Några gamla tentamensuppgifter: Minneshantering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Några gamla tentamensuppgifter: Minneshantering"

Transkript

1 1 Tentamen I ett virtuellt minne med skiva är primärminnets accesstid 1 mikrosekund, sidstorleken 1 K, skivans rotationstid 10 millisekunder, inställningstiden för skivans arm 5 millisekunder och antalet ord per spår 16 K. Hur stor sidfelsfrekvens kan tolereras om vi vill ha en upplevd (eng. effective) accesstid på 1.15 mikrosekunder? 7. I ett sidindelat system har uppmätts att CPU-utnyttjandet är 20%, "swap"- disken används till 97% och andra i/o-enheter till 5%. Vilka av följande åtgärder skulle (sannolikt) förbättra CPU-utnyttjandet? Förklara noga! a. Installera mera primärminne. b. Installera en större disk. c. Öka graden av multiprogrammering. d. Minska graden av multiprogrammering. e. Installera mera cacheminne. f. Installera en snabbare disk. Tentamen I ett system byggt på sidindelning är det fysiska adressrummet 4 M, det logiska (virtuella) adressrummet 4 G (2 32, 32 bitars virtuell adress) och sidstorleken 1 K. a. Redogör allmänt för sidindelning (paging) som ett sätt att åstadkomma virtuellt minne. b. Ange innehåll i, storlek på och representation av de tabeller som är lämpliga givet dessa data. c. Hur översätts en logisk adress till en fysisk adress. 5. Tillämpning av olika utbytesalgoritmer kan påverka sidfelfrekvensen under i övrigt identiska förutsättningar. Antag givet referernssträngen w = , att primärminnet rymmer 4 sidplatser och att minnet initialt är tomt. Bestäm och kommentera antalet sidfel för a. FIFO b. LRU c. Den optimala 'algoritmen' OPT (B o ). Tentamen I ett sidindelat system består den logiska adressen av 22 bitar varav 12 anger sidnummer. Minnesstorleken är 64K. a. Hur stort är det virtuella minnet? b. Hur många sidoramar ryms i det fysiska minnet? c. Beskriv i text och figur hur adressöversättningen från logisk till fysisk adress går till. d. Vilken är den virtuella adress som avbildas på den fysiska adressen 2700 (hexadecimalt) då den aktuella sidtabellen innehåller följande sidoramsnummer: [6, 7, 2, 5, 9, 1, 8]? 6. Visa att det för FIFO algoritmen kan gälla att ett utökat antal sidramar kan ge en STÖRRE sidfelsfrekvens (FIFO-anomalin, Beladys anomali) för given programreferenssträng. Kan motsvarande anomali förekomma för LRU-algoritmen? Motivera noga! Tentamen I ett segmenterat system får finnas maximalt 2 24 segment. Ett segment kan vara maximalt 1 M varför segmenten sidindelas i sidor om 1 K. Konstruktörerna har gjort den kompromissen att en process bara tillåts referera 64 stycken segment åt gången (dvs utan att byta domän). Visa med hjälp av kommenterade figurer hur adressöversättningen går till i detta system från exekverande minnesrefererande instruktion till sökt ord i primärminnet. Ange storlekar på alla tabeller. Glöm inte att beskriva referenskontroller, 'page faults' och missar i det tillhörande (nödvändiga!) associativa cacheminnet.

