Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
|
|
- Julia Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
2 Översikt Minnets komponenter Minneshierarkin Cacheminne Paging Virtuellt minne
3 Minnets komponenter Enhet för indata Primärminne (CPU) Enhet för utdata Sekundärminne
4 Programexekvering Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program i maskinspråk: Address Instruction Primärminne Address Instruktion Data Instruktioner Register CPU Kontrollenhet Aritmetisk Logisk Enhet (ALU)
5 Programexekvering (1) Hämta instruktion på (där PC pekar) Fetch (2) Flytta instruktionen till CPU (3) Avkoda instruktionen: MOVE, Adress, 011 Register 3 Execute (4) Hämta data på adress: (5) Lagra datan i register 3 Primärminne Address Instruktion Data Instruktioner Register CPU Kontrollenhet Aritmetisk Logisk Enhet (ALU)
6 Minnet från processorns sida Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA READ READ ( ) Primärminne CPU Address Instruction Minne CPU Register Kontrollenhet Aritmetisk Logisk Enhet (ALU)
7 Minnet Minnet kan delas upp i primärminne och sekundärminne Primärminnet förlorar sitt innehåll när strömmen stängs av. Minnet är flyktigt (volatile) Random-Access Memory (RAM)» Dynamiska RAM (DRAM) och statiska RAM (SRAM) Sekundärminnet behåller sitt innehåll när strömmen slås av. Minnet är icke-flyktigt (non-volitile) Hårddisk, flashminne, magnetband Andra: CD, DVD
8 Primärminne Ett ord (word) Minnesarea 1 READ(ADR) Buffert för minnesadress Adressavkodare 2 Adress 2 Adress 1 Adress 0 Databuffert Minneskontroll En bit 3 DATA
9 Sekundärminne Flera skivor bildar cylinder. Läs och skrivhuvud flyttas för att läsa önskad data Tid för att hitta data: någon ms
10 Sekundärminne A track, (B geometrisk sektor) C sektor, D cluster En sektor kan vara bytes och består av sektor header, data area, error korrektion kod (ECC) Header DATA Sektor ECC
11 Sekundärminne Vill lagra en fil som är 1500 bytes Hårddisk Antag sektor = 512, cluster = 2*512 Lösning: Ta 2 stycken cluster (2048 bytes) byte 0 byte 2 byte bytes byte 0 byte 2 byte *512 bytes Fil Sektor Halvfull sektor Tom sektor
12 Sekundärminne Problem 1 Intern fragmentering Problem 2 Vilka cluster på hårddisk ska användas?
13 Sekundärminne Närliggande: Välj cluster som ligger bredvid varandra Problem när många filer av olika storlek lagras kan det vara svårt att få plats med en stor fil trots att det finns plats. Extern fragmentering: Exempel: Finns 13 lediga cluster (block). Vill lagra en fil som behöver 5 block men hur?
14 Sekundärminne Länkad lista: 1 3 Fördel: extern fragmentering försvinner kan lagra stora filer Nackdel: För att hämta något i slutet av en fil måste hela filen sökas igenom
15 Sekundärminne Block med pekare: Fördel: extern fragmentering försvinner Nackdel: begränsad lagring
16 Sekundärminne Unix (inode): Snabb access för många block Kan hantera stora filer 1 3 2
17 Sekundärminne Små kluster (blocks) ger liten intern fragmentering Antag sector = 512, cluster = 2*512 Vill lagra en fil som är 1500 bytes Ta 2 stycken cluster (~2000 bytes) Men, kräver mer hantering (fler kluster på hårddisken) Vad innebär det att ta bort en fil? Kan man återskapa information från en hårddisk?
