Temadag Skogsriket. Gratis inträde Tipspromenad Mat och kaffe finns att köpa

Transkript

1 LokalEko Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Skogens Dag Välkomna till Skogens Dag i Siljansfors! Datum: 2juni Tid: Skogen är vår viktigaste resurs i Dalarna. Hur gör vi för att leva av den? Kom till Siljansfors och ta reda på det. Hålltider Inledning. Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen och Maria Norrfalk, Landshövding Dalarna Exkursioner i försöksparken och i skogen Timbersportuppvsining Exkursioner i försöksparken och i skogen Föredrag i Milan: Hur lockar vi unga till skogen? Elisabet Salander Björklund, Bergvik Skog Pär Larsson, Skogsstyrelsen Timbersportuppvisning Avslut Temadag Skogsriket Gratis inträde Tipspromenad Mat och kaffe finns att köpa Skogsriket är landsbygdsminister Eskil Erlandssons vision för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skogen och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i småortssverige. Skogsriket vilar på det hållbara brukandet och basen är de jämställda målen miljö och produktion. Text & foto: Maria Nilsson Se utförligare program i kommande annonser på Information från Skogsstyrelsen

2 Personal & adresser Ledare Särna Lima Mora Tallvägen Mora Tfn Fax Älvdalen Ribbholmsvägen Älvdalen Tfn Fax Malung Östra Bangatan Malung Tfn Fax Älvdalen Malung Mora Lima Tfn Besök enligt överenskommelse Särna Tfn Besök enligt överenskommelse Vi som jobbar på Norra Dalarnas distrikt Mora Thomas Östlund Distriktschef Lars Ambrosiusson (Ampe) Naturvård, Biotopskydd, Naturvårdsavtal, Omarronderingsfrågor, Bränning Emma Andersson Stf distriktschef, Lagfrågor, Miljöhänsyn Avverkningsanmälan Lina Bergquist Inventeringar, Rådgivning, Avverkningsanmälan Tysk Björn Hermansson Grön Skogsbruksplan, Skogens Mångfald, Kurser Maria Hindemo Föräldraledig Staffan Larsson Kulturmiljövård, Skogsbilvägar, Vilt, Grön Skogsbruksplan, Värdering Ulf Lindenbaum Inventeringar, Naturvård, Uppdrag Ola Norrlander Lagfrågor, Avverkningsanmälan, Inventering, Praktiskt naturvårdsarbete Hans-Olov Olsson Värdering, Grön Skogsbruksplan Susanne Pihiven Skog och hälsa, Sociala värden, Regional utveckling Sofia Österdahl Föräldrarledig till september 2012 Älvdalen Raine Larsson Lagfrågor, Avverkningsanmälan Maria Nilsson Rådgivning, Nokås, Skogens Mångfald Daniel Palm Vattenvård, Rådgivning, Sociala värden, Klimatfrågor Ulf Tegnér Rådgivning, Uppdrag åt Älvdalens besparingsskog Malung Anders Berggren Lagfrågor, Föryngring, Avverkningsanmälan Christina Enfjäll Biotopskydd, Naturvårdsavtal, Rådgivning, Kurser, Avverkningsanmälan Per-Anders Gilius Grön Skogsbruksplan, Värdering Anna Jonsson Cabrajic Naturvård, Kurser, Biotopskydd Andreas Öster Rådgivning, Inventering, Naturvård Ledare Foto: Maria Hindemo Lyft blicken! Lyft blicken! Under 1800-talet och början av 1900-talet var Norra Dalarna genom bristen på bra åkermark beroende av Under 1800 talet och början av 1900 talet var Norra Dalarna myrar för att slåtta hö till kreaturen. Myrar gav inkomster, samtidigt genom bristen på bra åkermark beroende av myrar för att slåtta hö som till kreaturen. skogen inte Myrar sågs gav som inkomster, mycket värd. samtidigt som Det fanns skogen gott inte om sågs skog, som men mycket den nyttjades värd. Det mest fanns till gott om skog, byggnadsvirke men den och nyttjades brännved. mest De till senaste byggnadsvirke 50 åren och har brännved. situationen De senaste förändrats. 50 åren Pappers- har situationen och sågverksindustrins förändrats. Pappers och utveckling sågverksindustrins gör att efterfrågan utveckling på virke gör ständigt att efterfrågan ökar. på virke ständigt ökar. Vi står nu i ett vägskäl. Många intressen vill använda skogen till mer än vad vi gör idag. Bioenergianvändningen ökar Vi står nu i ett vägskäl. Många intressen vill använda skogen till i Sverige, mer än vad turismbranschen vi gör idag. Bioenergianvändningen vill ha fler upplevelser, jägarna ökar i Sverige, vill ha turismbranschen mer i frysboxen vill och ha fler mer upplevelser, rekreation, jägarna vill pappers- ha och mer sågverksindustrin i frysboxen och mer vill