2 2 5. Thrashing kan uppstå i sidindelade system. Antag att ett primärminne rymmer 90 sidoramar för nio processer som alla har referenssträngen w = där denna sidföljd återupprepas godtyckligt antal gånger. Eftersom alla sidor ryms i minnet kommer sidfelfrekvensen att vara 0 och cpu-utnyttjandet 100%. Beräkna sidfelfrekvensen då en tioende process med samma w som de tidigare aktiveras. Förutsätt att varje process får 9 sidoramar och att utbyteslgoritmen är LRU (least recently used). 6. I ett visst läge då buddy-metoden används som placeringsalgoritm ser allokeringen ut som följer. Adress Innehåll Blocknamn Storlek Status a 2 ledigt b 2 upptaget c 4 ledigt d 2 upptaget e 2 ledigt f 4 upptaget g 4 ledigt h 4 upptaget i 8 ledigt Visa med två figurer hur 'kartan' ser ut dels då ett block av storlek 1 allokerats, dels då därefter block d frigjorts. Tentamen I den maskin som de flesta på DoCS använder finns en mmu (memory management unit) för översättning av logiska linjära 32-bitars adresser till fysiska platser. Tillsammans med SPARC arkitekturen fungerar denna mmu på följande sätt. I varje ögonblick anges ett aktuellt kontext med ett 12 bitars register. Registerinnehållet används som index i en kontexttabell. Den adress som genereras av processorn omfattar 32 bitar. MMU-logiken delar upp denna som bestående av fyra delar: -- index1; 8 bitar -- index2; 6 bitar -- index3; 6 bitar -- offset; 12 bitar -- Givet ett kontextvärde (mellan 0 och 4095) pekar motsvarande kontexttabellelement ut en 'first level' tabell (FLT). Index1 används som index i denna. Detta FLT-element pekar ut en 'second level' tabell (SLT) som i sin tur indexeras via index2 för att finna en 'third level' tabell (TLT). Värdet på index3 anger ett element i TLT som pekar ut avsedd sidoram i primärminnet (eller anger sidfel). a. Varför finns tre nivåers tabeller i stället för bara en (sid)tabell? b. Vilket syfte har kontexttabellen? c. Vad är sidstorleken? d. Vilken ytterligare maskinvara måste systemet ha för att minnesaccesstiden ska bli rimlig? e. Är det möjligt att implementera segmentering under de givna förutsättningarna? f. Hur stort är det virtuella adressrummet? Ge noggranna motiveringar för alla svar! 5. Tids- (temporal) eller rums- (spatial) lokalitet (locality) är grundförutsättningar för att ett system med virtuellt minne baserat på 'paging' ska bli attraktivt. a. Förklara hur denna egenskap påverkar sidfelfrekvensen (page fault frequency). b. Relatera till och förklara innebörden av utbytesalgoritmerna FIFO, LRU, den optimala OPT och NRU (eller clock). Ranka, med motivering, metoderna efter den ordning de föredras att användas i ett operativsystems minneshanterare. c. Påverkar lokaliteten risken för 'thrashing' och i så fall hur?

