"Hos oss har du alla möjligheter"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk EXAMENSARBETE, 15 hp Svenska språket/nordiska språk C Ht 2015 "Hos oss har du alla möjligheter" En kritisk diskursanalys av fyra gymnasieskolors självpresentationer på nätet Johanna Högström Handledare: Görel Bergman-Claeson Institutionen för nordiska språk

2 Sammandrag I den här uppsatsen undersöker jag hur fyra gymnasieskolor i Uppsala språkligt utformar en presentationstext på sina hemsidor. Syftet är att ta reda på hur skolorna genom dessa texter lockar elever att söka till just den skolan, och om det finns något samband mellan texternas utformning och skolans inriktning, arbetssätt och huvudmannaskap. Undersökningens metod är en textanalys med grund i kritisk diskursanalys samt en multimodal analys. Huvudsakligen undersöker jag hur personliga pronomen och pronomenet man används i texterna för att tilltala eller omtala skolan, eleverna eller läsaren. Med hjälp av en bildanalys undersöker jag hur de visuella elementen på hemsidorna påverkar texternas innebörd. Materialet består av en kort text från vardera skolas hemsida, där skolan översiktligt beskrivs och det framhålls vad som är bra med skolan och varför den som läser bör söka dit. Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur texterna är utformade och hur pronomen används, samt att det går att se ett samband mellan texternas utformning och skolans inriktning, arbetssätt och huvudmannaskap. Det går också att finna vissa likheter mellan texterna. Det mest förekommande pronomenet är du vilket indikerar att de flesta texterna har ett direkt tilltal. Det är också vanligt att vi används för att visa att skolan är ett sammanhållet kollektiv, som ibland läsaren inkluderas i men i andra fall antas kunna bli en del av. Likheterna mellan texterna visar att det finns en vilja att med hjälp av tilltal och omtal locka elever till skolan genom att få dem att känna sig inkluderade, på grund av den konkurrens som finns om eleverna. Nyckelord: Gymnasieskola, diskursanalys, multimodal analys, pronomen, hemsidestexter 2

3 Innehåll Sammandrag Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Tidigare forskning Diskursteoretisk forskning Multimodal textanalys Tidigare uppsats om Uppsalas gymnasieskolors hemsidor Material Katedralskolan Kunskapsgymnasiet Fyrisskolan Yrkesplugget Teori och metod Kritisk diskursanalys Pronomen Bildanalys Tillvägagångssätt Analys Katedralskolan Tilltal och omtal Bild Text och bild Kunskapsgymnasiet Tilltal och omtal Bild Text och bild Fyrisskolan Tilltal och omtal Videoklipp Text och videoklipp Yrkesplugget Tilltal och omtal Bild

4 7.4.3 Text och bild Diskussion Litteratur Bilaga

5 1 Inledning Den svenska gymnasieskolan är inte obligatorisk, men de flesta som gått ut grundskolan väljer ändå att söka till något av Sveriges många kommunala eller fristående gymnasier. För att underlätta valet av skola finns det en stor mängd information att ta del av, både genom reklamutskick, presentationer och skolornas hemsidor. På grund av det fria skolvalet är konkurrensen om eleverna stor, och den verkar inte bli mindre i och med att nya skolor startar varje år. Samtidigt försämras de svenska elevernas studieresultat (Skolverket 2014). Debatten om skolan är ständigt pågående och det ställs många frågor om hur vi ska förbättra de svenska studieresultaten och hur friskolor påverkar skolsystemet. I den här uppsatsen är det min avsikt att undersöka språkliga drag i några gymnasieskolors presentationer av sig själva på sina hemsidor, med hjälp av kritisk diskursanalys. Med tanke på den stora konkurrens som finns om elever och den digitaliserade värld vi lever i är en undersökning av det här slaget intressant att genomföra. Att läsa om en gymnasieskola som verkar intressant på dess hemsida kan säkert vara det första steget en blivande gymnasist tar, snarare än att läsa pappersutskick eller annan reklam från skolorna. En undersökning av hur dessa hemsidestexter är utformade språkligt med koppling till vad som är utmärkande för respektive skola har inte tidigare gjorts. 2 Bakgrund PISA, Programme for International Student Assessment, genomför test för 15-åriga skolelever för att se hur väl förberedda de är för en framtid av arbete eller studier efter den obligatoriska skolgången. Testet genomförs vart tredje år då slumpmässigt utvalda elever från skolor runt om i världen deltar i undersökningen. Det är i huvudsak kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap som testas, men fokus ligger på ett av de tre områdena vid varje testtillfälle. Då testet är internationellt öppnar det upp för att jämförelser kan göras mellan länder och skolor, men också inom länder över tid. Grundskolan har också som mål att vara så likvärdig som möjligt för alla elever och även i det avseendet kan PISA-testen ge en bild av hur väl det målet uppfylls. Skolverket (2014) fastslår efter PISA-rapporten från 2012 att svenska elevers kunskaper har sjunkit inom alla de tre huvudområdena. De svenska elevernas testresultat är också sämre än det genomsnittliga internationella resultatet. I fråga om likvärdighet visar resultatet också 5