rekreation, ha råvara, pappers samtidigt och som naturvårdsintressena sågverksindustrin vill vill ha värna råvara, den samtidigt biologiska som mångfalden naturvårdsintressena och i förlängningen vill värna kanske den också biologiska vår egen mångfalden existens. och Räcker i förlängningen skogen till kanske för alla också önskemål? vår egen existens. Räcker skogen till för alla önskemål? I Dalarna finns en stark tradition och kultur kring hur man brukar skogen. Det är bra. Men det kan bli ännu I Dalarna finns en stark tradition och kultur kring hur man bättre om brukar vi ibland skogen. prövar Det är nytt bra. och Men utvecklar. det kan bli Istället ännu bättre för om vi att fastna ibland i fokus prövar på den nytt enda och utvecklar. procent nyckelbiotoper Istället för att fastna i fokus som finns på den vill vi enda också procent poängtera nyckelbiotoper vikten av som att röja, finns gallra vill vi också och skapa poängtera bra föryngringar. vikten av att Det röja, är gallra då, när och markens skapa bra fulla produktionsförmåga föryngringar. Det utnyttjas, är då, när som markens vi skapar fulla förutsättningar produktionsförmåga att kunna möta alla utnyttjas, de intressen som vi som skapar på förutsättningar olika sätt vill för ta del att kunna av resursen möta alla skog. de Arealer intressen för som naturvård på olika sätt vill ta och arealer del av för resursen skogsproduktion skog. Arealer måste för naturvård kunna finnas och arealer för sida vid skogsproduktion sida. Nyckelbiotopsarealen måste kunna motsvarar finnas sida en vid årsavverkning Nyckelbiotopsarealen och är sålunda en kortsiktig motsvarar lösning en årsavverkning på dagens och är sida. efterfrågan sålunda på virke. en kortsiktig Vi tar gärna lösning bollen på dagens och diskuterar efterfrågan på virke. nyttan med Vi tar en gärna bra bollen skogsproduktion och diskuterar för nyttan att kunna med få en ut bra mer av skogsproduktion skogen. för att kunna få ut mer av skogen. Lyft blicken! Lyft blicken! Det finns Det stora finns stora möjligheter möjligheter för Norra för Norra Dalarnas Dalarnas skog skog i framtiden. i Redaktör: Lina Bergquist Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

3 Invigning av Eggarnas reservat! Eggarna i Malung Sälens kommun - ett givet utflyktsmål Bildandet av reservatet började på 90-talet med att byborna i Yttermalung gjorde kommunen uppmärksam på vilka värden som kunde gå förlorade om området avverkades. Detta ledde till ett markägarbyte och beslutet att bilda det kommunala reservatet på ca 30 ha togs Unikt landskap Genom området löper den geologiskt intressanta Malungsåsen. Skarpa åsryggar, ofta flera parallella, har gett namn åt området. Dessa åsar, eggar, ger upphov till en mycket variationsrik terräng och ett mångskiftande skogslandskap. Öppet för alla Genom hela reservatet finns ett system av stigar i varierad svårighetsgrad. Delar av området är handikappanpassat. Området har delvis höga naturvärden och är av stort rekreationsintresse för ortsbefolkning och allmänhet. Naturvårdsinriktad skötsel För att öka rekreationsvärdena samtidigt med den biologiska mångfalden har valda delar av området lämnats orörda medan andra plockhuggits för att öka ljusinsläpp och gynna ljusälskande trädslag. Många engagerade Huggningen har utförts med motorsåg av skogsbrukselever från Stöllets Folkhögskola. Utförseln av virket har till stor del skett på traditionellt sätt med häst. Iordningställandet har varit ett samarbete mellan Malung-Sälens kommun, Här finns vackra utsiktsplatser över älven och fina fiskemöjligheter. Skogsstyrelsen, Yttermalungs bygdegårdsförening, Arbetsförmedlingen, Naturskyddsföreningen och boende i närområdet. Onsdagen 30 maj klockan 18:00 är alla intresserade välkomna att se hur rekreationsreservatet Eggarna har blivit. Plats: Yttermalung västra sidan älven norr om bron. Skyltat. För mer information, kontakta: Mats Larsson tfn Malung-Sälens kommun Christina Enfjäll tfn Skogsstyrelsen Skolskogslådan En friskhetsfaktor för elever och personal Skolorna i Norra Dalarnas distrikt välkomnas att kostnadsfritt låna skolskogslådan hos Skogsstyrelsen. I lådan finns övningar och material som gör det enkelt att komma igång i skolskogen. Lådan passar till elever i hela grundskolan och särskolan. Med skolskogslådan vill vi uppmuntra till ökad utomhuspedagogik och fysisk aktivitet. Vårt syfte är också att öka intresset för och kunskaperna om skogen och alla dess värden. Lådan finns att låna på våra kontor i Malung, Älvdalen och Mora. Kontakt: Susanne Pihiven, tfn , susanne.pihiven@skogsstyrelsen.se Text: Susanne Pihiven

