Så får vi se hur plåthatten fungerar. Ställningarna skall snart bort men det finns ännu litet plåtarbeten att göra.

Transkript

1 Plåthatt Det har varit litet dåligt med pysslandet den här sommaren. Maj månad gick förlorad då sådden drog ut på tiden och sedan har det varit dåligt med bakbenen (sträckt muskel). Men med hjälp av värkpiller blev i alla fall plåthatten (regnskydd) uppsatt på nya tuutn (skorstenen). Den är förstås heimlaga. En stomme av 4 25 mm flatjärn bockades och sedan skruvades en plåt fast vid den. Egentligen är plåten fäst vid en skild stomme som kan lyftas upp så man lätt kommer åt att sota. Konstruktionen framgår av bilden. Sedan är det bara att klippa till en plåt som är 10 cm större än tuutn. För att få stadga i plååten så är den först vikt diagonalt och sedan är kanterna nedvikta ca. 3 cm. Därefter skruvar man fast plåten vid den övre ramen som går att vika upp. Ramen måste tas i två bitar för att man skall kunna trä den över kanten. Sidoskruvarna spännes fast och plåtramen skruvas fast vid den nedre ramen. Så får vi se hur plåthatten fungerar. Ställningarna skall snart bort men det finns ännu litet plåtarbeten att göra. Man borde ännu sätta ett riktigt starkt nät runt ramen så kajorna inte kommer åt att bygga bo.

2 Dialektskolan 9:40 onsdagar Jag hittade inget på Radio Östnyland men på Föjbookin finns ett inlägg från Radio Ösnyland att Dialektskolan (me hindersbyyiskå) kommer kl. 9:40 fyra onsdagar i följd. Radions nätsidor handlar om allt annat än vilka program det kommer. Om någon söker efter Dialektskolan så hittas bara förra sommarens program. I Radiotablån finns bara God morgon Östnyland 9:35 Så programmet kommer 9:40 eller så inte. Dialektskolan lär hindersbyyiskå I dag bandade Radio Östnyland en fortsättning på Dialektskolan där i fjol somras Helena Palmén lärde Freddi Wilén att tala östnyländska. Nu fortsätter skolan med Nisse Husberg som lär Freddi den östliga varianten av östnyylenskå. Helena var ju från Pellinge och i västra Östnyland är språket litet annorlunda. Det är fyra program som sänds så småningom under sommaren. Kolla Radio Östnylands program.

3 Årsmöte och kalas I går höll vi Gamla Folkskolans Vänners årsmöte. Det är nu fyra år sedan föreningen grundades (3 april 2011) och den börjar stabilisera sej. I början var vi litet oroliga över ekonomin men den har varit god och fjolåret visar till och med ett överskott. Huset är i gott skick även om speciellt arbetsrummet ännu är på hälft. Årsmötet inleddes med en tyst stund för Åke Grandell vars verksamma liv tog slut den här våren även om spåren av det kommer att synas länge än. Han var entusiastiskt med i föreningen ända från början. Nedan på besök tillsammans med Christine i juli Fjolåret var jobbigt speciellt som ordförandens kök brann och ett års reparationer följde. Vi lyckades i alla fall med det stora projektet att mura en helt ny pipa vid slöjdsalen. Den hade knäckt föreningens ekonomi om vi inte hade fått så generösa bidrag av Åke Grandell. Göran Wallén och en mängd frivilliga arbetade också mycket med murandet och tegelbärandet. Styrelsen omvaldes och budgeten ser nästan likadan ut som förra året. Före årsmötet invigdes först den lilla cembratall som platerats där de gamla tallarna stod men litet längre från

4 huset. Plantan kommer från skogen bakom diket och härstammar säkert från den kvarvarande cembratallen bak huset. (bild Berit Husberg) Den lilla tallplantan (under det röda bandet) får nu växa ikapp med Lovis Husberg (fyra år) och Lynn Husberg (ett och ett halvt år). Regnet höll sej snällt nog borta under invigningen som skedde med ett trefaldigt hurra för cembratallen. (bild Berit Husberg) Därefter gick vi in och beundrade den fint murade pipan i f.d. virkesförrådet och invigde den sedan med ett fyrfaldigt hurra. I slöjdsalen kunde vi titta på de sju lådor med böcker som vi fått av Åke Grandell och som kommer att stå i biblioteket då vi fått arbetsrummet färdigt. I slöjdsalen fanns också tavlorna med fåglar (rovfåglar och ugglor) som Åke Svenskberg i tiderna gjort för Hindersby skola. På borden fanns fönster från skolan som skall kittas om och målas. På årsmötet träffade vi också våra nya grannar Mariana och Kalevi Hoffström som redan en tid använt den nyare skolans kök för att tillreda sin senap. De har nu köpt hela huset och fullmäktige har godkänt köpet. Om det inte kommer överklagande till köpet så flyttar de troligen in i augusti. Vi hälsar dem hjärtligt välkomna. Före och efter årsmötet smorde vi kråset med kaffi och kaku enligt gammal tradition. Inga hade bakat sin berömda kinuskifylldkaku så det blev ett ordentligt kalas.

