika material gko3 Medierna och bildernas budskap o bilden i medierna: bildjournalism, reklam, bilder inom underhållningen, populärkultur, serier, det visuella uttrycket på www-sidor och i datorspel o grafisk planering: ombrytning, typografi, olika metoder för bildredigering och bildöverföring o att iaktta kulturen och kritiskt analysera idéinnehållet i mediala bilder från olika tider, olika ställen och olika subkulturer o fotografiets roll i medierna o film och video: traditionellt och föränderligt bildspråk o det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken gko4 Från bildkonst till egna bilder o tolkning och analys av konst i bild och ord o utryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonsten under olika tidsperioder o utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen o bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen; komposition i färg, ljus, skugga och rörelse; illusoriskt och tredimensionellt; ytstruktur och material gko5 Verkstad för samtidskonst o samtidskonstens väsen: fenomen och olika konstuppfattningar bakom samtidskonst o samtidskonst och växelverkan mellan kulturerna, visuella subkulturer o tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan o en egen produktion o visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen MATEMATIK LÅNG LÄROKURS Rekommenderad kursordning: i nummerordning. MAA6 och MAA11 kan läsas när som helst. gmaa1 Funktioner och ekvationer [OBL] o potensfunktioner o potensekvationer o rotuttryck och potenser med rationell exponent o exponentialfunktioner gmaa2 Polynomfunktioner [OBL] o produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna o polynomfunktioner o polynomekvationer av andra graden och av högre grader o undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer o faktorisering av polynom av andra graden o lösning av polynomolikheter gmaa3 Geometri [OBL] o likformighet hos figurer och kroppar o sinus- och cosinussatserna o geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den o beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar gmaa4 Analytisk geometri [OBL] o punktmängdens ekvation o räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer
18 o ekvationer och olikheter med absoluta belopp o lösning av ekvationssystem o en punkts avstånd från en linje gmaa5 Vektorer [OBL] o vektorernas primära egenskaper o addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor o skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet o räta linjer och plan i rymden gmaa6 Sannolikhet och statistik [OBL] o diskret och kontinuerlig statistisk fördelning o fördelningens karakteristikor o klassisk och statistisk sannolikhet o kombinatorik o reglerna för beräkning av sannolikheter o diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning o väntevärde för diskret fördelning o normalfördelning gmaa7 Derivatan [OBL] o rationella ekvationer och olikheter o gränsvärden, kontinuitet och derivata o derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner o undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens gränsvärden gmaa8 Rot- och logaritmfunktioner [OBL] o rotfunktioner och rotekvationer o exponentialfunktioner och exponentialekvationer o logaritmfunktioner och logaritmekvationer o derivatan av sammansatta funktioner o inversa funktioner o derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner gmaa9 Trigonometriska funktioner och talföljder [OBL] o riktade vinklar och radianer o trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper o trigonometriska ekvationer o derivatorna av trigonometriska funktioner o talföljder o rekursiva talföljder o aritmetiska talföljder och summor o geometriska talföljder och summor gmaa10 Integralkalkyl [OBL] o primitiva funktioner o primitiva funktioner till elementära funktioner o integral o beräkning av areor och volymer gmaa11 Talteori och logik o formalisering av satser o sanningsvärden hos satser o öppna satser o kvantorer o direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis o hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer o Euklides algoritm o primtal o aritmetikens grundsats o kongruens hos hela tal gmaa12 Numeriska och algebraiska metoder o absoluta och relativa fel o Newtons metod och iterering o delbarhetsalgoritmer för polynom o delbarhetsekvationer för polynom o förändringshastigheter och ytor gmaa13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl o funktioners kontinuitet och deriverbarhet o allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner o gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten o generaliserade integraler gmaa14 Matematik-repetitionskurs Repetition och fördjupning av de obligatoriska kurserna
19 MATEMATIK KORT LÄROKURS Rekommenderad kursordning: i nummerordning, men MAB5 och MAB7 kan tas åk 2 eller åk 3. (gmab0 Repetition av grundskolans ma) gmab1 Uttryck och ekvationer [OBL] o lineära samband och proportionalitet mellan storheter o uppställning av ekvationer o grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem o tolkning och prövning av lösningar o polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer gmab2 Geometri [OBL] o figurers likformighet o en rätvinklig triangels trigonometri o Pythagoras sats o area och volym hos figurer och kroppar o bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet gmab3 Matematiska modeller I [OBL] o tillämpning av lineära och exponentiella modeller o potensekvationer o lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer gmab4 Matematisk analys [OBL] o derivatan för en polynomfunktion o analys av polynomfunktioners tecken och förlopp o det största och minsta värdet för en polynomfunktion o grafiska och numeriska metoder gmab5 Statistik och sannolikhet [OBL] o karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar o normalfördelningen och normeringen av den o kombinatorik o sannolikhetsbegreppet o formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem gmab6 Matematiska modeller II [OBL] o lineära ekvationer med två variabler o lineära ekvationspar o grafisk lösning av olikheter med två variabler o lineär optimering o talföljder o aritmetiska och geometriska talföljder och summor gmab7 Ekonomisk matematik o index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar o matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor gmab8 Matematiska modeller III o trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln o radianbegreppet o trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a o grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen o vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer o framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet o undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer gmab9 Repetitionskurs Repetition och fördjupning av de obligatoriska kurserna MODERSMÅL OCH LITTERATUR Rekommenderad kursordning: kurs 1 tas som första kurs. Därefter är ordningsföljden inte så viktig. Kurs 6 tas just innan skrivningarna. gmo1 En värld av texter [OBL] Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation,
Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.