4 Vägspecial Vägar till bra väg Ligger skogen långt från närmsta väg? Går du i vägbyggartankar? Här får du några tips och råd om vad du bör tänka på när du ska bygga väg. Båtnad Det första du bör göra är att förvissa dig om att en väg vore lönsam att bygga. Du bör också tänka över hur vägen bör dras för att den ska bli så lönsam som möjligt. Många gånger kan det vara fördelaktigt att samarbeta mellan flera fastigheter för att optimera nyttan. För att bestämma vägens fångstområde (båtnadsområde) är det lämpligt att titta på kartan och avgränsa mot naturliga drivningshinder såsom exempelvis berg, stora myrar och stora vattendrag. Båtnaden (nyttan) med vägen beräknas genom att man uppskattar hur mycket man tjänar in på kortare skotningsavstånd jämfört med kostnaden för vägbygget. Miljön Vid planering av vägbygget är det också viktigt att du tänker miljömässigt rätt. Det gäller att undvika känsliga naturområden, inte påverka naturliga vattendrag mer än nödvändigt samt att undvika kulturmiljöer. Om det är nödvändigt att dra vägen över vattendrag eller känsliga naturområden, fundera på hur du kan göra det på ett så skonsamt sätt som möjligt. Vid flera vägar som byggts på senaste tiden har ett primärt skäl också varit att få bort tung trafik från boendemiljöer. Byggande Vid vägbygget är det viktigt att beställningen görs tydligt så både du som beställare och entreprenören är överens om vad som ska byggas. Se till att dimensionera trummor och diken så att de klarar att ta emot vattnet. Vilken åtkomst du vill ha på vägen bestämmer också Vägsamråd Att bryta skogsbilväg kan väsentligt påverka naturmiljön, därför bör man alltid samråda med Skogsstyrelsen 6 veckor innan arbetet påbörjas. Till anmälan ska en karta bifogas som visar vägens tänkta dragning samt på vilka sätt man tänkt ta hänsyn till natur- och kulturmiljön. Hur gör man? -Om vägen dras i stående skog så att man måste avverka en väggata som överstiger 0,5 ha ska det anmälas på en vanlig avverkningsanmälningsblankett, säger Maria Hindemo som handlägger lagärenden på Skogsstyrelsen. Kryssa då i Avverkning för omläggning. Mindre vägar då? -Om vägen kräver mindre avverkning än 0,5 ha eller om den ska byggas på ett hygge behöver man ju inte anmäla någon avverkning utan då ska man använda samrådsblanketten. Blanketter finns att hämta hos oss eller på vår hemsida, karta ska bifogas och man ska ange på vilket sätt man tänkt ta hänsyn till natur- och kulturmiljön. Ta kontakt med oss om du är tveksam. Vad händer sen? -När anmälan kommer in till oss så granskar vi den mot det kartmaterial som vi har och gör eventuellt fältbesök. Beroende på om

5 vägklassen. Ta gärna hjälp av kunnig projektör så att många fallgropar undviks. En bra planerad och byggd väg behöver inte så dyrt underhåll och blir därför billigare i längden. En normal skogsbilväg med bärlager (0-35 mm) kostar i många fall ca kr/längdmeter väg. Förvaltning När vägen är byggd så ska den förvaltas på något sätt. Är man endast några få delägare kan en frivillig överenskommelse räcka. Där är varje ägare medlem i vägföreningen. Är man många delägare i vägen behövs det oftast en gemensamhetsanläggning genom lantmäteriförrättning av vägen där fastigheten då har andelar i vägen och vägföreningen har lättare att förvalta och sköta vägen. Text: Staffan Larsson Foto: Fredrik Ekedahl Vattenvägar i skogen Foto: Daniel Palm Att byta ut hindrande vägtrummor mot valvbågar kan vara klokt ur klimatperspektiv. Dessutom gynnar det vattendragets fauna. Vägen som byggs ska hålla i många år, därmed bör man också behöva tänka på förväntade klimatförändringar med häftigare regn och flera tjällossningar. vägen