18 Sekundärminne Schemaläggning (hårddisk) Läs och skrivtid på hårddisk kritiskt Var/hur filer lagras Olika schemaläggare:» shortest-seek time - from head» elevator algorithm - move back and forth» one-way elevator - move in one direction
19 Sekundärminne Flashminne Utvecklat av Dr. Fujio Masuoka (Toshiba) kring 1980 Mobiltelefoner, kameror, MP3-spelare och i datorer Non-volatile och random access Kapacitet: mindre än en hårddisk Begränsat antal skrivningar Block 0: bad blocks Block 1: bootable block
20 Sekundärminne Lågnivåformatering Dela in hårddisk i tracks och sectors Partitioning» En sector är bytes Dela in en fysisk hårddisk i en eller flera logiska hårddiskar, t ex C:, D:, E: Högnivåformatering Bestäm för vilket operativ system hårddisken ska användas
21 Minne-processor hastighet
22 Design av minnesystem Vad vill vi ha? Ett minne som får plats med stora program och som fungerar i hastighet som processorn» Fetch execute (MHz/GHz/Multi-core race) Primärminne CPU Grundproblem: Processorer arbetar i hög hastighet och behöver stora minnen Minnen är mycket långsammare än processorer Fakta: Större minnen är långsammare än mindre minnen Snabbare minnen kostar med per bit
23 Minneshierarki
24 Minneshierarki Processor registers: 8-32 registers (32 bitar -> bytes) accesstid: få ns, 0-1 klockcykler On-chip cache memory (L1): 32 till 128 Kbytes accesstid = ~10 ns, 3 klockcykler Off-chip cache memory (L2): 128 Kbytes till 12 Mbytes accesstid = 10-tal ns, 10 klockcykler Main memory: 256 Mbytes till 4Gbytes accesstid = ~100 ns, 100 klockcykler Hard disk: 1Gbyte tid 1Tbyte accesstid = 10-tal milliseconds, klockcykler
25 Cacheminne Primärminne Instruktioner och data Instruktioner och data Adress Cacheminne Kopior av instruktioner och data Instruktioner och data Adress Central processing unit (CPU) Register Accesstid: 100ns Accesstid: 10ns
26 Cacheminne Ett cacheminne är mindre och snabbare än primärminnet Hela program får inte plats Men, data och instruktioner ska vara tillgängliga när de behövs Om man inte har cacheminne: Accesstid för att hämta en instruktion=100ns Om man har cacheminne: Accesstid för att hämta en instruktion=100+10=110 ns» Först ska instruktionen hämtas till cacheminne och sedan hämtas instruktionen från cacheminnet till CPU
27 Cache exempel 1 Program: Assemblyinstruktioner x=x+1; Instruktion1: x=x+1; y=x+5; Instruktion2: y=x+5; z=y+x; Instruktion3: z=y+x; Om man inte har cacheminne: Accesstid för att hämta en instruktion=100ns» Tid för att hämta instruktioner: 3*100=300ns Om man har cacheminne: Accesstid för att hämta en instruktion=100+10=110ns» Tid för hämta instruktioner: 3*110=330ns
28 Cache exempel 2 Antag: 1 maskininstruktion per rad 100 ns för minnesaccess till primärminnet 10 ns för minnesaccess till cacheminnet Programmet och dess maskininstruktioner. Exempel program: Assembly while (x<1000){ Instruktion1: while1000 x=x+1; Instruktion2: x=x+1 printf( x=%i,x); Instruktion3: print x} while (y<500){ Instruktion4: while500 y=y+1; Instruktion5: y=y+1 printf( y=%i,y); Instruktion6: print y }
29 Utan cache exempel 2 Minnes access för 1 instruktion: 100 ns Totalt 4500 instruktioner. Tid för minnesaccesser: 4500*100= ns Antal instruktioner Instruktioner som exekveras: 1 Instruktion1:while Instruktion2:x=x+1 3 Instruktion3:printx 2998 Instruktion1:while Instruktion2:x=x Instruktion3:printx} 3001 Instruktion4:while Instruktion5:y=y Instruktion6:printy 4498 Instruktion4:while Instruktion5:y=y Instruktion6:printy
