Financial Fair Play Ur ett svenskt perspektiv

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Idrottsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Financial Fair Play Ur ett svenskt perspektiv Financial Fair Play - From a Swedish perspective Olsson André Idrottsvetenskapligt program 180hp/ Avancerad nivå Sport Management Examinator: Bo Carlsson Handledare: Torbjörn Andersson 1

2 2

3 Förord Jag vill tacka de personer som ställt upp och svarat på mina frågor, både i mail och i intervju. Era svar har hjälpt mig att genomföra denna undersökning. Jag vill även tacka min handledare Torbjörn Andersson för värdefulla tips och vägledning. Malmö juni

4 Begreppsdefinition FFP - Financial Fair Play Fifa - Fédération Internationale de Football Association (Fotbollens världsorganisation) RF - Riksidrottsförbundet SBC - Soft Budget Constraints SvFF Svenska Fotboll Förbundet TPO Third Party Ownership Uefa - Union of European Football Associations (Europeisk fotbollsfederation) Allsvenskan - Startade 1924 och är svensk fotbolls högsta liga. Champions League - Startade år 1955 som Europacupen och är den mest prestigefyllda turneringen ett europeiskt klubblag kan delta i. De bästa lagen i Europa kvalificerar sig. Efter år 1993 heter turneringen Uefa Champions League (Uefa, 2015a). Club Financial Control Body - Oberoende organ med uppgift att se till så att Financial Fair Play följs och därmed upprätthåller ekonomisk stabilitet för fotbollsklubbar. Europa League - Startade år 1955 som Uefa Cup och är en europeisk klubblagsturnering för de klubbar som presterat bra i ligan men inte tillräckligt bra för att kvalificera sig till Champions League. Säsongen 2009/2010 bytte turneringen namn till Uefa Europa League (Uefa, 2015b). Superettan - Startade år 1928 under namnet division 2. och är svensk fotbolls näst högsta liga. 4

5 Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska herr elitfotbollsklubbar förhåller sig till de europatäckande regelverket Financial Fair Play. Vilka eventuella utmaningar och begränsningar det kan innebära samt möjliga konsekvenser. Studien gör även en redogörande genomgång av aktuella regelverk, dels den svenska elitlicensen men framförallt av Uefas Financial Fair Play. Dagens fotbollsklubbar drivs mer eller mindre som affärsverksamheter, det tidigare tankesättet om att den europeiska fotbollen drivs av nyttomaximering har idag mer kommit att handla om vinstmaximering. Förmögna ägare som ger stora ägartillskott, en global publik, tv-avtal på miljardtals kronor samt sponsorer som är beredda att betala fantasisummor för att deras varumärke ska förknippas med ett lag är faktorer som talar för den lukrativa marknaden som fotbollsindustrin idag är. Trots detta är det inte många av Europas fotbollsklubbar som visar svarta siffror i bokföringen. De flesta fotbollsklubbar visar ett negativt resultat och måste därför låna pengar för att täcka förluster samt för att uppnå sportslig framgång. Klubbar i Europa lever på skuldberg de inte har en möjlighet att betala av och som tack vare Soft Budget Constraints räddas från att försättas i konkurs. Regelverk implementeras för att råda bot på denna negativa utveckling, där Financial Fair Play är bara ett av många för att försöka reglera fotbollsindustrin. Denna studie behandlar denna utveckling och sätter den i perspektiv mot den globaliserade värld vi lever i. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer är genomförda med allsvenska klubbars ledande personer för att få reda på var Allsvenskan och svensk fotboll står i denna utveckling. Studien behandlar såväl den internationella som den nationella ekonomiska situationen samt de regelverk som gäller, detta för att läsaren ska få en uppfattning om hur fotbollsvärlden ser ut. Nyckelord: Allsvenskan, ekonomi, fotboll, Financial Fair Play, globalisering, Uefa. 5

6 Abstract The purpose of this study is to investigate how men's elite football clubs in Swedish relate to the European wide framework Financial Fair Play. What are the possible challenges and limitations that this could result in for football clubs. This study also makes a narrative review of the current rules and regulations, including the Swedish elite license but above all of UEFA's Financial Fair Play. The previous mindset that the European football clubs is run by utility maximization is nowadays more about profit maximization. Although, European football clubs operates on the mountain of debt they have no opportunity to pay off, however thanks to Soft Budget Constraints the clubs are saved from bankruptcy. Semi-structured interviews were executed with persons in leading positions of the clubs in the Swedish premier division in order to investigate the conditions of Swedish football to the international regulations. Keywords: Allsvenskan, economy, football, Financial Fair Play, globalization, UEFA. 6

7 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING DISPOSITION BAKGRUND UEFA OCH SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDET BOSMANDOMEN TRANSFERFÖNSTER TREDJEPARTSÄGANDE EN AMERIKANISERING? LITTERATURGENOMGÅNG KLUBBIDROTTENS HAMSTERHJUL DEN OBEFOGADE KRITIKEN DOPING ELLER DOPING? KLUBBLAGENS EKONOMISKA REGELVERK KLUBBLICENSER FINANCIAL FAIR PLAY BREAK-EVEN INCITAMENTET SVENSK FOTBOLL SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDET SVENSK FOTBOLLS EKONOMI SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDETS ELITLICENS TEORI FOTBOLLEN INTENSIFIERAR GLOBALISERINGEN GLOBAL, LOKAL OCH GLOKAL METOD OCH GENOMFÖRANDE VAL AV DATAINSAMLINGSMETOD MOTIVERAT METODVAL INTERVJUER URVAL SVARSFREKVENS GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ETIK RESULTAT POSITIVA TRENDER

8 8.2 FINANCIAL FAIR PLAYS PERSPEKTIV FRÅN SVENSK FOTBOLL SPELARMARKNADEN FINANCIAL FAIR PLAYS INVERKAN PÅ ALLSVENSKA KLUBBAR ALLSVENSKAN OCH FINANCIAL FAIR PLAY DISKUSSION GLOBALISERINGSPROCESSEN FINANCIAL FAIR PLAY FRAMTIDEN SLUTSATS FRAMTIDA FORSKNING REFERENSLISTA ARTIKLAR BÖCKER EKONOMISKA RAPPORTER HEMSIDOR INTERVJUER REGELVERK VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ÖVRIGT BILAGOR BILAGA BILAGA

9 1. Inledning There is no doubt the game has changed. With all-seater stadiums, huge franchising and sponsorship deals, and the explosion of satellite television revenues and the promise of pay-per-view, does the fame still need the regular match-going fan to turn up week upon week to cheer on the team? - Sir Alex Ferguson 2000 förord i boken The Changing face of the football business (2001 s. 7). Fotbollen idag är en växande industri. En industri med miljarder kronor i omsättning och en miljonpublik som sitter bänkade i tv-soffan varje vecka. Trots lukrativa tv-avtal, ökade transfersummor, större sponsoravtal och en mer global publik blöder fotbollen. Globaliseringen är viktig för alla instanser i samhället och likaså har den varit för fotbollen. Globaliseringen har inneburit allt från att följa sitt favoritlag på andra sidan jorden via tvapparaten till att företag och affärsmän investerar i fotbollslag för exponering i bl.a. Champions League. Fotboll är en sport som spelas överallt och har följare i världens alla hörn. Fotbollen har, rent ekonomiskt, länge stått på avgrundens rand, och har likt ett skepp desperat försökt att ösa vatten för att hålla sig flytande. Skuldberg är vad som har tyngt många av Europas fotbollsklubbar rapporterades det att trots en stigande inkomstökning visade det sig att de europeiska fotbollsklubbar som spelar i nationens högstaliga gjort förluster på svindlande 1,7 miljarder kronor. Hela 63 procent av dessa klubbar rapporterade rörelseförluster under räkenskapsåret Mer förluster innebär att klubbar skuldsätter sig allt djupare och utan några fotbollsrelaterade regelverk finns det inget hinder, eller något verktyg för att stoppa denna nedåtgående trend. Klubbar sätts inte i konkurs pga. att det saknas incitament för det och att klubbarnas varumärke är så pass starka att varken banker, myndigheter eller skatteinstanser vågar tvinga klubbarna till konkurs. Klubbarna kan alltså fortsätta skuldsätta sig allt mer men skulderna kommer inte betalas utan de kommer att skrivas av och hamna på staten som i sin tur får låta skattemedlen betala av skulderna, för att kunna rädda klubben från undergång, så kallad Soft Budget Contraints (Franck, 2014 s. 196) inträffade något som för all tid skulle förändra fotbollsvärlden och betyda oerhört mycket för globaliseringsprocessen. Den dåvarande regeringen i England, med Margaret Thatcher i spetsen, beslutade om något som kallas för Broadcasting act Den innebar 9

10 att sändningsrättigheterna släpptes till den fria marknaden, ett beslut i linje med den politik Thatcher bedrev med avreglerade strukturer och principer om en fri marknad. Tidigare hade det bara funnits tre statligt ägda kanaler. Men med kommersiella kanaler via satellit möjliggjordes en helt ny marknad. Staten bestämde inte vad som skulle visas på tv, utan det var konsumenterna (Greenfield & Osborn, 2001 s. 175). Plötsligt hade en ny marknad öppnats, inte bara för supportrar utan även för sponsorer. Att ha sitt företags logga på matchtröjan som en hel värld kunde se fick företagspamparna och marknadsförare att gnida sina händer. För Premier League, som startade 1992, innebar detta även att de kunde sälja sändningsrättigheterna till högsta bjudande tv-bolag. Vilket har visat sig vara en extremt lukrativ inkomstkälla. När Bosmandomen föll i EG-domstolen (idag Europadomstolen) 1995 började rätten till fri rörlighet tillämpas även bland de europeiska fotbollsklubbarna och spelarmarknaden förändrades för all tid. Bosmandomen möjliggjorde övergångar för spelare vars kontrakt hade löpt ut med den nuvarande arbetsgivaren, antalet spelare från EU-länder blev obegränsat och transfermarknaden blev en mer öppen och fri verksamhet. Att fri rörlighet tillämpades och praktiserades i den europeiska fotbollen innebar även ett stort steg mot en än mer globaliserad fotbollsvärld. Talanger och etablerade stjärnor i mindre kapitalstarka fotbollsklubbar blev snabbt uppköpta utav klubbar med större kapital. Bara fem år efter det att Bosmandomen började tillämpas hade fotbollens totala övergångssummor mer än fyrdubblats (KEA & CDES, 2013, s. 4). Mer pengar från övergångar och tv-rättigheter gjorde att även lönekurvan sköt i höjden. Den klubb som erbjuder mest i lön är oftast den mest attraktiva. Lönekonkurrensen klubbarna emellan har lett till en extrem löneutveckling, där enskilda spelare kan tjäna miljoner kronor i veckan. Uefa förstod att om ingenting gjordes för att reglera den växande spelarmarknaden som uppstod skulle det snart inte vara möjligt att rädda detta skenande tåg. Uefa införde därmed en rad olika regelverk i hopp om att stävja att spelare bytte klubb en gång i halvåret och lämnade klubbar i spillror, eftersom det inte sällan var betydelsefulla spelare som valde att lämna. Samtidigt gjorde klubbarna, spelarna och övriga såsom intressenter, investerare, agenter etc. allt för att kringgå regelverken med motiveringen om att tjäna pengar. Genom så kallat 10

11 tredjepartsägande, farmarklubbar, arenauppköp och ägande av klubbar på olika kontinenter har fotbollsindustrin utvecklats till en enorm och extrem affärsverksamhet. Klubblicenser och Financial Fair Play-regleringar är ett sätt från Uefa att reglera och förhindra de finansiella problemen som Europas fotbollsklubbar lever med. I korta drag innebär Financial Fair Play att klubbar inte ska spendera över deras egna tillgångar, klubbens utgifter får inte överskrida intäkterna. Eftersom det har blivit allt vanligare att rika affärsmän, shejker och oligarker köpt klubbar och pumpat in pengar från egen ficka i dessa klubbar. Finansiärer är beredda att förlora miljardbelopp och förväntar sig i avkastning titlar, troféer eller pokaler där ett traditionellt företag i stället förväntat sig avkastning i form av ekonomisk vinst. Pengar som framförallt gått till dyra spelarköp och löner men även till att rusta upp arenor och sedan namnge arenorna men även träningsanläggningar samt till att vara huvudsponsor på lagets matchställ. Pengar från dessa externa finansiärer är inte något som räknas till klubbens intäkter och är alltså pengar som ej får läggas på spelarköp eller löner nu när Financial Fair Play råder. Från Uefas sida vill man se till att klubbar inte lever över sina tillgångar och att man ser en ändrad värvningsstrategi. Att ungdomsspelare kommer fram i annan mån än vad som idag är fallet, att skuldbergen minskar och att finansiell doping ej är möjlig. Financial Fair Play är något som främst drabbar de klubbar som sedan länge levt på lånade resurser och de nyrika klubbarna som har fått förmånen av att ta del av en rik finansiärs pengar. Men påverkar det finansiella regelverket även de mindre ligorna? Drabbas Allsvenskan över huvudtaget? Allsvenskan och Sverige bygger framförallt sin föreningsverksamhet på ideella krafter och har med den så kallade procentsspärren ej haft möjlighet till att helt bli uppköpta av externa parter (51 49-procentsregeln innebär att endast 49 % utav en förenings verksamhet kan ägas av externa parter, i ett aktiebolag, övriga 51 procent måste utgöras av ideell verksamhet). Hur ställer sig ledningarna inom de allsvenska klubbarna till den allt mer reglerade fotbollsindustrin och påverkas det redan konservativa fotbollslandet Sverige? Denna studie ska sätta Financial Fair Play under luppen för att se hur detta regelverk påverkar de svenska elitklubbarna. 11

12 1.2 Syfte och problemställning Syftet med denna uppsats är att redogöra och klargöra för vad begreppet Financial Fair Play (FFP) innebär och öka kunskapen kring dess snåriga regelverk samt att undersöka för vad allsvenska fotbollsklubbar generella uppfattning är angående regelverket. Utifrån formulerat syfte ska undersökningen besvara följande forskningsfrågor: Vilka är uppfattningarna kring svenska herr elitfotbollsklubbar eventuella påverkan utav Uefas Financial Fair Play i jämförelse med internationella toppklubbarna? Vilka åsikter och uppfattningar har allsvenska ledningar om FFP? Vad kan FFP innebära för den finansiella situationen inom fotbollsindustrin i Sverige? Jag har utifrån dessa valda frågor beslutat att göra en kvalitativ empirisk undersökning. 1.3 Disposition Dispositionen bygger på att först ge läsaren en överskådlig blick för hur fotbollsindustrin och marknaden växt fram och ser ut idag, först ur ett europeiskt perspektiv och sedan ur en svensk kontext. Att förstå vad det är som leder fram till Financial Fair Play samt ge uppfattningar om hur det eventuellt påverkar den svenska fotbollen. Studien kommer att ge en kort presentation av Uefa samt en historisk bakgrund kring övergripande regelverk, implementerade av Uefa som haft betydelse för fotbollsindustrin. Läsaren blir härmed introducerad för att allt mer regler och juridik i samband med en allt större marknad och större kapital så småningom leder fram till Financial Fair Play. Efter det kommer en litteraturgenomgång för vad som har skrivits om det relativt nya regelverket Financial Fair Play. Läsaren blir sedermera presenterad för hur det ekonomiska regelverket, Financial Fair Play är uppbyggt och hur det kommer att implementeras. Viktiga element och centrala incitament för regelverket redogörs och behandlas. För att sätta allt i en svensk kontext redogörs även för den svenska fotbollens organisation, säregna regelverk samt hur den ekonomiska situationen ser ut i Sverige. Detta för att läsaren ska få en förståelse för hur Financial Fair Play eventuellt kan komma att påverka den svenska fotbollen. 12