3 3 Tentamen Vid minneshantering fästes ibland avseende vid bra understöd för i. Delning av kod och data mellan processer ii. Minnesskydd iii. Dynamiska datastrukturer iv. Dynamisk länkning Visa hur dessa önskemål är 'svåra' att hantera vid ett sidindelat system och hur segmentering kan användas för att understödja i., ii., iii. och iv. 5. I ett virtuellt minne baserat på sidindelning är primärminnets accesstid 100 ns, sidstorleken 4K, diskens rotationstid 8 ms, inställningstiden för armen 4 ms och antalet sidor per spår 16. Vilken sidfelsfrekvens f krävs för att den från processorn upplevda accesstiden ska vara högst 110 ns och hur mycket (i %) kan f tillåtas öka om sidstorleken halveras? Tid för adressöversättning kan försummas då en sida finns i primärminnet. 6. Beskriv fenoment 'thrashing', dess orsaker och motåtgärder. Tentamen I ett sidindelat system med 32 bitars virtuella/logiska adresser L uppdelar adressöversättaren L i fyra fält L = <a, b, c, d> för att därigenom åstadkomma ett tre-nivås sidtabellsystem. a. Varför uppdelas sidnumret p i tre delar p = (a, b, c)? b. Hur sker adressöversättningen till fysisk adress (plats) och hur ser sidtabellelementen ut? c. Vilka av fälten a, b, c, eller d påverkar det maximala antalet sidor varje process kan ha? 5. Tillämpa LRU och FIFO på process-referenssträngen w = och bestäm antalet sidfel då minnet rymmer fyra sidoramar och är tomt initialt. 6. Länkning och delning kan göras dynamiskt som i tex Multics. Antag att två processer p1 och p2 exekverar samma procedur P som i sin tur refererar ett datasegment D. Efter det att alla länkar till P lösts upp är minnet allokerat som följande figur visar (nästa sida). a. Gör ovanstående figur fullständig genom att rita ut länksegmenten för p1 och p2 innan det att instruktionerna add utförts. Dessa börjar vid adesser respektive b. Hur har länksegmenten ändrats när add instruktionerna utförts? Tentamen Digitals nya, 1993/4, processor Alpha AXP är en 64 bitars arkitektur. Det virtuella adressrummet är således Alpha kan konfigueras att utnyttja olika sidstorlekar; 8K, 16K, 32K eller 64K. Konstruera asressöversättningsmekanismen (sidtabellerna, mm) för skyddat virtuellt minne för sidstorleken 64K. Du kan anta att det fysiska minnet är (maximalt) 4G = Konstruktionen ska avse tabellstruktur, innehåll i sidtabellelement och tilhörande associativt cache (translation look-aside buffer). Ange tabell- och tabellfältsstorlekar. 5. Apples, IBMs och Motorolas nya,1993/4, processor PowerPC innehåller möjlighet till segmentering. Förklara utförligt skillnaderna mellan segmentering och sidindelning både vad gäller användning (externt) och implementering (internt). 6. Bestäm antalet sidfel under följande förutsättningar: Sidstorleken är 100, två sidoramar finns tillgängliga per process, initialt är sidoramarna tomma, den genererade adressekvensen är 10, 11, 104, 170, 73, 309, 185, 245, 246, 434, 458, 364 och a. utbytesalgoritmen är LRU. b. utbytesalgoritmen är FIFO.

4 4 Segmenttabeller Procedursegment för P Datasegment D Symboltabell 9000 X Y Symboltabell D, X Data D, Y Ren kod Länkavsnittsmall (evt) add* 0, lp Länksegment för p1 och P add* 5, lp Upptagna tabellelement , 10, trap trap tag tag , 20, trap trap tag tag Länksegment för p2 Länkavsnittsmall Segmenttabeller: för p1 startar den vid adress 1000 och nästa lediga element finns vid adress för p2 startar den vid adress 2000 och nästa lediga element finns vid adress Segmentet P: Symboltabellen börjar vid adress Kodavsnittet börjar vid adress Länkavsnittmallen börjar vid adress Segmentet D: Symboltabellen börjar vid adress Data som sådana börjar vid adress Tentamen Ett datorsystem innehåller 1 Mbyte primärminne så 20 bitars adresser används. Cacheminnet C innehåller 1024 rader ('lines') omfattande 16 bytes vardera. Hur många bitar behövs totalt för C:s 'tags' (etiketter) om C är a. direktadresserat ('direct mapped')? b. 4-vägs partiellt associativt ('four-way set associative')? c. fullständigt associativt? 5. Betrakta ett virtuellt minnessystem med följande egenskaper: 32 bitars virtuell adress, 4 Kb sidstorlek och 32 bitars fysisk adress. a. Vad är den totala storleken på sidtabellen uttryckt i Kb för en process i detta system? Antag att skyddsbitar, närvarobit, statistikbitar, etc omfattar 12 bitar och att aktuell process utnyttjar hela virtuella adressrummet. b. Beskriv hur man går till väga för att hantera "så stora" sidtabeller i praktiken. c. Beskriv hur man förfar för att erhålla rimliga minnesaccesstider.