30 Med cache exempel 2 Minne+cache ( ns) Cache (10 ns) Minne+cache ( ns) Cache (10 ns) Total tid för minnesaccesser: 6* *10= 45600ns (~10% jmf med utan cache ) Antal instruktioner Instruktioner som exekveras: 1 Instruktion1:while Instruktion2:x=x+1 3 Instruktion3:printx 2998 Instruktion1:while Instruktion2:x=x Instruktion3:printx} 3001 Instruktion4:while Instruktion5:y=y Instruktion6:printy 4498 Instruktion4:while Instruktion5:y=y Instruktion6:printy
31 Cacheminne Minnesreferenser tenderar att gruppera sig under exekvering både instruktioner (t ex loopar) och data (datastrukturer) Lokalitet av referenser (locality of references): Temporal lokalitet lokalitet i tid» om en instruktion/data blivit refererat nu, så är sannolikheten stor att samma referens görs inom kort Rumslokalitet» om instruktion/data blivit refererat nu, så är sannolikheten stor att instruktioner/data vid adresser i närheten kommer användas inom kort
32 Utnyttja lokalitet Minneshierarki Lagra allt på hårddisk Kopiera recently accessed (and nearby) items från disk till mindre primärminne Kopiera mer recently accessed (and nearby) items från primärminne till cacheminne» Cacheminne kopplat till CPU
33 Minneshierarki - nivåer Block (line): enhet som kopieras Kan vara flera words Om accessed data finns i högsta nivån (upper level) Hit: access ges av högsta nivå» Hit ratio: hits/accesses Om accessed data inte finns på aktuell nivå Miss: block kopieras från lägre nivå Tid: miss penalty, Miss ratio: antal missar/accesses = 1 hit ratio Sedan kan data nås från högre nivå
34 Exempel: Cacheminne Cacheminne med 8 block. 1 ord (word) per block Valid data Index V Tag Data 000 N 001 N 010 N 011 N 100 N 101 N 110 N 111 N Rätt data? Cache line
35 Exempel: Cacheminne (1) Processorn läser på adress 22 (2) Data på adress 22 finns ej i cache Word addr Binary addr Hit/miss Cache block Miss 110 Index V Tag Data 000 N 001 N 010 N 011 N 100 N 101 N 110 Y 10 Mem[10110] 111 N Minnesdata på plats 22 Valid data
36 Exempel: Cacheminne (1) Processorn läser på adress 26 Word addr Binary addr Hit/miss Cache block Miss 010 Index V Tag Data 000 N 001 N 010 Y 11 Mem[11010] 011 N 100 N 101 N 110 Y 10 Mem[10110] 111 N
37 (1) Processorn läser på adress 22 - hit Exempel: Cacheminne Word addr Binary addr Hit/miss Cache block Hit Hit 010 Index V Tag Data 000 N N Y 11 Mem[11010] 011 N 100 N 101 N 110 Y 10 Mem[10110] 111 N (2) Processorn läser på adress 26 - hit
38 Exempel: Cacheminne Word addr Binary addr Hit/miss Cache block Miss Miss Hit 000 Index V Tag Data 000 Y 10 Mem[10000] 001 N 010 Y 11 Mem[11010] 011 Y 00 Mem[00011] 100 N 101 N 110 Y 10 Mem[10110] 111 N
39 Exempel: Cacheminne (1) Processorn läser på adress 18 miss och annan data fanns där Word addr Binary addr Hit/miss Cache block Miss 010 Index V Tag Data 000 Y 10 Mem[10000] 001 N 010 Y 10 Mem[10010] 011 Y 00 Mem[00011] 100 N 101 N 110 Y 10 Mem[10110] 111 N
40 Cacheminne - direktmappning Cache: 64K (2 16) bytes Primärminne: 16M (2 24 ) bytes Adressrymd: 24 bitar Överföring primärminne och cache i block om 4 (2 2 ) bytes Antal block i primärminnet: 16M/4 (2 24 /2 2 =2 22 ) Antal cachelines: 64K/4 (2 16 /2 2 =2 14 ) =8 bitar 14 bitar 2 bitar TAG CACHELINE BYTE