6 att skillnaderna i resultat mellan de svenska skolorna har ökat. Det råder delade meningar om huruvida det fria skolvalet och ökningen av friskolor har bidragit till skillnaderna, samt om det finns en koppling till de i stort försämrade studieresultaten (Skolverket 2013). Enligt en artikel av Maria Sundén Jelmini (2014) lägger ett flertal gymnasieskolor i Stockholms län flera miljoner kronor på reklam och marknadsföring. Det diskuteras också hur satsningen på marknadsföring skiljer sig skolorna emellan, samt hur en så stor satsning på marknadsföring kan motiveras med tanke på de sjunkande skolresultaten. Marknadsföring innefattar allt som ett företag gör på en marknad, såsom val av produkter, prissättning och kommunicerande av erbjudanden. Patrik Aspers (2011:22) ger en definition av vad en marknad är, och diskuterar begreppet marknad. Han ser en marknad som en social struktur snarare än någonting konkret såsom en plats. För att en marknad ska existera krävs det att det finns säljare, köpare och konkurrens. Texterna jag väljer att analysera kan inte klassas som reklamtexter, men jag anser ändå att de i sin utformning skulle kunna vara skrivna i marknadsföringssyfte. De olika skolorna, eller kommunen och skolkoncernerna, kan ses som säljare och de potentiella eleverna och deras föräldrar som köpare. Produkten som säljs är utbildningen. Det förekommer konkurrens mellan skolorna om eleverna, och kanske också mellan eleverna om platserna på skolorna. Konkurrensen om eleverna som förekommer på grund av mängden friskolor och det fria skolvalet ökar vikten av att presentera skolan väl och framställa den på ett positivt sätt. 3 Syfte och frågeställning Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur några gymnasieskolor i Uppsala med hjälp av sina hemsidor presenterar sig för potentiella elever. Genom en analys av hur de olika skolorna presenterar sig vill jag se vilka underliggande antaganden som finns om vem skolans blivande elev är, samt hur denna kan lockas till att välja just skolan i fråga. Jag väljer att fokusera på den allmänna informationstexten om respektive skola som återfinns på skolornas hemsidor. Eftersom en hemsida oftast inte består av enbart text intresserar jag mig också för hur visuella element samverkar med texterna. För att undersöka hur dessa texter är utformade för att locka läsaren att söka till skolan i fråga ställer jag frågorna: Hur används personliga pronomen och pronomenet man i skolornas texter och vad säger det om skolans antaganden om hur man ska locka till sig elever? 6

7 Finns det ett samband mellan informationstextens utformning och skolornas inriktning, arbetssätt och huvudmannaskap? Hur påverkas texternas innebörd av de visuella elementen på hemsidorna? 4 Tidigare forskning En språkvetenskaplig undersökning om gymnasieskolors hemsidor med den inriktning jag har valt har inte tidigare gjorts. Däremot har det gjorts undersökningar av skolors marknadsföring i sin helhet. I det här avsnittet presenterar jag forskning som är relevant för min studie. Först presenteras forskning om den teori och metod som ligger till grund för min studie och sedan presenteras en uppsats med samma tema som min: Uppsalas gymnasieskolors hemsidor. 4.1 Diskursteoretisk forskning Begreppet diskurs har kommit att användas i mycket vid betydelse, och det förekommer flera olika definitioner. Norman Fairclough som ses som en av grundarna av den diskursanalytiska teorin skriver i Language and Power (2001[1989]) om hur språket fungerar som en diskurs, en social praktik. Språket antas vara en handling som hänger samman med samhällsstrukturerna och på så sätt är diskursanalys en kritisk analysmetod för att upptäcka underliggande budskap och koppling mellan språk och samhällsstruktur. En text ses som en produkt och en del av diskursen, och är på så sätt formad utifrån sociala villkor och strukturer i den kontext den har skrivits i (Fairclough 2001[1989]:24 25). Det är inte bara texten i sig som kan vara intressant att ta hänsyn till inom den kritiska diskursanalysen, utan även annat som kan vara en del av diskursen och det texten vill förmedla. Fairclough (2001[1989]:27 28) skriver om det visuellas roll inom diskursen och menar att en bild kan förmedla mycket, och ibland kanske till och med mer än vad en text kan. Det är därför viktigt att vid analys av text som förekommer i samband med visuella element också ta hänsyn till vad dessa bidrar med inom diskursen. Winther Jørgensen och Phillips skriver i Diskursanalys som teori och metod att begreppet diskurs i en vid definition skulle kunna innebära "ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)" (Winther Jørgensen & Phillips 2000:7). Diskursteori inbegriper enligt dem också frågor om hur vi med hjälp av skrivet språk genom olika strategier kan skapa närhet och distans till andra, och inte minst till läsaren av texten. Genom representation i en text kan medlemmar av ett kollektiv komma till tals utan att personligen 7

8 ha skrivit texten. Vem som kan räknas som inkluderad eller medlem av det kollektiv som representeras är inte alltid självklart, men hur en text är utformad kan påverka vem som kan känna sig inkluderad och vem som inte kan det (Winther Jørgensen & Phillips 2000:48 54). Diskursanalys kan utföras på många olika sätt och i olika sammanhang. Pronomenanvändning har studerats bland annat av Görel Bergman-Claeson i Vi svenskar, vi människor och bomben (1994). I studien undersöks hur pronomen används i pressdebatten om svenskt atomvapen år Pronomenens frekvens och användning visar vilka perspektiv texten har, och på så sätt hur identifikationsramar skapas och hur fienden framställs. Resultatet visar två olika perspektiv: ett partikulärt svenskt perspektiv och ett universellt. När perspektivet är svenskt målas fienden upp som en individualiserad angripare, medan fienden vid det universella perspektivet ses mer som en universell fiende, ett hot mot mänskligheten. 4.2 Multimodal textanalys Anders Björkvall (2009) presenterar i Den visuella texten en metod för hur multimodala texter kan analyseras för att skapa bättre förståelse för hur bild och visuella element samverkar för att få igenom ett budskap. Multimodal är en text som använder andra medel än verbal text för att föra fram ett budskap. Sådana texter förekommer ofta på hemsidor, i tidningar eller i reklam. Björkvall (2009:6 7) menar att en anledning till ökningen av visuella medel i samband med text på senare år beror på att en sida eller tidning vill sticka ut och fånga läsarens uppmärksamhet. Nu för tiden är det lätt att få tag i texter av olika slag i mobiltelefoner, datorer och surfplattor och därför ökar behovet för textförfattarna att se till att läsarens uppmärksamhet riktas mot den egna texten. Bilder kan säga mycket i sig själva, men i samband med verbal text kan de fungera som ett komplement. Layout och bilder kan påverka och förändra en texts betydelse och antingen förstärka eller försvaga textens innebörd beroende på hur väl det som visas i bild överensstämmer med det som den verbala texten förmedlar. Björkvall (2009:24 25) skriver att text och bild relaterar till varandra antingen genom förankring eller avbyte. Förankring innebär i det här fallet att bilden ger information om vad i texten som är det centrala och fungerar på så sätt som en specificering av betydelsen. Förankring kan också ske i motsatt riktning, att texten specificerar och pekar ut vad som är centralt i bilden. När relationen utgörs av avbyte innebär det att betydelserna i text och bild kompletterar varandra för att skapa en överordnad betydelse. De olika elementen hjälps alltså åt med att fastställa den 8