5 Efter mötet invigdes biografen med snuttar ur Årensningen (från Bertel Mickos video), Spökryttarna i Tallmosan och teatern där Isa fick guldmedalj. En projektor visar digital video från en datamaskin som kan anslutas till Internet så det finns en mängd möjligheter från TV över nätet till egna video. Den fina förstärkaren har vi fått av vem annars Åke Grandell. Och så var årsmötet 2015 slut och bara uppstädandet kvar. Piipkalaas å årsmöte på gamla folkskolan I kväll (onsdag) blir det piipkalas (från kl.17-) och Gamla folkskolansvänners årsmöte (från kl.19-). den nya murade pipan kan och bör beundras den var dyr men är mycket fint murad (och till stor del betald av Åke Grandell vars plakett på pipan vi inviger) vi minns Åke Grandell som föddes i gamla folkskolan och sedermera blev en av Svensk-Finlands kulturpersonligheter med grunden i musik men inte begränsad till det vi presenterar 7 lådor böcker som vi fått av Åke Grandell och som jag hämtade från Grankulla på tisdag den nya biografen invigs där ljudet kommer från Åke Grandells förstärkare; den video som vi fick av Bertel Mickos om årensandet är nu digitaliserad och kan visas om det inte regnar för mycket så inviger vi också en liten

6 cembratall som fanns i skogen vid rinken och som planterades före johanni utställning av fågeltavlorna som Åke Svenskberg vi hälsar våra nya grannar Kalevi och Marina Hoffström välkomna de har länge använt nya skolans kök men har nu köpt hela huset bokslutet presenteras och förvånansvärt nog har vi ännu pengar på kontot köket är ganska färdigt och kan beskådas en mängd halvfärdiga rum kan också beskådas Men framför allt så finns det kaffi å kaku enligt Ingas bästa traditioner. Ååtär eitt johanni me regn I går kväll då det skulle bindas kransar till johannistandjin (midsommarstången) så regnade det ganska eländigt. I dag höll det upp men mot en bakgrund av tunga moln. Upp kom den i all fall med Nissas Ingmars lastare. Det är betydligt säkrare än förr då en massa karlar med stolpgafflar och rep drog upp den. Stången är ca. 13 meter lång och ganska tung då den är prydd med grönt. De flesta

7 midsommarstänger har bara en tvärslå medan vår har tre. Den liknar litet de åländska stängerna som kunde vara meter höga. På nätet finns en bild av en stor stång från Björkö- Arholma i Uppland som restes på 60-talet. I början på 50-talet byggdes johannistandjin enligt Sigge Strömbergs ritningar. Den nuvarande stången har trädelar utbytta eftersom den står hela året i regn och rusk co tas ned först två dagar före johanniaftån för att lövas på nytt. Den har inte någon väldigt gammal form även om lövade stänger sattes upp redan på 1300-talet och verkar ha varit vanliga i städerna (se Erik Dahlberghs stora 1600-talsverk Suecia antiqua et hodierna). Bulten sätts i och flaggorna binds och dras upp Det är förstås litet tävlan vilken de fyra grupperna som får sina flaggor bundna först. Det är alltså de nordiska flaggorna som binds fast. Men sedan är det dags för kaffe, bulla och saft.

8 He va te johanni! (Det var den midsommaren) Resandet av stången har blivit den verkliga folkfesten och på kvällen orkar bara ungdomarna festa. Speciellt inte jag som dras med en ordentlig sommarförkylning och mest ligger i sängen och stönar. Den verkade inte så allvarlig så jag var oförsiktig. I alla fall måste jag kravla mej upp och dokumentera Johanni GFV årsmöte 24 juni Gamla folkskolans vänner i Hindersby rf har årsmöte onsdagen den 24 juni kl.19 givetvis på gamla folkskolan. Dörrarna öppna från kl.17. Förutom de vanliga årsmötesärendena så firar vi den nya ståtliga murade tegelpipan med kaffe och kaka. Vi minns också Åke Grandell som var en entusiastisk medlem i föreningen och stödde oss på allt sätt inte minst med uppmuntran. Dessutom inviger vi vår nya biograf i lilla salen där det har installerats duk och rullgradiner. Ljudet kommer från Åke Grandells fina NAD-förstärkare. Vi har nu två biografer för man kan visa videor också i slöjdsalen. Via nätet går det att se på TV och filmer och litet vad som helst. Och så tänkte vi visa den video om årensandet som vi fick av Bertel Mickos och som nu är digitaliserad. Om vädret det tillåter så tänkte vi dessutom plantera en cembratall invid gårdsplanen. Det finns en del plantor i skogen. Det är inte säkert att de klarar av flytten men vi tänkte försöka. De litet äldre minns de ståtliga

