Det är höst nu igen. Så här såg det ut vid Lillfjärden på Hindersön för några år sedan - i mitten av januari. Foto: Barbro Öqvist

Transkript

1 Det är höst nu igen Det är torsdag morgon, klockan är drygt nio. Dags att gå ut och börja täcka båten för vintern. Tittar ut genom fönstret, där fjärden ligger blank och stilla. Termometern visar dryga sex grader kallt, men inte tillstymmelse till is. Och utanför hamnen simmar en hel flock sjöfåglar. Så många att det inte lönar sig att försöka räkna dem. Men vad händer? Plötsligt är nästan alla försvunna. Och så dyker de upp igen, och nu är det sanningens ögonblick, det är inga sjöfåglar, inga mini-ubåtar utan en hel flock, stim eller vad man kan kalla en sådan här samling sälar. Jag har aldrig sett dem på det här sättet tar fram kikaren och går ut för att beskåda eländet. Helt orädda, som om de visste att man inte får skjuta dem. Den som haft en handgranat Så här såg det ut vid Lillfjärden på Hindersön för några år sedan - i mitten av januari. Foto: Barbro Öqvist Det är höst i luleskärgården. Nu är det länge sedan vi sågs i cyber-rymden, och kanske det beror på att det egentligen inte funnits så mycket att skriva om. Och så har vi haft en varm och skön sommar för de som gillar värme och avsaknad av regn. Och som vanligt så vann Luleå sol-ligan. Värmen och torkan gjorde att de flesta bären torkade bort, så det blev inga nya hjortron, åkerbär, blåbär och lingon i frysen. Men tack och lov så hade vi kvar mängder av bär från ifjol, och sedan kunde vi fylla på med skogshallon, som kom i mängder och till en rasande god kvalité. I början av augusti hade vi sommarfesten, den här gången på Klubbviken och avsaknad av lotterier och annat smått och gott som förstärker föreningskassan. I år var det också val, till riksdag och andra församlingar. Vi fick en ny regering där miljöpartiet fick inflytande. Det bådar inte gott för oss skärgårdsbor. Höjda bensinpriser, ännu mer bromsningar av utvecklingen. Och så har kommuvänsterpartiet fått ett rejält inflytande. OK med stopp för vinster som skickas utomlands, men om man lyckas få genom vinststopp för företag som finansieras till stor del genom skattemedel, då blir det kärvare. Först privata vårdinrättningar, sedan friskolor. Nästa steg blir väl privata företag som kör skolskjutsar. Och så privata företag som sköter skärgårdstrafik. Och så vidare. Alla beroende av skattepengar. Nu är det som sagt höst, älgjakten och löjfisket har avslutats. Både här på Långön men även på Storbrändön och andra öar har älgbeståndet minskat rejält. Inte genom avskjutning eller sjukdomar, utan därför att älgarna gjort som syrierna och andra i mellanöstern, flytt. Samerna har lämnat renar, och inte bara någon strö-ren, utan hela flockar. Här såg jag samtidigt 25, bara på ett ställe. Och älg och ren trivs inte tillsammans, älgarna tar till schappen. Myndigheternas vägar äro outgrundliga. Vi skärgårdsbor får inte köra snöskoter på öarna. Men det får samerna. Vi skärgårdsbor får inte plocka renlav för att exempelvis höstdekorera gravplatser. Men samernas renar drabbas inte av ett sådant förbud. Nä, bort med renarna från skärgårdsöarna! Nu pågår upphandlingen av turbåtstrafiken för fullt. Eller??? Vi kan ju följa skeendet genom media. Så vi får väl se hur det slutar. Slutar, det har nu jobbtrafiken gjort. Condor Shipping har gjort vinter, och det sägs att herr Lindbäck har avslutat trafiken till Junkön för flera veckor sedan. Hur som haver, så är det nu dags för förfallstrafik med Silva, svävare eller helikopter. Om det finns pengar, men Per H. har lovat att inte överge oss. När det blir dags så får ni hålla ögonen på mailboxen och kolla kommunens hemsida. Vår egen hemsida är en katastrof och här måste en rejäl upprustning ske. För övrigt så lär det inte bli något mer Öktuellt före jul- och nyårshelgerna, så därför vill jag passa på att önska er alla En God jul och Ett riktigt Gott skärgårdsår. Hubbe