13 Efter detta presenteras den aktuella studien. Tillvägagångssätt samt det insamlade intervjumaterialet. I texten redogörs även egna reflektioner samt ett resultat för frågeställningen. Detta följs av en diskussion, där den europeiska och svenska fotbollsindustrin och dess regelverk sätts i kontext mot en allt mer globaliserad värld. Framtidsutsikter och slutsatser behandlas samt egna tankar och reflektioner om ämnet tas upp. Studien avslutas med förslag till fortsatt forskning. 13

14 14

15 2. Bakgrund 2.1 Uefa och Svenska Fotbollförbundet Fifa, grundat 1904, är den organisation som är källan till regelverk som gäller världsfotbollens struktur och organisation. International Football Association Board (IFAB) är den organisation som bestämmer reglerna för hur spelet ska spelas på planen. IFAB:s medlemmar är Fifa samt de fyra brittiska fotbollsförbunden: Wales, Skottland, England och Nordirland (Fifa, 2015). Fifa består utav sex kontinentala organ varav Uefa är den största och rikaste associationen. Sittande Fifa-president är Sepp Blatter och motsvarande för Uefa är Michel Platini. Fifa verkar som en representativ demokrati och är en paraplyorganisation för dess medlemmar. Fifa är även arrangör av fotbollen största tävling, Världsmästerskapen. Uefa, grundat 1954, är som nämnt ovan ett organ till Fifa. Uefa är ett förbund som täcker hela Europa och delar av Asien (t.ex. Israel, Kazakstan, Ryssland och Turkiet) och har idag 54 nationella medlemmar. Huvudkontoret är beläget i Nyon, Schweiz (Uefa, 2014). Svenska Fotbollförbundet (SvFF), bildat 1904, lyder under Uefa och de svenska klubbarna som ingår i SvFF måste uppnå de krav som ställs från Uefa för att få delta i dess tävlingar så som Champions League och Europa League. Krav som gäller arena, klubblicensiering samt det ekonomiska, inkluderat Financial Fair Play. Men de nationella förbunden får själva stå för de reglerande funktionerna så som hur regler ska tillämpas och hur disciplin ska hanteras och praktiseras. Fifa och därmed även Uefa har fått ta ställning till och själva genomfört en rad olika förändringar som har gjort fotbollsvärlden till den som den är idag. Spelare och klubbar som har känt sig uteslutna, finansmän som försöker hitta kryphål i regelverken, oljeshejker och affärsmän som vill stärka sina varumärken är alla faktorer som påverkar fotbollen både direkt och indirekt. Det ökade pengaflödet och maktfaktorer har lett till fler paragrafer och regeländringar, men hänger regelverket verkligen med den finansiella utveckling som uppenbarar sig, är det rätt väg att gå att dra åt snaran hårdare för fotbollsklubbar i Europa samt påverkas alla klubbar jämlikt i ett fotbollsklimat som alltmer handlar om juridik och ekonomi? 15

16 2.1 Bosmandomen Under de senaste 20 åren har europeisk fotboll genomgått en rad olika förändringar som har möjliggjort fotbollsindustrin till att bli den mångmiljardmarknad som den är idag. Upphovet till denna marknad har sitt ursprung i och med att EU-rätten, och då i synnerhet rätten till fri rörlighet började tillämpas i de europeiska fotbollsklubbarna. Bosmandomen innebär rent krasst att idrotts- och fotbollsföreningar ses som vilken annan näringsverksamhet som helst i samhället. När kontrakt för fotbollsspelare har löpt ut är spelaren fri att skriva på ett nytt kontrakt med vilken klubb han vill, utan att hans före detta arbetsgivare får en ersättning. Bosmandomen innebär även ett förbud mot att ha begränsningar för antalet utländska spelare från andra EU-länder. Dessa villkor stämde överens med EG-rättens villkor för fri rörlighet enligt artikel 48 (idag artikel 45). Det var även dessa villkor som accepterades i EG-domstolen år 1995 efter att Jean-Marc Bosman valt att ta sitt fall dit när han inte fått skriva på för en fransk klubb efter det att hans kontrakt löpt ut med RFC Liége. RFC Liége krävde en övergångssumma som den franska klubben, Dunkerque, inte var beredda att betala (Frick, 2009, s. 425). Bosmandomen har inneburit en rad olika förändringar för europeiska fotbollsklubbar. Antalet transfers inom EU har mellan säsongerna ökat från 5,735 till 18,307, som tabellen nedan visar. En ökning med 320 procent. Man ser även en stor skillnad i antalet pengar spenderade på spelare. Säsongen spenderades det nästan 403 miljoner på övergångssummor inom den Europiska Unionen. 15 år senare är den summan nästan 7,5 gånger så stor (KEA & CDES, 2013, s. 4). Bernd Frick (2007, s. 430) visar en del aspekter som följde med Bosmandomen. Spelarövergångar där en övergångssumma har betalts var under 1980-talet och fram till mitten av 1990-talet ca 95 procent. Den siffran visade sig vara 40 procent, vid tiden då studien är skriven, Bosmandomen har även lett till att klubbar väljer att skriva längre kontrakt med sina spelare, en kontraktsökning från drygt 2 år till 3 år. Säsong Antal övergångar Värde ( )

17 Figur 1. Antal övergångar och pengar spenderade över olika år. Källa: CDES (baserad på data från Fifa och CIES) 2.2 Transferfönster Med ökad omsättning på spelarmarknaden krävdes mer struktur och inför säsongen införde Uefa Europatäckande regler för transferfönster. Dessa transferfönster var redan införda i många europeiska länder men för att försäkra sig om att det inte skulle finnas några missförstånd infördes lagen om att det inte var tillåtet för någon klubb att rekrytera spelare som satt på kontrakt utanför dessa perioder, då detta ledde till att tränare, fans och ledningar kunde bli tagna på sängen när nyckelspelare blev erbjudna ett nytt kontrakt i en annan klubb. Uefa implementerade dessa transferperioder från det att säsongen hade tagit slut till den 31:e augusti och en period under mellansäsongen, mitt i vintern, mellan den 1 januari till den 31 januari. Perioderna blev något annorlunda för de nationer som spelar sina säsonger så som Skandinavien, exklusive Danmark, vår-höst istället för höst-vår (Warshaw, 2002). I Sverige gäller följande regler: transferfönstret är öppet mellan den 8 januari 31 mars samt den 15 juli 11 augusti. Tillämpande av dessa övergångsperioder var första steget i Uefas försök till att kontrollera de europeiska klubbarnas ekonomiska ställning. Uefa ville med införandet stärka kontrollen över klubbarnas ekonomi och bokföring. Man ville även att det långsiktiga resultatet av införandet skulle leda till att fler klubbar valde att satsa på egna produkter kontra att importera internationella förmågor så fort det fanns ett behov för det. Den då sittande vice direktören för Uefa, Gerhard Aigner, sa följande angående de nya reglerna: Om alla accepterar dessa regler kommer vi att ha mer stabilitet inom hela den europeiska fotbollsstrukturen. (Warshaw, 2002). 2.3 Tredjepartsägande Ökad omsättning av pengar såväl som spelare expanderar hela fotbollsindustrin såväl som 17

18 globaliseringen och leder till att utomstående intressenters intresse ökar markant. Tredjepartsägande betyder att en utomstående person eller ett företag köper hela eller delar av de ekonomiska rättigheterna av en spelare som ger en ekonomisk fördel vid framtida försäljning av spelaren. Att köpa dessa rättigheter när en spelare är ung för att sedan gå med ekonomisk vinst när spelaren har etablerat sig och säljs för stora summor till utlandet, är ett vanligt förekommande fenomen, framförallt i Sydamerika. Kritiker så som Lombardi, Manfredi, och Nappo (2014) menar att denna typ av ägande tar pengar ifrån fotbollsorganisationer för de egna intressenas skull och menar att det förstör den finansiella proceduren. Andra menar att tredjepartsägande (eller TPO för Third Part Ownership) kan hjälpa mindre klubbar att behålla sina talanger längre och på så sätt utmana toppklubbar och därmed skapa mer spänning och jämnare ligor (Hyllman, 2015). I engelsk och europeisk fotboll fick så kallade tredjepartsägande stor uppmärksamhet i och med de omdiskuterade övergångarna av Carlos Tevez och Javier Mascherano. Två argentinska landslagsmeriterade spelare som skrev på för West Ham, 2006, en förhållandevis liten klubb som lyckades locka till sig två etablerade så pass välkända fotbollsspelare. Företaget som satt på de ekonomiska rättigheterna av dessa spelare var Media Sport Investments. Ägaren av detta företag var Kia Joorabchian, en iransk affärsman som hade intentioner om att köpa den engelska fotbollsklubben West Ham. På grund utav detta möjliggjorde han transfern av både Tevez och Mascherano. Komplikationer uppstod i och med detta och när Carlos Teves sedermera såldes till Manchester United uppstod problem med vem det var som ägde rättigheterna för spelaren. Det hela slutade i idrottens skiljedomstol där Joorabchian blev skyldig att betala 3 miljoner euro till West Ham United FC (Lombardi, Manfredi, & Nappo, 2014 s. 35). Efter kontroverserna kring Carlos Teves, Javier Mascherano och Joorabchian blev tredjepartsägande förbjudet i England. Man ville begränsa och utesluta att utomstående företag och personer la sina privata intressen före de sportsliga. Den svenska fotbollen har även råkat ut för problematiken i och med det uppmärksammade riskkapitalbolaget Club Consulting Club Consulting skulle bedriva konsultverksamhet gällande sport och ekonomi riktad mot idrottsklubbar och därmed förenlig verksamhet (Isero, 2014). Men Fotbollskanalen avslöjade att Club Consulting hade äganderätt för spelare i 18

19 föreningarna Gefle IF och Åtvidaberg FF vilket var förbjudet då personer i Club Consulting även satt med i styrelser i andra svenska föreningar och i Sverige ska svenska föreningar ska ha självbestämmanderätt. I Gefle visade det sig finnas vinstandelsbevis i sammanlagt åtta spelare. Debaclet slutade i att klubbarna sammantaget skulle böta kronor (Sundberg, 2014). Fifa har insett problematiken kring tredjepartsägande och har från och med den 1 maj 2015 valt att införa ett globalt förbud mot denna typ av ägandeform (Valcke, 2014). Detta beslut drabbar svensk fotboll då det finns relativt många fotbollsspelare som är ägda utav riskkapitalbolag med intresse i klubbarna. Detta har varit ett sätt för klubbarna att få extern finansiell hjälp för att själva kunna fokusera på de sportsliga. Klubbar kommer därför att få det svårt att finansiera spelarköp i framtiden. 2.4 En amerikanisering? Ägares inflytande och regleringar för att skapa balans inom den europeiska fotbollen får många att prata om en amerikansieringsprocess. Många faktorer, däribland Financial Fair Play, talar för detta. Ett större kommersiellt och exponerat inflytande kombinerat med en mentalitet om vinstmaximering tyder på att den amerikanska sportmodellen influerar Europa allt mer. Financial Fair Play är ett tydligt tecken på detta fenomen. I den amerikanska sportmodellen praktiserar man så kallade stängda ligor dvs. det finns inga lag som befordras eller degraderas till högre respektive lägra seriesystem, för att på så sätt hålla ligorna jämnare. Så pass långt har inte den europeiska modellen kommit även om det från vissa håll har funnits önskningar om att införa en så kallad europeisk Super-liga. En liga där Europas bästa fotbollsklubbar som tävlar mot varandra i ett ligasystem. Påtryckningar ledde till att Champions League inför säsongen 1999/2000 expanderades för att kunna erbjuda fler internationella klubblagsmatcher (Hoehn, Szymanski, Matutes och Seabright, 1999). Financial Fair Plays intentioner är att skapa jämnare seriesystem, såväl sportsligt som ekonomiskt. Detta är en tydlig indikation mot en amerikanisering där exempelvis biljettförsäljning och tv-rättigheter fördelas jämnt lagen emellan för att hålla ligorna jämna och alla lag lika konkurrenskraftiga. Enligt den europeiska modellen är det snarare så att det är segraren som tar allt, vilket återspeglas i fördelningen av tv-pengar där det är de etablerade, 19

20 sportsligt och kommersiellt framgångsrika lagen som får störst del utav pengarna (Backman, 2012 s. 11). Även det faktum att lönetak existerar i Amerika och att Financial Fair Play kan ses som en modifikation på detta är ännu en faktor. Uefa förde även diskussioner om ett införande av lönetak under

21 3. Litteraturgenomgång 3.1 Klubbidrottens hamsterhjul I en fotbollsvärld med uppåtgående inkomstkurvor och röda siffror i bokföringen jämför ekonomiprofessorn Stefan Szymanski, i sin artikel Fair is Foul: A Critical Analysis of UEFA Financial Fair Play (2014), den nuvarande fotbollsindustrin med en marknadsekonomi och menar att priset som marknaden bestämmer fungerar som signaler för företagen. När ett företag gör förluster betyder detta att försäljningspriset för varan som företaget producerar är lägre än priset på de insatser som krävs för att producera varan, vilket betyder att det finns en överproduktion på just den produkten och att resurserna torde läggas på en annan ekonomisk verksamhet eller försättas i konkurs. Vad Szymanski menar med detta är att ur ett klubblagsperspektiv finns det för mycket fotboll, med tanke på att klubbarnas ekonomiska kurva pekar nedåt och har gjort så under nästan en 10-års period. Szymanski menar att mycket av elitidrotten idag kan liknas med ett hamsterhjul. Klubbar smiter från de finansiella aspekterna och kraven i hopp om att vinna titlar och således prispengar. Att spendera mer pengar än vad dina inkomster täcker leder inte till att du genom att vinna mästerskapstiteln kommer att vinna mer pengar, därav liknelsen med hamsterhjulet, att hamstern springer snabbare betyder inte att den kommer att belönas med ett större pris. Att vinna mästerskapstitlar görs genom att lägga mer resurser än konkurrenterna, inte genom den totala ansträngningen mätt över en hel säsong. Szymanski menar då att man når ingen effekt genom att låta fotbollsklubbar halvera sina ekonomiska insatser eftersom läget således torde bli oförändrat eftersom de ekonomiska skillnaderna förblir desamma. Han menar vidare att FFP blir mer eller mindre meningslös och i den form som Uefa väljer att sjösätta regelverket kommer det förr eller senaste att kapsejsa. Han menar att istället borde klubbarna lämnas åt att själva och lära sig hushålla med sina resurser efter egen förmåga, likt övrig näringsverksamhet dvs. med Hard Budget Constraint (motsatsen till Soft Budget Constraint). Flera författare har anammat hamsterhjulet för att beskriva lagidrottens prekära ekonomiska och sportsliga situation, liknelsen är ursprungligen publicerad i ekonomisk litteratur av Akerlof (1976 s. 603) för att beskriva anställdas arbetsförhållanden och effektivitet. Muller, 21

22 Lammert och Hovemann använder liknelsen för att sätta fingret på problemet och menar att belöningssystemet för en ligatabell bygger på att desto högre placering du får desto mer pengar belönas du med. Pengar som i sin tur spenderas på att stärka truppen, inhandla nya spelare och behålla nuvarande spelare genom löneökningar, för att nå ytterligare sportslig framgång. Pengarna som i sin tur spenderas täcks inte av de intäkterna som genereras från ligaspel/ ligaplacering och klubbarna spenderar över de egna tillgångarna då fokus läggs för att kvalificera sig till Uefas turneringar, Champions League eller Europa League (Muller, Lammert & Hovemann, 2012 s. 121). I en global fotbollsvärld där pengar kastas omkring och det kommersiella värdet är större än någonsin har allt fler forskare och journalister valt att utrycka sin åsikt för vad som är den mest hälsosamma metoden för en välmående fotbollsorganisation. Uefa reagerade på kritiken genom att introducera Financial Fair Play, för att få ett slut på situationen där de europeiska klubbarna drar på sig skulder, lever över sina tillgångar och till och med försätts i konkurs, och genom införandet bidra till en hållbar ekonomisk situation. Enligt Uefa är FFP tänkt att skapa disciplin, rationalitet och effektivitet för klubbars ekonomi och ledning och på så sätt kunna skapa ett effektivt och hållbart klimat. Szymanski är av den åsikten att FFP innebär specifika konkurrensbegränsningar, att mindre klubbar inte har chansen att mäta sig med de större, redan etablerade klubbarna och att break-even regeln i FFP bör avregleras så snabbt det bara går, för att öka effektiviteten och låta klubbarna sköta sig själva. 3.2 Den obefogade kritiken Trots den växande fotbollsindustrin drivs allt fler klubbar in i en ekonomisk kris som hotar den långsiktiga lönsamheten och hållbarheten i hela systemet vilket ledde till att Uefa kände sig pressade till att göra någonting åt den oroliga situationen som artade sig. Affär och ekonomi professorn Egon Franck skriver i sin artikel Financial Fair Play in European Club Football: What Is It All About? (2014) om den kritik som Financial Fair Play och Uefa har fått. Kritik i form av att den hotar att stoppa det intressenter och de fördelar dessa investerare kan bidra med till fotbollen som marknad och industri. Att den hotar att begränsa konkurrensen på spelarmarknaden utan att samtidigt uppnå förmåner för en mer balanserad konkurrenskraft på planen. Francks syfte är att han vill visa på att denna kritik är ogrundad 22