5 5 6. I många system arbetar DMA-kanaler med adresser i det fysiska minnet. Vilka "problem" orskar detta i ett system som i övrigt bygger på virtuellt minne tex sidindelning? Tentamen M68020 använder (som bekant?) 32 bitars virtuella adresser, VA, och byte-adressering. (Vi bortser från de tre bitarna FC0- FC2 som kan användas för att välja adressrymd.) Systemet har ett 'direct mapped cache', CM, för instruktioner. Detta CM består av 64 rader om vardera två ord a 16 bitar. a. Vilka bitar i VA används som etikett ('tag'), radnummer respektive ordnummer? b. Hur många bitar omfattar M68020:s CM totalt? c. Varför har konstruktörerna valt att placera bara instruktioner och inte data i systemets CM? 5. Betrakta ett virtuellt minnessystem, VM, med följande egenskaper: 32 bitars virtuell adress, 4 Kb sidstorlek och 32 bitars fysisk adress (alla behöver inte användas). Systemet sidindelas via två nivåers sidtabeller, som alltid lagras på "sidskarvar". a. Hur många bitar omfattar "adressfältet" i sidtabellelementen och vilka övriga bitar bör ingå i dessa element? b. Hur många element omfattar sidtabellerna totalt (om en process utnyttjar hela VM)? c. Hur bör en 'translation look aside buffer' (associativa register), TLB, för uppsnabbning av adressöversättningen organiseras, dvs hur många bitar bör varje element i denna TLB omfatta? Andra tentamina 4. I sidindelade system säger man ju att relokeringen sker dynamiskt. Varför behövs i sådana system likväl en 'relocationg loader' som utför statisk relokering/länkning? 6. I ett sidindelat system är det möjligt att låta flera olika processer dela på samma program (sidor) genmom att de olika processernas sidtabeller pekar ut samma sida. Antag följande situation: En process p1 kräver programmen q1 och q2, en temporör lagringsarea t1 och en dataarea d1. Dessa länkas ihop till ett sammanhängande block med storlek q1 + q2 + t1 + d1 i det virtuella minnet. Medan p1 fortfarande är aktiv begär en annan process p2 laddning av q1', q2, t1' och d1 där q1' < q1 och t1' > t1 och där q2 och d1 ska delas mellan p1 och p2. a. Skissera ett möjligt utseende på sidtabellerna för p1 och p2. b. Vilka problem uppstår om en ny process p3 aktiveras och vill dela q1' och q1?

Minnet från processorns sida Datorteknik

Minnet från processorns sida Datorteknik Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ

Läs mer

Minneshantering segmentering och virtuellminne. Föreläsning 3

Minneshantering segmentering och virtuellminne. Föreläsning 3 Minneshantering segmentering och virtuellminne Föreläsning 3 Minneshantering forts. Hur kan man köra processer som är större än primärminnet? Hur kan man undvika att stack och heap växer ihop? Virtuellminne

Läs mer

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel Uppgift 3 Till en process som kräver 8 sidor allokeras 4 sidoramar. Antag följande referenssträng: 1,2,8,3,4,3,8,2,1,4 Hur många sidofel kommer att genereras (demand paging) med en a) FIFO-algoritm (2

Läs mer

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne.

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne. Fö 8: Operativsystem II Minneshantering och Virtuelltminne. Virtuella I/O enheter och Filsystemet. Flerprocessorsystem. Minneshantering Uniprogrammering: Minnet delas mellan operativsystem och användarprogrammet.

Läs mer

4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav

4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav 4 grundregler 1. Man kan aldrig få för mycket minne 2. Minnet kan aldrig bli för snabbt Minneshantering 3. Minne kan aldrig bli för billigt 4. Programmens storlek ökar fortare än minnet i datorerna (känns

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Laborationer Gå bara på tillfällen där du är anmäld. Moment svarar mot 1.5hp, dvs 40 timmar arbete Schemalagd tid: 4*2 (lektioner)+4*4(laborationer)=20 timmar Material: Finns på

Läs mer

En processor kan ha en klockfrekvens på flera GHz. Det går alltså a9 exekvera en instruk=on väldigt for, givet a9 instruk=onen finns i processorn.