2 Höstens styrelsemöte Det är lite glest mellan styrelsemöten. Men, som Mats påpekar, det måste finnas ärenden att behandla. Och nu hade det dragits strån till stacken, och den 4 november var det dags. Ett mycket välbesökt styrelsemöte, förmodligen det högsta deltagandet någonsin. Bara ett par-tre ledamöter saknades, och både valberedning och revisorer fanns representerade. Samtliga kvinnliga förtroendevalda fanns på plats. Strålande. Huvudfrågan blev naturligtvis den framtida skärgårdskommunikationen skall se ut. Alltså turbåtstrafiken, jobbtrafiken (som en del kallar pendeltrafiken ett lämpligare namn) och förfallstrafiken. Per Hägglund, som sköter skärgårdsfrågorna, var tyvärr i mångt och mycket belagd med munkavle, upphandlingen pågår och är inne i ett intensivt skede. Och då är det helt naturligt att inte yppa något. Men han fick flera ideer att tänka på, och kanske dela med sig av på fritidskontoret. Bland annat ett förslag från flera ledamöter, bland andra Leif Holmberg. Det innebär i korthet att skippa det här med en stor båt för hundratals personer och istället upphandla trafik med två mindre båtar, exempelvis i gamla Ronjas storlek och att kanske en går rutten Södra hamnen Junkön Kluntarna Småskär Brändöskär Hindersön Södra hamnen, den andra går i motsatt Per Hägglund och Stina Westerberg, Brändöskär riktning. På det sättet skulle båtåkartiden förkortas och turister kunna tillbringa längre tid på respektive ö genom att stopptiden förlängs avsevärt. Att exempelvis uppleva Brändöskär på mindre än en halvtimme är omöjligt, som Stina Westerberg helt riktigt menade. Med mindre båtar minskar risken för haverier i hamnar rejält. När det gäller jobbtrafiken så framkom inget nytt. En eventuell förändring kan det bli frågan om, om man behåller dagens tidtabeller. Då skulle trafiken uppehållas av en enda båt med plats för 12 personer. Ett förslag som inte var populärt i styrelsen. Trafiken med Gajecha och andra av rederiets båtar fungerar otroligt bra, skärgårdsborna i norra skärgården är oerhört belåtna. Hur det förhåller sig för den andra båten, som går till Junkön är lite osäkert eftersom ingen i styrelsen hade någon klar uppfattning om passagerarnas åsikter. Förfallstrafiken startar när isförhållandena omöjliggör båttrafik. Per Hägglund meddelade att det handlar om isbrytande båt, svävartransporter alternativt helikopter. Hittills har kronor förbrukats av de som kommunen skjuter till, men han informerade om att beloppet höjts till Förhoppningsvis får även södra skärgården förfallstrafik fredagar och måndagar. Men målsättningen måste vara att det skall finnas lokaltrafik året om, och då måste hela skärgården ingå i den trafiken. I Västerbotten har man färja till Holmön och skotertransporter (uppvärmda slädar) samt persontransporter med hydrokopter, även där kan resenärerna åka med utan att ta på sig vargskinnspälsarna. På tal om varg Kan någon människa förklara för mig vilken nytta vargen skulle göra i vår skärgårdsmiljö. Tack och lov så har vi sällan besök av varg här. Snart har hela skärgårdsbefolkningen lämnat det jordiska och nya släkten tar vid. Sommartid, och vid påsk och valborgs. Men det finns de som minns Det fanns ett projekt som kallades Levande skärgård som Bror-Einar Johansson ledde. Bland annat så ordnade han under projekttiden två möten på landstingshuset, med minst sagt tjockt med deltagare. Det handlade om