9 multimodala textens budskap. Andra möjligheter är att text och bild överensstämmer när det gäller betydelse, eller att de motsäger varandra. 4.3 Tidigare uppsats om Uppsalas gymnasieskolors hemsidor I uppsatsen Den sociala dimensionen av gymnasieskolors marknadsföring (2015) studerar uppsatsförfattaren Adam Eriksson vilka strategier några gymnasieskolor i Uppsala använder i sin marknadsföring. Syftet är att jämföra de olika strategierna med hjälp av en analys av relationen mellan marknadsföringen och sociala strukturer. Metoden som används är en kritisk diskursanalys, med fokus på att upptäcka medvetna eller omedvetna strategier skolorna använder i sin marknadsföring. Resultatet av studien visar att det finns en skillnad i hur friskolor respektive kommunala skolor marknadsför sig genom sina hemsidor och att sociala strukturer påverkar. Vilka tillgångar skolorna har påverkar vad de kan marknadsföra och var de kan lägga fokus i sin presentation. Det kunde fastställas att de kommunala skolorna valde att framhålla vikten av att studera och de möjligheter som finns att efter gymnasiet studera vidare på universitetet. De framhävde tydligare än friskolorna att de har någon form av relation med Uppsala universitet, som antas ha en viss makt när det gäller utbildning i Uppsala. De kommunala skolorna attraherar enligt Eriksson elever från en högre social bakgrund än vad de fristående skolorna gör, och det antas därför vara mer strategiskt viktigt för dem att framhäva universitetets närvaro och de möjligheter det ger. Friskolorna fokuserade på att framhäva andra tillgångar, såsom en stor valfrihet för eleverna. I fråga om konkurrens kom Eriksson fram till att de kommunala och fristående skolorna i undersökningen inte tycktes konkurrera om samma elever, utan att konkurrensen är större mellan skolorna inom samma kategori (Eriksson 2015:31 33). 5 Material Som material för undersökningen har jag valt ut texter från fyra gymnasieskolors hemsidor. Jag har valt den text på hemsidan där skolan presenteras, ofta under rubriken "Om skolan" eller liknande. Denna text brukar allmänt beskriva vad just den gymnasieskolan har att erbjuda och vad den potentiellt blivande eleven kan förvänta sig, samt varför denna ska välja just den skolan. Fastän texten uttryckligen syftar till att informera kan den troligtvis också ha ett marknadsföringssyfte, och kan antas vara ämnad att locka elever. Det är den texten en 9

10 blivande elev kan antas läsa först då denna besöker hemsidan, eller i valet mellan den aktuella och flera andra gymnasieskolor. En skolas hemsida kan mycket väl vara den första kontakten en blivande elev har med skolan i fråga och det som ger det viktiga första intrycket. Jag har valt ut fyra gymnasieskolor i Uppsala som skiljer sig åt på olika sätt. Två av dem är kommunala och två är fristående. Skolorna skiljer sig också åt genom att de har varierande programutbud och inriktning. Utöver att jag ville ha ett så blandat material som möjligt har jag inte tagit hänsyn till några specifika kriterier vid mitt urval. Texterna jag hämtat från hemsidorna är av ungefär samma längd. Nedan kommer jag kort att presentera skolorna och texterna var för sig. Hela materialet finns att läsa i bilaga Katedralskolan Katedralskolan har rötter från 1200-talet och är således Uppsalas äldsta gymnasieskola. Skolan är kommunal och erbjuder Barn- och fritidsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet och International Baccalaureate. Gymnasiet är således i första hand studieförberedande. Hemsidan är relativt enkelt utformad, med en meny på vänster sida under skolans logga. Till höger finner man en sökruta. Den text jag analyserar finns under fliken "Skolan" i menyn. Texten består av 233 ord, har ett vanligt förekommande typsnitt och är vänsterställd. Den är indelad i tre stycken och i slutet finns skolans slogan samt rektorns namn. Layouten är överlag enkel och det förekommer få bilder, videoklipp och länkar. Till höger om texten finns en liten bild föreställande skolans rektor. 5.2 Kunskapsgymnasiet Kunskapsgymnasiet i Uppsala är en fristående gymnasieskola som är en del av en större skolkoncern som grundades i början av 2000-talet. Gymnasiet erbjuder Ekonomiprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Från och med hösten 2016 erbjuder man även Vård- och omsorgsprogrammet. Skolan är i första hand studieförberedande. Det arbetssätt skolan använder sig av fokuserar på att eleven ska arbeta så mycket individuellt som möjligt och kunna disponera och bestämma över sin utbildning på egen hand. Skolkoncernen har en hemsida från vilken man kan klicka sig vidare till Kunskapsgymnasiet i Uppsala, som presenterar sig på ungefär samma sätt som koncernen i 10

11 stort. Här finns många länkar, både på startsidan och i en meny. Det finns också ett flertal bilder föreställande framförallt elever men möjligtvis också någon lärare som interagerar med eleverna. Det finns ett flertal texter av det slag jag intresserar mig för, med avsikt att locka elever, både på koncernens hemsida och på sidan som avser Uppsala. Jag väljer att fokusera på den text som återfinns under fliken "om oss". På den sidan finns till skillnad från startsidan ingen bild, utan här ligger allt fokus på texten. Layoutmässigt är den här sidan enklare än hemsidan i stort. Texten är 136 ord lång, vänsterställd och har ett vanligt förekommande typsnitt. 5.3 Fyrisskolan Fyrisskolan är en kommunal gymnasieskola som grundades år 1945 och är en av Uppsalas största gymnasieskolor. Här erbjuds Ekonomiprogrammet, Hantverksprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och VVSoch Fastighetsprogrammet. Skolan erbjuder alltså både studieförberedande och yrkesförberedande program. Hemsidan är i stort relativt enkelt utformad, med en meny högst upp på sidan. Trots den enkla designen finns det ett flertal länkar i texterna. Det finns ingen flik som kallas "om skolan" eller liknande som på de övriga skolornas hemsidor, utan här återfinns motsvarande information under fliken "program & utbildning". Liksom startsidan är den sidan enkelt utformad, med ett videoklipp där några elever berättar om skolan samt informationstexten om skolan. Texten jag analyserar består av 187 ord. Till höger finns en meny med länkar till de olika programmen. Inuti texten finns två länkar, till information om internationella utbyten och om skolans elevkår. 5.4 Yrkesplugget Yrkesplugget är en fristående gymnasieskola som utöver att finnas i Uppsala också finns i Bromma. Skolan grundades år 2006 och är således den nyaste skolan i min undersökning. Här erbjuds Fordons- och Transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet med olika inriktningar. Skolan saknar studieförberedande program. Skolans hemsida är tydligt utformad med några få flikar högst upp. Under fliken "Om Yrkesplugget" finns överst en bild föreställande en skolbyggnad och en lastbil som det står "Yrkesplugget" på. Här finns också mycket text, en inledning som utgör 11