En processor kan ha en klockfrekvens på flera GHz. Det går alltså a9 exekvera en instruk=on väldigt for, givet a9 instruk=onen finns i processorn. 1 2 En processor kan ha en klockfrekvens på flera GHz. Det går alltså a9 exekvera en instruk=on väldigt for, givet a9 instruk=onen finns i processorn. Instruk=onerna =ll programmet som exekveras finns

Läs mer

Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070

Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng

Läs mer

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Översikt Minnets komponenter Minneshierarkin Cacheminne Paging Virtuellt minne Minnets komponenter Enhet för indata Primärminne (CPU) Enhet för utdata Sekundärminne

Läs mer

LYCKA TILL MED TENTAMENSLÄSNINGEN! 3. Antag givet ett system i vilket rent CPU-bundna processer med följande egenskaper exekveras.

LYCKA TILL MED TENTAMENSLÄSNINGEN! 3. Antag givet ett system i vilket rent CPU-bundna processer med följande egenskaper exekveras. 219 A. Detta appendix består av fyra delar. Först kommer ett antal frågor som tagits från några av de många tentamensskrivningar som givits i kurser om Operativsystem sedan tidigt 70-tal. Andra delen innehåller

Läs mer

119 Minnesallokering. Detta kapitel behandlar kort, som vanligt, dessa 'policies' och avslutas med ett avsnitt om 'caches'.

119 Minnesallokering. Detta kapitel behandlar kort, som vanligt, dessa 'policies' och avslutas med ett avsnitt om 'caches'. 119 7. 7.1. Allmänt För att realisera ett virtuellt minne behövs minst två nivåer i minneshierarkin och dessutom 1. En virtuell adressrymd som är större än den fysiska,. En adressavbildningsmekanism och

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)

Läs mer

Filsystem - Inode. Datorteknik. Minnets komponenter. Programexekvering. Enhet för indata. Enhet för utdata CPU. Primärminne.

Filsystem - Inode. Datorteknik. Minnets komponenter. Programexekvering. Enhet för indata. Enhet för utdata CPU. Primärminne. Datorteknik Filsystem - Inode ERIK LARSSON ABBA: Dancing Queen Minnets komponenter Programexekvering Enhet för indata CPU Enhet för utdata Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program

Läs mer

Tentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60)

Tentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60) Lunds Universitet LTH Tentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60) Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Minnets komponenter Minneshierarkin Cacheminne Paging Virtuellt minne Minnets komponenter Enhet för indata Primärminne (CPU) Enhet för utdata

Läs mer

Snapdragon 810: Cacheminnet

Snapdragon 810: Cacheminnet Snapdragon 810: Cacheminnet Daniel Eckerström dat14dec@student.lu.se Sammanfattnig Snapdragon 810 innehåller två olika processor arkitekturer, ARM Cortex-A53 samt Cortex-A57. Detta för att kunna på ett

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Operativsystem ID2206 Tentamen TEN1 4.5 hp :00-18:00

Operativsystem ID2206 Tentamen TEN1 4.5 hp :00-18:00 Operativsystem ID2206 Tentamen TEN1 4.5 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa

Läs mer

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system EITA5 5hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 289 8. 3. (förlängd 4.) Uppgifterna i tentamen ger totalt 6 poäng.