3 Styrelsetrion. Maria Kjellgren, sekr. Mats Karlsson ordf. samt Ann Jonsson, kassör. hur skärgården skall kunna utvecklas och här deltog både politiker och tjänstemän och många ideer kom fram. Jag minns att SRF:s dåvarande sekreterare Bengt Almqvist från Missjö i östergötlandsskärgården medverkade, tillsammans med Kalle Petersen och andra och där jag fick applåder och många spaltmillimeter i dagspressen när jag föreslog säljakts-safarin, med utgångspunkt från exempelvis Hindersön. Senare har vi från föreningens sida föreslagit att kommunen med Utvecklingskontoret och Fritidskontoret i samarbete med Skärgårdsföreningen skulle hålla denna lampa lysande. Tystnad. Mörkläggning. Men nu verkar det bli liv i luckan Enligt Per så skall man nu arrangera ett Work Shop till våren/senvintern. Bra. Hoppas att skärgårdsföreningen blir en aktiv part i detta, som kan liknas med de tidigare välbesökta mötena. För det är hos skärgårdsborna (du som läser detta), de kloka ideerna för skärgårdens utveckling finns. Inte hos politiker och tjänstemän i kommunala förvaltningar. De ska förverkliga utvecklingsförslag som kommer från skärgårdsborna, dvs de som bor i skärgården kortare eller längre tid. När allt om kommunikationerna tuggats, och ingen svalt maten, så blev Per tvungen att lämna mötet. Då kom frågan om ekonomin och julbordet upp. Men det berättar jag om på liten annan plats. Så även om avtackningen av kassören sedan Harald Blåtands tid (eller var det någon dag senare) Birgert Wikström. Men det är ju andra historier. Snart dags! Inledningsvis nämnde vi att förfallstrafiken närmar sig. Fortsätter det så här med minusgrader och snöfall så kommer hamnarna att bli svåråtkomliga. Då börjar förfallstrafiken med isbrytande båt (Silva) och därefter med svävaren Flying Condor. Allt i norra skärgården (Junkön, Storbrändön, Långön, Degerön och Hindersön). Hur det blir i södra delen (Sandön, Kallaxön, Halsön, Kunoön) är skrivet i stjärnorna som vanligt. Men under det senaste styrelsemötet nämnde Per Hägglund ordet Helikopter. Kanske det skulle vara en temporär lösning, men det är på tiden att den här frågan löses en gång för alla. De som bor i södra skärgården måste ha samma rättigheter som de som bor i den andra delen. Ett problem när det gäller den här trafiken är finansieringen. Tidigare har det anslagits kr per år, och ibland har kostnaderna stigit över. Allt är ju beroende av vädret. Ett år kan förfallstiderna vara korta, kanske en vecka på hösten och ett par på våren. Då räcker pengarna till med råge. Ett annat år kan det handla om mer än en månad. Nu sägs det att för nästa år har anslaget höjts till kr. Huruvida det räcker lär stå skrivet i stjärnorna. I alla fall inte i Öktuellt. Det kom ett mail Hej Öaktuellt! Det talas om att det är svårt att få pengar till skär - gårdstrafiken alltså båtarna som går på sommaren. Men det verkar inte vara några problem när fritidsförvalt - ningen köper egna båtar i miljonklassen, trots att dom redan har egna andra båtar. De här båtarna kallas leksaksbåtar för dom som jobbar på fritidsförvaltningen. Fy fan för dom som säger att dom ska utveckla skär - gården. Medlem i skärgårdsföreningen Hej medlem i skärgårdsföreningen. Jag har också hört uttrycket Leksaksbåt för de som jobbar på Fritids. Men vad jag hört så används den här båten till att serva de anställda vid kommunens stugor. Bland annat lär den ha fraktat glass till Junkön flera gånger i sommar. Så att kalla den leksak tycker jag går för långt. Men... Det finns ett alternativ - taxibåt. Hubbe Har du hört dem förut? Har jag inte sett er förut? frågade domaren och tittade ner på den tilltalade. Jodå herr domare, svarade mannen hoppfullt. Jag gav er son fiollektioner i vintras. Ja just det, sa domaren. Tjugo års fängelse! Vad är det för melodi syster går och gnolar på? Hör inte doktorn det? Det är ju vår nattjournalsång. Vad är det som vissa på Sandön på fredagkvällarna intar och som kan kallas Socialdemokratisk Filosof? Svävaren Flying Condor lär vi snart se på fjärdarna. I år utrustad med bland annat många extra strålkastare. Kunde du den inte? Man tar sig en s-tänkare!