12 det textmaterial jag valt och sedan en beskrivning av skolans historia, inriktning och lokaler. Till vänster finns en kort meny med kontakt, skolans utbildningssätt och en länk till fler bilder. Den del av texten jag analyserar är 199 ord lång. 6 Teori och metod I det här avsnittet presenteras den teori som ligger till grund för min studie, samt den metod jag använder mig av. 6.1 Kritisk diskursanalys Diskursanalys kan göras på ett flertal olika sätt beroende på dess syfte och materialet som studeras, men den vilar alltid på den teoretiska utgångpunkten om språket som en diskurs. I min analys ligger fokus på vem texten vänder sig till och på vilket sätt, och i vilken mån läsaren är inkluderad i texten och på så sätt kan identifiera sig med den och det den vill säga. Hellspong och Ledin (1997) presenterar en modell för analys av brukstexter på flera nivåer. Jag väljer att fokusera på textens relation till läsaren, av Hellspong och Ledin kallad den interpersonella strukturen, som faller inom ramen för diskursanalys. Genom en analys av hur texten talar till och om personer, läsare eller någon annan, kan man dra slutsatser om vilken relation texten vill ha till sin läsare. Val av pronomen kan vara avgörande för hur läsaren uppfattar texten och dess budskap. Ett visst tilltal kan inkludera läsaren men också visa på en maktrelation (Hellspong & Ledin 1997: ). I min analys undersöker jag hur pronomenen jag, vi, du, ni, han/hon/hen, de och man används för att skapa en relation till den tänkta läsaren. Viktigt att poängtera är att forskaren i en kvalitativ studie som denna bär rollen av den som analyserar och tolkar och därför kommer att påverka resultatet. Även de val av analysmodell och material som görs bidrar till att den här metoden inte kan ge några helt objektiva resultat (Fairclough 2001[1998]:5, Winther Jørgensen & Phillips 2000:28 30) Pronomen Pronomen är beroende av sin kontext, och det är således intressant att undersöka både pronomenens frekvens och kontexten de används i. I min undersökning är vissa pronomen mer intressanta än andra, beroende på hur mycket de kan variera i syftning och hur de kan 12

13 påverka läsaren. I presentationen nedan fokuserar jag främst på de pronomen som är av intresse för min undersökning. Då pronomenet ni inte alls finns i mitt material väljer jag att inte inkludera det i presentationen. Jag Pronomenet jag är beroende av sin kontext på så sätt att vi måste veta vem pronomenet syftar på, vem som är textens avsändare, men det är samtidigt inte lika vagt som andra pronomen som kan syfta på andra än avsändaren. Användningen av pronomenet jag skulle också kunna visa på att personen som skriver texten inte känner ett behov av att kamouflera sig bakom ett mer allmänt pronomen, såsom vi. Det blir tydligt vem det är som står för det som sägs. När jag används kan läsaren räkna med att det kommer att framföras personliga åsikter (Bergman-Claeson 1994:62). Vi Pronomenet vi är helt beroende av sin kontext eftersom det syftar på avsändaren och någon eller några andra. Det kan också till skillnad från jag och du inbegripa både sändare och mottagare. Bergman-Claeson (1994) skriver om olika typer av pronomenet såsom inklusivt vi, generellt vi och mottagarexklusivt vi. Ett inklusivt vi syftar på sändare och mottagare av texten, och kan således användas av sändaren för att skapa närhet till mottagaren och få denna att känna sig inkluderad. På så sätt skapas också en grupptillhörighet som sändaren kan känna sig inkluderad i. Mottagarexklusivt vi skapar, till skillnad från det inklusiva, snarare en distans till mottagaren, eftersom denna utesluts ur gemenskapen. I en text avsedd att locka mottagaren till att bli en del av en gemenskap på det sätt som texterna i mitt material antas vara ämnade att göra, skulle således användningen av ett mottagarexklusivt vi skapa motsatt effekt. Vi kan också ha en mycket generell och allmän syftning då korrelatet är svårt att fastställa. I dessa fall skulle vi ofta kunna ersättas av pronomenet man (Bergman-Claeson 1994:58). Du Du är starkt kopplat till direkt tilltal och syftar då på mottagaren, textens läsare. Trots att det är ett direkt och tydligt pronomen vet avsändaren inte alltid exakt vem mottagaren är, men riktar sig ändå till den som läser och placerar denna i positionen som mottagare (Hellspong & 13

14 Ledin 1997: ). Det finns också en mer generell betydelse som kan inbegripa mottagaren och andra, och på så sätt kan även pronomenet du vara mycket kontextberoende. I de fallen kan pronomenet i flera fall liknas vid man och generellt vi (Bergman-Claeson 1994:58). Han/hon/hen Tredje person singular används vid omtal snarare än tilltal, och är således inte lika intressant när det handlar om hur en text talar till sin läsare. Det som däremot kan kommenteras är den könsbundenhet pronomenen han och hon har. Hur dessa två pronomen används kan påverka hur läsaren tar till sig texten, särskilt om den också innehåller något tilltal. För att skriva könsneutralt skulle hen kunna användas, men då detta pronomen ännu inte är helt accepterat i officiella texter kan det ses som ett politiskt ställningstagande att använda det, vilket många skribenter säkerligen vill undvika för att tilltala så stora läsargrupper som möjligt. Jag anser dock att även ett avstående från att använda hen kan ses som ett ställningstagande, eller snarare ett avståndstagande. De Tredje person plural används liksom tredje person singular vid omtal, och är därför inte heller lika intressant när det gäller att undersöka hur en text talar till en läsare. Däremot kan antas att användningen av de gör att andra pronomen saknas, vilket gör att man kan ifrågasätta varför tilltal inte används. De som omtalas med de exkluderas ur grupperna sändare och mottagare. Man Det indefinita pronomenet man har en generell syftning och saknar korrelat. Däremot kan det exkludera antingen sändare eller mottagare. Man är således beroende av kontext och det kan vara svårt att avgöra vem eller vilka pronomenet egentligen inbegriper. I vissa fall kan både sändare och mottagare vara exkluderade och då motsvarar pronomenet snarare de (Bergman- Claeson 1994:59 60). 14

