Integrera Skövde med Södra Ryd!

Transkript

1 OM FOLKHÄLSOARBETET I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN NR 2 SEPTEMBER 2005 FOLKHÄLSOBLADET Järngäng i Södra Rydsprojektet. Lorans Khalaf, Joseph Mbumba, Georgette Yacob, Biba Begic och Kristina Berneholm. Integrera Skövde med Södra Ryd! Integration, vad är det? Och varför är det bara invandrare som ska integreras? Diskussionen glöder när nyckelpersonerna i bostadsområdesprojektet i Södra Ryd kommer igång. Jag vill möta svenska föreningar. Jag bor i Södra Ryd och kan redan mycket om folket här, antingen vi är serber, turkar eller araber. Men svenskar i svenska organisationer känner jag inte, utbrister Lorans Khalaf, en av de drivande i det föreningsråd som bildats i Södra Ryd som en väsentlig del av bostadsområdesprojektet. Frågan är bara hur? Södra Ryd i Skövde är inte ett bostadsområde man åker till, utan från. Här finns alla faktorer som kännetecknar problemområde : invandrartätt, arbetslöshet, existensminimum, miljonprogram. Men numera också en vilja till förändring. Tre år med Södra Rydsprojektet, initierat och finansierat av folkhälsorådet i Skövde, har lett till umgänge och utbyte mellan olika nationaliteter i bostadsområdet. Saknas gör bara svenskarna. Vi som är unga har lättare att få svenska kontakter. Men de äldre kommer aldrig in i samhället. Försäkringskassan är deras enda kontakt, säger Georgette Yacob. DET ULTIMATA funderar gänget runt bordet, vore en mötesplats i Södra Ryd, så attraktiv att boende i andra delar av Skövde lockas att åka dit. Fast där är man inte ännu, även om förhoppningar knyts till en så kallade spontan idrottsplats som nu byggs intill skolan. Idrott och framför allt fotboll har sedan tidigare visat sig vara en bra väg till förbrödring och möte. Den nya idrottsplatsen är en av de satsningar som har kunnat påverkas av de boende. Innan bostadsområdesprojektet startade fanns ingen given kanal för kontakter mellan boende och kommunen. Det ledde till ombyggnader där ett välbesökt café på skolan försvann. Till stor irritation för invånarna, vana från sina hemländer att mötas på lokal. NU HOPPAS MAN på familjecentralen som planeras. Bra, tycker man, samtidigt som förvåningen fortfarande är stor över att kommunen förra året lade ner öppna förskolan. Som var så bra! Och fast vi protesterade! Protester som i sig var ett resultat av bostadsområdesprojektet. Dialogen mellan invandrartäta Södra Ryd och det svenska samhället är igång. Bostadsområdesprojektet Södra Ryd har förlängts och pågår till och med maj Målet om ökad gemenskap/integration har utökats med sysselsättning och ett kooperativ för hushållsnära tjänster har startats. Projektledare är Kristina Berneholm, BOKSLUT ÖVER VÄLFÄRDEN Strategiskt verktyg i kommunerna. Sidan 2 och 3 VIKTIGAST I HÖSTENS AGENDA Tre lokala folkhälsoplanerare ger svar. Sidan 5 MINDRE STRUL OCH SKROT Unik framgångssatsning i Svenljunga. Sidan 7

2 Foto: PrB/Fredrik Persson. Styrning och uppföljning med fokus på hälsa och välfärd HUR MÅR BEFOLKNINGEN? Och hur påverkar de kommunala verksamheterna invånarna? Det är utgångspunkten för lokala välfärdsbokslut enligt en ny modell som har tagits fram av Statens Folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting. Modellen har utvecklats tillsammans med 17 kommuner och landsting. I Västra Götaland har flera kommuner varit aktiva: Strömstad, Trollhättan, Göteborg och Borås. Även folkhälsokommitténs kansli i regionen har varit involverat. Projektansvarig på Statens Folkhälsoinstitut har varit Jonas Frykman. UTGÅNGSPUNKTEN är den nationella folkhälsopolitiken och de elva målområden som riksdagen har beslutat om. Poängerna med det är flera. Lokala välfärdsbokslut är ett sätt att styra