4 Lite ekonomi. Vanligtvis brukar styrelsen avge sin rapport om föreningens ekonomi vid årsmötet, och där ingår det ju i stadgarna. Men nu, vid senaste styrelsemötet, presenterade Ann Jonsson en sammanställning av hur inkomster och utgifter förhåller sig just nu. Vi kunde konstatera att för första gången i föreningens historia ser vi ut att få ett minus-resultat, dvs att utgifterna överstiger inkomsterna. I stort sett har föreningen hittills haft inkomster på strax under kr, och utgifterna har än så länge strandat vid dryga kr. Nästan kr mer än föregående år, och det finns fler kostnader innan det blir nytt år Med andra ord: Vi har gått back mer än kr. Förmodligen kan vi inte räkna med så många nya medlemmar under resten av året, och de kommunala stöden har redan betalats ut. När det ser ut så här så vidtar man naturligtvis åtgärder dels före årsskiftet, men framför allt när det gäller nästa år. Så här beslutade styrelsen Julbordet dämpas till endast förtroendevalda som inte får några arvoden. Inga respektive. Utlottning endast om inbjudna avbokar. Vid nästa sommarfest skall lotterier och andra aktiviteter förstärka kassan. (Årets kostade drygt kr och inga intäkter i form av lotterier och annat.) Inför nästa år måste vi satsa på att stoppa de sjunkande medlemssiffrorna. Önskvärt är att varje medlem skaffar en ny medlem under året. Sen kan vi ju se vad väggalmanackförsäljningen kan ge. Mer om detta senare. Det här låter deppigt, men nu ska vi se på hur det egentligen ligger till. Föreningen har en stabil ekonomi, det finns rejält med guld i kassan och det är långt borta att Hells Angels indrivare kommer på besök. I dagsläget finns cirka kronor i bank och kassa, och det finns lite kostnader vid årets slut, men så vitt vi kan se så kan vi se framtiden an positivt. Bryggan läggs ner Ett tråkigt besked nådde oss för en tid sedan. läggs ner vid årsskiftet. Den här sajten med enbart aktuella nyheter från skärgårdarna har funnits i 18 år och haft runt läsare varje dag. För några månader sedan beslutade man att övergå till varannandagsutgivning. Samtliga som jobbat med Bryggan, som den vanligtvis benämns, bor på Runmarö i stockholmsskärgården. Den som vi haft mest att göra med är Anne Forslund, som i många år tillhörde styrelsen för SRF, Skärgårdarnas Riksförbund. Tillsammans med henne hade jag nöjet att producera två häften om riksförbundet, i anledning av jubileer. Under de senaste åren har SRF varit delägare, eller kanske rättare sagt sponsor. Meningen var att SRF:s medlemsföreningar skulle förse bryggan med lokalt nyhetsmaterial, men som jag förstått så fungerade det inte alls. Vid något tillfälle skrev Göran Stenstrand, som tillsammans med Anne skriver texterna, att det var endast Luleå som hjälpte till. Det känns lite vemodigt att den här nyhetssajten nu försvinner, men om den återuppväcks efter nyår får framtiden utvisa. Här skulle SRF kunna göra en insats. Han fick blommor och present Det fanns en gång en kung i Danmark som hette Harald Blåtand. Från det namnet har vi fått uttrycket Bluetooth som handlar om trådlös kommunikation. Han regerade på 900-talet och det är förmodligen strax därefter som Skärgårdsföreningen fick sin berömde kassör, Birger Wikström f r å n Sandön. Han kom att omväljas många gånger men vid det Harald Blåtand såg kanske ut så här senaste årsmötet meddelade han att nu får det vara nog. Och efterträddes av Ann Jonsson. Men Birger, eller Birgert som han själv stavar sitt namn finns kvar i styrelsen men var förhindrad att delta fram tills senaste styrelsemötet. Där fick han ett presentkort och en blomsterbukett som han ombads att ge till sambon Paula. Birger har en alldeles speciell humor, och under åren har vi haft många duster, vilket gjort att flera trott att vi är ovänner. Detta dementeras med skärpa, han har ännu lyckats med olika påhitt, men han riskerar alltid att få tillbaka. Birger var en utmärkt kassör, och en hejare på att fixa lotterivinster, ordna utlottning av julbordsplatser och annat som hör en kassör till. Blommorna då Jo det sägs att när han överlämnade blommorna sade Paula: Har du dåligt samvete nu igen? Birgert Wikström på styrelsemöte. Såg ut så här.