berör känsliga områden eller inte så tar vi upp det som ett så kallat samråd. Vad är ett samråd? -Ett samråd innebär dels att vi inhämtar yttrande från Länsstyrelsen och ev kommunen men det viktiga är att vi för en dialog med markägaren eller verksamhetsutövaren kring åtgärden. Tillsammans kan vi förhoppningsvis enas om anpassningar eller alternativa vägdragningar som är bättre lösningar både för vägen och för miljön. Om man inte blir överens då? -Själva samrådet är, precis som det låter, ett råd som vi ger. I slutändan är det alltid utföraren som är ansvarig för att vägen blir byggd på ett så bra sätt som möjligt. Men, om vi bedömer att det finns tveksamheter eller stor risk för miljöpåverkan så kan vi skriva förbud som man måste följa. Åtgärden kan även kräva tillstånd från Länsstyrelsen om man inte gör anpassningar. Vad ska man tänka på? -Ju mer information vi får via blanketten desto snabbare kan vi handlägga ärendet. Beskriv dina åtgärder och ge oss en tydlig karta (se bildexempel). Kom ihåg att åtgärden inte får påbörjas förrän samrådet är klart eller sex veckor passerat, detta gäller även avverkning av väggatan. Text: Lina Bergquist De flesta djur som lever i rinnande vattendrag, t.ex. fiskar och insekter, är i stort behov av att kunna förflytta sig upp- och nedströms i vattendragen för att långsiktigt kunna överleva. Vägtrummor som används för byggnation av skogsbilvägar har ofta liten diameter, stark lutning, litet vattendjup, onaturlig botten och hög vattenhastighet. Dessa vägtrummor utgör vandringshinder för många arter, särskilt om det finns ett vattenfall på nedströmssidan av trumman. Rätt placerade halvtrummor eller s.k. valvbågar påverkar inte djurens vandringsmöjligheter lika negativt. Valvbågarna har betydligt större diameter, tillåter ett naturligt bottensubstrat och släpper in mer ljus. Att se över sina vägtrummor är klokt även ur ett klimatförändringsperspektiv. I Dalarna har nederbörden redan ökat och kommer på sikt öka med 20 %. Det regn som faller kommer i större del att falla som häftiga skurar. Detta ställer större krav på dimensioneringen av våra vägtrummor så att de skall kunna svälja mer vatten per tidsenhet. Underdimensionerade trummor kan orsaka vägras vid höga flöden. För den som vill ersätta en vägtrumma med valvbåge finns ekonomiskt stöd att få. Nokås-bidraget (natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen) kan ersätta 70 % av dina kostnader när du främjar skogens växter och djur. Stöd kan bland annat lämnas för grävarbete, material och transport av grävmaskin och grus. Kontakta Maria Nilsson för mer information. tfn , maria.nilsson@skogsstyrelsen.se Text: Daniel Palm & Maria Nilsson

6 Lokalt naturvårdsprojekt Kungsörn i Mora och Orsa kommun Skogsstyrelsen driver under ett projekt med målet att förenkla möjligheterna för skogsägare att ta hänsyn till kungsörnen i sitt brukande av skogen. Lokal information I ett första skede handlar det främst om att registrera lokal information om kungsörnsrevir i Skogsstyrelsens kartsystem, till detta arbete har vi stor hjälp av Kungsörnsgruppen i Dalarna som ideellt samlar in och delger Skogsstyrelsens information om kungsörnens utbredning. Rådgivning till skogsägare När skogsstyrelsen får in en anmälan om avverkning kommer vi framöver att granska anmälan mot förekomst av kungsörnsrevir inom Mora och Orsa kommun. Det ger oss möjligheter att förmedla kunskap och ge rådgivning om hur du som skogsägare utför bästa tänkbara hänsyn till en boplats och ge information om vilket ansvar man har som utförare av skogsbruksåtgärder i ett kungsörnsrevir. För att fortleva i nuvarande nivå är Dalörnarna beroende av inflyttning från andra län. 23 häckningar i Dalarna Riksdagen har tagit beslut om att minst 600 häckande par bör finnas i Sverige, i dagsläget är bedömningen att det finns 500 häckande par. Trenden hos den svenska kungsörns-stammen tyder på att den har ökat på senare år, framförallt i södra Sverige. Antal häckningar i Dalarnas län 2011 är 23, varav 18 lyckades få fram ungar. Hör av dig till oss För skogsbruksåtgärder som kan vara negativa för häckande