15 6.2 Bildanalys Eftersom mitt material är hämtat från hemsidor, som utgörs av mycket mer än bara text, blir det relevant att ta hänsyn till och kommentera de bilder som återfinns i samband med de olika texterna. Därför kompletterar jag analysen av pronomenanvändning i texterna med en bildanalys med grund i Björkvalls (2009) teori om multimodala texter. Det jag intresserar mig för är hur bild och videoklipp relaterar till texterna, om man kan säga att relationen utgörs av någon av de typer Björklund (2009:24 25) nämner: förankring, avbyte, motsägelse eller överensstämmelse. 6.3 Tillvägagångssätt Min analys utförs i tre steg. Först undersöker jag vilka pronomen som förekommer i de olika texterna samt hur många gånger de förekommer. Jag räknar med både grund- och böjningsformer. Andra steget i analysen blir att undersöka i vilken kontext dessa pronomen används för att se vilka de inbegriper. På så sätt ställs frågan om läsaren kan identifiera sig med det som skrivs och vem som egentligen är textens avsändare. Som ett tredje steg jämför jag resultatet av analysen av texterna med de bilder som finns på skolornas hemsida i samband med de texter jag använder. 7 Analys I det här avsnittet presenterar jag resultatet av analysen. Först presenteras pronomenens sammanlagda frekvens i de olika texterna och sedan följer analysen av respektive text. Resultatet av text- och bildanalys för varje text presenteras först för sig för att sedan tolkas tillsammans. Tabell 1: Förekomst av pronomen i grundform och böjningsformer jag vi du ni han/hon de man Katedralskolan Kunskapsgymnasiet Fyrisskolan Yrkesplugget

16 Av tabellen kan vi utläsa att det vanligaste pronomenet i skolornas informationstexter är du, följt av vi. Resultatet indikerar att ett direkt tilltal är vanligt förekommande. Anmärkningsvärt är att Yrkesplugget är den enda skolan vars text inte innehåller något du, och den enda som innehåller han/hon och man. Du är överlag det mest använda pronomenet vilket gör det intressant att det här inte förekommer alls. Det jag som förekommer i Kunskapsgymnasiets text återfinns i ett citat av en elev. Det är endast i Katedralskolans informationstext som jag och de används annat än i citat. 7.1 Katedralskolan Tilltal och omtal I texten förekommer många tilltal med du, som tydligt ska vara ett tilltal riktat till den som läser, alltså skolans eventuellt blivande elev. Detta tilltal förekommer framförallt i början av texten. Sedan följer några meningar där skolans elever omtalas som de: Själv trivs jag när jag går omkring i korridoren och ser alla engagerade elever. De ställer krav, de är duktiga, de lär sig språk på hög nivå. De driver egna föreningar, de sjunger, de hittar på festliga event. Den som textens jag syftar på är skolans rektor. Detta är tydligt då texten är underskriven med rektorns namn, och det förefaller således vara rektorn som har skrivit texten. Texten har ett direkt tilltal med du, som tycks syfta på den som läser texten, den potentiella eleven. Att så mycket fokus läggs på rektorn är intressant då det inte görs alls i undersökningens övriga texter. När vi förekommer i texten verkar det vara i första fallet den svenska skolan i stort och i andra fallet Katedralskolan som åsyftas: "Nyligen fick vi en ny gymnasiereform. På Katedralskolan gör vi allt för att du ska få ut det allra bästa av dina studier". Jag tycker inte att vi i min analyserande text kan räknas som ett inklusivt vi. Jag tolkar meningens första vi som generellt då det kan syfta på Sverige i stort, eftersom alla skolor fick en ny gymnasiereform och alla som har någonting med skolan att göra berördes av detta. I det andra fallet tycks vi vara mottagarexklusivt eftersom det syftar på vi som redan är en del av skolan, det vi som läsaren skulle kunna bli en del av men ännu inte är Bild Den bild som finns på Katedralskolans hemsida intill min analyserade text föreställer en kvinna som ler. Då ingen annan förklaring ges och texten tycks vara skriven av skolans rektor 16

17 antar jag att bilden föreställer henne, rektorn. Användningen av jag i texten förstärker ytterligare det intrycket. Enlig Björkvalls (2009:24 25) teori om relationen mellan text och bild skulle bilden föreställande Katedralskolans rektor förankra textens betydelse och ytterligare lägga fokus på rektorn. Texten hade kunnat få ett annat fokus om den hade återfunnits bredvid en bild föreställande några av skolans elever, då de omtalas i texten Text och bild Med hjälp av analysen av text i samband med bilden har textens avsändare identifierats som rektorn, som får representera hela skolan i den här texten. Det förekommer dock att vi på skolan omtalas som ett kollektiv: "På Katedralskolan gör vi allt för att du ska få ut det allra bästa av dina studier". Eftersom texten är underskriven med rektorns namn antar jag ändå att det är hon som är den som huvudsakligen står för det som skrivits, men att hon här har räknat in övriga på skolan, såsom personal och elever. På så sätt fungerar rektorn som representant för det kollektiv som "vi på skolan" utgör. Att bilden föreställer rektorn förankrar också intrycket av att rektorn står i centrum för textens och bildens gemensamma betydelse. Vad kan det bero på att så mycket fokus läggs på skolans rektor? Eventuellt skulle det kunna antas minska avståndet mellan rektor och elev då rektorn här tilltalar eleven direkt. Det vardagliga språket rektorn använder när hon beskriver hur hon "går omkring i korridoren" och "trivs" visar också på att rektorn vill framställa sig mer som någon som är på samma nivå som eleverna. Genom att rektorn också syns på en bild minskar avståndet mellan läsaren och rektorn, då rektorn blir bekant för läsaren och inte uppfattas som någon auktoritet. Att rektorn får träda fram som representant för skolan skulle också kunna visa på att det finns ett hierarkiskt förhållande på skolan, där rektorn är den som styr från toppen. Eleverna kommer inte till tals utan det är rektorn som får berätta om hur trevlig skolan är och hur duktiga eleverna är. Även om detta inte är avsikten, riktas uppmärksamhet mot skolans hierarki i texten och bilden genom att rektorn är den som får komma till tals. 7.2 Kunskapsgymnasiet Tilltal och omtal I Kunskapsgymnasiets text är du det mest förekommande pronomenet. Exempelvis i följande mening som förekommer tidigt i texten: 17