5 Skärgårdsböcker i paketpris Skärgårdsvän, Du vet vad vår fantastiska skärgård innehåller under både sommar och vinter. Ändå finns det många, som inte känner till vad Bottenviken kan erbjuda. Här kommer nu en möjlighet att sprida kunskap i lättfattlig form, som kanske samtidigt kan lösa ett julklappsproblem. Till ett reducerat pris erbjuder Black Island Books Vinterlots i Bottenviken för 250 kronor. Alternativt kan denna bok tillsammans med Sommarlots till Rödkallen köpas för 350 kronor. Båda priserna inkluderar porto. Båda böckerna är inbundna och tryckta på konsttryckspapper. Det är en märkvärdig fotobok, som handlar lika mycket om människorna som arbetar, roar sig och lever på och med havet, som om havet självt. Där många andra fotoböcker stannar vid att visa upp de allra vackraste, mest storslagna landskapsbilderna och därigenom dröjer kvar i en romantiserad bild av naturen, skildrar paret Hertting snarare det hav som den moderna människan lever med. [ ] Världen kan bli hur teknisk som helst och fortfarande vara vacker. Det finns en poesi i moderniteten, som vi kanske är för dåliga på att lägga märke till i vår vardag. Tur då att det finns de som visar den för oss på nytt som paret Hertting gör i Vinterlots i Bottenviken. Måns Wadensjö i Norrländska Socialdemokraten 29 april 2014 Beställ boken/böckerna via: blackisland@bredband.net

6 Lyckad sommarfest Förra årets sommarfest gick av stapeln på Hindersön. God mat, bra priser på öl och annat drickbart. En riktigt bra underhållare. Kanske lite abrubt avslutad, men ett bra arrangemang. Problemet var att det inte fanns någon form av tävling mellan olika öars a-lag och b-lag så att det inte kunde beslutas var nästa sommarfest skulle avhållas. Ganska snart före startdatum blev vi informerade att så var fallet. Och det såg omöjligt ut, men framför allt föreningens vice ordförande Sandögreven Ola Berglund kunde ordna detta genom ett avtal med Brändögruppen/Klubbviken. Sommarfesten skulle hållas på Klubbviken, och arrangörerna skrev ner priserna, så att föreningen skulle betala en del och besökarna resterande. Styrelsen blev kallad i förväg, men bara ett fåtal infann sig, så det informella styrelsemötet flyttades framåt i dagordningen. Festen inleddes med en tipspromenad, där olika ö-lag formerades och svarade på en del knepiga frågor. Tyvärr hade en hel del medlemmar redan hamnat på plats i restaurangen och kunde därför inte delta i tävlingen. Men odiskutabla vinnare blev ett lag från Junkön under ledning av Storfiskaren och Storjägaren Per Ökvist, som tidigare bommat att betala medlemsavgiften men som nu före tävlingen sonade sitt brott. Välkommen åter Per Löj- och laxdödare! Och som nästa sommar skall arrangera nästa skärgårdsfest tillsammans med andra junköbor. Vid ett informellt möte i en paus kunde en del styrelsemedlemmar träffas och då var dagordningspunkten frågan som Kjell Eriksson tog upp. Nämligen att lämna en skrivelse till kommunledningen och där påtala brister i turbåtstrafiken, Du ser den på nästa sida.. Snacka om festmåltid Maten serverades i form av ett buffébord med mängder av god mat. Helt suveränt. Det sämsta är att man kan inte smaka på allt, ingen är någon Fahle. (Fahle var en man som levde i Luleå runt mitten av 1900-talet. Han hade en enorm kagge, det sades att när han färdades med sparkstötting så hängde han ner magen mot sittbrädorna. Han åt enorma mängder, bland annat på det på den tiden kända