23 och saknar substans. Han menar istället att det ter sig naturligt att införa dessa regleringar för att hindra den nedåtgående spiral som fotbollsindustrin har försatt sig i och att det borde anses som en självklarhet att Financial Fair Play och dess break-even regler införs. Likt Franck och många av de forskare som uttryckt sin åsikt i ämnet Financial Fair Play, dras naturliga paralleller till finansvärlden och den allmänna marknaden. Egon Franck skriver i sin artikel att de allra flesta föreningar i Europa arbetar under så kallad Soft Budget Constraints (SBC) och menar med detta att klubbar kan utan konsekvenser skuldsätta sig pga. att deras varumärke är så pass starkt att banker, offentliga myndigheter och skatteinstanser inte vågar dra pluggen och försätta klubbarna i konkurs, vilket leder till att klubbar kan skuldsätta sig utan komplikationer. Skulderna kommer inte att betalas utan de kommer att skrivas av och hamna på staten (Franck, 2014 s. 196). I Sverige jobbar klubbarna under andra förutsättningar, de måste själva hushålla med sin ekonomi för att uppfylla kraven om eget kapital i den svenska elitlicensen. Analyser om klubbars finanser som inte tittar till hur ledningen i dessa klubbar ser ut missar en stor del utav sammanhanget, menar Franck. Han skriver att kritiken som kommit mot Financial Fair Play är obefogad på så sätt att den inte beaktar framtiden där incitament såsom lön och aggressiv konkurrens klubbarna emellan inte har någon gräns. Att klubbar fortsätter skuldsätta sig och blir räddade av staten för att vinna titlar och stärka varumärket. Att FFP är ett hälsosamt och framtidsbeaktande regelverk, där klubbar endast kan använda de pengar som de faktiskt tjänar och inte tänja på några budgetgränser och samtidigt tillämpa good management (Franck, 2014 s. 211). Med den allt mer finansiella och affärsmässiga verksamhet som fotbollen kommit att bli är det även relevant att granska de ekonomiska förhållanden som råder. Tv- och sponsoravtal värda miljarder kronor och transfer- och lönekostnader som ständigt sätter nya rekord är faktorer av betydelse att ha i åtanke för att beskriva den fotbollsvärld som idag nästan mer handlar om vad som sker på ledningsnivå än ute på fotbollsplanen. Att fotbollen har blivit en så pass stor maktfaktor i affärsvärlden och har både ett betydande sociokulturellt värde för miljontals människor och ett lukrativt kommersiellt värde för både aktieägare och finanspampar (O'Toole, 2014). O Toole påvisar det faktum att trots de ständigt växande inkomsterna som europeiska fotbollsklubbar rapporterar är det makabert att utgifterna år efter 23

24 år är större än intäkterna. Att lönerna pressas upp och att år 2014 representerade löneposten 80 procent av utgifterna som klubbarna har. Han menar att problemen är på ledningsnivå. Att det blir allt vanligare att klubbledningen inte betalar ut löner och skulder till spelare, tränare, banker och skattemyndigheter. Att man blint litar på flyktiga kapitaltillskott från rika mecenater som ska täcka klubbens förluster. Att de stora intäkterna som klubbarna har inte investeras i långsiktiga planer utan spenderas på riskfyllda, kortsiktiga investeringar för att så snabbt som möjligt nå sportsliga framgångar. O Toole ställer sig frågande till huruvida Uefa är beredda att införa de sanktioner som är nödvändiga. Vågar man gå emot och stänga av fotbollsklubbar som länge verkat på den högsta nivån och som anses vara fotbollens stöttepelare, likt Bayern München eller FC Barcelona. Uefa har inte haft några särskilda svårigheter med att stänga av klubbar som Derry City och Shelbourne, Irland, men att bestraffa klubbar med politiskt och kommersiellt inflytande kan skapa större problem för Uefa eftersom klubbar likt Bayern München och FC Barcelona har en stark koppling till Uefas eget varumärke. Den kritiska frågan för Uefa, enligt O Toole, blir den om rättslig prövning inför EU-kommissionen. Eftersom det råder rörlighet för kapital, där en ägare av exempelvis en fotbollsklubb inte kan förbjudas från att göra ett kapitaltillskott när och hur han vill. 3.3 Doping eller doping? Idrottsforskarna Mathias Schubert och Thomas Könecke har i sin teoretiska artikel, Classical doping, financial doping and beyond: UEFA s financial fair play as a policy of anti-doping (2014), valt att jämföra den klassiska dopingen med finansiell doping och ställer sig frågan om hur allmänheten motiverar dopingetiketten. Idrott baseras på idén om att atleter tävlar på lika naturliga villkor, både efter den mentala och fysiska förmågan, och eftersom doping, i den klassiska bemärkelsen, fungerar som en konstgjord manipulering av dessa naturliga förmågor borde den förbjudas. Författarna menar att ekonomisk doping fungerar på ett liknande vis. Att man via externa finansiärer framställer resultat på artificiell väg. Att den naturliga marknadspotentialen motsvarar klubbens tidigare resultat, historiska utveckling, tradition och attraktionskraft. Att man med hjälp av ekonomiska muskler då kan framställa resultat på konstgjord väg, att köpa sig framgångar och resultat, 24

25 attraktionskraft, ett ökat marknadsvärde och status får enligt författarna anses vara doping. Fotbollsklubbar är sällan befriade från externt inflytande, antingen ekonomiskt eller politiskt eller båda delarna, som kan påverka klubbens inflytande och popularitet. Exempelvis vann Real Madrid många sympatisörer under General Francos tid, mycket på grund av politiskt inflytande och att klubben var framgångsrik under hans styre. Att de som stödde General Franco blev således även Real Madrid supportrar. Man kan även hävda att klubbens exponerade position kan härledas från detta externa inflytande. Även i ett sådant fall kan man prata om att manipulera det naturliga. Att klassisk doping och finansiell doping bygger på samma princip om ett bättre utförande och bättre resultat, är båda orsaker till att idrottens goda egenskaper skadas. Att idrotten mer kommer att handla om hur externa krafter manipulerar resultat och framgångar snarare än den egna insatsen (Schubert & Könecke, 2014 s. 73) Management och fotboll går idag hand i hand och har börjat göra så än mer med de regelverk som införts. Verkligheten är att många europeiska toppklubbar bedrivs som autentiska affärsverksamheter och att man på managementnivå gör vad som helst för att maximera och effektivisera sina vinstintressen. Ekonomen Sten Söderman ger i sin krönika Ett nytt fotbolls-europa (2015) aktuella och konkreta exempel på hur managementledningen influerar, flyttar gränser och är angelägna om att forma ett nytt fotbolls/affärsklimat. Att resultatet av det som sker på idrottsarenan är en produkt av vad som sker vid skrivbordet hos ledningen vilket visar på vad Schubert och Könecke menar med direkt/indirekt externt inflytande. Forskare inom ämnet är rådande överens om att europeisk klubbfotboll har extrema finansiella bekymmer men det råder delad mening om Financial Fair Play är det rätta instrumentet för att reglera och förbättra situationen. Resultatet av tidigare forskning är att det finns två klara sidor av FFP, den ena sidan är starkt emot denna nya finansiella kontroll och menar att den förhindrar utvecklingen, att den innebär ytterligare försök från Uefa/Fifa att kontrollera klubbars öden och viljor. Den andra sidan argumenterar starkt för regelverket och menar att den medför en hållbar utveckling för klubbar runt om i världen och att den i längden ger en finansiell trygghet och samtidigt uppmuntrar till utveckling av egna talanger istället för att förvärva spelare på transfermarknaden. Min litteratursökning har visat mig att forskning 25

26 om hur den svenska fotbollsindustrin påverkas av regleringarna inte har funnits, vilket medför en kunskapslucka. Trots den finansiella problematiken visar rapporten att inkomsterna har en årlig ökning med närmare sex procent. Inkomsterna för de klubbar som 2011 låg i högsta divisionen uppmättes till ca 13 miljarder euro och 16 miljarder totalt för alla de europeiska klubbarna. Detta skedde samtidigt som stora delar av Europa genomgått en finanskris sedan Egon Franck (2014, s. 194) visar att samtidigt som fotbollsindustrin hade en årlig inkomstökning med 5,6 procent, hade övriga Europa en ökning på endast 0,5. I takt med att intäkterna ökade, framförallt tvpengar, sponsorer och reklam, steg även utgifterna markant. Under en 5-årsperiod ( ) kan man se att lönekostnaderna har stigit med 38 procent, en ökning med 2,4 miljarder euro och transferkostnaderna uppsteg till nästan 7 miljarder euros. Under 2007 gjorde europeiska toppklubbar en förlust på 0,6 miljarder euro och under 2011 hade den siffran stigit till hela 1,7 miljarder, nästan en tredubbling av de beräknade förlusterna. Hela 63 procent av Europas toppklubbar rapporterade rörelseförluster under 2011 (Uefa, 2012). 26

27 4. Klubblagens ekonomiska regelverk Många experter argumenterar för att det var Roman Abramovitch intåg i världsfotbollen som har lett fram till införandet av Financial Fair Play, att denna oligarks miljarder har satt fotbollsindustrin ekonomi i obalans. Den europeiska toppfotbollen har trots ökande intäkter historiskt visat negativa siffror i bokföringen sedan Uefa började genomföra årliga analyser av de europeiska klubbarnas ekonomi, Den senaste rapporten från säsongen 2013/14 visar att intäkterna har ökat med nästan 7 procent jämfört med föregående års rapport och visade samtidigt att för första gången sedan rapporterna började göras att tillväxten av intäkter var något större än tillväxten av löner, 6,9 % jämfört med 6,5 %. Uefa menar att tack vare höjd finansiell kontroll har antalet förfallna skulder minskat avsevärt, och i rapporten går att utläsa att under en treårsperiod har klubbar i behov av sanktioner gått från 10 till 0 (Uefa, 2014 s. 8). Financial Fair Play ska beskydda europeiska klubbars långsiktiga hälsa och livskraft, se till att skydda turneringarnas konkurrenskraft och stimulera hållbara och långsiktiga investeringar så som ungdomsverksamhet och arenabyggen. 4.1 Klubblicenser För att öka kontrollen och för att reglera fotbollsmarknaden ansåg Uefa att åtgärder måste utföras. Det första steget togs 1999 då Uefa beslutade att inleda införandet av klubblicenser och lönetak. På grund utav otillräcklig jämförbarhet mellan klubbarnas ekonomiska uppgifter och utan ett regelverk som tillät lönetak uteslöts detta förslaget. Licensiering av klubbarna visade sig däremot vara genomförbart och föreslogs därmed att genomföras (Uefa, 2008 s. 7). Klubblicenser infördes för att tillgodose fotbollsindustrins trovärdighet och för att få klubbar att inse att de inte bara kan se till de kortsiktiga effekterna av sitt handlande utan att de även måste se till att skapa sig en hållbar långsiktig utveckling. Tanken var även att stärka relationer mellan de nationella förbunden och dess klubbar. Säsongen 2004/05 introducerades de nya klubblicenserna och de bygger på en rad standardvärden om kvalitet som varje klubb måste uppfylla för att få delta i Uefas klubbtävlingar (Uefa, 2012 s. 3). Regelverket om klubblicenser innehåller 36 kriterier som varje klubb måste uppfylla. Dessa 27

28 36 kriterierna kan man dela upp i fem kategorier av krav som innefattar: Det sportsliga (ungdomsutveckling), infrastruktur (stadion, träningsfaciliteter), personal och administration (vissa nyckelpositioner måste vara fyllda), det rättsliga (dokumentation) samt det finansiella. De finansiella kraven kom senare att visa sig vara grunden för Financial Fair Play, att klubben inte ska ha några obetalda lån till andra klubbar eller till personal i den egna verksamheten och för att se till så att klubben inte visar röda siffror i årsredovisningen. Klubben måste visa att man uppfyller de kvalitetskraven och bli godkända av det nationella förbundet, för att få delta i Uefas tävlingar (Szymanski, 2014 s. 219). Uefa menar att klubblicenserna är viktiga för fotbollens transparens och trovärdighet. Att upprätthålla regelverket och att vara konsekvent är därför av högsta prioritet. Bara under säsongen 2011/12 så nekades mer än 100 klubbar, av förbunden, licensen att tävla i Uefas klubblagstävlingar på grund av att de inte nådde upp till de krav som ställdes. För att regelverket skulle få fäste ute i fotbollseuropa och hos de nationella fotbollsförbunden gav Uefa fullt stöd i form av teknisk och finansiell hjälp. 100 miljoner euro tilldelades de nationella förbunden fram till slutet av säsongen 2011/12 (Uefa, 2012 s. 3). 4.2 Financial Fair Play De krav på klubblicenser som infördes säsongen 2005/05 utökades inför säsongen 2008/09 och innefattade då även att klubbarna inte fick ha några försenade betalningar till skattemyndigheterna samt regelbundna rapporteringar av budgetprognoser. Införandet av dessa klubblicenser ledde så småningom till att man i mars år 2009 presenterade Financial Fair Play på Uefa-kongressen i Köpenhamn. Financial Fair Play är således inte ett självständigt regelverk utan ett tillägg och komplement till det befintliga regelverket om klubblicensiering. Regelverkets officiella och kompletta namn är Club Licensing and Financial Fair Play Regulations. Först 2010 var regelverket godkänt av såväl Uefas exekutiva kommitté som de europeiska klubbarnas förbunds-ordförande Karl-Heinz Rummenigge (Uefa, 2012 s. 2). Financial Fair Play innebär att fotbollsklubbar inte ska använda mer än de egna genererade intäkterna samt att man ska genomföra alla betalningar och åtagande gentemot anställda. Regelverket siktar mot att förbättra klubbarnas ekonomiska och finansiella kapacitet, trovärdighet och transparens. Man vill se till så att klubbarna inte har några skulder hos varken 28