kungsörn, t.ex. röjning, gallring, föryngringsavverkning eller markberedning ansvarar markägaren för att ta reda på den information som krävs för att utföra åtgärden på ett bra sätt. Är du osäker och känner på dig att ett område kan vara en lämplig miljö för kungsörn så hör gärna av dig till oss på skogsstyrelsen, då kan vi förhoppningsvis ge ett svar på om det finns kungsörnsrevir i närheten. Infraröda satellitbilder Tolkning av bilder från ovan Text: Emma Andersson Skogsstyrelsen genomför varje år satellitbildsanalyser av förändringar i skogens utseende. Dessa används bland annat till vårt arbete med lagtillsyn och rådgivning för ökad produktion. Analyserna görs utifrån bilder av skogsmarken som den till vänster, med ett infrarött satellitbildsfilter ovanpå ett svartvitt ortofoto. Foto: Pär Johansson/NATURTON Nyupptagna hyggen Skogsstyrelsen genomför varje år satellitanalyser av förändringar i skogens utseende. I denna process får vi bland annat veta vilken areal som avverkats under perioden mellan två olika satellitbildstagningar. I år upptäcktes ovanligt många avverkningar på områden som inte hade en registrerad avverkningsanmälan. Föryngringsavverkningar större än 0,5 hektar måste anmälas, oanmälda avverkningar leder till en åtalsanmälan. Försäkra dig därför om att du som skogsägare fått en bekräftelse på din anmälan och att sex veckor från ankomstdatum passerat innan du går vidare med avverkningen. Röjningsindex Röjning är en viktig skogsbruksåtgärd där man har stor möjlighet att påverka det framtida beståndets egenskaper vad det gäller trädslagsblandning, kvalitet och framtida naturvärden. För att öka röjningsaktiviteten i skogen så genomför Skogsstyrelsen en analys av satellitdata för att kartlägga skogar med stort röjningsbehov. Efter identifiering av lövrika ungskogsbestånd skickas ett rådgivningsbrev till skogsägaren som informerar om det förmodade röjningsbehovet tillsammans med en kartskiss över objektet. Under 2012 så kommer Malung/Sälens kommun att analyseras Text: Ola Norrlander & Björn Hermansson

7 Miljömålsarbetet Hur ska Dalarna nå Levande skogar? Det finns mycket få naturskogsartade skogar kvar i vårt land, men här i Dalarna har vi trots allt en högre andel att värna om än riksgenomsnittet. Foto: Hans-Olov Olsson Under vintern och våren har Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen fört en dialog med skogsnäringen och ideella miljörörelsen kring åtgärder för att nå miljömålet Levande skogar i Dalarna. Höga ambitioner Miljömålet Levande Skogar beskriver den kvalitet man vill uppnå i skogen, till exempel att de skogliga arterna ska kunna fortleva, att kulturlämningar inte förstörs i skogsbruket, att marken inte skadas och att vattnet ska behålla sin ekologiska funktion. Målet andas höga ambitioner, men finns det egentligen något alternativ? Brist på naturskogar Frågan berör och är angelägen. Det finns inte mycket naturskogar kvar i landet i sin helhet, eller i Dalarna, men här finns trots allt en högre andel än rikets genomsnitt. Dessutom anklagas den miljöhänsyn som lämnas vid avverkning för att vara otillräcklig eller missriktad. Samtidigt finns också positiva tecken. Många markägare lämnar frivilliga avsättningar med höga naturvärden och mängden död ved i skogen ökar ved som är livsviktig för många svampar och insekter. Förändringsarbete tar tid En dialog innebär att tala och att lyssna inte nödvändigtvis att vara överens. Det är inte lätt, men visst löser samtal fler knutar än det skapar på sikt? Den tiden finns inte, menar de ideella miljöorganisationer som hoppat av dialogen, i protest mot att vi inte når målet Levande Skogar i Dalarna med de lokala åtgärder som tagits fram i denna dialog. Trots detta är de fortsatt delaktiga i det lokala dialogarbetet och lägger ner mycket fritid på dessa frågor. Lokalt och nationellt arbete Åsikten som framförts är befogad. Kan vi lösa denna fråga själva i Dalarna? Naturligtvis inte! För att vi i Dalarna ska få de levande skogar som miljömålet beskriver är vi också beroende av nationella processer och beslut, oavsett viktiga lokala initiativ. Detta kan vara mycket frustrerande, att någon annan har makt över utgången i våra skogar. Starkt engagemang Därmed inte sagt att vi är maktlösa på det lokala planet. Det visar det breda deltagandet i denna dialog från såväl skognäring som ideell naturvård och myndigheter. Tvärtom, dessa frågor väcker starkt engagemang hos många. Det är den kraften vi måste ta till vara och fortsätta kommunicera med varandra för att jobba framåt. Det är både skogsnäring och ideell naturvård överens om. Text: Anna Jonsson Cabrajic