41 Cacheminne direktmappning Adress: 24 bitar 24 bitar 8 bitar 14 bitar 2 bitar 22 bitar 2 bitar Tag (8 bitar) Line (14 bitar) Byte (00) Byte (01) Byte (10) Byte (11) Line (22 bitar) Byte (00) Byte (01) Byte (10) Byte (11) Jämför 0 A1 A2 A3 A4 1 C1 C2 C3 C4 A9 A0 B1 B B3 B4 B5 B6 Hit/Miss Cache 0 A1 A2 A3 A4 1 C1 C2 C3 C4 A9 A0 B1 B B3 B4 B5 B6 Primärminne
42 Cacheminne - associative mapping Cache: 64K (2 16) bytes Primärminne: 16M (2 24 ) bytes Adressrymd: 24 bitar Överföring primärminne och cache i block om 4 (2 2 ) bytes Antal cachelines: 64K/4 (2 16 /2 2 =2 14 ) Antal block i minnet: 16M/4 (2 24 /2 2 =2 22 ) 24-2=22 TAG BYTE
43 Cacheminne associative mappning Adress: 24 bitar 24 bitar 22 bitar 2 bitar 22 bitar 2 bitar Tag (22 bitar) Cacheline (14 bitar) Byte (00) Byte (01) Byte (10) Byte (11) Line (22 bitar) Byte (00) Byte (01) Byte (10) Byte (11) 0 A1 A2 A3 A4 0 C1 C2 C3 C4 A9 A0 B1 B B3 B4 B5 B6 0 A1 A2 A3 A4 1 C1 C2 C3 C4 A9 A0 B1 B B3 B4 B5 B6 Jämför Hit/Miss
44 Cacheminne (2-way set associative) Primärminne: 16M (2 24 ) bytes Adressrymd: 24 bitar Cache: 64K (2 16) bytes Överföring primärminne och cache och i block om 4 (2 2 ) bytes 2-way associative mapping Antal block i minnet: 16M/4 (2 24 /2 2 =2 22 ) Antal set: 64K/4 (2 16 /(2 2 *2)=2 13 ) =9 TAG CACHELINE BYTE
45 Cacheminne set associative mappning Adress: 24 bitar 24 bitar 9 bitar 13 bitar 2 bitar 22 bitar 2 bitar Tag (9 bitar) Set (13 bitar) Byte (00) Byte (01) Byte (10) Byte (11) Line (22 bitar) Byte (00) Byte (01) Byte (10) Byte (11) 0 A1 A2 A3 A4 0 C1 C2 C3 C4 A9 A0 B1 B B3 B4 B5 B6 0 A1 A2 A3 A4 1 C1 C2 C3 C4 A9 A0 B1 B B3 B4 B5 B6 Jämför Hit/Miss
46 Cacheminne
47 Jämför cacheminnen Direct mapped, 2-way set associative, fully associative Block access sequence: 0, 8, 0, 6, 8 Direct mapped: Block 0 vill till cache line 0 Block 8 vill till cache line 0 (8 modulo 4) Block 6 vill till cache line 2 (6 modulo 4) CACHERAD TID Block address Cache index Hit/miss Cache content after access miss Mem[0] 8 0 miss Mem[8] 0 0 miss Mem[0] 6 2 miss Mem[0] Mem[6] 8 0 miss Mem[8] Mem[6]
48 Jämför cacheminnen Direct mapped, 2-way set associative, fully associative Block access sequence: 0, 8, 0, 6, 8 2-way set associative: Block 0 vill till set 0 (0 modulo 2) Block 8 vill till set 0 (0 modulo 2) Block 6 vill till set 0 (0 modulo 2) TID Block address Cache index Hit/miss 0 0 miss Mem[0] 8 0 miss Mem[0] Mem[8] 0 0 hit Mem[0] Mem[8] 6 0 miss Mem[0] Mem[6] 8 0 miss Mem[8] Mem[6] Cache content after access Set 0 Set 1
49 Jämför cacheminnen Direct mapped, 2-way set associative, fully associative Block access sequence: 0, 8, 0, 6, 8 Fully associative: Block kan placeras var som helst TID Block address Hit/miss Cache content after access 0 miss Mem[0] 8 miss Mem[0] Mem[8] 0 hit Mem[0] Mem[8] 6 miss Mem[0] Mem[8] Mem[6] 8 hit Mem[0] Mem[8] Mem[6]
50 Design av cache Om cachemiss, hur välja cacherad som ska ersättas? Hur hålla minnet konsistent(skrivstrategi)? Hur många cacheminnen? Nivåer - Levels (L1, L2, L3)» större cache ger högre hit-rate men är långsammare Unifierad eller separata cacheminnen för instruktioner och data
51 Ersättningsalgoritmer Slumpmässigt val en av kandidaterna väljs slumpmässigt Least recently used (LRU) kandidat är den cacherad vilken varit i cachen men som inte blivit refererad (läst/ skriven) på länge First-In First Out (FIFO) kandidat är den som varit längst i cacheminnet Least frequently used (LFU) kandidat är den cacherad som refererats mest sällan Ersättningsalgoritmer implementeras i hårdvara prestanda viktigt.