och följa upp det kommunala arbetet med fokus på hälsa och välfärd. Därmed tangerar det målet för den nationella folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Att utgå från nationella folkhälsomål gör dessutom välfärdsbokslut från olika kommuner lättare att jämföra. MODELLEN LYFTER fram nio basindikatorer som är nära förknippade med de första fem målområdena i folkhälsopolitiken. Samtliga basindikatorer finns nedbrytbara på kommunnivå i nationella register, vilket förenklar arbetet. Därutöver finns förslag på ytterligare ett 30-tal indikatorer, samtliga framtagna utifrån att de ska kunna påverkas lokalt och knytas till kommunens verksamhet. Vill man börja någonstans så föreslår vi ett välfärdsbokslut i miniformat där de nio basindikatorerna mäts. Sedan kan det byggas ut efterhand som nytta och behov växer fram, säger Jonas Frykman på folkhälsoinstitutet. En enkät tidigare i år visade att 50 av landets 282 kommuner har genomfört eller är på gång att genomföra välfärdsbokslut. Förhoppningen är att den nya modellen ska underlätta arbetet och inspirera fler att ta fram välfärdsbokslut. 9NIO BASINDIKATORER STRATEGISKT VIKTIGA ATT MÄTA Valdeltagande Jämställdhetsindex Utbildningsnivå Arbetssökande Inkomstnivå Behörighet till gymnasieskolan Barnfattigdom Ökad hälsa i arbetslivet Skador och förgiftningar SIDAN 2 LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005

3 Välfärdsbokslut utvecklar Strömstad I Strömstad är välfärdsbokslutet en angelägenhet på högsta nivå. Kommunledningen ser den årliga summeringen av välfärden som ett strategiskt verktyg för att utveckla kommunens verksamheter. Folkhälsoplaneraren Lis Palm kunde i våras summera kommunens tredje välfärdsbokslut. Hon är ansvarig för det praktiska arbetet med välfärdsbokslutet, men ingalunda ensam ansvarig för innehållet och användningen. Tvärtom finns det ett genuint intresse hos samtliga förvaltningar för välfärdsbokslutet. Vi har lyckats etablera det som ett redskap som alla har del i och nytta av, säger Lis Palm. UNDER DE TRE ÅR Strömstad haft välfärdsbokslut har det utvecklats. Första året utgick man från den så kallade Göteborgsmodellen, en av de kommuner som var först i landet med att jobba med välfärdsbokslut. Men med det nationella folkhälsomålet och elva målområden kom behovet av att koppla ihop välfärdsbokslutet med dem. Det senaste bokslutet är klart inspirerat av modellen för att jobba med lokala välfärdsbokslut, som presenterades av Statens Folkhälsoinstitut i slutet av augusti. Vi har inspirerat varandra, kan man säga. Jag har suttit med i referensgruppen som har utvecklat modellen, berättar Lis Palm. Viktigt i Strömstad är de kommunala förvaltningarnas synpunkter. Välfärdsbokslutet tas fram i en arbetsgrupp där utvecklingsansvariga på samtliga förvaltningar deltar. Det är ett sätt att arbeta som Lis Palm varmt rekommenderar. Det föder fantastiskt kreativa och spännande diskussioner. För mig som folkhälsoplanerare har det gett många, helt nya perspektiv. Samma sak konstaterar ekonomichefen i Strömstad, Agneta Johansson. Det är så lätt att fastna i siffror och finansiella mål. Välfärdsbokslutet har bidragit med ytterligare en dimension och lyfter fram resultatet av det som allt kommunalt arbete ytterst handlar om, nämligen att skapa förutsättningar för god livskvalitet. VÄLFÄRDSBOKSLUTET i Strömstad har blivit ett verktyg som används i planeringsarbetet, bland annat av skolan och vid framtagandet av ny översiktsplan. Än så länge står bokslutet på egna ben och ges ut separat. Men det viktigaste sammanfattas på en sida i kommunens ordinarie årsredovisning, vilket lyft frågorna ytterligare. Lis Palm drömmer om att det även ska leda till konkreta prioriteringar i budgeten. Så