^?r^\ ..AA : V./i?\ HÄR fr* SEJci. «<cjf$r. Namn och adresser till styrelsen finner du i Klubb-nytt nr 1 och 2 för året. Vp\* SPORTBÅTSKLUBBEN H/?.

Transkript

1 SPORTBÅTSKLUBBEN Namn och adresser till styrelsen finner du i Klubb-nytt nr 1 och 2 för året. Jj^*-- ^?r^\ H/?. \ «<cjf$r..aa : V./i?\ K «^ \ * \ ^ / ^ Vp\* HÄR fr* SEJci IDROTTENS HUS, FARSTA SV RA = ^"Skl^ Sedan 1978 finns Idrottens Hus i Farsta med Sveriges riksidrottsförbund och 30 specialförbund. Besöksadress: Storforsplan 44 Postadress: FARSTA Telefon: 08/ med direktvalsmöjlighet, dvs de tre nollorna byts mot anknytningsnummer. Telex: RF RF-SPORT; SF SPORTS S

2 NYTT FRAN STYRELSEN OCH SBK-KANSUET STYRELSEN HAR ORDET, Båtsporten är på väg att få en något fastare organisatorisk formering i landet. SVERA har jobbat fram förslag som innebär att landet delas in i ett antal distrikt.. Dessa skall C bistå klubbarna inom respektive distrikt med information och utbildning samt vara tillgängliga för samråd och tillhandahålla utrustning för tävlingarna. Vad kan man annat göra än att applådera förslaget. OM det kan genomföras, bör det ge alla klubbar, stora som små, ett rejält handtag vid planering för och genomförande av tävlingar och,. utbildning. En materialpool är väl det som härvidlag känns : allra viktigast. Om målsättningen skall kunna uppnås, måste dock resurser tillskapas i form av anskaffning av utrustning och tillräckligt mänga personer som jobbar för distriktet och dess klubbar. Om -SVERA--k-tax ar detta r är "det dags att" lyfta" på gratulationshatten både för SVERÄ och för klubbarna. För.vår egen del innebär detta en avlastning beträffande all tävlingsutrustning samt för utbildningskommittén. Kanske vi härigerjlici kan satsa hårdare på att stötta våra egna tävlande medlemmar. Vi ser framåt med tillförsikt på förstärkning från STORA. Vi återkommer när vi kan presentera ett mer detaljerat förslag. --%;

3 \c IEKNI NTTT 1.') PROPELLERAFTNAR har hållits i utbildningskommitténs regi. Klubbens medlemmar har där fått sig en hel del teorier och praktiska erfarenheter till livs. Per Stålhammar hade iordningställt ett fint redovisningsmaterial och Torbjörn Propellertrim förlåt Ekholm ställde : upp med både siria egna kunskaper och sin verkstad för att öka vårt "know how". Men jösses en propp är en svårbedömbar pryl, det lärde vi oss snart, Men trots stigning och diameter så är propellern ingen skruv utan en skovel. Det går ut på att bygga upp ett vattentryck, på bladen vid rätt varvtal på motorn. Sedan måste du se till att kraften tas upp rakt fram, så att din båt går snabbare än dom andras. Eftersom Klubb Nytt sprids till båtåkare även utanför. SBK: s medlemskader, behåller vi dock alla finesser vi lärt oss, för oss själva, i akt och mening att åka skjortan av våra kära "konkurrenter". Tack Åke, Per och Torbjörn för ett fint initiativ och dito genomförande. Kan vi hoppas på en fortsättning nästa vintersäsong? Runar Andersson