18 [ ] en personligt utformad utbildning där du som elev får vara med och påverka vad du skall jobba med och hur du skall göra för att använda tiden effektivt. Här är det tydligt att det är läsaren som tilltalas, med hjälp av pronomenet du. Pronomenet jag förekommer endast i ett citat av en elev, och när vi förekommer är det enbart i uttrycket "vårt arbetssätt". Liksom i Katedralskolans text saknas här inklusivt vi som skulle göra läsaren till en del av en gemenskap. Skolan omtalas istället som "skolan", vilket gör det lite oklart vem som egentligen är textens avsändare. Att pronomenet jag inte förekommer annat än i citat förstärker ytterligare det intrycket Bild Det finns ingen bild i direkt anslutning till den analyserade texten, som är hämtad från den sida som handlar enbart om Kunskapsgymnasiet i Uppsala. På ett flertal andra ställen på hemsidan förekommer dock bilder, främst föreställande vad vi får anta vara elever. Informationstextens höga frekvens av pronomenet du får i kombination med bilderna en lite osäker betydelse. Skolan ger genomgående intrycket av att fokusera på den enskilda eleven och den enskilda läsaren, och inte det kollektiv som bilderna visar. Således skulle det bilderna visar kunna motsäga det texten verkar vilja förmedla, vikten av och fokuseringen på det självständiga arbetet (jfr Björkvall 2009:24 25) Text och bild Resultatet av analysen av Kunskapsgymnasiets text visar ett stort fokus på läsaren, eller snarare den elev läsaren skulle kunna bli, genom det frekventa användandet av pronomenet du och direkt tilltal. Jag anser att intrycket texten ger kan kopplas till det arbetssätt skolan har där elevernas självständighet värdesätts och mycket individuellt arbete och ansvar förekommer. Skolan omtalas inte med vi, med undantag för två förekomster då det används i konstruktionen "vårt arbetssätt". Avsaknaden av vi i andra sammanhang gör att skolan inte framstår som ett kollektiv som läsaren kan inkluderas i. Att bilderna på hemsidan visar grupper av elever kan ändå antyda att man vill visa upp en gemenskap på skolan, då det kan tänkas locka den potentiella eleven bättre. 18

19 7.3 Fyrisskolan Tilltal och omtal I Fyrisskolans text finns flera förekomster av både du och vi. Direkt tilltal förekommer mycket i texten, och det finns inga tvivel om att det är läsaren, den potentiella eleven, som är textens mottagare: "Här får du möjlighet att ägna dig åt det som just du är intresserad av, t ex att fördjupa dig i olika ämnen [ ]". Vilka vi är framkommer för det mesta relativt tydligt, eftersom det förekommer i meningar som beskriver vad skolan har att erbjuda och vi då skulle innebära ungefär "vi på Fyrisskolan". Jag anser inte att detta vi inkluderar läsaren. Snarare skapas en föreställning om det kollektiv som läsaren skulle kunna ingå i om denna skulle välja att gå på skolan. Ett exempel på en sådan användning av pronomenet kan ses i början av citatet: Vi har en mångfald av program. Människor, möten och intryck hjälper dig att få det vi tycker är viktigast: Intryck för livet! Den andra förekomsten av vi i exemplet skulle kunna inkludera även läsaren eftersom det beskriver vad skolan i stort står för. Alla som håller med om att "intryck för livet" är det viktigaste skulle kunna vara inkluderade här Videoklipp På samma sida som min analyserade text finns ett videoklipp där en grupp av elever talar om sina studier. Detta förstärker känslan av att det vi som finns i texten även kan inkludera eleverna, som då också fungerar som avsändare, utöver de som arbetar på skolan och som jag tidigare inkluderade i "vi på Fyrisskolan". De olika personerna i videoklippet säger vad de studerar och vad de vill göra efter sin gymnasieutbildning. Både yrken och universitetsstudier nämns. Gemensamt för alla presentationer i videoklippet är att de framhåller att skolan har bra stämning och sammanhållning, att det känns som att gå på en liten skola fastän den är en av Uppsalas största. En av eleverna säger att "man hälsar alltid på lärare och elever, så att det är glad stämning". Jag tycker att videoklippets innehåll och innebörd förankrar det texten tycks vilja förmedla: bilden av att skolan har god sammanhållning där elever, lärare och andra på skolan trivs som ett stort kollektiv. 19