långt har vi inte kommit. Ännu. Strömstad är ett av tre kommunexempel i skriften om lokala välfärdsbokslut från folkhälsoinstitutet. Folkhälsoplanerare Lis Palm når du på telefon eller e-post lis.palm@stromstad.se Lokalt engagemang i Mariestad Mariestads kommuns första välfärdsbokslut någonsin låg klart i våras. På 36 sidor ges en bred bild av invånarnas hälsa och de faktorer som påverkar. Vi ville spegla kommunen och har jobbat mycket med att ta fram lokala fakta. Exempelvis har vi även vänt oss till lokala föreningar för att inhämta synpunkter och underlag, berättar folkhälsoplaneraren Monica Kling. Resultatet har varit uppskattat, men det har också inneburit en hel del jobb. Monica Kling tror att arbetet kan underlättas med hjälp av den nya modellen från folkhälsoinstitutet och viss standardisering. Men det lokala engagemanget måste fortsatt vara i centrum Det är nyckeln för att väcka intresse för välfärdsbokslutet. Vår förhoppning är att välfärdsbokslutet ska bidra till att hälsofrämjande faktorer lyfts fram och prioriteras mer i kommunala verksamheter och att skillnader i hälsa utjämnas. Välfärdsbokslut på gång? Beställ broschyren Utveckling av lokala välfärdsbokslut på telefon , fax Broschyren finns även som PDF på tillsammans med ytterligare information. LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005 SIDAN 3

4 Babydockor lär ungdomar i Munkedal för livet Många har tyckt om de datastyrda babydockorna till skolelever i Munkedal. Lek eller allvar? Skrämskott eller uppmuntran? Åsikterna går isär, men i Munkedal står man pall. Facit skrivs just nu i form av en kursplan för nya skolämnet livskunskap. Folkhälsosamordnaren i Munkedal, Lotta Wilhelmsson, erkänner utan omsvep att hon hade fjärilar i magen inför projektstarten. Datastyrda dockor till elever i nian som en del av skolans undervisning i sex och samlevnad, hade aldrig provats tidigare i Sverige. Däremot i USA, där dockorna kommer ifrån, och i Danmark och Norge, med gott resultat. Även om vi hade testat idén i förväg i ett rådslag med bland annat elever, var det omöjligt att i förväg bedöma hur det skulle tas emot. Skulle vi få den diskussion om livet och värderingar som vi eftersträvade eller skulle dockorna bara bli något man skrattade åt eller tyckte var löjligt? Som så ofta när man har med ungdomar att göra kom svaret snabbt. Babydockorna blev minst sagt populära och bara ett fåtal elever avböjde erbjudandet att ha hand om en docka under fyra dygn. Just frivilligheten är viktig. Omvårdnaden har skett parvis i konstellationer eleverna själva har fått välja. Om det är tjej-tjej, kille-kille eller tjej-kille har inte spelat någon roll. Avsikten har inte varit att skapa en illusion av familjebildning, utan att få igång diskussionen om babyns behov. Det har man lyckats med. BABYDOCKORNA ÄR korrekt anatomiskt utformade, väger cirka tre kilo och gråter otröstligt om de inte får samma omvårdnad som ett riktigt spädbarn kräver. För eleverna gäller det att fixa matning, efterföljande rap, blöjbyte, närhet och tröst. En del dockor är snälla och sover om natten, medan andra har det lite tuffare med nattvak och ständiga avbrott under skoldagen. Därför delas heller inte dockorna ut under perioder med prov och hög studietakt. När de fyra dygnen har gått får paren gå till ungdomsmottagningen i Munkedal och lämna tillbaka babydockan. Då läser man även Foto: Bohusläningen/Gösta Axelsson. Lära för livet. Andreas Karlsson och Elin Sandblom var två elever som under förra läsåret fick ta hand om var sin datastyrd babydocka. SIDAN 4 LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005