matstället Vasa-baren. När han dog obducerades han och då upptäckte man att han hade flera magsäckar.) Deltagarna i sommarfesten hade fått övervåningen reserverad, medan mat och dryck fick man hämta på bottenvåningen. Ska man klaga på något så blir det väl att tjejerna som sålde öl och vin inte var så rutinerade, det gick väldigt sakta så kön blev lång. Men sammanfattningsvis så var det hela riktigt, riktigt bra. Efter maten blev det musikunderhållning och dans. För musiken svarade Bluesblanders, riktigt bra, och man kunde konstatera att dansstilarna varierade. En dansant, njaaa, kavaljer hade lite problem med balansen så han hängde över sin danspartner, låt efter låt. Men han tillhörde inte skärgårdsföreningen. Totalt sett, en kanonbra sommarfest. Nästa generation Bluesblanders? Är det Johnny som skymtar som barmästare? Nja, det tror vi inte på. Bluesblanders var dagen musikattraktion. Som det verkar var Anders Öhlund (längst till höger) inne i olika svåra ackord, exempelvis D maj9-13. Bra lät det. Styrelsen sammanträder ute i det fria. Turtrafiken var dagens ämne.

7 Luleå skärgårdsförening Kommunalråden Yvonne Stålnacke och Niklas Nordström Kommundirektör Anne Karlenius L-lines turbåtstrafik till Hindersön m fl öar Luleå kommun bedriver en ambitiös satsning på skärgården. En stor del av satsningen består av turbåtstrafiken och denna trafik är också en viktig förutsättning för en levande skärgård. Med turbåtstrafiken ska även människor utan tillgång till egen båt kunna åka för att besöka olika öar, uthyrningsstugor, skärgårdsanläggningar etc. Eftersom det finns ingångna avtal med entreprenörer och en gällande turlista framstår det som tydligt och självklart att trafiken ska fungera på ett tryggt och säkert sätt och därmed att man som passagerare kan lita på att man både kan komma ut och komma iland från skärgården på ett förutsägbart sätt. Så har emellertid inte varit fallet med den av L-line bedrivna trafiken till/från framför allt Hindersön. Det har under innevarande sommar varit ideliga avbrott och uteblivna turer. Det har inträffat att man antingen inte kunnat ta sig till Hindersön eller ta sig därifrån enligt turlistan. Det har även förekommit att andra transportföretag eller t o m privatpersoner har fått rycka in för att utföra transporter till fastlandet därför att turbåten har uteblivit. Förklaringarna till de uteblivna turerna har varierat från gång till gång. Vi värderar inte sanningshalten och relevansen i förklaringarna men det ger onekligen ett märkligt intryck. Vi befarar att problemen med uteblivna turer kommer att fortsätta under resten av säsongen. Hindersöborna i allmänhet och de näringsidkare som finns på ön befarar att det kommer att uppstå en allmän osäkerhet om möjligheterna att åka med turbåten till/från Hindersön. Man är djupt missnöjd med den situation som har uppstått. Skärgårdsföreningen stöder deras inställning och finner det minst sagt underligt att en avtalsreglerad verksamhet kan få fortgå som den gör.enligt uppgift från föreningsmedlemmar har samma förhållanden förekommit med trafiken till/från andra öar som trafikeras enligt samma turlista, t ex Brändöskär. Vi vill betona att vi inte betvivlar att fritidsförvaltningen gör allt man kan för att få verksamheten att fungera. För att, om möjligt, rädda situationen den tid som återstår av säsongen hemställer skärgårdsföreningen att kommunledningen tar sig an frågan och biträder fritidsförvaltningen med att få ordning på turbåtstrafiken till/från Hindersön och övriga berörda öar så att den fungerar enligt gällande avtal och turlista. Luleå den 4 augusti 2014 För Luleå Skärgårdsförening Kjell Eriksson