9 cembratallarna som gamla lärare Otto Silfvast planterade. En finns kvar men bakom huset och är ganska osynlig. De tavlor med djurbilder med ramar av Åke Svenskberg som fanns i nya skolan ställer vi ut. De skall upp på väggarna men vi måste måla en hel del väggar först. Vi har nyligen fått en ny granne, Kalevi och Marina Hoffström, som länge kokat senap i köket på nya skolan. Nu har de köpt den av kommunen och håller på att flytta in. Och så har vi ett stort mysterium: Vem har hämtat två gamla pulpeter till gamla skolan? En dag i våras stod de plötsligt i tamburen. Vi trodde att det så småningom skulle klrana varifrån de kommit men fortfarande har ingen berättat åt oss varifrån de kom I den ena pilpeten är de skrivet med stora bokstäver Alvar Amberg så man vet åtminstone vem som satt vid den i tiderna. Hjälp oss att lösa mysteriet! OBS! OBS! OBS! Gamla folkskolan är till för alla man behöver alls inte vara medlem i föreningen. Kom gärna till årsmötet också. De som inte är medlemmar får inte rösta men det är ytterst sällan (=aldrig) som nånting går till omröstning. Kaffe får alla. Välkomna allihopa! Å så börjar he blii Johanni Midsommarstången på Lekstrand tas ned onsdagen den 17 juni kl.18. Kransbindning av lövkransarna vid Tallmosavägen torsdagen den

10 18 juni kl. 18. Info av Inga Och slutligen resning av midsommarstången på Lekstrand fredagen den 19 juni kl. 10. Tuutplååt Nu är vi ett hack längre igen. Det finns plåt kring tuutn (skorstenen) även om det ännu behövs litet finslipande. Ställningarna kan inte än rivas för vi måste ha en hatt på den också så det inte regnar in och den fina pipan fryser. Det kommer ännu en plåt över triangeln mitt på åsen och så skall plåtarna fästas med takskruv. Åsplåtarna tog jag loss för att få de nya plåtarna under dem så de skall också skruvas fast tillbaka. Jag märkte att jag behöver en 90 graders falstång för vissa fogar så den skall jag skaffa. Annars så finns det en utmärkt handbok på nätet för plåtslagning: Teknikhandboken som är utgiven av Plåtslageriernas riksförbund i Sverige. Det är inte svårt att fixa plåtbeslag själv men litet knixar och bra verktyg behövs. Jag använde en hemlagad plåtbockare (tre raka och stadiga plankor, två gångjärn och två skruvtvingar) som kan bocka upp till 2 meter långa plåtar. Den är inte absolut nödvändig men det går betydligt snabbare med den och

11 blir snyggare. Dessutom behöver man en bra plåtsax och jag anser att pelikansaxen är den bästa. Man behöver också två raka plåtsaxar, en höger och en vänsterklippande. Förstås en träklubba, tänger och hammare. Och så falstången med 90 graders käftar. Den behövs för att man skall kunna vända ned en dubbelfals. Man planerar först plåtarna och kommer ihåg att lämna tillräckligt med plåt för falsen (helst dubbelfals). Därefter viker man dem och passar in dem. Med en tuschpenna ritar man ut var plåtarna skall klippas (den ena plåtens fals skall vara en cm högre än den andra så man kan vika över den). Därefter tar man bra handskar och börjar klippa. Plåtkanterna kan vara mycket vassa så man bör inte arbeta utan handskar. Popnitar tycker jag inte om. Det hål de sätts in i blir med tiden allt större då blåsten ruskar om plåtarna och till sist kommer de loss. En dubbelfog håller i eviga tider ännu efter det plåten rostat sönder. Nu ser vi nyttan av den undre kragen. Vatten kan inte rinna längs skorstenen under plåten. Ovanför kragen kommer ännu en plåtlist som för ut vattnet. Och så en hatt förstås men den måste vi ännu fundera på. I vintras hade vi bara en filmfanérskiva över öppning som en provisorisk hatt. Men stilig är tuutn och snyggt murad.

12 Efterlyses: Garderobslås Släng inte garderobslås av nedanstående modell. Vi skulle behöva ett antal till gamla folkskolan eftersom plasten gått av på dem. Helst borde man byta ut dem men det finns 12 stycken så det är en hel del arbete Och så skulle vi behöva ett fungerande litet kylskåp.