5 En hemsida för alla som är engagerade i folkhälsoarbetet i Västra Götaland. Det är målet när folkhälsokommitténs kansli nu utvecklar hemsidan. Sidan får under oktober ett delvis nytt upplägg. Utgångspunkten är det nationella och regionala folkhälsomålet om jämlik hälsa bland befolkningen. Detta påverkar i hög grad Västra Götalandsregionens arbete. En nyhet på hemsidan är kalendariet. Här är förhoppningen att alla med arrangemang inom folkhälsoområdet ska bidra med tips på aktiviteter som är av intresse för hela Västra Götalandsregionen. Vi vill ha en hemsida som känns angelägen för alla, oavsett du jobbar i regional verksamhet, i kommuner eller i frivilligorganisationer. Det är ett sätt att i praktisk handling göra verklighet av vår policy, att folkhälsoarbetet ska ägas lokalt och stödjas regionalt, säger Åse Enkvist på Det handlar om att ge ungdomarna kunskap så att de inte blir gravida när de inte vill, men kan bli gravida när de vill. Lotta Wilhelmsson, folkhälsosamordnare i Munkedal av dockans datachips för att se hur omvårdnaden har skötts. Ur det föds en diskussion. Ofta har det varit tuffare än vad de hade trott, men också roligare. För oss är det viktigt att få in samtalet på preventivmedel och vikten av att när man får barn så ska det vara ett medvetet val. Det har inte varit svårt, utan fallit sig naturligt. Dockorna har verkligen fungerat fantastiskt bra, säger barnmorskan Ragnhild Eikemo. Imponerande har varit ungdomarnas förvånansvärt mogna attityder. Visst vill de flesta skaffa barn, men inte nu och inte med ensamt ansvar. Förhoppningen i Munkedal är att samtalet utifrån dockorna ska ge ökad livskunskap och färre tonårsaborter och klamydiafall. Det var så idén först kom upp. Sedan har det ena lett till det andra och i dag är babydockorna en liten sak jämfört med alla positiva bieffekter. Samarbetet mellan skola och ungdomsmottagning har kommit igång och värderingsfrågorna har lyfts fram på ett helt annat sätt än tidigare. Nästa steg är att utveckla skolans sex- och samlevnadsundervisning till ämnet livskunskap. Det är en direkt följd av babydockorna och ett önskemål från skolan. Vi skriver på en kursplan nu och lektionstid är schemalagd från och med vårterminen 2006, säger Lotta Wilhelmsson. Satsningen på babydockor har stöd av ett enigt folkhälsopolitiskt råd i Munkedal. Projektet går under namnet Sussi & Pelle och ska utvärderas av Fyrbodalinstitutet. Vill du veta mer kontakta folkhälsosamordnare Lotta Wilhelmsson, , e-post charlotta.wilhelmsson@munkedal.se Folkhälsokommitténs hemsida ska utvecklas folkhälsokommitténs kansli, som från och med i höst kommer att bli ansvarig för utvecklingen av hemsidan. Min dröm är att den ska bli ett levande forum i Västra Götaland där stort och smått, nytt och gammalt inom folkhälsoområdet, kan ventileras. Sidan ska kännas spännande och intressant att gå in på. Riktigt där är man inte ännu. Åse Enkvist vädjar om tålamod alla intentioner kan inte bli verklighet bums. Dessutom vill vi ha fler tips och synpunkter. Hör av er med vad ni tycker bör utvecklas! Lotta Wilhelmsson vågade tro på idén med babydockor. Hemsidan hittar du på Har ni tips till kalendariet eller idéer om hemsidan är ni välkomna att höra av er till Åse Enkvist, , e-post ase.enkvist@vgregion.se VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE INSATSEN FÖR FOLKHÄLSA I DIN KOMMUN JUST NU? PER-HENRIK LARSSON, FOLKHÄLSOPLANERARE I MELLERUD: Fortsatt samverkan kring barn och unga. Vi försöker jobba systematiserat för att öka barns och ungdomars inflytande och har så gjort i några år. I höst gör vi en särskild utbildningsinsats för personal inom olika områden som arbetar med barn i åldrarna 0-5 år. Vi vill öka samverkan mellan olika parter, hela tiden med familjen i fokus. ANNE-LIE LINDGREN, FOLKHÄLSOPLANERARE I VARA: Vi har en demokrativecka