Läs mer

Datorarkitekturer med Operativsystem

Datorarkitekturer med Operativsystem Lunds Tekniska Högskola Campus Helsingborg Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Rapport Cacheminneshantering för ARM3-processorer 7 december 2015 Pierre Aupeix dat11pau@student.lu.se 1 Abstract

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen

Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Bakgrunden till att cacheminnen behövs för nästan alla datorer är enkel. Vi kan kallt räkna med att processorn är

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är

Läs mer

Minneshantering - grunderna. Föreläsning 2

Minneshantering - grunderna. Föreläsning 2 Minneshantering - grunderna Föreläsning 2 Minneshantering Hur hantera grundfallet med endast en process? Hur kan flera processer vara aktiva, dvs vara i minnet, samtidigt? Adressrymden Kontinuerlig allokering

Läs mer

Dugga 1 status 41 godkända 39 ej godkända ERIK LARSSON

Dugga 1 status 41 godkända 39 ej godkända ERIK LARSSON Datorteknik Dugga 1 status 41 godkända 39 ej godkända ERIK LARSSON e.g. Harvard or Boston Home About Rankings Survey Universities GRUP Initiative Conference Study in China Advertise with Us Home>> Global

Läs mer

Innehåll. Minneshantering. Systemet hivlls... Föreläsning 1. Problemformuleringar. Problem a[ lösa idag (...)

Innehåll. Minneshantering. Systemet hivlls... Föreläsning 1. Problemformuleringar. Problem a[ lösa idag (...) Innehåll Minneshantering (...) Föreläsning 1 bakgrund och mobvabon conbnous allocabon, fixed allocabon, buddy, segmentabon paging Föreläsning 2 pagetable bitar, prestanda, TLB virtuellt minne page replacement

Läs mer

Operativsystem (IS1350) :00-12:00

Operativsystem (IS1350) :00-12:00 Operativsystem (IS1350) 2017-03-15 08:00-12:00 Namn: Instruktioner Betyg Du får endast ha med dig skrivmateriel. Mobiler etc skall lämnas till tentamensvakterna. Svaren skall lämnas på dessa sidor, använd

Läs mer

Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem

Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem Tisdagen 2014-03-18 kl 09:00-13:00 Examinator: ID2206, ID2200 Robert Rönngren, IS1350 Jim Dowling Hjälpmedel: Inga Tentamensfrågorna behöver inte återlämnas

Läs mer

Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp :00-18:00

Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp :00-18:00 Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa

Läs mer

Hjälpmedel: Inga hjälpmedel förutom penna, suddgummi och glatt humör.

Hjälpmedel: Inga hjälpmedel förutom penna, suddgummi och glatt humör. Tentamen Inst. för Informationsteknologi Avdelningen för Datorteknik Herbert P Sander Tel: 070 376 06 87 Ämne: Operativsystem Lokal: Post Scriptum, sal 2 Datum: Måndagen den 13 maj 2002 Tid: Kl 09.00-14.00

Läs mer

CE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2.

CE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2. IS1200 Lösningsförslag till övning CE_O8, 2015 CE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2. 8.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2018-01-09 8.00-13.00 (förlängd 14.00) Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Datorsystemteknik för E/D

Datorsystemteknik för E/D Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) 19/8 2000 1(8) Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) Datorsystemteknik för E/D 19/8 2000 Tentamensdatum:

Läs mer

Operativsystem (ID2200/06) XX XX:00-XX:00

Operativsystem (ID2200/06) XX XX:00-XX:00 Operativsystem (ID2200/06) 2017-01-XX XX:00-XX:00 Namn: Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4-sida med anteckningar. Mobiler etc skall lämnas till

Läs mer

Cacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar

Cacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar Cacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar Gabriel Gerhardsson Cacheprobe p.1/38 Abstract Kan analytiskt ta reda på associativitet, line storlek och storlek på processorns cacheminnen

Läs mer

Cacheminne i en AMD Opteron Processor

Cacheminne i en AMD Opteron Processor Handledare: Erik Larsson Lunds Tekniska Högskola HT15 Cacheminne i en AMD Opteron Processor En rapport om cacheminne och dess struktur, i en 12 kärnig AMD Opteron Magny-Cours processor. Författare: Hamza

Läs mer

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU.