5.19 Gymnastik 5.19 GYMNASTIK Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska
Läs merKarleby svenska gymnasium Studieguide
LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! Mo 1 En värld av
Läs merMODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser:
MODERSMÅLET MO 1 En värld av texter MO 2 Epik och medietexter MO 3 Texter, kultur och identitet MO 4 Texter i norden MO 5 Moderna texter MO 6 Textens makt MO 7 Muntlig kommunikation MO 8 Fördjupad skriv-
Läs merTÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!
TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! Information inför läsåret 2014 2015 + Kursbeskrivningar + + Ämnesvalsblanketten + + Utbytesperioder/Gemensamt kursutbud för gymnasienätverket Team Nord + + Internationella
Läs merTÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!
TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! Information inför läsåret 2015 2016 + Kursbeskrivningar + + Ämnesvalsblanketten + + Utbytesperioder/Gemensamt kursutbud för gymnasienätverket Team Nord + + Internationella
Läs mer5.6 Matematik. Bedömning
5.6 Matematik På grund av matematikens ställning i vår kultur behöver vi kompetens att förstå, använda och producera information i matematisk form. Matematiken spelar en viktig eller rent av avgörande
Läs merEn del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken.
LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av
Läs mer5.9 Fysik. Mål för undervisningen
5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska
Läs mer5.10 Kemi. Mål för undervisningen
5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande
Läs merSanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms)
Läroböcker vid Kimitoöns gymnasium för läsåret 2014-2015 (uppdaterad 03.06.2014) Modersmål Finska Engelska A2-8 -2-4 Bokskogen (Schildts & Söderströms) Språkets värld (Schildts & Söderströms) Knixar med
Läs merEn del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. Tusen och en text Bokskogen Stilisten
LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! och finns i klassuppsättning, behöver inte beställas! Kursnr Kursnamn
Läs merKarleby svenska gymnasium Studieguide
LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av
Läs merEn del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken.
LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! och finns i klassuppsättning, behöver inte beställas! Kursnr Kursnamn
Läs merA2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2
SPANSKA Syftet med spanskaundervisningen i Kyrkslätts gymnasium är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation. De studerande ska få kunskaper och färdigheter i det spanska språket
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merNationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läs merKURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING
KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING dbi 1 o Organismens värld - Biologin som vetenskap: livets egenskaper och grundförutsättningar, biologiska vetenskaper och forskningsmetoder - Biodiversitetens uttryck:
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merKRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR
KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR 2005 Innehållsförteckning Gymnasiets uppgift och mål 3 Uppläggningen av studierna 3 Samarbete med andra läroanstalter 3 Självständiga studier 3 Bedömningen 3 Bedömningen
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs mer5.7 Biologi. Mål för undervisningen
5.7 Biologi Gymnasiets biologi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande. Undervisningen ska öka förståelsen för biologins betydelse som byggsten i en naturvetenskaplig världsbild.
Läs merMatematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra
Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merHEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT
Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merNy bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794
Observera, att för alla böcker anges ISBN-nummer, ofta även tryckår. När du beställer en bok är just ISBN-numret det som verkligen garanterar att du får tag i rätt bok. Böckerna utkommer på Schildts &
Läs mer5.8 Geografi. Mål för undervisningen
5.8 Geografi Undervisningen i geografi ska utveckla de studerandes geografiska världsbild och ge dem verktyg att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och möjligheterna att lösa
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merSvenska Privatskolan i Uleåborg
Svenska Privatskolan i Uleåborg Gymnasiets kursutbud 2010-2011 Uppdaterad 16.08.2010 MODERSMÅL OCH LITTERATUR OBLIGATORISKA KURSER (Rekommenderas att kurserna tas i ordning) 1. En värld av texter (MO1.
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merISBN BOKENS TITEL FÖRLAG KURS ÅRSGRUPP Tusen och en text (e-bok) S&S 1-6 G1-G Språkhandboken S&S 1-10 G1-G3
KOTKA SVENSKA SAMSKOLA LÄROBÖCKER LÄSÅRET 2018-2019 Listan uppdateras En del av de nya böckerna har inte utkommit ännu. Boklistan uppdateras under året så följ med. Om du är osäker så kolla med ämnesläraren
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merFaktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B
Läs merUndervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Matematik Skolverkets förslag, redovisat för regeringen 2010-09-23. Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA
BILAGA 16.6.2016 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA 3.1.1.1 Modersmålet, svenska Nuvarande text obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merLÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X
MODERSMÅLET LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2013 2014 MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.
Läs merÄmne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i
Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs mer2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften.
MODERSMÅLET OCH LITTERATUR OBLIGATORISKA KURSER Mål och centralt innehåll preciseras närmare i läroplanen. 1. En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk,
Läs merMatematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow
Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merEngelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen
Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merÅr 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar
Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar Tydligt talad engelska och texter från olika medier Muntliga och skriftliga instruktioner
Läs merLpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merEV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merMODERSMÅL OCH LITTERATUR
MODERSMÅL OCH LITTERATUR De obligatoriska kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 kan läsas tidigast efter kurs 3. Kurs 8 och 9 kan läsas tidigast efter kurs 6. Kurs 10 kan läsas utan förkunskaper. Kurs
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merMatematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000
2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merKropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merFYSIK. Läroplanens centrala innehåll
FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merKURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/
KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE 2016 2017 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ Innehållsförteckning Viktig information 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar:
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs mer