vecka 41. Kultur och dialog är tema och fokus ligger på barn och ungdomar, även om det finns inslag även för vuxna. Vara konserthus blir plats för teater och föreläsningar, bland annat av en överlevande från nazismens utrotningsläger. Skolor bryter undervisningen för att jobba med demokratifrågor och vi inviger en medborgarhörna i biblioteket. I Vara är det ett prioriterat mål att ge ungdomar kunskap och inflytande i demokrati och samhällsbyggande. HILLEVI FUNCK, FOLKHÄLSOPLANERARE I MÖLNDAL: Vi ska etablera en mötesplats för både kroppens och själens hälsa, ett hälsotek även om det inte kommer att heta så. Lokal har vi i en friskvårdsanläggning, där det redan finns ett café. Mötesplatsen är till för kommunens invånare och vi vill att deras behov ska styra inriktningen. Vi räknar med att öppna i slutet av året. 45 personer kom till avsparksmötet nyligen, så intresset är stort. LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005 SIDAN 5

6 Vad görs för att förebygga barnfetma? Under hösten kommer en samlad bild av hur övervikt och fetma hos barn och ungdomar förebyggs i Västra Götaland att sammanställas. Nästa steg är en regional handlingsplan. Bakom kartläggningen av arbetet mot barnfetma ligger ytterst ett uppdrag från regionfullmäktige. Det gäller att ta fram en regional handlingsplan för förebyggande och behandlande insatser för att motverka trenden med allt fler överviktiga och feta barn. Arbetet leds av överläkare Staffan Mårild. En del är en omfattande kartläggning av vad som görs redan i dag. Många har uppmärksammat problemet och på både enskilda skolor, i kommuner och inom primärvården finns olika projekt och satsningar. Vad som saknas är en heltäckande bild som även kan tjäna som underlag för att hitta metoder som fungerar. DÄRFÖR GENOMFÖRDES i våras en stor enkätundersökning. Totalt tio olika enkäter till 15 personalkategorier distribuerades. Svarsmaterialet ska nu sammanställas och en preliminär rapport kommer senare i höst, berättar epidemiolog Barbara Rubinstein. Enkäterna gick till följande personalkategorier: primärvårdsområdeschefer, folkhälsoplanerare i kommuner och stadsdelar, föreståndare för förskolor, klinikchefer i folktandvården, skolsköterskor, rektorer inom grundskolan och gymnasiet, mödravårds- och barnavårdscentraler, kostansvariga i kommunerna, vårdcentraler, sjukvårdens specialistmottagningar för barn och unga samt ungdomsmottagningar. Med undantag för förskola och skola, där ett statistiskt urval gjordes, omfattades de flesta enheter i Västra Götaland av enkäten. Målsättningen är att enkäten ska bilda en del av underlaget i den regionala handlingsplanen som ska vara klar senast Förebyggande och främjande insatser är viktiga, men även hur vårdkedjan från primärvård till specialistvård ska byggas upp. Nyfiken på resultatet? För att ge återkoppling till verksamheter som fått enkäten kommer seminariedagar att arrangeras på olika platser i regionen. När är ännu inte bestämt. Mer information kommer i kalendariet på folkhäsokommitténs hemsida Röd, gul eller grön alkoholzon Nytt verktyg för att hantera drickandet I Norge använder elva kommuner begreppet alkoholfria zoner i arbetet mot överdriven alkoholkonsumtion. Det är ett sätt att ta sig an frågan utan moraliserande och pekpinnar. Istället säger man att alkohol är okej, men inte alltid och inte överallt. I Sverige är Ulricehamn först att testa idén. Hittills med mer respons från allmänheten än vad som är vanligt när projekt för att minska alkoholdrickandet brukar komma på tal. Jag tror förklaringen är att vi faktiskt utgår från att vi accepterar alkohol i vårt samhälle. Vi ropar inte på totalförbud. Däremot pekar vi på det sunda förnuftet i att praktisera alkoholfria