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU. Digitala System: Datorteknik Minnets komponenter ERIK LARSSON Enhet för indata CPU Enhet för utdata Sekundärminne Programexekvering Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program i

Läs mer

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar

Läs mer

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen 2019-04-16 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Anteckningarna lämnas

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generell OS teori och

Läs mer

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070,

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg

Läs mer

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad

Läs mer

Hantering av hazards i pipelines

Hantering av hazards i pipelines Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 Tentamen :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 Tentamen :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 Tentamen 2018-01-12 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa sidor,

Läs mer

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används

Läs mer

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering Fö 2: Minnen Introduktion, Klassificiering Primärminne Sekundärminne Minneshiearki Cache-minne Introduktion Primärminnet används för att lagra program och data som är aktuella att använda. Sekundärminnet

Läs mer

Datorsystem. Tentamen

Datorsystem. Tentamen Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal

Läs mer

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen 68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of SAS Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013 Tentamensdatum: 2013-10-30 Tentamen består av totalt

Läs mer

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum:

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion...........................................

Läs mer

Cacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor

Cacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor Peter Hesslow EDT621 Cacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor Abstrakt Det finns många olika sätt att bygga upp ett datorminne på, och med en flerkärnig processor så blir alternativen ännu fler. Denna

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen 2019-04-16 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Anteckningarna lämnas

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Pipelining i Intel Pentium II

Pipelining i Intel Pentium II Pipelining i Intel Pentium II John Abdulnoor Lund Universitet 04/12/2017 Abstract För att en processor ska fungera måste alla komponenter inuti den samarbeta för att nå en acceptabel nivå av prestanda.

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Operativsystem - Minneshantering I

Operativsystem - Minneshantering I Operativsystem - Minneshantering I Mats Björkman 2016-02-11 Översikt Grundläggande minneshantering (Föreläsning MM I, idag) Problem inom minneshantering Minneshantering och multitasking Hantering av ledigt

Läs mer

Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne

Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne 1 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Inledning 3. Diskussion 4. Referenslista 1. Sammanfattning En rapport innehållande jämförelser av olika skrivtekniker till minnen

Läs mer

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Från källkod till bitar Samspelet mellan program och hårdvara Med bilder från Mats Brorsson, Datorsystem: Program och maskinvara, studentlitteratur 1999 Assemblatorn

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

Flera processer. Minneshantering. Trashing kan uppstå ändå. Ersätta globalt

Flera processer. Minneshantering. Trashing kan uppstå ändå. Ersätta globalt Flera processer Minneshantering Operativsystem lektion 6 Potentiellt problem: Den sida som plockas bort behöver inte vara den sida som används minst!! Det kan finnas andra processer som inte körs eller

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

Vad är viktigast? Sammanfattning. Processer och trådar. Processer och trådar. Flerprocessorsystem. Schemaläggning. Interprocesskommunikation.

Vad är viktigast? Sammanfattning. Processer och trådar. Processer och trådar. Flerprocessorsystem. Schemaläggning. Interprocesskommunikation. Vad är viktigast? Sammanfattning Processer och trådar Avbrottshantering Vad det är och hur det fungerar (på låg nivå) Vilka problem finns Schemaläggning Flerprocessorsystem Varianter, problem Interprocesskommunikation

Läs mer

Systemanropp kontrollen övergår från userspace till kernelspace ca 100 i UNIX, många fler i NT

Systemanropp kontrollen övergår från userspace till kernelspace ca 100 i UNIX, många fler i NT Leason 1 ============================================ Vad är ett operativsystem *Det program som implmenterar allasystemanropp. *Det / de program som köri kernel-mode Datahistoria: * Mekaniska reläer,

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i IS1350 Operativsystem

Lösningsförslag till tentamen i IS1350 Operativsystem sförslag till tentamen i IS1350 Operativsystem Måndagen 2015-03-16 kl 09:00-13:00 Examinator: IS1350 Jim Dowling Hjälpmedel: Inga Tentamensfrågorna behöver inte återlämnas efter avslutad tentamen. Ange