8 Kalenderdags Snart är det jul- och nyårsfirande. Och nu börjar det bli tradition att ge ut en väggkalender med bilder från skärgården. Som ni tidigare sett så efterlyser vi nu foton med skärgårdsmotiv. En hel del har ramlat in, men det finns gott om plats i brevlådan. I år skall vi försöka få sponsorer som köper kalendrar och delar ut dem till anställda, kunder, leverantörer etc. Dessutom skall vi sondera terrängen att sälja kalendrarna på Kulturens hus och kanske andra vägar. Anledningen till detta är att vi tidigare använde många i marknadsföringssyfte, göra reklam för skärgården och skärgårdsföreningen. Och detta kostar pengar, så när årsresultatet pekar på röda siffror så måste man se till att skapa större intäkter och lägre kostnader. Du som vill köpa (priset har varit runt hundralappen + porto) en eller flera kalendrar kan meddela oss ( ) eller hubbe.okvist@gmail.com. Allra bäst är att maila till Ann, ann.jonsson@ltu.se. Du som har bilder, kontakta mig. Alla som får en eller flera bilder publicerade får en kalender som honorar. Är dom riktigt kloka? Mycket ska man höra innan öronen ramlar ner och mycket ska man se innan synen försämrats så att man är blind. Men frågan om det inte slår alla rekord i tokighet. Muddringen vid Brändöskär. Inte själva muddringen men handhavande av muddermassorna. Nu grävs havsbotten upp och lastas i en pråm. Den bogseras till stan och nu sker en ny omlastning. Från pråmen till lastbilar. Sedan till Sunderbyn där havsbottnen från Brändöskär finner sitt sista vilorum. Hur kan man tänka? Några hundra meter ut från det kända fiskeläget är havet djupt, och här finns det hur mycket plats som helst att tippa muddermassorna i. Snacka inte om miljöpåverkan, havsbotten som havsbotten. Snacka aldrig mer om kostnader när det gäller upprustning av hamnar, exempelvis på Rödkallen. Men det finns nog ingen som kan stå upp och berätta om vilken fördyring som skett genom dessa muddermasse-transporter. Vem är ansvarig för detta idiotiska beslut? Om det är någon i läsekretsen som känner till detta namn, skicka mig gärna ett mail. Adressen är hubbe.okvist@gmail.com Hjälp till! Under årens lopp har producerandet av Öktuellt i högsta grad varit en One man s show. Men nu får det vara nog. Visst har jag fått lite hjälp då och då, Mats har skrivit ihop några rader då och då, Gun-Britt Brindelöv skickade bilder och Åsa Gunnars skrev en reseberättelse från ett SRF-möte. Men annars, tystnad. Trots att jag många gånger efterlyst hjälp. Skulle det vara så svårt att någon gång plita ihop några rader om vad som händer på respektive ö. Det behöver inte vara en styrelsemedlem, gärna någon annan skärgårdsbo som tycker att Öktuellt ska spegla livet i skärgården, inte bara kritik mot politiker och vissa tjänstemän. Och en spegling av vad skärgårdsborna tycker. Det finns en drös jätteduktiga fotografer, så lite bilder skulle uppskattas. Jag orkar inte köra till Rödkallen flera gånger per år och fotografera eländet i hamnen, för rödfärgen tar slut på grund av all rost som avbildas. Om ni läsare vill att Öktuellt skall fortsätta, så vill jag ha hjälp, ungefär som jag sagt ovan. Maila mig eller någon annan i styrelsen. Annars ger jag upp! Hälsningar Hubbe