4 5 SVEMO har ingen egen testorganisation för hjälmar utan godkänner de hjälmar som testats och godkänts av Sveriges standardiseringskommission (SIS).Godkända hjälmar uppfyller således vissa SIS krav. Från och med 1981 kommer för övrigt endast hjälmar av glasfiberarmerad plast att godkännas. Enda tillverkare i norden finns i Finland och i Norge. I Sverige tillverkas, såvitt är känt, inga hjälmar II Något för Jofa, kanske?. Vid kontakt med SIS visade det sig att Lennart Dalkvist kunde en hel del om bestämmelserna för hjälmar. Han bekräftade att hakremmen och dess infästning är starka och att remmen enligt bestämmelserna skall hålla för 100 kg. Sådana krafter tror vi är på tok för stora att utsätta hals och nacke för. * En hjälmkommitté med medicinsk expertis i SIS regi finns. SBK har genom Runar Andersson framfört önskemål till SIS att denna kommitté skall undersöka hur hakremmens konstruktion kan anpassas så att onödiga skador undviks. Vi har även bett dem redovisa de medicinska förutsättningarna. Vi får hoppas att vår propå skyndar på en utvärdering, så att vi till denna säsong kan åtgärda våra hakremmar. Även Roland Stoltz har? funderat över hjäihn frågatrr Han an s eir att ' hjälmen skall skydda för slag, men att den slutna hjälmen är o lämplig. Anledningen till detta är de stora krafter som vattentrycket utövar i hjälmen om man faller i vattnet, så att vattnetkan rusa in i hjälmen. Roland anser att exempelvis en hockey hjälm skulle vara lämpligare för båtförarna. Visir kan anbringas på dessa. SBK håller gärna med Roland vad beträffar dessa synpunkter. Frågan bör omgående behandlas av berörda personer inom säkerhetsfrågor ovh vi låter därför förslaget gå vidare till vår säkerhetskommitté. Vi återkommer sedan så snart vi vet mer om denna, viktiga säkerhetsdetalj. / : T :; y. '. ;? : ' V?y :? Runar Andersson c C

5 MÅNADENS "KORTI S" UIM stiftar, grundar och fastställer en massa regler och har ibland vissa idéer till förordningar, som kan vara vettiga. En av de bättre är bestämmelsen om kortslutningsanordning (nuvarande säkerhetskontakten). Det började i hydro-klasserna i början av 1960-talet. Då bestämmelsen kom, fanns det inga färdiga kontakter att köpa. Dessa fick tillverkas av förarna själva av diverse eltryck-knappar, strömbrytare mm. En förträfflig strömbrytare var den, som bryter strömmen till alla byggkranar, när kroken har gått i topp. Vid en hydrotävling på Åland alldeles i början på 60-talet, kördes även turistbåtar (sportbåtar) på rundbana. En av sportbåtsförarna ramlade ur och båten gick- med full fart rakt in i depå-bryggan. Tävlingsbåtarna låg tursamt nog på andra sidan av bryggan. Den främre delen av bryggan var uppbyggd på pålar och därunder körde den förarlösa sportbåten in. Sportbåten var en klinkbyggd träbåt när heatet startade - efteråt var den en trave ved och stickor. Ingen människa skadades denna gång, tack och lov. Tänk om bestämmelsen om säkerhetsanordning hade funnits även för sportbåtar vid denna tidpunkt. Då hade olyckan kunnat undvikas. Vid hemkomsten från Åland vidtalades höga vederbörande i SVERA om, att det kanske vore lämpligt att använda kortslutningskontakt även för sportbåtar vid de distanslopp som anordnades vid denna tid. Så småningom kom också detta tillägg till den tidigare regeln som endast gällt hydroklasserna. Regeln ändrades även så ; att endast vissa godkända typer av säkerhetskontakter fick användas. Därigenom blev det också mycket enklare för besiktningsmännen, som skulle kolla att kontakterna fungerade. Användande av säkerhetskontakten har ju numera även kommit fritidsbåtarna tillgodo, och man skulle väl kanske önska att myndigheterna för sjösäkerhet drog en liten lans för denna billiga

6 7 - tingest, som faktiskt räddat människoliv. Det ser ju ibland rent livsfarligt ut med alla dessa helt öppna båtar med en ca 40 hkr motor och där föraren ofta sitter på akter-toften och styr. Där och på alla båtar är"det en mycket billig livförsäkring att använda denna billiga säkerhetsdetalj, som faktiskt har kommit till och har utvecklats genom racerbåtstävlandet. ' "Én som har fått kortis" NYA MEDLEMM A R A V Henrik Westberg, Stockholm junior Lena Högberg, Stockholm junior Ni önskas hjärtligt välkomna till SBK II SBK har under året fått flera brev från en av våra medlemmar, som befinner sig i det stora landet i väster - Björn Langbeck. Vi vill passa på och tacka honom och samtidigt önska honom välkommen hem till gamla Svedala så småningom. Pst, Björn - dina förslag, om båttävling har jag överlämnat för handläggning till tävlingskommittén. SBK vill passa på och tacka vänliga givare av extra bidrag till klubben, i form av stora och små belopp. Ett särskilt tack till den som skänkt klubben, inte mindre än kronor II Hoppas detta manar till efterföljd - det finns många hål att stoppa i I ' Än en gång hjärtligt tack till alla som bidragit III