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Cacheminne och adressöversättning

Cacheminne och adressöversättning Cacheminne och adressöversättning From: Central Processing Box 1 COMPUTERLAND 1 Virtual $00005A3C From: Central Processing Box 1 COMPUTERLAND 1 Physical $00005A3C $007B2A3C Innehåll Cacheminnen Cacheminnen

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg. NEC V R 4300i. Interlock-handling EDT621

Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg. NEC V R 4300i. Interlock-handling EDT621 Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg NEC V R 4300i Interlock-handling EDT621 Läsperiod 2, 2017 Innehållsförteckning s.2 - Förord s.2 - Inledning s.2 - NEC VR-4305 s.3 - Pipeline s.4 - Interlocks

Läs mer

MESI i Intel Core 2 Duo

MESI i Intel Core 2 Duo MESI i Intel Core 2 Duo Sammanfattning Denna rapport beskriver en processor (Intel Core 2 Duo) vars cache coherence protokoll är MESI. Rapporten beskriver hur processorn är uppbyggd, hur många kärnor den

Läs mer

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Mats Björkman 2015-03-12 Lärandemål, I/O n Typer av I/O-enheter n Character, Block & Special n Minnesmappad I/O n Typer av I/O-programmering n Programmerad,

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner

Minnesisolering för virtuella maskiner Minnesisolering för virtuella maskiner En hypervisorstudie MATHIAS PEDERSEN- SANDBACKKEN och MATTIAS USKALI Examensarbete Stockholm, Sverige 2011 Minnesisolering för virtuella maskiner En hypervisorstudie

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Översikt När flera smoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i en. Övriga adressledningar i bussen

Läs mer

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 040117 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används

Läs mer

Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung

Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung Lunds universitet Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung Henrik Norrman EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Kursansvarig: Erik Larsson 4 december 2017 INNEHÅLL Parallellism i CDC 7600 Innehåll

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 och ID2200/06 Tentamen TENA 6 hp :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 och ID2200/06 Tentamen TENA 6 hp :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 och ID2200/06 Tentamen TENA 6 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Omtentander på ID2200 TEN1 3.8 hp och ID2206 TEN1 4.5 hp skall inte skriva denna tentamen! Instruktioner Du får, förutom

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18 Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

Dagens OS. Unix, Linux och Windows. Unix. Unix. En översikt av dagens OS Titt på hur de gör. Många varianter Mycket gemensamt. En del som skiljer

Dagens OS. Unix, Linux och Windows. Unix. Unix. En översikt av dagens OS Titt på hur de gör. Många varianter Mycket gemensamt. En del som skiljer Dagens OS En översikt av dagens OS Titt på hur de gör Unix, Linux och Windows Unix Många varianter Mycket gemensamt Unix En del som skiljer Vanliga program, shell, etc System calls Interupts and traps

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Pipelining Tid SSA P Pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO Superscalar pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI

Läs mer

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande

Läs mer

Operativsystem ID2200/06 omtentamen :00-18:00

Operativsystem ID2200/06 omtentamen :00-18:00 Instruktioner Operativsystem ID2200/06 omtentamen 2017-12-18 14:00-18:00 Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa sidor,

Läs mer

Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant.

Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Sammanfattning När processorns klockhastighet ökar medför det en ökning av instruktioner vilket såklart ökar

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 Tentamen :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 Tentamen :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 Tentamen 2018-01-12 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa sidor,

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Minnesteknik. Minnesteknik, forts. Hårddisk. Primärminne (kretsteknik) Fysisk design av databasen

Databaser - Design och programmering. Minnesteknik. Minnesteknik, forts. Hårddisk. Primärminne (kretsteknik) Fysisk design av databasen Databaser Design och programmering Fysisk design av databasen att ta hänsyn till implementationsaspekter minnesteknik filstrukturer indexering Minnesteknik Primärminne (kretsteknik) Flyktigt Snabbt Dyrt

Läs mer