29 skattemyndigheter, banker, andra klubbar eller hos den egna personalen. Uefa ska med hjälp av disciplinära åtgärder se till så att det ekonomiska klimatet förbättras, att klubbarna inte spenderar mer än vad de drar in samt se till så att de investerar i långsiktiga lösningar istället för korta temporära. Man vill med hjälp av detta se till att skydda långsiktig lönsamhet och hållbar utveckling inom europeisk fotboll (Uefa, 2012 s. 4). De första och utökade licenserna med Financial Fair Play introducerades den 1 juni 2010 och tillämpades sedan stegvis. Regelverket om licenser började först tillämpas under 2011/2012 i Uefas klubbtävlingar. Regeln om att klubbar ej får ha obetalda övergångsskulder, skulder till anställda, lån till banker, myndigheter etc. och att klubbarna måste ha en budgetplan för en överskådlig framtid trädde i kraft den 1 juni Break-even-kraven, som beskrivs i nästkommande kapitel, träder kraft för det räkenskapsår som slutar 2012 (Uefa, 2012, s. 7). 4.3 Break-even incitamentet Det kanske viktigaste incitamentet i Financial Fair Play-regelverket är den så kallade Breakeven -regeln. Det är denna regel som har fått mest medial uppmärksamhet. Regeln syftar till att få klubbar till att inte spendera mer än vad deras intäkter täcker och är uppdelad i en treårsperiod för att klubbarna ska få tid till omställningen och tid till att revidera sin budget. Det oberoende organet Club Financial Control Body i samarbete med Uefa är de som ska se till så att regelverket följs. Break-even-kraven beskrivs i artiklarna i Uefas Club Licensing and Financial Fair Play Regulations. I artikel 57 presenteras vem som befrias från break-even-regeln: Klubbar som visar relevanta årliga intäkter och kostnader som är mindre än 5 miljoner, två år innan de deltar i Uefas klubbtävlingar. Klubbar med en årlig inkomst eller kostnad överstigande 5 miljoner euro måste över tre redovisningsperioder visa ett positivt resultat (Uefa, 2012 s ). Under 2014 var det ungefär hälften av alla toppdivisionsklubbar som hade intäkter eller kostnader under 5 miljoner och endast 41 procent av de som kvalat in och är berättigade till att tävla i Uefas klubblagsturneringar. Totalt är det 77 europeiska klubbar som visade att de hade mer än 50 miljoner i intäkter eller kostnader (Szymanski, 2014 s. 220). Vad som definieras som relevanta intäkter och kostnader tas upp i artikel 58. Relevanta 29

30 intäkter är biljettförsäljning, tv-rättigheter, sponsring och marknadsföring, vinst/inkomster vid försäljning av spelare, reklamaktiviteter och övriga rörelseintäkter såsom tröjförsäljning. Ickemonetära poster och intäkter från icke-relaterad fotbollsverksamhet är ej inkluderat. Relevant kostnad är definierad som löner, anställningsförmåner och övriga rörelsekostnader. Även kostnader/avskrivning vid spelarförvärv klassificeras som relevant kostnad enligt artikel 58. Kostnader som gäller avskrivningar av materiella/immateriella anläggningstillgångar, ungdomsverksamheten, kostnader för samhällsutvecklingen, icke monetära poster, skattekostnader och vissa kostnader som ej är fotbollsrelaterade omfattas inte av relevanta kostnader. Skillnaden mellan de relevanta intäkterna och kostnaderna är det som kallas breakeven resultat och ska rapporteras för varje rapporteringsperiod. Detta resultat ska vara positivt eller lika med noll för att uppfylla break-even-kraven och därmed fås licens för att spela i Uefas turneringar. Ett överskott kan sparas för att kompensera framtida underskott. Alla Uefas 54 medlemsförbund har samma rapporteringsperioder att ta hänsyn till. Det spelar ingen roll om du spelar din säsong höst-vår eller vår-höst. När en fotbollsklubb rekryterar en ny spelare ska man enligt artikel 65 redovisa spelaren namn, datum, övergångssumma, klubb, övriga kostnader (t.ex. diverse bonusar) samt ytterligare kostnader som inte har betalts. Detta ska rapporteras in senast den 30:e juni det året då klubben ska delta i Uefas klubbtävling. Vid denna period ska klubben visa på att man inte har några skulder till andra klubbar, anställda, skattemyndigheter, banker eller sociala myndigheter (Uefa, 2012 s ). Med tanke på hur lidande den ekonomiska situationen var för många av Europas fotbollsklubbar introducerades Financial Fair Play stegvis. Under den första övervakningsperioden accepteras ett större underskott som figur 2 visar. Klubbarna har rätt till en avvikelse på 5 miljoner men detta belopp kan överstigas endast om det överstigande beloppet kan täckas av bidrag från aktieägaren eller utomstående finansiella bidrag enligt artikel 61. Vilket underlättar för klubbar med rika ägare och förmögna riskkapitalister. Klubbar kan visa 45 miljoner i förlust under två säsonger (gul) fram till säsongen 2013/14 (påverkar säsongen 2014/15) samt förluster på 45 under tre säsonger (blå) fram till säsongen 2014/15. Efter detta får klubben inte ha större förluster än 30 miljoner under tre säsonger 30

31 mellan säsongerna 2016/17 till och med 2018/19. Om en klubb gör en förlust på 25 miljoner under säsongen 2011/12 och en förlust på 20 miljoner under nästa säsong, är den totala förlusten på 45 miljoner under den första övervakningsperioden vilket betyder att klubben kunde kvalificera sig för Champions League eller Europa League säsongen 2014/15. Fotbollssäsonger Övervakningsperiod Max tillåtet underskott** Säsong som påverkas 1 Löne exkludering* 45 m Löne exkludering* 45 m m m m *Löner för spelare signerade före den 1 juni 2010 är exkluderade endast för säsongen 2011/12 **Maximalt underskott är 5 m per övervakningsperiod om kapital inte tillskjuts klubben Figur 2. Övervakningsperioder (Thompson, 2011). Klubbens intäkter är uteslutna ur ekvationen, vilket betyder att det spelar ingen roll hur stora intäkterna är, förlusterna får inte överstiga miljoner under de första övervakningsperioderna och 30 miljoner för de kommande tre perioderna. Ett tillägg till break-even kraven är att spelare som blivit köpta innan den 1 juni 2010 ej ingår i beräkningarna eftersom man ofta skriver långa avtal med spelarna (Uefa, 2012 s. 36). Skulle man bryta mot/ej fullfölja Financial Fair Play kraven kan Club Financial Control Body tilldela åtgärder lämpliga för regelbrottet, i enlighet med Uefa. Sanktioner mot klubbar som bryter mot break-even-kraven kan först tas under säsongen 2014/15. Den hårdaste åtgärden är att bli utesluten från Uefa klubbtävlingar men det finns ytterligare 9 åtgärder som 31

32 kan vidtas: 1. Varning och prickning 2. Böter 3. Poängavdrag 4. Innehållna intäkter från Uefas tävlingar 5. Förbud att registrera nya spelare inför Uefas tävlingar 6. Begränsning av antalet spelare som en klubb kan registrera till Uefas tävlingar 7. Diskvalificering från en pågående tävling 8. Uteslutning från framtida tävlingar 9. Fråntagen titel (Thompson, 2011) 32

33 5. Svensk fotboll 5.1 Svenska Fotbollförbundet Svenska fotbollförbundet, grundat 1904, är Sveriges största specialidrottsförbund med ungefär 1 miljon medlemmar varav ca är aktiva spelare. Förbundets huvudsakliga uppgifter består i att främja och administrera den svenska fotbollen inom landet och företräda den i utlandet. Förbundet ska även se till att arbeta för en dopingfri idrott (Fogis, 2015). Som nämnt tidigare är Svenska fotbollförbundet anslutet till både Uefa och Fifa men även Riksidrottsförbundet (RF) vilket betyder att SvFF ska följa de regler och stadgar som dessa organisationer inför. Svenska fotbollförbundet har som mål att fotbollen förblir Sveriges nationalsport och att ständigt öka antalet medlemmar både på och utanför planen. En överblick över hur medlemmar och föreningar ser ut i siffror, i Sverige (hämtat från fogis.se, 2015): föreningar, en dryg miljon medlemmar (2014). 35% av totalantalet deltagartillfällen i RF:s kartläggning av det lokala aktivitetsstödet var fotboll (2013) registrerade spelare (över 15 år) varav damer (2014) Totalt ungdomsspelare (källa SCB:s anläggningsenkät) fotbollslag med spelare i Korpen fullstora fotbollsplaner varav gräs-, 630 konstgräs- (76 med markvärme) och grusplaner. 2,50 miljoner åskådare på svensk elitfotboll Svensk fotbolls ekonomi Svensk fotbolls ekonomiska klimat har sedan elitlicensen infördes ständigt förbättrats. Siffror hämtade från Fogis och Kjell Sahlströms ekonomiska analyser åt SvFF, baserade på de allsvenska klubbarnas årsredovisningar (2012 och 2014) styrker det påståendet. För att förstå för hur Financial Fair Play eventuellt kan komma att påverka den svenska fotbollen och i så fall i vilken omfattning presenteras här de viktigaste posterna för den svenska fotbollens 33

34 ekonomi. Intäkter, kostnader är faktorer som Financial Fair Play riktar in sig på medan den svenska elitlicensen har krav på ett eget positivt kapital för föreningarna. Senare i studien understryks kravet på eget kapitals betydelse för Financial Fair Plays av de intervjuade personerna. Likt övriga Europa ökar intäkterna konstant år efter år. Trenden för den svenska fotbollen har varit att det inte skett några radikala förändringar då framgångar i exempelvis Champions League och Europa League under 2000-talet varit få samtidigt som svenska skattelagar inte tillåter ideella föreningar särskilt stort utrymme i budgeten, mycket av de intäkterna en ideell förening har ska investeras in i föreningen igen, om inte tvingas klubben att betala skatt på överskottet. Svenska klubbar har på det hela taget mer begränsad tillgång till intäkter än övriga Europa. Eftersom procentsspärren sätter stopp för att hela föreningen antar bolagsform, vilket medför att det är svårt för svenska idrottsklubbar att generera några större intäkter. Under 2014 kom det ett trendbrott då Malmö FF lyckades kvalificera sig till gruppspelet i Champions League och med intäkterna från de spelade matcherna har intäktsnivån höjts avsevärt för den sammanlagda granskningen av de allsvenska klubbarna. Den totala summan intäkter från räkenskapsåret 2014 uppgick till närmare 1,6 miljarder kronor alltså en ökning med nästan 290 miljoner kronor från föregående år. Champions League-spelet genererade hela 160 miljoner kronor till Malmö FF. Den totala summan intäkter har ökat med 22 procent från år Fördelningen av dessa intäkter visar sig dock vara ojämn. Där de stora klubbarna som är etablerade i Allsvenskan sedan många år är de med de största intäkterna, likt övriga Europa. Tre klubbar redovisade ett underskott, där IFK Göteborgs underskott uppgick till över -10 miljoner kronor. Svenska elitfotbollsföreningar håller sig inom de gränsvärden som Uefa rekommenderat för kostnader för personal. Uefa rekommenderar att man inte ska ha kostnader som överstiger 70 procent utav de totala kostnaderna och ingen förening i Sverige överskrider dessa siffror. De allsvenska klubbarnas kostnadsposter hänförs framförallt till personalkostnader som står för 50 procent av den totala kostnaden för alla allsvenska klubbar. Över 680 miljoner kronor spenderas på att avlöna personal och att rekrytera nya spelare och ledare. Den totala kostnadsposten uppgick till närmare 1,4 miljarder kronor för år Bara spelarlönerna, exklusive sociala avgifter, uppgick till 320 miljoner kronor vilket gör att den genomsnittliga 34

35 lönen för en spelare i en allsvensk klubb tjänar nästan 70,000 kr/månaden. Intäkter från spelarförsäljningar uppgick till nästan 190 miljoner kronor 2014 och är en stor bidragande faktor till det genomgående positiva siffrorna som allsvenska föreningar visar upp. I övrigt är det framförallt reklam och sponsring som är inkomstbringande för klubbarna, även publikintäkter är en post utav dignitet, båda är poster som ökat från föregående år. Malmö FF ligger i topp på både intäktssidan såväl som på kostnadssidan, Malmö FF spenderade nästan 235 miljoner kronor under 2014 vilket är ungefär 63 miljoner mer än vad de gjorde under I kontrast spenderade Falkenbergs FF 26 miljoner totalt under En viktig post för de allsvenska föreningarna är det som kallas eget kapital, dvs. skillnaden mellan föreningens tillgångar och skulder, föreningens egna medel. Även föreningens soliditet är viktig då den beskriver hur stor andel av föreningens tillgångar som är finansierade med eget kapital hade allsvenska fotbollsklubbar ett eget kapital på strax över 500 miljoner kronor och soliditeten låg på 23 procent. 15 av 16 klubbar hade ett eget kapital som var lika med noll eller positivt. Endast Halmstads BK visade ett negativt eget kapital, -5,3 miljoner kronor. En trend är att det är de föreningarna, via dotterbolag, som har en egen arena som visar störst eget kapital i och med deras arenatillgångar. Mycket av de positiva siffrorna som svensk fotboll visar upp går att spåra till Malmö FF:s Europaspel. Även Elfsborgs kval till Europa League genererade stora intäkter. En något mer vanligt förekommande positiv aspekt är arrangemanget av Gothia Cup som BK Häcken varje år är med och anordnar, 62 miljoner kronor i intäkter genererade det cuparrangemanget. 5.3 Svenska Fotbollförbundets elitlicens Sedan år 2002 måste de allsvenska klubbarna erhålla en elitlicens från Svenska Fotbollförbundet. Elitlicensen handlar i mångt och mycket om att man ska ha ett eget kapital som i boksluten är minst lika med noll. Klubbarna måste varje år ansöka om en elitlicens och det baseras på föregående års bokslut (Sahlström, 2002). För att erhålla elitlicensen ska man uppfylla en del kriterier. Kriterierna är uppdelade i två kategorier, A- och B- kriterier. Uppfylls inte A-kriterierna berättigas inte den licens som krävs för att delta i det allsvenska seriesystemet. Uppfylls inte B-kriterierna kan en påföljd utdömas men licensen kan fortfarande utdelas (Svenska Fotbollförbundet 2014 s. 3-4). 35

36 A-kriterier: Varje förening ska ha minst en godkänd eller auktoriserad revisor; Räkenskapsår och verksamhetsår ska följa kalenderår; Senast den 16 mars ska den av styrelsen och revisorerna samt årsmötet godkända årsredovisningen, inklusive förvaltnings- och revisionsberättelse vara SvFF tillhanda; Förening får inte ha negativt eget kapital i årsredovisningen per den 31 december och åtgärdande vid negativt eget kapital; Se vidare Kapitel 7, Ekonomiuppföljning och åtgärder vid negativt eget kapital Inga förfallna skulder får finnas per 31 augusti avseende betalningar till professionella spelare, och i förekommande fall klubbdirektör, ekonomichef, medieansvarig, läkare, fysioterapeut, säkerhetsansvarig, supporterombudsman, huvudtränare A-lag, assisterande tränare A-lag samt ungdomsansvarig, till Skatteverket avseende skatter och arbetsgivaravgifter, till SvFF, Specialdistriktsförbund eller annan medlemsförening och till utländska klubbar avseende spelarövergångar, som inte kan kvittas mot klara och förfallna fordringar; Senast den 1 oktober ska, det av styrelsen, underskrivna uttalandet att klubben inte saknar ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten under hela nästkommande år vara SvFF tillhanda. B - kriterier: Senast den 31 mars ska den av SvFF fastställda ekonomirapporten avseende det gångna verksamhets- och räkenskapsåret vara SvFF tillhanda; Räkenskaperna ska följa en av Förbundsstyrelsen föreskriven kontoplan. Svenska elitfotbollsföreningar i Allsvenskan eller de klubbar som kvalificerar sig till Allsvenskan måste alltså genomgå två olika klubblicensprövningar. En för den svenska elitlicensen och även Uefas licensprövning. Skulle inte elitlicensen A-kriterier uppfyllas nekas klubben licensen, vilket innebär att klubben ej får delta i den aktuella serien. Klubben kan därmed bli degraderas till en lägre serie. Skulle B-kriterierna inte uppfyllas kan klubben bestraffas med tillrättavisning eller böter upp till kronor (Svenska Fotbollförbundet 2014 s. 8-10). 36