zoner, säger Britt Thorell, folkhälsoplanerare i Ulricehamn. Verktyget kallas för av&till, symboliskt illustrerat med rött för helt alkoholfri zon, gult för tveksamt om alkohol passar och grönt för när det passar. De alkoholfria zoner som identifierats är: trafiken, arbetslivet, under graviditet, båt- och badliv, idrott och friluftsliv, samvaro med barn och ungdomar, vid konflikter och vid sorg och depressioner. Det är ett lätt resonemang att ta. Diskussionen på föräldramöten eller på mödravårdscentralen får en positiv utgångspunkt. Samtalet i sig är viktigt, menar Britt Thorell. Idén till av&till kommer från den norska organisationen Alkokutt, där Trine Stensen Lunde är projektansvarig. Den 8 september föreläste hon vid ett kommunseminarium i Ulricehamn. Det var en kraftsamling för att snabbt få igång arbetet med av&till på bred front i kommunen. På Ulricehamns kommuns hemsida kan du klicka dig vidare till folkhälsa och mer information om av&till. SIDAN 6 LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005

7 Matti Tarkki har förnyat arbetet med struliga ungdomar i Svenljunga. Han är långt ifrån typisk i folkhälsosammanhang. Men med oljiga nävar, pondus och sunt förnuft kommer man långt med struliga unga grabbar. Svenljunga har helt enkelt blivit lite lugnare sedan Matti Tarkki klev in på scenen. Bilskroten har blivit folkhälsoarena Scenen var Svenljunga kommunhus, rummet arbetsmarknadsansvarige Mary Anderssons och det är snart fem år sedan. Matti Tarkkis rygg hade sagt ifrån, lastbilshytten som varit hans arbetsplats i 25 år kunde han glömma. Istället hade en idé börjat gro i huvudet om att kombinera en insats för miljön med en insats för ungdomar som ledsnat. Jag har själv busat runt en hel del. Allt jag gjort tål inte dagsljus. Men det blev ordning på mig och jag tror jag vet vad som krävs för att få ordning på ungdomar i samma situation i dag, säger Matti. KOMMUNEN GILLADE vad de hörde. Ett projekt som med ungdomars hjälp skulle samla in skrotbilar i naturen, demontera och köra till skroten eller göra i ordning och köra folkrace. Det var bra. Två flugor i en smäll. Dessutom hade Matti redan en lokal, en verkstad strax utanför centralorten. Ändå tog det två år innan det fanns pengar för att sätta igång. Papper är inte min grej, men jag fick hjälp att söka EU-pengar. I april 2003 var vi igång, bland annat tack vare stort stöd från kommunens arbetsmarknadsenhet och rektorn på gymnasiets individuella program. Sedan dess har det rullat på. EU-pengarna har ersatts av kommunala pengar. Skolan, socialen och arbetsmarknadsenheten delar på kostnaden på knappt en miljon per år. I den summan ryms lokal och lön till Matti plus anställda Madelein Lind. Som för övrigt tar ungdomarna på ungefär samma sätt som Matti. Det är raka puckar, men vi lyssnar också. Det är de inte alltid bortskämda med. Tio ungdomar kan kommunen ha inskrivna på bilskroten åt gången. Men ofta finns fler ungdomar där, eftersom de som varit inskrivna tidigare gärna hälsar på. Många är i tonåren och har ledsnat på skolan, drar runt okontrollerat och är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Även arbetslösa med samma riskmönster kan få plats på skroten. RESULTATEN ÄR smått enastående. Över 60 procent av de 40 unga som varit inskrivna har tagit tag i sina studier, fått praktikplats eller riktiga jobb och sköter sig. Så har studiebesöken också varit många. Men Matti känner inte till någon annan kommun som har följt efter. Utom i sitt gamla hemland Finland. Men här hittar man nog ingen mer sådan dåre som jag, som kan ta hand om det. Kontakta Matti Tarkki eller Madelein Lind, , om du vill veta mer. I juni utsågs bilskroten i Svenljunga till månadens projekt av Bris. Läs artikeln på LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005 SIDAN 7