8 Allemansrätten Upptäck skogens pärlor I Lima finns det ett berg som är fullt av upplevelser. Dess namn härstammar från en dispyt mellan två jättar varav den som bodde på berget var vred dvs. hörrmin eller harmsen på den andra. Linné nyfiken Många säger än idag Horrmundberget men vissa kallar det Kläppen efter den skidanläggning som byggts på berget. Carl von Linné ville besöka den grotta som finns där och som kallas för Trollstärhuset men lyckades inte få någon guide då ortsbona inte ville komma i otal med de troll som höll till där. Trollens boning Om man inte räds trollen kan ett besök vid Klittfallet starkt rekommenderas. Det är sannerligen trollens boning och Backholsbäcken kastar sig här utför lodytor som omhuldas av forsdimma året om. Bäcken bildar flera fall på sin strida väg nedför berget. Vintertid bildas fantastiska isformationer här. Ett besök i regnväder är en särskild upplevelse. Inte störa eller förstöra Om du besöker denna magiska plats så rekommenderas tåliga kläder, god mat- säck och gott om tid. Och var försiktig, stenarna är hala och marken sluttar. Kom ihåg allemansrätten: Inte störa eller förstöra. Ta bara foton och lämna bara fotsteg. Hitta hit För att hitta hit svänger du av 71:an strax söder om Kläppens skidanläggning. Du åker in på den skogsväg som letar sig upp mot berget. Håll vänster och stanna sedan på lämplig plats efter att du korsat bäcken. Tänk på att parkera så att du inte hindrar övrig trafik. Följ sedan bäcken uppströms tills du når det stora fallet. Kalendarium våren 2012 Mer information och fler aktiviteter kan du se på hemsidan eller genom att kontakta oss. Text & foto: Andreas Öster Kostnadsfria aktiviteter Datum Tid Plats Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 21 maj Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 25 maj Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 4 juni Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 8 juni Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 18 juni Orsa, Jordägarkontoret Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 21 juni Älvdalen, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 29 juni Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 2 juli Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 13 augusti Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 17 augusti Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 20 augusti Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 24 augusti Transtrand, Plats anges senare Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 3 september Sollerön, Plats anges senare Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 7 september Sollerön, Plats anges senare Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 1 oktober Mora, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Temadag 5 oktober Malung, Skogsstyrelsen Klimat, bioenergi och vatten - Informationskväll 15 oktober Kättbo, Plats anges senare Privat rådgivning Enl.ö.k Enl.ö.k Din fastighet, Dalarna Utbildningar Datum Plats Kontakt för priser och tider Skogsdikning; markavvattning, dikesrensning, skyddsdikning m.m. 16 maj Siljansfors Daniel Palm Motorsågskörkort nivå AB juni Mora Björn Hermansson Röjsågskörkort nivå RA+RB juni Mora Björn Hermansson Natur- och kulturmiljövård (Grönt kort) Grundkurs 4 dagar 29 maj-1 juni Mora Björn Hermansson Natur- och kulturmiljövård (Grönt kort) Förnyelse 1 dag 19 juni Mora Björn Hermansson *Skogsstyrelsen bjuder på kaffe och smörgås under informationskvällar samt lunch under temadagar. Anmälan senast en vecka i förväg. Först till kvarn gäller då antalet platser är begränsade. För mer information och anmälan kontakta Daniel Palm, tfn