37 6. Teori 6.1 Fotbollen intensifierar globaliseringen Det teoretiska begrepp som jag kommer att använda mig utav i denna studie är globalisering. Att med hjälp av globaliseringen beskriva de förändringsprocesser som pågår inom den europeiska fotbollen. Förändringar i form av regelverk, stramare kontroll över ekonomier och den ökande spelarmarknaden är en del av många faktorer som kan härledas till den ökande globaliseringen som har präglat världen och fotbollsindustrin från framförallt början av 90-talet fram till idag. Från och med att Bosmandomen infördes har fotbollsindustrin och dess aktörer blivit tvungna försöka följa med i den raketsnabba utvecklingen som präglat ekonomi, politik och inte minst teknologi. Nyliberala förespråkare såsom Margaret Thatcher avreglerade många branscher och då framförallt tv-branschen, vilket ledde till att fotbollsklubbarnas ekonomiska kapital stärktes och sedan dess har sändningsrättigheterna blivit fotbollsklubbarnas största intäktspost (Greenfield & Osborn, 2001 s. 175). Då Bosmandomen föll och klubbarnas kontroll släpptes och spelarna inkluderades i EU-rätten om fri rörlighet, ökade antalet transfers avsevärt och samtidigt sköt övergångssummorna i höjden. Flera parter blandades in såsom agenter och rådgivare och klimatet inom klubbarna och spelarna blev mer osäkert eftersom spelarna kunde lämna fritt då kontraktet med nuvarande arbetsgivare upphört. För att redogöra för begreppet globalisering har jag valt Anthony Giddens definition som beskriver fenomenet som globala sociala relationer som intensifieras och länkar samman avlägsna orter, att lokala händelser påverkar och formar händelser flera mil därifrån och vice versa. (Giddens, 1990 s. 64). Att händelser i en ort på landsbygden är påverkade av faktorer som inträffar i andra länder, exempelvis beslut angående ekonomin, kan tyckas självklara. På samma sätt som globaliseringen är en orsak till det faktum att nationalismen ökar i Europa, landsgränserna är öppnare och globala relationer gör att landsgränser blir mindre tydliga. Globaliseringen leder således även till att fotbollsindustrin påverkas på så sätt att spelarmarknaden är öppnare. Klubbkänsla är något som idag inte rankas lika högt, av spelare och tränare, som det en gång i tiden gjorde. Trots att klubben representerar en geografisk plats 37

38 och identitet hos dess supportrar, är spelarna inte en lika stor del i den lokala patriotismen (Andersson, 2011 s. 14). Det är lättare för spelare att flytta från Sverige till exempelvis Italien för att testa på proffslivet och de ekonomiska fördelarna som följer. Om det visar sig att det inte var rätt steg att ta är det lika lätt för spelaren att flytta tillbaka igen. När Bosmandomen föll, som innebar att man kunde ha hur många EU-medborgare i sitt lag som helst, blev globaliseringen inom fotbollsvärlden än mer påtaglig. Bosmandomen innebar fri rörlighet, i enhällighet med Maastrichtfördraget, även för fotbollsspelare. Med ökande spelarrörlighet blomstrade transfermarknaden, fotbollsindustrin och så även intresset för just denna. Intresse från förmögna affärsmän, oligarker och shejker som letade efter statushöjande projekt i andra länder att lägga sina pengar på. Innan man visste ordet av det hade ryska oligarker skaffat sig obegränsat kapital efter det att det kommunistiska Sovjet fallit och ryska entreprenörer gjorde sig obegränsade förmögenheter på den omogna och nytillkomna marknadsekonomin. Bland annat spenderades dessa omvälvande förmögenheter på prestigefulla projekt utomlands, att förvärva europeiska fotbollsklubbar, exempelvis Roman Abramovich som köpte den engelska fotbollsklubben Chelsea FC år 2003 för ca en miljard dollar (Ericson, 2011 s. 12 och 298). Sex år tidigare gjorde första utländska investeraren till entré i en engelsk klubb, detta då den egyptiskfödde affärsmannen Mohamed Al Fayed (ägare av koncentrat Harrods i London), valde att köpa Fulham FC för 30 miljoner. Efter detta har den engelska toppfotbollens aktieandelar dominerats av utländska investerare; Amerikanska Glazerfamiljen i Manchester United (2005), israeliska Alexandre Gaydamak i Portsmouth (2006), amerikanen Randy Lerner i Aston Villa (2006) och isländska Eggert Magnússon i West Ham United (2006), för att nämna några exempel (Kelly, Lewis, Mortimer, 2012, s ). Globaliseringen ledde även till att arabvärlden såg en möjlighet i att investera i den europeiska fotbollen. Exempel som Qatar Sports Investments uppköp av Paris Saint-Germain och Abu Dhabi United Groups ägande av Manchester City är två stora och kontroversiella inträden i europeisk fotboll gjorda av arabiska investeringsbolag/grupper (Niemann, 2014 s. 22 och 25). Tv-bolagen har varit en stor och bidragande faktor till globaliseringen. Ökat intresse från alla världens hörn har lett till att ökade tv-rättigheter och ökade intäkter för klubbarna. Tv- 38

39 bolagen har insett värdet av att äga rättigheterna till fotbollens europeiska toppligor. Premier League, engelska högstaligan, hade säsongen 2010/11 en tv-publik på 4.7 miljarder människor i 212 länder runt om i världen, detta gör ligan till den mest populära i hela världen (Harris, 2011). Spanien Lag Miljoner England Lag Miljoner Tyskland Lag Miljoner Italien Lag Miljoner Frankrike Lag Miljoner 1. Real Madrid Liverpool Bayern 36,9 1. Juventus PSG Barcelona Man. City 115,8 2. B. Dortmund 35,5 2. Inter Marseille Valencia Chelsea 112,9 3. B. Leverkusen 33,6 3. Milan Lyon Atletico Arsenal 111,4 4 Schalke 33,3 4. Roma Lille Sevilla Tottenham 107,6 5. B. M Gladbach 31,9 5. Napoli Bordeaux Athletic Man. United 106,9 6. Hannover 30,7 6. Lazio Saint Etienne Villareal Everton Wolfsburg 30,1 7. Fiorentina Monaco Betis Newcastle 92,8 8. Mainz Torino Rennes Espanyol Southampton 92,3 9. Freiburg 28,1 9. Udinese Toulouse Real Sociedad Stoke 90,8 10. Stuttgart 27,2 10. Parma 34,3 10. Lorient 21,7 - Málaga Swansea W. Bremen 26,2 - Sampdoria 34,3 11. Montpellier 21,4 - Getafe West Ham 88,4 12. Hoffenheim 25,1 12. Genoa 33,3 12. Stade Reims 17,1 13. Osasuna Cryst Palace 87,7 13. Hamburg Cagliari 30,9 13. Nantes 16,7 - Celta Aston Villa 86,7 14. Nurnberg 22,9 14. Bologna Bastia 16,4 - Levante Sunderland E. Frankfurt 21,7 15. Catania 29,4 - OSG Nice 16,4 16. Granada Hull 80,4 16. Augsburg 20,5 16. Atalanta 29,1 16. Evian 16,3 - Elche West Brom. 78,9 17. Hertha Berlin 19,3 17. Chievo Valenciennes 15,5 - Valladolid Norwich 77,4 18. Braunschweig 18,2 18. Verona 23,2 18. Guingamp 14,8 - Rayo Fullham 75,9 19. Livorno 19,5 19. Sochaux 14,2 - Almería Cardiff 74,5 20. Sassuolo 17,9 20. Ajaccio 13,1 Totalt 755 Totalt 1.875,2 Totalt 495 Totalt 846,1 Totalt 487,9 Figur 2. Fördelningen av tv-pengar för de fem största ligorna i Europa (Berntsson, 2015). Intäkterna som följer med detta är gigantiska. Tv-tittarna betalar allt mer för att få följa sin favorit-liga och 2015 presenterade Premier Leagues vd Richard Scudamore att det nya avtalet är värt runt 63 miljarder kronor, vilket är runt 120 miljoner kronor/match. 120 miljoner kronor 39

40 var vad klubbarna fick dela på under en hel säsong för bara 20 år sedan (Ejderhov, 2015). I jämförelse så var den liga som kom närmast efter Premier League i antalet tv-pengar för säsongen 2013/14 italienska serie A (se figur 2.). I jämförelse till dessa siffror så får svenska föreningar i Allsvenskan och Superettan dela på 260 miljoner kronor dvs. 32 lag, där det lag som får störst andel pengar och har presterat sportsligt bäst över tid, får 18 miljoner. På motsatt sida, det lag som tilldelas minst andel av pengarna fick 10,5 miljoner kronor (Petersson, 2014). Globaliseringen leder till såväl ökade intäkter och ökade kostnader, vilket behandlar de ämnesområden som denna studie beaktar. Svensk fotboll har genom åren varit synnerligen konservativ. Medan andra ligor blev allt mer kommersiella och klubbarna antog bolagsform har svensk fotboll ständigt jobbat på det man alltid varit bra på, att bygga välorganiserade lag och föreningar. Man lät sig inte bolagiseras som t.ex. många lag i grannlandet Danmark. Istället införde man 1999 en spärregel som hindrade svenska klubbar att helt anta bolagsform, man ville behålla den ideella kärnan i den svenska idrotten. På grund utav detta har klubbarna inte haft samma inflöde av kapital som övriga Europa har haft vilket även till viss del har skyddat Sverige från den extrema kommersialiseringen och globaliseringen som drabbat övriga Europa (Andersson, 2011 s. 418). Nyliberalismen, som under Margaret Thatcher fick sitt stora europeiska genomslag, intensifierar globaliseringen än mer under 80- och 90-talet. Genom att ständigt trycka på för en friare marknad och öppnare handelsvägar kunde fotbollen levereras dygnet runt till alla världens hörn genom tv-apparater. Trenden var att minska på regleringar, vilket även gjordes inom fotbollen med bl.a. Bosmandomen. Nyliberalismen, enligt Wendy Lerner, är en process för att öppna upp nationella ekonomier till globala aktörer såsom multinationella företag och globala institutioner. Statliga avregleringar, privatisering och marknadsorientering är begrepp som nyliberalismen tar upp (Lerner, 2003 s. 509). En friare marknad är det som har gjort fotbollen till den grandiosa marknaden som den är idag. Att fotbollsklubbar bedrivs som multinationella företag med stora intäkter. Att finansiärer och globala företag intresserar sig för fotbollen som industri för att få sälja det egna varumärket är resultat av nyliberalismen, som öppnade upp en global marknad. Kritiker 40

41 hävdar att nyliberalismen leder till att demokratiska processer försvinner i jakt på kapital samtidigt som de socioekonomiska klyftorna ökar (Lerner, 2003 s. 509). Vilket delvis är ett mönster som återspeglas i fotbollens värld. Där de rika klubbarna får mer i t.ex. tv-och sponsorintäkter än övriga konkurrenter, där Barcelona och Real Madrid är strålande exempel (se figur 2.). Även övriga ligor är fördelningen ojämn, inklusive den svenska. De mest exponerade klubbarna är även de som knyter till sig de lukrativaste sponsoravtalen, tvrättigheter samt marknadsexponering. En ökande nyliberalism tillåter en friare marknad där högst bjudande vinner. De rika blir således rikare samtidigt som de fattiga blir än fattigare. Den svenska fotbollsindustrin har varit något stagnerad i sin utveckling, i jämförelse med övriga Europa. Starka krafter och personer inom den svenska idrotten har länge bekämpat den svenska fotbollens marknadsanpassning vilket har lett till att Sverige under 90- och 00-talet inte har kunnat mäta sig, varken sportsligt eller ekonomiskt, med elitfotbollsklubbar i andra länder. Handlingsutrymmet för de svenska elitfotbollsklubbarna har varit begränsade. Decennierna efter det att andra världskriget tog slut professionaliserades den internationella fotbollen och i samband med detta hamnade svensk fotboll på efterkälken. Bill Sund menar att den sportsliga sidan såväl som den övriga sidan måste skärpas och förbättras för att den svenska fotbollsindustrin inte ska hamna på efterkälken ytterligare och hänga med i den allt mer globaliserade utvecklingen (Sund, 2007 s ). 6.2 Global, lokal och glokal Samtidigt som man mer och mer riktar in sig på internationella samspel sker en utveckling av det lokala samhället. En glokal värld som kännetecknas av samspel och konflikter mellan globala och lokala sammanhang, att glokaliseringsprocessen karakteriseras av både globalisering och regionalisering. Torbjörn Andersson pratar om att stora företag måste tillverka sina produkter lokalt vilket leder till att lokala produkter måste omformas så att de passar en global marknad, och tvärtom (Andersson, 2011 s ). Fotbollen är en extremt global idrott men tar sig olika uttryck i olika delar av världen. I Europa pratar man exempelvis ofta om Tiki-taka som den spanska fotbollens estetiska uttryck. Engelsk fotboll präglas av mer fysik och långbollar, Italien är de kassaskåpssäkra försvarens hemland osv. På senare år har globaliseringen satt spår olika mycket i olika städer och lag. Det finns lag i England som 41

42 spelar en mer spansk fotboll än vad traditionen om engelsk fotboll säger. Arsenal är ett exempel på detta, som spelar med stort bollinnehav med ett kort och snabbt passningsspel. Man pratar således om en glokalisering, där det regionala i ett land, en stad eller ett samhälle har satt sin egen prägel på sin omgivning, samtidigt som globaliseringen influerar vardagen. På samma sätt som spelstilen har en lokal förankring, är supporterbeteende/huliganbeteende också exempel på hur det regionala har säregna uttryck. Torbjörn Andersson skriver att samtidigt som globaliseringsprocessen tycks slipa bort de skillnader som uppstått tenderar nya lokala variationer och uttryck hela tiden uppstå (Andersson, 2011 s. 25). I Sverige kan man prata om de egna regelverken med elitlicensen och procentsspärren som unika och regionala. Att svensk fotboll väljer att behålla en stor del av verksamheten som ideell medan övriga Europa väljer att mer och mer gå över till att bedriva sin idrott som affärsverksamhet. 42

43 7. Metod och genomförande 7.1 Val av datainsamlingsmetod Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer som metodval. Definitionen av en kvalitativ metod enligt Alvehus är att den intresserar sig för meningar, eller innebörder, snarare än för statistiskt verifierbara samband (Alvehus, 2013 s. 20). Betoningen ligger på ord och meningar snarare än på siffror och statistik. Jan Hartman beskriver den kvalitativa undersökningen som ett sätt att förstå människor, hur de ser på sig själva och sin omgivning (Hartman, 2004 s. 273). Att man inte endast kan samla in och sammanställa den empiri man skaffat sig utan att man måste man tolka och analysera det materialet man har, för att undersökningen ska få ett värde. Hartman menar att forskningsprocessen bör genomgå tre olika faser. Planeringsfasen innebär att man först formulerar en fråga, en fråga man vill att undersökningen ska ge svar på. Vad vill man veta och om vem. I kvalitativa undersökningar handlar ofta frågan om hur människor föreställer sig och förstår den värld de verkar i. Efter frågeformuleringen ska man utforma sin undersökning. Att planera hur man ska gå till väga för att besvara den formulerade frågan, vilka kunskapskällor man ska använda. Där de två vanligaste insamlingsmetoderna är intervju och observation. Teorin genereras sen av de data man samlat på sig. Den andra fasen är den som Hartman kallar för insamlingsfasen. Till skillnad från kvantitativa undersökningar jobbar man inte efter att hitta bestämda variabler. Kvalitativa undersökningar är på så vis friare än vad kvantitativa undersökningar är i insamlingsfasen. Man bör dock vara observant för vad som är viktigt och intressant i sin insamlingsmetod. Den tredje fasen är analysfasen. Som innebär att det materialet man samlat på sig ska analyseras och sedermera bilda en teori (Hartman, 2004 s ). En genomgående litteraturstudie har gjorts för att förstå fotbollseuropa som marknad, hur Uefa fungerar som instans och för att klargöra problematiken i regelverk som förekommer inom fotbollen. Berg och Latin (2008) betonar vikten av att begränsa syftet för den studie som ska göras för att undvika missuppfattningar och att man tar på sig för mycket. Detta har lett mig till att fördjupa mig i hur den svenska fotbollsindustrin påverkas av regleringar som görs 43