8 Avsändare: Folkhälsokommitténs kansli Regionens Hus Mariestad! BORÅS DELAR UT PRIS kronor till en skola i kommunen som arbetar långsiktigt med hälsofrämjande insatser. Det priset har folkhälsorådet i Borås instiftat. Första gången det delades ut var i våras, då Myråsskolan belönades för ett bra arbete med helhetsgrepp utifrån skolprofilen musik-natur-rörelse. Priset har två syften: 1. Att inspirera den belönade skolan att fortsätta i samma anda. 2. Att belysa det arbete som görs och stimulera andra skolor att börja arbeta hälsofrämjande. Priset ska delas ut varje år och alla grundskolor i Borås kan ansöka. SKARABORG DELAR UT PRIS De två hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg har inrättat var sitt folkhälsopris. Tanken är att belöna strategiskt folkhälsoarbete och stimulera lokal samverkan inom folkhälsoområdet mellan hälso- och sjukvårdskansliet, Skaraborgs sjukhus, primärvården och folkhälsoenheten i Skaraborg samt övriga lokala aktörer. Dessutom ska goda exempel lyftas fram med hjälp av folkhälsopriset. Priset är på kronor och delas ut första gången den 8 november för västra hälso- och sjukvårdsnämnden och den 15 november för östra. HOPPET I STENUNGSUND Det hoppas som aldrig förr på Kopperskolan i Stenungsund. I våras fick varje elev ett eget hopprep för att få in lek och rörelse på ett naturligt sätt under skoldagen. Samtidigt fixade man en aktivitetsbana runt skolgården där varje station bygger på en rörelse med hjälp av hopprepet. Det har satt fart på ben och armar! Jag mötte ett gäng killar i sexan nyligen som hoppade för glatta livet. Deras budskap var att det var kanon, säger Annika Karlsson, friskvårdskonsulent i Stenungsund. I höst ska satsningen utvärderas. Fler skolor vill följa efter och kostnaden på 30 kronor per hopprep och elev måste motiveras. Kopperskolans hopprep har finasierats av folkhälsorådet som ett pilotprojekt. Foto: NordicPhoto/Bragi J. Ingibergsson. Ingen oberörd av Länge leve livet Tiotusentals ungdomar i Västra Götaland har sett Vägverkets film Länge leve livet om alkohol, bilkörning och den värsta av följder. Och efterfrågan på filmen är fortsatt lika stor. Filmen är 25 minuter lång och det tar inte lång tid innan salen är knäpptyst. Länge leve livet är fylld av känsloladdade budskap det ska kännas i hjärtat att det som händer ungdomarna i filmen kan hända vem som helst som blandar alkohol med bilkörning. Speciellt är att de som medverkar i filmen inte är skådespelare, utan drabbade i verkligheten. Länge leve livet ingår i Vägverkets nationella projekt Don t drink & drive. Målet är att få fler ungdomar att aldrig köra påverkade, att vägra åka med en onykter förare och att ge mod att hindra andra att köra påverkade. Projektet ska pågå till minst 2007 och till dess kommer filmen att turnera runt i Västra Götaland. Körschemat för hösten är klart och våren håller på att planeras. Erbjudandet att visa filmen har gått till skolor, kommuner och stadsdelar. I vissa fall inbjuds även allmänheten. Intresset är mycket stort. I möjligaste mån visas filmen för lärare och skolpersonal innan den visas för elever från högstadiet och uppåt. Vill du veta när filmen visas nära dig kontakta Vägverket och fråga efter Barbro Olofsson, Skaraborg, Ulf-Göran Willén, Göteborg och södra Älvsborg, och Kenneth Jonsson, Fyrbodal. Lärarhandledning och tips på värderingsövningar finns på Göteborgs stads trafikkontors sida på internet: FOLKHÄLSOBLADET LIVSVIKTIGT ges ut av folkhälsokommitténs kansli i Västra Götalandsregionen. Ansvarig utgivare är Johan Jonsson, folkhälsochef. Tel E-post livsviktigt@vgregion.se. Citera oss gärna men ange källan. EKBERG OCH MALM