20 7.3.3 Text och videoklipp Av analysen av texten och videoklippet går att utläsa en vilja att presentera skolan och dess elever och personal som ett kollektiv, en grupp som trivs tillsammans. Textens direkta tilltal och användningen av inklusivt vi ger intrycket av att läsaren skulle kunna vara, eller i alla fall mycket väl bli, en del av kollektivet. 7.4 Yrkesplugget Tilltal och omtal Yrkespluggets text är den enda som helt saknar du och därför inte har en lika tydlig mottagare som de andra texterna, då den inte innehåller något direkt tilltal till läsaren. I yrkespluggets text omtalas skolans elever med han/hon, eleven och kanske också med man och alla. Praktiken är ett stort och viktigt inslag i gymnasieutbildningen. Under praktiken får eleven använda det han/ hon lärt sig på gymnasiet och samtidigt lära sig nya saker. Eleven får träna och lära i den miljö man senare kommer att arbeta i. I exemplet ovan omtalas eleven som han/hon och som eleven. Sedan används ett man som kan antas syfta på de som går på gymnasieskolan och kommer arbeta inom det området som utbildningen är en förberedelse för. I det här fallet kan man alltså syfta på eleverna som redan går på skolan men också textens läsare, eftersom denna också skulle kunna komma att gå utbildningen och skaffa ett av de jobb som åsyftas i texten. Kanske är även avsändaren, de på skolan som kanske också har eller kommer att arbeta i den aktuella miljön, inkluderad i detta man. Eventuellt skulle detta man kunna vara både sändar- och mottagarexklusivt och då fungera som tredje person plural, och syfta på eleverna. I texten finns två förekomster av alla som i båda fallen får antas syfta på skolans elever: "Vårt mål är att alla som går på Yrkesplugget ska få en tydlig och verklighetsförankrad utbildning" och "Målet är att alla ska ha en gymnasieexamen och vara anställningsbar [sic] i sitt kommande yrke efter tre år". När vi används är det osäkert om eleverna inkluderas, i och med att det används i konstruktioner såsom "vi jobbar nära företag". Jag anser att vi främst tycks syfta på skolans ledning och de som arbetar på skolan. En annan taktik för att undvika tilltal är att skriva verben i passiv form. I Yrkespluggets text görs det i meningen: "Under utbildningen läses både teoretiska och praktiska ämnen vilka varvas under hela tiden på gymnasiet". Istället för passivform skulle direkt tilltal eller 20

21 inkluderande vi kunnat användas för att ge en annan effekt som hade inkluderat läsaren och eleverna på ett annat sätt Bild Den bild som återfinns i direkt anslutning till min analyserade text får antas föreställa en del av en skolbyggnad. Inga personer är synliga i bilden vilket gör det svårt att göra en koppling till pronomenanvändningen i texten. I Yrkespluggets text finns inget tydligt tilltal på samma sätt som i de andra texterna och det framgår på så sätt inte lika tydligt vem mottagaren är. Det som däremot fokuseras mycket på är skolans starka yrkesinriktning, vilket jag tycker att bilden illustrerar väl. Skolan erbjuder som tidigare nämnt Bygg- och anläggningsprogrammet och Fordons- och transportprogrammet, och på bilden syns en lastbil och vad jag tolkar som någon form av byggmaterial. Enligt Björkvalls (2009) teori skulle man kunna säga att bilden intill min analyserade text förankrar det yrkesfokus hemsidan och skolan i stort har Text och bild Yrkespluggets text skiljer sig från de övriga analyserade texterna på så sätt att den saknar tilltal. Elever och kanske också läsaren omtalas ganska generellt, genom användningen av alla och man. Att vi används indikerar att det ändå är frågan om att det finns ett kollektiv på skolan, men som främst tycks inbegripa de som arbetar på skolan. Om eleverna inte hade omtalats i tredje person tror jag att det hade blivit lättare att uppfatta dem som inkluderade i kollektivet, "vi på skolan". Jag får känslan av att man näst intill vill undvika det direkta tilltalet i texten. Jag får intrycket av att fokus genom både text och bild läggs på skolans inriktning snarare än på elever och läsaren. Att inget tilltal förekommer, och att texten inte tycks vara skriven på ett sätt menat att locka läsaren för att få denna att känna sig inkluderad, kan bero på att skolan inte konkurrerar med så många andra skolor i fråga om inriktning. Man fokuserar istället på att presentera vad som skiljer skolan från de andra och vad de fokuserar på, med ett antagande att den som är intresserad av samma sak som "vi på skolan" ändå kommer att söka sig dit. 21

22 8 Diskussion Syftet med min undersökning var att undersöka hur några av Uppsalas gymnasieskolor har valt att utforma en informationstext på sin hemsida ämnad att locka elever att söka till just den skolan. Jag har i avsnitt 7 besvarat de tre frågor jag ställde, och dessa kommer jag i det här avsnittet sammanfatta svaren på och diskutera. Den första frågan jag ställde var: "Hur används personliga pronomen och pronomenet man i skolornas texter och vad säger det om skolans antaganden om hur man ska locka till sig elever?". Jag har i föregående avsnitt presenterat hur detta görs i varje enskild text men inte hur pronomenen används överlag i skolornas texter. Gemensamt för de fyra texterna är att skolan framställs som ett kollektiv genom användning av pronomenet vi, även om det görs i olika hög grad. I Fyrisskolans text inkluderades i viss mån även eleverna i det kollektiv skolan utgör. I majoriteten av texterna tilltalas läsaren med du vilket indikerar att denna inte ses som en medlem av kollektivet. Hellspong och Ledin (1997: ) menar att det direkta tilltalet ändå skapar en närhet till läsaren då det tillskriver denna rollen som mottagare av det budskap texten förmedlar. Även om läsaren inte är en del av det vi som målas upp finns ändå en chans att bli det. Gemensamt för de olika texterna är också avsaknaden av pronomenen ni och hen. Vad det beror på att ni saknas kan nog också skilja sig beroende på vad det ersätts med i de olika texterna. Som tidigare nämnt används du i stor utsträckning vid tilltal eftersom det skapar en dialog med läsaren och placerar denna i mottagarrollen. I och med att skolorna i de flesta fall omnämns med vi framställs de som ett sammanhållet kollektiv. Då läsaren tilltalas i singular ges intrycket av att denna skulle kunna bli en del av kollektivet. Om ni hade använts hade tilltalet kunnat indikera att det är ett kollektiv som tilltalas, och det skapas närmast en känsla av ett "vi och de" genom att läsaren antas vara en del av ett annat kollektiv. Omtal av skolans elever och eventuellt läsaren i tredje person singular förekommer endast i Yrkespluggets text, och sker där i formen han/hon. Ett alternativt sätt att göra detta omtal hade varit att använda pronomenet hen, då den omtalades kön tycks vara okänt. Institutet för språk och folkminnen (2014) skriver att hen kan användas dels i situationer där någons könstillhörighet är okänd som ett alternativ till vederbörande eller den, men också för att omtala personer som inte vill kategorisera sig som man eller kvinna. Vidare skrivs att pronomenet hen ibland kan väcka irritation och att man därför bör avgöra utifrån kontext om användningen är lämplig eller inte, för att fokus inte ska riktas mot pronomenanvändningen istället för vad textens författare egentligen vill förmedla. 22