52 Skrivstrategier Problem: håll minnet konsistent Exemplet: x=0; While (x<1000) x=x+1; Variablen x kommer finnas i primärminnet och i cacheminnet I primärminnet är x=0 medan i cacheminnet är x=0,1,2 och till sist 1000
53 Skrivstrategier Write-through skrivningar i cache görs också direkt i primärminnet Write-through with buffers skrivningar buffras och görs periodiskt Write (Copy)-back primärminnet uppdateras först när en cacherad byts ut (ofta används en bit som markerar om en cacherad blivit modifierad (dirty)). (Omodifierade cacherader behöver inte skrivas i primärminnet)
54 Skrivstrategier Skilj på write-hit och write-miss Write-hit: se ovan Write-miss: Vill skriva på plats som inte finns i cacheminne» Alternativ: Allokera vid miss: hämta block från primärminne Write around: hämta inte in block från primärminne, skriv direkt i primärminne» (För write-back: vanligen fetch block)
55 Antal cachenivåer (levels) Primärminne Instruktioner och data Cache minne Cache minne L1 Central processing unit (CPU) Register L2
56 Separat instruktion/data cache Cacheminne Primärminne Instruktioner och data Kopior av instruktioner Cacheminne Kopior av data Central processing unit (CPU) Register
57 Prestanda Hur mycket läses i minnet? CPU tid påverkas av: Cykler för programexekvering» Inklusive cache hit tid Tid för access i primärminne (Memory stall cycles)» I huvudsak från cachemissar Memory stall cycles = Memory accesses Program Hur ofta saknas data i cache? Miss rate Miss penalty Vad kostar en miss (tid)? = Instructions Program Misses Instruction Miss penalty
58 Prestanda Givet: I-cache miss rate = 2% D-cache miss rate = 4% Miss penalty = 100 cycles Base CPI (ideal cache) = 2 (Clocks per instruction) Load & stores är 36% av instruktionerna Misscykler per instruktion I-cache: = 2 D-cache: = 1.44 Actual CPI = = 5.44 Om man bortser från minnesaccesser, så här snabbt går processorn Optimal CPU är 5.44/2 =2.72 gånger snabbare Antag att bara load och store används för access till minnet Tid för verklig processor
59 Prestanda Average memory access time (AMAT) AMAT = Hit time + Miss rate Miss penalty Exempel: CPU med 1ns klocktid, hit tid = 1 cykel, miss penalty = 20 cykler, I-cache miss rate = 5% AMAT = = 2ns Vilket är 2 klockcykler per instruktion
60 Prestanda multilevel cache Givet: CPU med CPI=1, klockfrekvens = 4GHz (0.25 ns) Miss rate/instruktion = 2% Accesstid till primärminnet=100ns Med 1 cache nivå (L1) Miss penalty = 100ns/0.25ns=400 cykler Effektiv CPI=1+0.02*400=9 Om man bortser från minnesaccesser, så här snabbt går processorn Så här mycket kostar en miss
61 Prestanda multilevel cache Lägg till L2 cache: Accesstid = 5 ns Global miss rate till primärminnet = 0.5% Med 1 cache nivå (L1) Miss penalty = 5ns/0.25ns=20 cykler Effektiv CPI=1+0.02* *400=3.4 Jämför 1-nivå cache och 2-nivå cache: 9/3.4=2.6 Förra slide Förra slide
62 Prestanda När CPU prestanda ökar, så blir miss penalty viktig att minimera För att undersöka prestanda måste man ta hänsyn till cacheminne Cachemissar beror på algoritm(implementation) och kompilatorns optimering
63 Cache coherency CPU 1 Cache Konsistens? Minne CPU 2 Cache
64 Cache coherency - problem Antag att två CPU cores delar adressrymd Time step Write-through (skrivningar görs direkt) Event CPU A s cache CPU B s cache Memory CPU A reads X CPU B reads X CPU A writes 1 to X 1 0 1
65 AMD Athlon 64 CPU
66 Översikt Minnets komponenter Minneshierarkin Cacheminne Paging Virtuellt minne
67 Minnets komponenter Enhet för indata Primärminne (CPU) Enhet för utdata Sekundärminne
68 Minnets innehåll över tiden TID
69 Paging Program A byte 0 byte 1. SIDA A0 SIDA A1 SIDA A2 byte n SIDA A3 (lagring på hårddisk ej sammanhängande se tidigare)
70 Paging Logisk adress Fysisk adress
71 Demand paging Ladda endast de pages som behövs till primärminnet CPU utnyttjande OS tar alltmer tid för att hantera sidfel Grad av multiprogrammering (hur många program som är aktiva)
72 Virtuellt minne Använd primärminne som cache för sekundärminne (hårddisk) Hanteras med hårdvara och operativsystem Program delar primärminnet Varje program får sin virtuella adressrymd Skyddas från andra program CPU och OS översätter virtuella adresser till fysiska adresser Ett block kallas för sida (page) Miss kallas för sidfel (page fault)
73 Virtuellt minne
74 Virtuellt minne Exempel Storlek på virtuellt minne: 2G (2 31 ) bytes Primärminne: 16M (2 24 ) bytes Sidstorlek (page): 2K (2 11 ) bytes Antal sidor (pages): 2G/2K = 1M (2 31 /2 11 =2 20 ) Antal ramar (frames): 16M/2K = 8K (2 24 /2 11 =2 13 )
75 Virtuellt minne Memory Management Unit (MMU) Virtuell adress: 31 bitar Fysisk adress: 24 bitar 20 bitar 11 bitar 13 bitar 11 bitar Sidtabell (page table) Ctrl-bits Frame nr. Primärminne Frame 0 Frame 1 Frame Om sidfel (page fault), OS laddar in sida