44 utav Uefa och för att skapa en referenspunkt för hur den svenska marknaden ser ut har jag valt att sätta den i perspektiv gentemot det ekonomiska klimatet ute i fotbollsvärlden. Bryman (2012) skriver i Social research methods att studier huvudsakligen görs pga. att det finns kunskapsluckor i tidigare forskning, att tidigare forskning motsäger varandra eller för att samhället har genomgått en utveckling. Det senare syftet stämmer överens med den undersökning som jag valt att göra. Fotbollsvärlden har genomgått radikala förändringar både på och utanför planen och på alla nivåer, från ekonomiska regelverk som drabbar fotbollsklubbarna till målkameror och målområdesdomare ute på planen. Även det faktum är intressant, att det råder stora motstridigheter inom forskarvärlden i för- och nackdelar med det finansiella regelverket, Financial Fair Play. De kunskapsluckor som jag anser saknar är även de för den svenska marknaden, hur den drabbas av FFP. I den litteratursökning som har gjorts har jag, med hjälp av Bryman (2012), kunnat titta efter följande punkter och ta avstamp i för formuleringen av problem, syfte samt val av metod: Vad är redan undersökt inom området? Vilka koncept och teorier är relevanta? Finns det obesvarade frågor inom området? Vilka metoder och strategier har använts för att studera detta område? 7.2 Motiverat metodval Eftersom jag har valt att analysera ett regelverk och dess eventuella påverkan för idrottsföreningar i Sverige, föll valet på en kvalitativ process. För att uppnå en kvalitativ undersökning har jag genomfört intervjuer med allsvenska klubbar företrädare. Att genomgående studera det komplicerade regelverket och redogöra för det i enklare termer för att på så vis skapa en rikare förståelse för det. Detta eftersom tidigare forskning endast utgår ifrån internationella toppklubbar, då dessa påverkas mest utav Financial Fair Play, och ej behandlar Sverige. Jag har därför valt att tillämpa ett abduktkivt tillvägagångssätt. Där jag växlar mellan empirin och teorin, för att på så sätt kunna utveckla teorin successivt under processens gång (Alvehus, 2013 s. 109). I tidigare forskning om Financial Fair Plays eventuella effekt i fotbollseuropa utgår man 44

45 ofta från ett storlagsperspektiv och man är ofta spekulativ. Tidigare forskning har endast analyserat finansiellt starka, etablerade och inflytelserika klubbar, vilket har lett till att teoretiska utgångspunkter från tidigare studier inte har varit anpassningsbara på det område jag valt att undersöka. Fotbollsklubbar i Sverige är rent ekonomiskt svåra att jämföra med klubbar som exempelvis kontinuerligt spelar i Champions League. En kvantitativ metod hade varit svår att tillämpa då det aktuella området för denna studie kräver till stor del expertkunskaper. Det krävs att man är insatt i dagens fotbollsindustri samtidigt som man till viss del har förståelse för hur dagens fotbollsorganisationer ser ut. Att genomföra exempelvis enkäter hade därför endast gett en ytlig förståelse för hur fotbollsklubbar agerar. Den kvalitativa metoden och det abduktiva tillvägagångssättet tillämpas för att i större grad kunna redogöra för de regelverk och den utveckling som fotbollsindustrin genomgår. Raymond Opdenakker har gjort en studie där han väger för och nackdelar med olika intervjumetoder. Eftersom det idag, tack vare modern teknologi, finns en mängd olika forum för att genomföra en intervju är ansikte till ansikte-formatet kanske inte alltid det vanligast förekommande längre. Chattar, och telefonintervjuer blir allt vanligare. I Opdenakkers slutsats kommer han fram till att om den intervjuade ses som en oersättlig person där intervjuaren är ute efter just den personens uppfattning i ett specifikt ämne, är de sociala signalerna, såsom röst, tonläge och kroppsspråk, mycket viktiga (Opdenakker, 2006). Mitt syfte är att få den generella uppfattningen om Financial Fair Play av de allsvenska klubbarnas ledningar och jag har därför i första hand eftersökt personer av intresse för undersökningen på mail, eftersom kvantiteten av fotbollsklubbar och tidsramen omöjliggjort ansikte till ansikte intervjuer med alla inblandade. 7.3 Intervjuer I mitt kvalitativa tillvägagångssätt sammanställdes ett med relevant frågeställning (se bilaga 1), som skickades iväg till allsvenska föreningars företrädare (verkställande direktörer, ordförande eller sportchef). Kontakt har även tagits med Svenska Fotbollförbundets ekonomichef Kjell Sahlström. Syftet med tillvägagångssättet är för att skapa validitet, att mäta det som studiens syfte är att mäta. Svaren ska komma från insatta personer med kompetens om 45

46 ämnet och intervjuformatet är det tillvägagångssätt för att troligast få svar de frågor som ställs. Mail har alltså skickats till 16 allsvenska föreningar och ett till Svenska Fotbollförbundet, där relevanta frågor ställts och även förfrågan om intervju har framgått. Ett semistrukturerat intervjuformat är tillämpat. Där samma frågor har ställts till olika intervjuobjekt och svaren i mångt och mycket varit förutbestämda då alla lyder under samma regelverk och påverkas således likvärdigt. Intervjuerna kan därför påminna om enkäter (Alvehus, 2013 s. 83). Undantaget har varit Malmö FF, som efter att ha deltagit i Champions League har haft helt andra förutsättningar vad gäller den ekonomiska aspekten. Intervjun med Malmö FF:s VD, Niclas Carlnén var därför motiverad att genomföra. En telefonintervju är således gjord efter ett semistrukturerat format. Där frågorna har varit mer öppna och berör fler teman och svaren mer genomgående (se bilaga 2). Med tanke på att svaren i mångt och mycket påminner om varandra lever undersökningen upp till kraven på reliabilitet; svaren är upprepningsbara. Eftersom alla svenska föreningar lyder under samma regelverk och har därmed påverkats likvärdigt. Skulle en liknande undersökning genomföras tyder mycket på att svaren blir liknande de som givits i denna studie förutsatt att ingen drastisk förändring sker. 7.4 Urval Undersökningens syfte är att undersöka hur allsvenska klubbar eventuellt påverkas utav Uefas regelverk Financial Fair Play. Mitt urval föll därför på de med potentiellt störst inblick i både klubbars finanser samt deras ledning och struktur. Eftersom Financial Fair Play inte bara berör de finansiella aspekterna utan även kan komplicera både personalfrågor och strukturella hänseenden föll valet på verkställande direktörer. Alla klubbar hade dock inte personer i den befattningen eller under den yrkestiteln och valet föll därmed på en del klubbars ordförande eller sportchefer. Ur det finansiella hänseendet har även kontakt tagits med SvFF:s ekonomichef, dels pga. att dennes ekonomiska analyser av Allsvenskan legat till grund för stor del av arbetet och dels för dennes kunskaper inom det ekonomiska området och då möjliga kunskaper för hur Financial Fair Play kan komma att påverka de svenska fotbollsklubbarna. 46

47 7.5 Svarsfrekvens Av totalt 17 utskickade mail med strukturerade frågor och där förfrågan om intervju ställts svarade 6 personer. Totalt inkom 5 mailsvar från de allsvenska klubbarna och ett svar från SvFF ekonomichef. Även en intervju är genomförd. Bortfallet är nästan 2/3. Detta påverkar inte studiens resultat nämnvärt då de svaren som återges är från serietabellens alla placeringar, storklubbar såväl som mindre klubbar och svaren skildrar i mångt och mycket en liknande verklighet. Detta eftersom alla svenska elitfotbollsklubbar lyder under samma regelverk och således påverkas i samma omfattning är antalet intervjupersoner av mindre betydelse för studien. Uppfattningar från de personer som är intervjuade är generaliserbara för hela allsvenskan. Svaren/intervjuer har inkommit från: Sonny Karlsson sportchef i BK Häcken Svante Samuelsson klubbchef i Kalmar FF Robin Lundgren biträdande sportchef i Helsingborgs IF Niclas Carlnén verkställande direktör i Malmö FF Kjell Sahlström ekonomichef på SvFF (Även IFK Göteborgs klubbdirektör Martin Kurzwelly svarade, men ville inte delta i studien) 7.6 Genomförande av intervjuer Mailkontakt har tagits med adekvata personer för allsvenska klubbar. Mailadress har inhämtats från respektive klubbs hemsida. Frågorna har skickats efter att noga ha valts ut och övervägts med handledare (bilaga 1). Jag har även varit så transparent som jag kunnat för att få så öppna och fullständiga svar som möjligt. Intervjuobjekten har även haft möjlighet till att vara anonyma. Vid genomförandet av telefonintervjun med Malmö FF:s VD Niclas Carlnén spelades intervjun in för att detaljer ej skulle försummas och för att fokus skulle kunna ligga på samtalet. Vid ett senare skede transkriberades intervjun som sammanfattas i resultatdelen. 47

48 7.7 Etik Enligt Vetenskapsrådet (2002) ska man beakta fyra huvudkrav för att följa forskningsetiken. Det första kravet är informationskravet och syftar till att forskaren ska informera de berörda av forskningsämnet, om vad syftet med undersökningen är. Det ska framgå att deltagande i studien är frivilligt och man ska informera om de ämnen som studien berör och som kan tänkas påverka de berördas deltagande. Denna information framgår i mitt mail som jag skickade ut till de berörda av min undersökning. Det framgår vilket ämne studien berör och mottagarna blir på inget sätt tvingade till att ge något svar. Det andra kravet är samtyckeskravet och innebär att deltagarna i en undersökning har rätt till att själva bestämma över sin medverkan. Forskaren måste få ett samtycke från deltagarna för att få lov att fortskrida undersökning. I vissa fall måste samtycke hämtas från förälder då undersökningen berör personer under 15 år eller behandlar ämnen som är av känslig karaktär. Det tredje kravet kallas för konfidentialitetskravet. Detta krav innebär att uppgifter som deltagarna lämnar i för undersökningens syfte ska behandlas med största möjliga konfidentialitet och att deras personuppgifter ska förvaras så att obehöriga ej kan ta del av dem. I min undersökning har deltagarna möjlighet till att skriva ut om de vill vara anonyma, vilket framgår utav mailet jag sände (se bilaga 1). Eftersom jag inte tar emot några personuppgifter berörs min undersökning inte av att hålla sådana borta från obehöriga. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet vilket innebär att de uppgifter som samlas in endast får användas för forskningens ändamål. Man får exempelvis inte dela med sig av de lämnade uppgifterna för kommersiellt bruk. Detta krav är beaktat i min studie för att skydde de inblandade (Vetenskapsrådet, 2002 s. 7-14). 48

49 8. Resultat 8.1 Positiva trender Utifrån Uefas Benchmarking report håller det ekonomiska klimatet på att ändras, intäkterna är större än kostnaderna för första gången sedan rapporterna började genomföras, Samtidigt som förlusterna som europeiska klubbar gör har minskat avsevärt sen året då Financial Fair Play tillämpades. Detta är positivt för såväl Uefa som hela den europeiska fotbollen. Positiva räkenskapssiffror visar på kredibilitet och långsiktigt tänkande. Trots att intäkterna har ökat konstant genom åren finns det fortfarande många klubbar som dras med skulder och står på kanten till att ruineras även om det är betydligt färre än för bara ett par år sedan. Endast sex av de 237 klubbarna som deltog i Uefas turneringar visade obetalda skulder på över 9 miljoner och kontrolleras därmed ytterligare för att inte ha fortsatta skulder. Den generella uppfattningen från Uefa är att den nedåtgående trenden håller på att vändas (Uefa, 2014 s. 9). Svensk fotboll har länge legat i framkant och har under flera år haft god finansiell kontroll på alla sina elitfotbollsföreningar. Elitlicensen kräver att allsvenska klubbar har ett positivt eget kapital, vilket alla utom Halmstad redovisade, vilket har medfört att klubbarna måste verka inom regelverkets gränser för att över huvud taget få lov att tävla i Allsvenskan och Superettan. Resultatet för de allsvenska klubbarna var positivt, närmare 180 miljoner kronor, samtidigt som Sverige för första gången sedan säsongen 2000/01 hade en klubb som deltog i Champions League. Sverige visar sig från en positiv sida såväl ekonomiskt som sportsligt. 8.2 Financial Fair Plays perspektiv från svensk fotboll De intervjuade personerna är rådande överens om att svenska fotbollsklubbar ligger i framkant vad gäller ekonomiska regelverk. Man kan nästan säga att i Sverige har Financial Fair Play funnits sedan 2002 då krav om elitlicens infördes och därmed ett krav om att visa ett positivt eget kapital. Niclas Carlnén (MFF), Sonny Karlsson (BK Häcken), Svante Samuelsson (Kalmar FF) och Robin Lundgren (Helsingborgs IF) menar att Financial Fair Play inte har påverkat den svenska fotbollsindustrin alls pga. elitlicensen. Niclas Carlnén nämner att 49

50 Sverige är ett av fyra länder som uppfyllde FFP-kraven redan innan de tillkom. 1 Vilket styrker tesen om att Sverige redan har haft ett regelverk som gör att de inte behöver anpassa sig nämnvärt efter Uefas regelverk. Ingen av de nämnda intervjuade ser att Financial Fair Play direkt påverkar den allsvenska fotbollsindustrin. Kjell Sahlström menar dock att det än är för tidigt att utvärdera det finansiella regelverket eftersom t.ex. break-even-kriteriet bara har tillämpats fr.o.m Han menar också att det kan innebära en större säkerhet att få betalt för övergångar till klubbar inom Uefa. Sahlström menar att det är bra att den finansiella situationen inom Uefa skärps upp så att det inte blir en konkurrensnackdel att göra rätt för sig och menar att break-even-incitamentet har motsvarande effekt som det svenska eget kapital-kravet har. Uefas regler inte är något hot mot de svenska klubbarna utan snarare en möjlighet att kunna tävla på mer lika villkor jämfört med konkurrenter i en del andra länder. Han säger att Financial Fair Play innebär en lägre risknivå inom fotbollsindustrin, vilket leder till ökad trovärdighet som kan göra det lättare att hitta olika typer av samarbeten och således utveckla fotbollsindustrin. Financial Fair Play verkar för att motverka en otillbörlig snedvridning av konkurrensen, han sammanfattar det hela med att uttrycka att Uefas finansiella regelverk är bra för utvecklingen av fotbollsindustrin och bra för svenska klubbar. Man menar att reglerna snarare kommer att påverka storklubbar ute i Europa, med ett större finansiellt kapital. Svante Samuelsson, Kalmar FF, säger: Min känsla är att Uefa:s regler kring FFP än så länge bara har påverkat de allra största klubbarna som får in stort kapital från externa bidragsgivare, en form av ekonomisk doping Spelarmarknaden En ökning på över 120 miljoner kronor i spelaromsättningsnetto visar att klubbarna i Allsvenskan är benägna att spendera pengar på spelarmarknaden. På frågan om de svenska föreningarna får det tuffare på spelarmarknaden svarar MFF:s Niclas Carlnén att Sverige torde bli mer konkurrenskraftiga eftersom övriga klubbar inte kan låna sig till och leva på skuldberg när de förhandlar med spelare. Han tror även att det kan ta ett tag för europeiska 1 Niclas Carlnén, verkställande direktör i Malmö FF, telefonintervju den 24 april Svante Samuelsson, klubbchef i Kalmar FF, mail den 8 maj