23 Om valet att välja bort pronomenet hen i texten är medvetet från Yrkespluggets sida får man anta att man bedömt att pronomenet av någon anledning skulle kunna skapa fel fokus eller irritation hos läsaren. Genom detta val exkluderas dock de som inte anser sig vara inkluderade av pronomenen han och hon. Jag uppfattar det som att skolan i övrigt tycks ha en vilja att framstå som modern, inte minst genom sitt namn, och antar därför att det finns ett syfte med och en medvetenhet om hur man vill framställa skolan. Den politiska laddning hen kan ha vill man kanske i det här fallet undvika att dra fokus till. Undersökningens andra fråga var: "Finns det ett samband mellan informationstextens utformning och skolornas inriktning, arbetssätt och huvudmannaskap?". Även den här frågan har jag till stor del besvarat i avsnitt 7. Jag tycker mig se ett samband mellan texternas utformning och huvudmannaskap eftersom de kommunala skolornas texter i viss mån skiljer sig från de friståendes. I fråga om skolornas inriktning och arbetssätt tycker jag mig också se att dessa avspeglas i texternas språkliga utformning och i pronomenanvändningen. Det resultatet anser jag också hänga ihop med skolornas huvudmannaskap. De fristående skolornas texter har en tydligare koppling till respektive inriktning och arbetssätt än de kommunala. Detta gäller inte bara textens innehåll utan också den språkliga utformningen. Kunskapsgymnasiet använder nästan bara du som pronomen i texten. Det direkta tilltalet dominerar alltså. Däremot tilltalas eller omtalas eleverna aldrig som ett kollektiv och inkluderas heller inte i det kollektiv som skolan utgör. Genom texten framgår att skolan har ett stort fokus på individen och de individuella egenskaperna, även om skolans mycket individfokuserade arbetssätt inte beskrivs i just den här texten. Yrkespluggets text däremot saknar helt tilltal och fokuserar mycket lite på läsaren och skolans elever. Det som istället framhävs är skolans starka yrkesinriktning samt kontakten med arbetslivet. I de kommunala skolornas texter ligger fokus mer på att framställa skolan som en trevlig sammanhållen enhet, som läsaren skulle kunna bli en del av. Skolans arbetssätt eller vad eleven kan förvänta sig få ut av utbildningen nämns inte i dessa texter. Mitt resultat stämmer överens med vad Eriksson (2015) kom fram till i sin uppsats, att det finns en skillnad i hur kommunala respektive fristående skolor presenterar och marknadsför sig. Han drog också slutsatsen att denna skillnad grundar sig i att de kommunala respektive fristående skolorna inte konkurrerar om samma elever, något som jag också har kommenterat vid analysen av Yrkespluggets text. De två texter som skiljer sig åt mest är Yrkespluggets och Katedralskolans. Intressant nog är det också de skolor som får anses skilja sig mest från varandra. Katedralskolan är undersökningens äldsta skola och Yrkesplugget dess yngsta, och även i övrigt skiljer de sig 23

24 kraftigt åt i programutbud och arbetssätt. Det går således att se en koppling mellan de olika skolorna och deras texter. Katedralskolan som är en äldre skola med äldre traditioner låter rektorn representera skolan i presentationen, något som Yrkesplugget förmodligen inte hade kunnat tänkas göra. Till sist ställde jag frågan: "Hur påverkas texternas innebörd av de visuella elementen på hemsidorna?". Analysen visar att de flesta bilderna förankrar det centrala i texterna. Exempelvis så förankras Yrkespluggets stora fokus på yrkesinriktad utbildning genom hemsidans bilder, som jag diskuterade i analysen i avsnitt 7. I vissa fall uppfattar jag det som att de visuella elementen motsäger textens innebörd, såsom när Kunskapsgymnasiet i sin text lägger fokus på den individuella elevens självständighet och lyfter upp det som centralt för skolan, och ändå använder bilder som visar elever i grupp vilket snarare indikerar att de vill visa upp en sammanhållning elever emellan. Den kritiska diskursanalysen som ligger till grund för min studie går som tidigare presenterat ut på att det antas finnas samband mellan språkliga handlingar och samhälleliga strukturer och diskurser (Fairclough 2001[1989]). För att knyta an mina resultat och slutsatser till den teoretiska ramen kan sägas att det tycks finnas samband mellan skolornas olika egenheter och hur texterna är skrivna. Som tidigare presenterat finns skillnader i texternas utformning beroende på skolornas olika egenheter, såsom arbetssätt. Den konkurrens som finns skolorna emellan påverkar hur skolorna har valt att utforma de texter jag har analyserat, eftersom det finns skillnader i hur de fristående respektive kommunala skolorna profilerar sig. På grund av de försämrade skolresultaten och resultatskillnaderna mellan skolorna (Skolverket 2014) blir det säkerligen allt viktigare hur skolorna genom sina hemsidor marknadsför sig. Skillnaderna mellan de fristående och kommunala skolornas texter visar att det verkar finnas en skillnad i vilka elever man vänder sig till, och att det finns ett syfte med att utforma texterna med mottagaren i åtanke. De fristående skolorna fokuserar i högre grad på att knyta an till vad de specifikt kan erbjuda just den eleven som är intresserad av den skolan, medan de kommunala skolorna lite mer traditionellt framhåller skolans sammanhållning och hur trevlig den är att gå på. Jag är medveten om att min studie är begränsad i sitt omfång. För att kunna dra mer säkra generella slutsatser om hur skolors hemsidestexter skiljer sig åt och skälen till detta hade ett större material behövts. Exempelvis skulle skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor då kunna analyseras med större säkerhet. Det är inte heller säkert att samma resultat hade uppnåtts om ett annat material hade använts. Den kritiska diskursanalysen, liksom kvalitativa undersökningar i allmänhet, innehåller dock alltid ett element av tolkning, vid 24