76 Virtuellt minne Problem med sidtabell Tid vid läsning av adress:» 1 läs sidtabell» 2 läs data Stora sidtabeller Använd cache - Translation Look-Aside Buffer (TLB) för sidtabeller
77 Translation Look-Aside Buffer (TLB) Vid sidfel OS aktiveras
78 Sammanfattning Snabba minnen är små, stora minnen är långsamma Vi vill ha snabba och stora minnen Cacheminnen och virtuellt minne ger oss den illusion Lokalitet viktigt för att cacheminnen och virtuellt minne ska fungera Program använder vid varje tidpunkt en liten del av sitt minne ofta Minneshierarki L1 cache <->L2 cache. Primärminne - Sekundärminne
79
Filsystem - Inode. Datorteknik. Minnets komponenter. Programexekvering. Enhet för indata. Enhet för utdata CPU. Primärminne.
Datorteknik Filsystem - Inode ERIK LARSSON ABBA: Dancing Queen Minnets komponenter Programexekvering Enhet för indata CPU Enhet för utdata Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program
Minnet från processorns sida Datorteknik
Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Översikt Minnets komponenter Minneshierarkin Cacheminne Paging Virtuellt minne Minnets komponenter Enhet för indata Primärminne (CPU) Enhet för utdata Sekundärminne
Datorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Laborationer Gå bara på tillfällen där du är anmäld. Moment svarar mot 1.5hp, dvs 40 timmar arbete Schemalagd tid: 4*2 (lektioner)+4*4(laborationer)=20 timmar Material: Finns på
Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU.
Digitala System: Datorteknik Minnets komponenter ERIK LARSSON Enhet för indata CPU Enhet för utdata Sekundärminne Programexekvering Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program i
Dugga 1 status 41 godkända 39 ej godkända ERIK LARSSON
Datorteknik Dugga 1 status 41 godkända 39 ej godkända ERIK LARSSON e.g. Harvard or Boston Home About Rankings Survey Universities GRUP Initiative Conference Study in China Advertise with Us Home>> Global
En processor kan ha en klockfrekvens på flera GHz. Det går alltså a9 exekvera en instruk=on väldigt for, givet a9 instruk=onen finns i processorn.
1 2 En processor kan ha en klockfrekvens på flera GHz. Det går alltså a9 exekvera en instruk=on väldigt for, givet a9 instruk=onen finns i processorn. Instruk=onerna =ll programmet som exekveras finns
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)
Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621
Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är
Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt
Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng
Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621
Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng
Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30
Närliggande allokering Datorteknik
Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1
Tentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60)
Lunds Universitet LTH Tentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60) Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng
Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal
Exempeltentamen Datorteknik, EIT070,
Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg
Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp
Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är
Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne.
Fö 8: Operativsystem II Minneshantering och Virtuelltminne. Virtuella I/O enheter och Filsystemet. Flerprocessorsystem. Minneshantering Uniprogrammering: Minnet delas mellan operativsystem och användarprogrammet.
Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne
Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne 1 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Inledning 3. Diskussion 4. Referenslista 1. Sammanfattning En rapport innehållande jämförelser av olika skrivtekniker till minnen
Datorarkitekturer med Operativsystem
Lunds Tekniska Högskola Campus Helsingborg Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Rapport Cacheminneshantering för ARM3-processorer 7 december 2015 Pierre Aupeix dat11pau@student.lu.se 1 Abstract
Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen
Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar
Snapdragon 810: Cacheminnet
Snapdragon 810: Cacheminnet Daniel Eckerström dat14dec@student.lu.se Sammanfattnig Snapdragon 810 innehåller två olika processor arkitekturer, ARM Cortex-A53 samt Cortex-A57. Detta för att kunna på ett
4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav
4 grundregler 1. Man kan aldrig få för mycket minne 2. Minnet kan aldrig bli för snabbt Minneshantering 3. Minne kan aldrig bli för billigt 4. Programmens storlek ökar fortare än minnet i datorerna (känns
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system EITA5 5hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 289 8. 3. (förlängd 4.) Uppgifterna i tentamen ger totalt 6 poäng.
CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.
IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering
Cacheminne i en AMD Opteron Processor
Handledare: Erik Larsson Lunds Tekniska Högskola HT15 Cacheminne i en AMD Opteron Processor En rapport om cacheminne och dess struktur, i en 12 kärnig AMD Opteron Magny-Cours processor. Författare: Hamza
Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering
Fö 2: Minnen Introduktion, Klassificiering Primärminne Sekundärminne Minneshiearki Cache-minne Introduktion Primärminnet används för att lagra program och data som är aktuella att använda. Sekundärminnet
Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen
Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Bakgrunden till att cacheminnen behövs för nästan alla datorer är enkel. Vi kan kallt räkna med att processorn är
Datorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generell OS teori och
Cacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor
Peter Hesslow EDT621 Cacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor Abstrakt Det finns många olika sätt att bygga upp ett datorminne på, och med en flerkärnig processor så blir alternativen ännu fler. Denna
Minneshantering segmentering och virtuellminne. Föreläsning 3
Minneshantering segmentering och virtuellminne Föreläsning 3 Minneshantering forts. Hur kan man köra processer som är större än primärminnet? Hur kan man undvika att stack och heap växer ihop? Virtuellminne
En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Några gamla tentamensuppgifter: Minneshantering
1 Tentamen 1992-08-26 5. I ett virtuellt minne med skiva är primärminnets accesstid 1 mikrosekund, sidstorleken 1 K, skivans rotationstid 10 millisekunder, inställningstiden för skivans arm 5 millisekunder
Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya
Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
MESI i Intel Core 2 Duo
MESI i Intel Core 2 Duo Sammanfattning Denna rapport beskriver en processor (Intel Core 2 Duo) vars cache coherence protokoll är MESI. Rapporten beskriver hur processorn är uppbyggd, hur många kärnor den
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA8 Datorteknik Y (och U), föreläsning, Kent Palmkvist 8-4-6 TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Laboration 4 tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat
Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60. Superscalar vs VLIW. Cornelia Kloth IDA2. Inlämningsdatum:
Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60 Superscalar vs VLIW Cornelia Kloth IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract Rapporten handlar om två tekniker inom multiple issue processorer
HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Cacheminne Intel Core i7
EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...
System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvi, ISY TSEA8 Datorteknik Y (och U), föreläsning, Kent Palmkvi 7-4- Dagens föreläsning Latens/genomrömning Minneyper Läsminne (ROM) Läs och skriv minnen
CE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2.
IS1200 Lösningsförslag till övning CE_O8, 2015 CE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2. 8.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne
Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Hantering av hazards i pipelines
Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Pipelining Tid SSA P Pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO Superscalar pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI
Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant.
Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Sammanfattning När processorns klockhastighet ökar medför det en ökning av instruktioner vilket såklart ökar
Operativsystem ID2206 Tentamen TEN1 4.5 hp :00-18:00
Operativsystem ID2206 Tentamen TEN1 4.5 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)
Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18
Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt
Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction
Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel
Uppgift 3 Till en process som kräver 8 sidor allokeras 4 sidoramar. Antag följande referenssträng: 1,2,8,3,4,3,8,2,1,4 Hur många sidofel kommer att genereras (demand paging) med en a) FIFO-algoritm (2
Pipelining i Intel 80486
Lunds Universitet Pipelining i Intel 80486 EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Martin Wiezell 2017-12-04 Abstract This paper gives a brief description of the instruction pipeline of the Intel 80486
Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki
Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to
Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk.
Program Datorteknik Abstraktionsnivå: Högnivåspråk ERIK LARSSON» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R, R Maskinspråk» t ex 000.0 Exekvering av en instruktion Kontrollenhet () Hämta instruktion på 0000000
Datorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Program Abstraktionsnivå: Högnivåspråk» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R1, R2 Maskinspråk» t ex 001101.101 Exekvering av en instruktion (1) Hämta instruktion på 00001000 (där
Datorsystemteknik för E/D
Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) 19/8 2000 1(8) Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) Datorsystemteknik för E/D 19/8 2000 Tentamensdatum:
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp :00-18:00
Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
En överblick på cachedesignen i Intels mikroarkitektur Nehalem
En överblick på cachedesignen i Intels mikroarkitektur Nehalem Tillsammans med utvecklingen av cacheminnen förekommer det även ett flertal problem med att styra och organisera data. Trots att det sker
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning RISC Mer information om hur arkitekturen fungerar Begränsningar Lab extra tillfälle för redovisning
Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg. NEC V R 4300i. Interlock-handling EDT621
Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg NEC V R 4300i Interlock-handling EDT621 Läsperiod 2, 2017 Innehållsförteckning s.2 - Förord s.2 - Inledning s.2 - NEC VR-4305 s.3 - Pipeline s.4 - Interlocks
Vad är viktigast? Sammanfattning. Processer och trådar. Processer och trådar. Flerprocessorsystem. Schemaläggning. Interprocesskommunikation.