51 fotbollsklubbar att anpassa sig till den nya verkligheten och att spelaromsättningen kanske kommer dippa ett tag. Klubbar måste få ordning på sin ekonomi innan de börjar spendera. Men han nämner även att pga. Malmö FF:s framgångar i Champions League och spelarnas möjligheter till att visa upp sig internationellt, även i landslag, har de snarare kunnat få mer betalt för sina spelarförsäljningar. Både Carlnén och Robin Lundgren tror att de allsvenska klubbarna kommer att påverkas mer utav införandet av TPO (tredjepartsägandet), den förste januari Robin Lundgren menar att i och med att många allsvenska föreningar använder sig utav externa finansiärer för att värva spelare och i vissa fall även för att rädda klubben ekonomi, kan denna regel innebära en del finansiella problem under en övergångsperiod de kommande 2-3 åren. Lundgren säger även att han tror att pga. Financial Fair Play kommer de svenska klubbarna vara mer försiktiga med att investera under en omställningsperiod på 2-3 år. Kjell Sahlström från Svenska Fotbollförbundet anser att svenska klubbar borde gynnas på spelarmarknaden eftersom svenska klubbar i mångt och mycket inte drabbas utav regeln borde det skapa en jämnare konkurrens. Sonny Karlsson, BK Häcken, säger att pga. det redan tuffa svenska regelverket kan allsvenska klubbar inte springa iväg hursomhelst med sina pengar. Han säger att tack vare Financial Fair Play får klubbar utomlands äntligen tuffare regler och inte kan skuldsätta sig för att handla spelare. Men de ekonomiska skillnaderna är ändå så enormt stora, så det känns som en droppe i havet Financial Fair Plays inverkan på allsvenska klubbar Intervjupersonerna är samstämmiga om att svensk fotboll inte påverkas nämnvärt utav Financial Fair Play på grund utav rådande elitlicenser och ett krav på eget kapital. Robin Lundgren, Helsingborgs IF, nämner att jobbet att sätta sig in i ett nytt regelverk innebär mer administrativt arbete. Kjell Sahlström är inne på samma spår och menar att det inte ändrar arbetssätten för ledningen i klubbarna. Däremot får ekonomifunktionen i klubbarna högre belastning i och med rapportering till Uefa som är krävande, där en del av rapporteringen ska 3 Sonny Karlsson, sportchef i BK Häcken, mail den 26 april

52 ske i början/mitten av juli då det i Sverige är semestermånad medan semestermånaden ofta infaller i augusti för Syd- och Mellaneuropa. Sahlström nämner vidare att de allsvenska klubbarnas ekonomichefer håller hög klass men citerar en klubbledare som hade uttryckt det som att han hoppades att klubben inte skulle kvalificera sig för Uefa-spel framöver. 4 Om Financial Fair Play innebär att svenska klubbar kan mäta sig bättre med övriga europeiska klubbar är något som är för tidigt att svara på. Robin Lundgren, HIF, anser dock att så inte kommer att bli fallet eftersom europeiska klubbar generellt har högre omsättning än vad allsvenska klubbar har vilket innebär att de kan erbjuda högre löner som i sin tur gör att de även framöver kan attrahera de bästa spelarna vilket rimligen innebär att de är starkare sportsligt. Sahlström är av en annan uppfattning på frågan om allsvenska klubbar tros mäta sig bättre med Europeiska klubbar. Han menar att på grund av Financial Fair Play får svenska klubbar säkrare betalt vid försäljning av spelarrättigheter och att utländska klubbar i högre grad måste leva på sina egna skapade intäkter och inte på gåvor/kapitaltillskott från ägare, för att kunna köpa arbetskraft i form av spelare. Detta tack vare break-even-kriteriet. Detta kan leda till att svenska klubbar är mer konkurrenskraftiga på transfermarknaden samtidigt som de kan behålla nyckelspelare i högre utsträckning. Niclas Carlnén menar att Sverige får mer lika förutsättningar att konkurrera trots mindre pengar i omsättning, eftersom det innebär samma kravsättning. Syftet med fotbollen i Sverige och i Europa är inte att tjäna pengar som det är i USA. Men han menar att pengarna är medlet för att nå sportslig framgång och att man bör vara försiktig med att jämföra idrottsklubbar med företag. Anledningen till det är att det är svårt för en idrottsförening att budgetera eftersom vinsten inte är målet, utan det är det sportsliga resultatet som räknas. Frågan om 49-51% regeln har länge diskuterats inom svensk föreningsidrott och IdrottsAB. Regeln innebär i korta drag att den ideella föreningen måste äga minst 51 % av aktierna, ha röstmajoritet, så att klubben inte riskerar att köpas upp och medlemmar riskerar att stängas ute. Detta har avskräckt kapitalstarka intressenter från att investera i svenska idrottsföreningar till skillnad från i övriga Europas fotbollsnationer. Det finns vägar för att kringgå regeln, eftersom regeln endast tillämpas på moderbolaget, det som utövas själva tävlandet hindrar den inte 4 Kjell Sahlström, ekonomichef på Svenska Fotbollförbundet, mail den maj

53 aktiebolag vid sidan av föreningen, som kan skjuta till kapital till moderbolag eller hjälpa till att köpa spelare till klubben. Jyri Backman påstår att pga. denna regel kan näringslivets regler inte tillämpas fullt ut, men han konstaterar samtidigt att fotboll på elitnivå och business går hand i hand. För att båda sidorna ska gynnas av en bolagisering i en allt mer globaliserad och kommersialiserad värld gäller det dock att man finner en gyllene medelväg (Backman, 2009). Frågan är således relevant för studien. Niclas Carlnén uttrycker sin åsikt på följande sätt: Jag tycker det svenska systemet med medlemsägda föreningar där ideella krafter kommer från medlemmar är helt rätt. Men däremot om riksdagen kommer fram till något annat när det gäller skattefrågor osv. med tanke på att skatteverket var och rotade och regeringen aktualiserade utredningen kring ekonomin och momsfrågor och inkomstskatt. Om det är så att en elitförening ska hanteras på ett annat sätt måste man då anpassa sig efter det regelverket. Det är det enda som skulle göra att det inte är en ideell förening och istället ett aktiebolag. En person på SvFF som kontaktades angående just % spärren uttryckte sina tankar på följande vis: Jag kan misstänka att det skulle kunna försvåra uppkapitaliseringen av IdrottsAB. Huruvida föreningsdemokratin egentligen fungerar i praktiken kan jag som privatperson möjligen fundera över också om under 1 % av medlemmarna deltar vid årsmöten, vilket i så fall skulle tala för att medlemmarna inte verkar tycka att det är så viktigt att utöva rösträtt, och därför kan man kanske undra hur många medlemmar som tycker att det är viktigare med medlemsdemokratin än att få in kapital. Frågan är dock fotbollspolitik på hög nivå inom svensk idrott. Fotbollförbundet förfogar inte över frågan, det gör RF. Och där finns 69 andra specialförbund som utövar sin rösträtt i frågan (tex har många av dem inte kommit lika långt i kommersialiseringen och inte är lika starkt påverkade av den internationella konkurrensen samt att det finns många specialförbund som detta överhuvudtaget inte är en fråga för, t.ex. individuella idrotter). Men även om SvFF förfogade över frågan skulle det nog vara svårt att förändra 51%- regeln, då endast ett fåtal storklubbar skulle kunna få in ett betydande kapital och tjäna på det, och de övriga (som har röstmajoriteten) följaktligen skulle känna det som en 53

54 konkurrensnackdel om man tog bort regeln. 5 MFF är den förening som omsätter mest i hela Allsvenskan, de dominerar på såväl intäktssidan som kostnadssidan. Mycket av föregående säsong kom att handla om framgångarna i Champions League. I en jämförelse med ett av motståndarlagens ekonomiska situation nämner Niclas Carlnén vilka skillnader det är mellan ett Allsvenskt topplag och ett europeiskt topplag. Han säger att delta i Champions League innebär en stor procentuell ökning av intäkterna för ett svenskt lag, jämför man med Juventus är skillnaden betydligt lägre. Champions League betyder inte lika mycket eftersom de har en annan omsättning och det är inte så känsligt om de skulle missa att kvalificera sig, rent ekonomiskt. Andra klubbar som Olympiakos, budgeterar med intäkterna som Champions League-spel innebär, då de är direktkvalificerade om de skulle vinna den grekiska ligan. Detta skulle aldrig göras i Sverige eftersom de är för osäkert att kvalificera sig. Det är en engångsintäkt som kan innebära att man kan sänka den årliga driftkostnaden samt betala av lån. Carlnén menar att har man en stabil grund att stå på är det inte svårt att uppfylla kraven som Uefas klubblicens och Financial Fair Play ställer, men är man en uppstickare som hela tiden ligger på gränsen måste man uppnå de sportsliga framgångarna. Misslyckas man med det får man det jättesvårt, vilket syns i Sverige. Halmstads BK har bland annat lämnat in en åtgärdsplan till Svenska Fotbollförbundet för att klara elitlicensen. Niclas Carlnén är av den uppfattningen att om man bygger upp ett större eget kapital, en riskbuffert, kan man klara av de svängningar som kan drabba en. Exempelvis om publiksiffran dippar ett år eller om man inte lever upp till de sportsliga resultaten. Han tror att de svenska föreningarna generellt sett måste öka det egna kapitalet till viss del, för att på så sätt överleva över tid. 8.5 Allsvenskan och Financial Fair Play De svarande personerna generella uppfattningar är att Financial Fair Play är ett sunt sätt att stävja de ekonomiska förhållandena som ter sig i ett globaliserat fotbollseuropa. Man är rådande överens om att det ökar trovärdigheten för fotbollsindustrin. Att de flesta 5 Anonym, Svenska Fotbollförbundet, mail den 16 maj

55 fotbollsklubbarna arbetar under så kallad Soft Budget Constraint, där staten i stort sett går in och räddar klubbarna från konkurs med hjälp av statliga medel, och klubbar lever över sina egna tillgångar skapar en ohållbar situation. Trots att vi lever i en ständigt ökande globalisering så har svenska fotbollsklubbar lyckats bevara en sund ekonomisk situation. Vi ligger långt före övriga fotbollseuropa vad det gäller ekonomisk kontroll. Tack vare att elitlicensen introducerades år 2002 och kravet på ett positivt eget kapital tillämpades har Sverige aldrig riktigt påverkats av Financial Fair Play. Man har hela tiden befunnit sig på rätt sida lagen. Niclas Carlnén anser att de inte är många föreningar i världen som är så välskötta som de svenska. Han tror också att klubbar med en redan välskött ekonomi, exempelvis Arsenal som genererar ett eget kapital, kommer att gynnas av Financial Fair Play. De får ett försprång, där man kanske tidigare har haft problem (sportsligt) eftersom man inte har satsat på det viset, då man har prioriterad den ekonomiska stabiliteten istället. Där få man kanske en fördel nu istället. 6 De svarande är av uppfattningen att Sverige troligen får en fördel utav att det ställs hårdare krav ute i Europa. Eftersom de svenska föreningarna är välskötta behöver de inte anpassa sig eller ändra strategi, struktur eller organisation för att klara av kraven. Misskötta fotbollsnationer behöver några år på sig för att reda ut sin ekonomi och adaptera sig till Uefa finansiella regelverk. Robin Lundgren från Helsingborg sa följande om Sverige och Europa: Eftersom vi redan innan FFP hade vissa finansiella krav från SvFF innebär det inga större skillnader för oss. Sedan införandet har vi sett vissa fall där klubbar i Europa blivit straffade. Så brukar det bli i samband med en omställning till nytt regelverk. Jag tror att det kommer minska framöver. 7 Svante Samuelsson ser också att det är bra med hårdare kontroll från Uefa för att skapa balans i en skenande ekonomiskt situation; Totalt sett anser jag dock att det är bra att Uefa ställer lite större krav för att skapa en större ekonomisk rättvisa, i syfte att skapa en större överlevnadsmöjlighet för klubbarna över tid. 8 6 Niclas Carlnén, verkställande direktör i Malmö FF, telefonintervju den 24 april Robin Lundgren, biträdande sportchef i Helsingborgs IF, mail den 8 maj Svante Samuelsson, klubbchef i Kalmar FF, mail den 8 maj

56 56

57 9. Diskussion 9.1 Globaliseringsprocessen Globaliseringen har i allra högsta grad påverkat det fotbollsklimatet som idag råder. Ända sedan Bosmandomen föll har globaliseringsprocessen intensifierats. Eliasson beskriver globaliseringen som en process som kan mätas genom att titta på den migrationen, de personer som flyttar till en nation och de personer som väljer att flytta ifrån nationen (Eliasson, 2009 s. 390). Bosmandomen är en starkt bidragande faktor till just globaliseringsprocessen, med spelare som flyttar till och från olika klubbar i olika nationer. Domen underlättade för spelare att skaffa sig en proffskarriär i utlandet, vilket ledde till att fotbollspubliken fick ett intresse av att titta på utländska ligor vilket i sin tur att har lett till att investerare har sett att fotbollsindustrin är en marknad med stor potential. Året innan Bosmandomen började tillämpas, 1995, hade Sverige gått med i EU. Samma år som Sverige tog ett nästan osannolikt brons i världsmästerskapen. Inte nog med att spelarövergångar underlättades, intresset för svenska spelare ökade. Sedan 90-talet har Sverige kvalat sig in till Champions League sju gånger, varav IFK Göteborg stått för fyra av dessa framgångar. Den senaste i raden som lyckades kvalificera sig till denna prestigefyllda turnering var Malmö FF under säsongen 2014/15. Tack vare denna framgång lyckades Malmö FF tillskriva sig intäkter på cirka 160 miljoner kronor. Pengar som till stor del har kommit från tv-rättigheter (Sahlström, 2014 s. 4). Globaliseringen har lett till ökade intäkter för alla inblandade i den massiva industri som fotbollen är idag. Tv-rättigheter, investerare och riskkapitalister samt sponsorer har alla varit faktorer som trissat upp löner och summorna för transferövergångar. Större ekonomiska krav har lett till en infekterad marknad, Soft Budget Constraint och skuldberg så höga att de inte finns möjligheter till att betala är förhållanden som fotbollseuropa idag lever med. Behovet av ett regelverk har varit allt mer påtagligt ända sedan Roman Abramovich lade händerna på Chelsea FC och förändrade hela industrin. Samtidigt har den amerikanska sportmodellen varit allt mer närvarande sedan Bosmandomen och med den EU:s inblandning. Europeisk idrott blir allt mer kommersialiserad 57

58 och statliga påverkningar närvarande. Avregleringen av tv-marknaden och ökade spelarersättningar är exempel på amerikaniseringen av europeisk idrott som medfört ett politiskt intresse för idrotten och fotbollen. Financial Fair Play och det faktum att Uefa utredde att införa lönetak är faktorer som visar på ett närmande till den amerikanska sportmodellen, där lönetak sedan länge varit implementerat (Backman, 2012 s. 18 och 25). Att Europa blir allt mer amerikanskt är en direkt orsak av globaliseringen samtidigt som många förespråkare menar att den europeiska sportmodellen måste värnas om då den mer behandlar den sociala aspekten av idrotten och de ideella aspekterna såväl som amatörism-idealet framhävs. Sverige är också en del av globaliseringen men har tack vare en god finansiell kontroll inte drabbats lika hårt av den inflation som råder. I takt med att omsättningarna ökar för europeiska fotbollsklubbar ökar de även i Sverige. Svensk fotboll har genom en så kallad glokaliseringseffekt, med egna regelverk i form av elitlicensen, hållit den svenska fotbollsekonomin i schack. Sverige ligger före övriga Europa på den fronten och är tack vare den hårda kontrollen väl rustade för eventuella ekonomiska regleringar från Uefa. Samtidigt som nyliberala tankar och inflytande har fått allt större fäste i Europa från och med att de introducerades i England och USA under 1980-talets andra hälft. Nyliberalism i samband med en allt mer globaliserad värld satte pengar i omlopp inom fotbollsindustrin. Den regionala kulturen i bl.a. Italien, Spanien och England säger att de sportsliga resultatet måste uppnås till varje pris och att utan den sportsliga framgången minskar dina intäkter och således även ditt marknadsvärde. Dessa tankar och strategier har försatt övriga europeiska klubbar i djupa skulder och dåligt hållen ekonomi. Svensk fotbolls lokala reaktion på globaliseringsprocess har handlat om att bygga från grunden, att det som klubben ska stå på ska vara en stabil grund, framför allt. 9.2 Financial Fair Play För de tillfrågade personerna för denna studie, är Financial Fair Play-reglerna rimliga och hjälper till att skapa en jämnare konkurrens för europeisk fotboll. Financial Fair Play är den långsiktiga lösningen för att få bukt med de finansiella problemen. Eftersom det huvudsakliga syftet med att bedriva en fotbollsklubb inte är den ekonomiska vinsten utan den sportsliga framgången, bör fotbollsklubbarna bedrivas därefter och satsa på långsiktiga investeringar. 58