Vad är viktigast? Sammanfattning Processer och trådar Avbrottshantering Vad det är och hur det fungerar (på låg nivå) Vilka problem finns Schemaläggning Flerprocessorsystem Varianter, problem Interprocesskommunikation
Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd
Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1
Datorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON C - Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generellt OS teori
0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.
0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Flera processer. Minneshantering. Trashing kan uppstå ändå. Ersätta globalt
Flera processer Minneshantering Operativsystem lektion 6 Potentiellt problem: Den sida som plockas bort behöver inte vara den sida som används minst!! Det kan finnas andra processer som inte körs eller
Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem
Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem Tisdagen 2014-03-18 kl 09:00-13:00 Examinator: ID2206, ID2200 Robert Rönngren, IS1350 Jim Dowling Hjälpmedel: Inga Tentamensfrågorna behöver inte återlämnas
Datorsystem. Tentamen
Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
IT för personligt arbete F5
IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)
Läsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Föreläsning 5 1 CPI Sammanfattning pipelining Cacheminnen
Föreläsning 5 1 CPI Sammanfattning pipelining Cacheminnen associativt minne som cache associativt minne som BPT direkt-mappad cache flervägscache (2,4) I/D-cache pmem 4 1 Så här långt är pipelining enkelt!
Pipelining i Intel Pentium II
Pipelining i Intel Pentium II John Abdulnoor Lund Universitet 04/12/2017 Abstract För att en processor ska fungera måste alla komponenter inuti den samarbeta för att nå en acceptabel nivå av prestanda.
Operativsystem (IS1350) :00-12:00
Operativsystem (IS1350) 2017-03-15 08:00-12:00 Namn: Instruktioner Betyg Du får endast ha med dig skrivmateriel. Mobiler etc skall lämnas till tentamensvakterna. Svaren skall lämnas på dessa sidor, använd
Cacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar
Cacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar Gabriel Gerhardsson Cacheprobe p.1/38 Abstract Kan analytiskt ta reda på associativitet, line storlek och storlek på processorns cacheminnen
Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Arm Cortex-A8 Pipeline
Marcus Havrell Dahl - 941206 Arm Cortex-A8 Pipeline Sammanfattning Arm Cortex-A8 processorn är en energisnål men samtidigt kraftfull enhet. Beroende på implementationen kan den ha en klockhastighet på
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga
DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1
DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem
Operativsystem (ID2200/06) XX XX:00-XX:00
Operativsystem (ID2200/06) 2017-01-XX XX:00-XX:00 Namn: Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4-sida med anteckningar. Mobiler etc skall lämnas till
Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer
Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer 1. Abstract Många processorer har nuförtiden flera kärnor. Det är även vanligt att dessa kärnor delar på högsta nivås cachen för att förbättra prestandan.
Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2018-01-09 8.00-13.00 (förlängd 14.00) Uppgifterna i tentamen
Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00
Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen 2019-04-16 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Anteckningarna lämnas
Improved-MOESI Cache koherens Protokoll
Improved-MOESI Cache koherens Protokoll Abstrakt I en multicore, flerkärninga processor med delat minne kan koherens problem förekomma. En lösning till detta är att implementera cache koherens protokoll.
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific
Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?
Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet
Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Föreläsning 5 1 CPI. Sammanfattning pipelining Cacheminnen
Föreläsning 5 1 CPI Sammanfattning pipelining Cacheminnen associativt minne som cache associativt minne som BPT direkt-mappad cache flervägscache (2,4) I/D-cache DSP = digital signal processor PC pmem
Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Dagens OS. Unix, Linux och Windows. Unix. Unix. En översikt av dagens OS Titt på hur de gör. Många varianter Mycket gemensamt. En del som skiljer
Dagens OS En översikt av dagens OS Titt på hur de gör Unix, Linux och Windows Unix Många varianter Mycket gemensamt Unix En del som skiljer Vanliga program, shell, etc System calls Interupts and traps