59 Innan reglerna kring Financial Fair Play tillämpades kunde klubbar välja om de skulle kostnadsföra eller bokföra en spelare som en tillgång men med det nya regelverket ska spelare som klubbarna köper placeras som en tillgång. Denna tillgång ska sedan ha en avskrivningsperiod som sträcker sig lika långt som kontraktet som spelaren sitter på, vilket i snitt är tre år. Det är därför som Uefa valde att börja tillämpa reglerna först tre år efter att de offentliggjordes, för att ge klubbar tid till att kunna anpassa sig och omstrukturera. Hade fallet varit så att Financial Fair Play börjat gälla direkt hade detta skapar ett kaos och en stor osäkerhet för alla de europeiska fotbollsklubbarna eftersom klubbar hade varit tvungna att bryta kontrakt och sparka personal. Att klubbar tvingas tänka långsiktigt är något som både Uefa i första hand vill uppnå. Då tillgången på ägarkapital som skjuts in till klubbarna begränsas till sponsring, investeringar i arenor eller andra sätt för att komma runt Financial Fair Play-regler, tros bli jämnare konkurrens och en mer sportsligt orienterad fotboll. Nyrika klubbar kommer inte längre att kunna köpa sig till framgången och bli en toppkandidat under en säsong. Det krävs att som Niclas Carlnén uttryckte det: att har man en stabil grund att stå på, då är det inte svårt att uppnå kraven. 9 Med hjälp av en stegvis bestraffningsskala ska man hindra klubbar från att upprepa regelbrott. Att utesluta klubbar från att delta i Uefas klubblagsturneringar är det hårdaste straffet men många forskare och experter argumenterar för om de verkligen kommer att våga stänga av klubbar med stor dignitet och världskända fotbollsstjärnor. Break-even-incitamentet kräver att klubbarna inte spenderar mer än vad deras intäkter täcker. Det som har lett fram till att klubbarna idag har spenderat över deras tillgångar och tvingats låna sig till kapital för att kunna spendera det på spelarlöner och övergångar, är den tuffa konkurrensen. Samtidigt som konkurrensen har lockat till sig intressenter som fortfarande har målbilden om ett sportsligt framgångsrikt lag. Fotbollsmarknaden och klimatet för hela Europa håller på att läggas om, allt för att skapa en hållbar framtid och en sund utveckling. Många inflytelserika ekonomer, t.ex fransmannen Thomas Piketty, förordar mer regleringar inom världsekonomin och Financial Fair Play kan på sitt sett ses som ett led i detta. 9 Niclas Carlnén, verkställande direktör i Malmö FF, telefonintervju den 24 april

60 Denna utveckling är något som bara kan gynna den svenska fotbollen. Europeiska klubbar tvingas leva efter samma standarder som svenska klubbar levt efter sedan 2002, då Elitlicensen tillämpades. De intervjuade är överens om att Financial Fair Play bara kan gynna Sverige eftersom det leder till att klubbar kan konkurrera på lika villkor, då finansiell doping är förbjuden. Svenska klubbar blir mer konkurrenskraftiga när de europeiska klubbar tvingas stuva om i sina lönesystem. Ägarnas kapitaltillskott begränsas till ungdomsverksamheten och anläggningstillgångar, då dessa poster klassas som icke relevanta kostnadsposter. Manchester City är ett exempel på hur de använde sig utav ägarnas obegränsat djupa fickor för att rusta upp träningsanläggningen och akademin. Totalt spenderades 2,3 miljarder kronor för att äga världens kanske mest moderna träningsanläggning, pengar som inte räknas som en kostnad enligt Financial Fair Play. 9.3 Framtiden Det kanske mest intressanta är att se hur framtidens fotbollsindustri kommer att se ut. Med implementeringen av Financial Fair Play kommer troligtvis löner och övergångssummor bli lägre, ju längre tid det går. De klubbar som vill knyta till sig världsstjärnor måste då göra sig av med någon eller några spelare för att få svängrum i budgeten och för att uppfylla breakeven-kravet, löner kommer successivt att pressas ner. Detta kommer att innebära att ledningar kommer upp med strategier för att kringgå regelverket eller mildra konsekvenserna utav Financial Fair Play. Nyliberalismens framfart kommer förmodligen att mattas av något även om företag kommer finna nya vägar i form av nya sponsoravtal som inte täcks av Financial Fair så Play. Förhoppningen är att de klyftor som finns mellan klubbarna i framtiden inte ska vara så stora som idag är fallet, trots att många forskare och experter hävdar att de starkas position kommer att stärkas ytterligare. Regleringar och avregleringar föder ett nytänkande inom affärsverksamheten och således även inom fotbollen. Man tvingas till att hitta nya vägar för att fortsätta pumpa in pengar i den exploaterade verksamheten. Sten Södermalm (2015) skriver i en artikel om hur fotbollen utgörs utav tre vinstbegrepp: resultatet på planen (sportsliga), resultatet i balans/och resultaträkningen (ekonomiska) samt det sociala, ryktet i samhället. Med hjälp utav sportslig framgång skapar man sig ett rykte och 60

61 supporters och andra intressenter med detta, man kan förbättra verksamheten och generera ett överskott till de som satsat kapital i verksamheten. Södermalm nämner exempel på hur man strategiskt valt att generera överskott till den idrottsliga verksamheten för att på så sätt visa svarta siffror i bokföringen. Exempelvis FC Köpenhamn som köpte den danska nationalarenan Parken för att kunna hålla konserter, de utvecklade en markinvesteringsaffär, de köpte en friskvårdskedja och två turistanläggningar. Allt detta för att få andra intäkter eftersom fotbollsverksamheten är en osäker industri. Genom att låta klubben bredda sin verksamhet i olika industrier kan man kompensera för eventuella sportsliga misslyckanden som innebär en intäktsrisk. Detta kan innebära att man kan visa ett positivt kapital i sin resultaträkning (Södermalm, 2015). Ett annat fall som Södermalm tar upp är Red Bulls frammarsch i fotbollsindustrin. Energidrycksföretaget som äger hela fem fotbollsklubbar på fyra kontinenter och i olika divisioner. Strategin från ledningen är att kunna använda farmarklubbar till de lagen i de högre divisionerna, för att kunna flytta runt spelarkapital och undvika att bli utan licens och slippa betala övergångssummor. För de europeiska klubbarna man har kort och gott köpt licenser för att kunna skapa bra lag. Att äga lag i olika länder och i olika divisioner ger möjligheter till att kunna prioritera olika. Att lägga ungdomssatsningen i en klubb och att storsatsa i en annan är en trend som även har anammats av affärsmannen Roland Duchatelet som är ägare av en rad olika klubbar i Europa och har på så sätt kunnat anpassa sitt management efter vad han prioriterar och vill ha ut av de olika klubbarna (Södermalm, 2015). Det sista och kanske mest uppmärksammade fallet är Manchester City. Ägarna av klubben är Abu Dhabi Investment Group, som även är ägare en klubb i Australien, Melbourne City FC och New York City FC i USA. Ägarna har mellan 50 och 100 spelare som de roterar på och det har ännu inte förekommit några övergångssummor mellan klubbarna. Södermalm skriver att denna rotationsstrategi kan exemplifieras genom Frank Lampard som under sommaren avslutade sin karriär i Chelsea FC för att gå till New York City FC. Under hösten lånades Lampard ut till Manchester City, då amerikanska ligan, MLS, ännu inte hade kommit igång, och avslutade säsongen som Manchester City spelare. Något liknande gjordes även med David Villa. Han skrev på för New York City men lånades sedan ut till Melbourne City. Att genom överenskommelser klubbar, akademier och scouter/agenter emellan kan man undvika de 61

62 restriktioner som finns för icke EU-länder och man kan undvika övergångssummor genom att låna ut spelare. Ungdomsspelare kan flytta till England på lån och tillhöra den engelska klubben under en längre tid utan att behöva få ett EU-pass (Södermalm, 2015). Världen blir som sagt mer globaliserad och fotbollsindustrin mer reglerad vilket föder nytänkare samt dessa nya strategier. Vad Uefa kan göra för att hindra dessa nya managementstrategier är något som framtiden får utvisa men klart är att det kan inte fortgå på det sätt som nu är fallet. Två lag med samma ägare får inte möta varandra och skulle det vara så att de skulle mötas i liga eller i cup så är det upp till det nationella fotbollsförbundet att besluta om det ska godkännas eller inte. Uefa måste besluta om det är den rätta vägen att på detta sätt flytta spelarkapital över olika ligor och kontinenter för att kunna undvika Financial Fair Play. För oligarker och oljeshejker är den privata förmögenheten det minsta problemet vilket kan leda till att det är fler europeiska klubbars ägare som väljer att shoppa klubbar på andra kontinenter och i andra ligor och genom att göra så undvika Financial Fair Play och kunna låna ut spelare till de lag man vill ha störst sportslig framgång med. Globaliseringen möjliggör denna typ av strategi samtidigt som regleringar och regelverk idésätter den. Man kan ställa sig frågan om vad t.ex. förbudet mot tredjepartsägande kan få för konsekvenser, dels ekonomiskt men även i form av strategitänkande. Vad kommer och kan exempelvis de allsvenska ledningarna göra för att kringgå den typen av regelverk som verkligen drabbar dem? Kommer de sydeuropeiska länderna, Spanien och Portugal, som i stor mån praktiserar tredjepartsägande göra något åt detta regelverk eller kommer de försöka lindra de eventuella konsekvenserna? Och i vilken omfattning i så fall? Ett annat exempel på hur man kringgår Financial Fair Play värt att diskutera är sponsring. Sponsring är något som klassificeras som relevanta intäkter i break-even incitamentet. Ett fall som fick enormt mycket medial uppmärksamhet var när Qatar Tourism Authority (QTA) valde att sponsra Paris Saint-Germain (PSG) med 200 miljoner/säsong. QTA tillhör staten Qatar liksom ägarna utav PSG och i motprestation för sina 200 miljoner/säsong fick QTA marknadsföring för Qatar som turistmål. Inga namnrättigheter på arenan, inget tryck på matchställ, i stort sett ingen motprestation alls förutom att kunna använda PSG material i sin marknadsföring. Man kan då ställa sig frågan om det var en ren gåva PSG fick för att köpa fotbollsspelare, ledare, höja löner och rädda klubben finansiellt. Den så kallade QTA-affären 62

63 fick stort genomslag i Europa och kritiserades av många experter. Avtalet rapporterades vara klart precis innan Financial Fair Play-regelverket sattes i bruk och pengarna från affären räddade PSG från att visa ett underskott i sin break-even rapportering (Niemann, 2014 s. 22, 24 & 26). Financial Fair Play drabbar de allsvenska klubbar i väldigt låg utsträckning, mycket tack vare den svenska idrottsmodellen och hur Sverige valt att bedriva idrotten. Sverige var länge ett land som försvarade amatörlinjen. Att all idrott skulle bedrivas som amatöridrott stod sig länge samtidigt som idrotten skulle vara en folkrörelse, vilket betyder fri från yttre politisk och ekonomisk inblandning. Med globaliseringen kom detta emellertid att bli en omöjlighet då idrotten och framförallt fotbollen har med tiden kommit att kräva mycket pengar (Andersson, 2011 s ). Den svenska fotbollen har dels hindrats av en sen acceptans för professionalismen men även utav den spärregel som hindrar föreningar från att helt bolagiseras. Skulle procentsspärren släppas har vi ett helt annat fotbollsklimat att beakta. Financial Fair Play skulle kunna komma att spela en betydligt viktigare roll för svensk idrott än vad den gör idag. Förutsättningarna för hur man bedriver sin verksamhet skulle förändras men så länge kravet på eget kapital genom elitlicensen finns, så behöver de svenska fotbollsföreningarna inte frukta att hamna under luppen från Uefa. 9.4 Slutsats Financial Fair Play påverkar inte de allsvenska klubbarna i samma utsträckning som t.ex. klubbarna i England, Spanien och Italien, mycket tack vare den rådande elitlicensen och med kravet på eget kapital. Financial Fair Play är framförallt riktat mot de klubbar med rika ägare som försett klubbarna med stora tillgångar. Tanken med Financial Fair Play är att se till så att klubbarna klarar av sin egen ekonomi och ser till att investera för framtiden och ser till att säkra klubbarnas fortsatta överlevnad. Klubbar ska inte verka under Soft Budget Constraints, där statliga medel räddar klubbarna från konkurs. Det gäller att skapa en hållbar och trovärdig utveckling för fotbollsindustrin som helhet. Man pratade ursprungligen om att fotbollen var driven av nyttomaximering men den har idag utvecklats, mycket på grund av globaliseringsprocessen och nyliberalism, till en 63

64 vinstmaximering. Även om det till synes kan ses som en kluven verksamhet. Många storklubbar satsar hårt för att nå marknader i Asien och Amerika samt för att öka sina inkomster genom sponsor- och tv-avtal, vilket i sin tur innebär en vinstmaximering. Intäkterna som genereras går i sin tur på att till spelarköp och spelarlöner för att på så sätt vinna titlar, vilket innebär att man bedriver verksamheter genom nyttomaximering. Landskapet är således tvådelat. Man går mot en mer amerikansk sportmodell som innebär vinstmaximering samtidigt som den potentiella vinsten går till de sportsliga intressena, även om det sportsliga intresset hjälper till att vinna titlar och därmed stärka varumärken, dels klubbens men även sponsorernas samt eventuella klubbägares varumärke. Shejker, oligarker och andra affärsmän som sitter på ägarrätten till en klubb vill vinna titlar till varje pris och viker sig inte från att spendera för att uppnå den sportsliga framgången. Man kan därmed resonera fram och tillbaka för om den europeiska fotbollen är driven av nyttomaximering eller vinstmaximering. Dessa förehållande råder för i stort sett hela Europa förutom Sverige som fortfarande tillämpar ett mer konservativt tillvägagångssätt och är hårdare hållna på den ekonomiska fronten, och som därmed endast riktat in sig på nyttomaximering, där vinstmaximeringen är sekundär. Detta har inneburit att finansiella regelverk har varit oundvikliga med tanke på den skenande ekonomiska utvecklingen fotbollsindustrin har haft de senaste decennierna. De svenska klubbarnas välskötta ekonomi gör att utmaningen att anpassa sig efter Financial Fair Play är ytterst liten i jämförelse med övriga europeiska toppligor. Där har och kommer klimatet att förändras betydligt mer radikalt. Det går inte längre att leva på skuldberg, låta ägartillskott täppa igen läckorna eller låta statliga medel belåna/rädda klubbarna för att undvika konkurs. Framtiden är däremot ljus om Uefa lyckas upprätthålla reglerna och vara rättvisa och konsekventa i sina sanktioner emot klubbar som bryter reglerna. För svensk fotboll kan Financial Fair Play innebära en jämnare konkurrens, ekonomiskt såväl som sportsligt, med övriga ligor i Europacupspel och liknande. Det kan eventuellt skapa en möjlighet att ta igen den sportsliga luckan som skapats, Allsvenskan rankas i skrivande stund på en 42:a plats enligt IFFHS (2015). 9.5 Framtida forskning Med tanke på att regelverket är relativt nytt och att övervakningsperioderna fortfarande gäller 64

65 är det än svårt att se de riktiga effekterna utav Financial Fair Play. Framtida forskning bör fokusera på och studera de exakta effekterna utav regelverket. Påverkan på löner, övergångssummor och finansiell kontroll. Har Financial Fair Play en positiv inverkan på fotbollsindustrin? Studera hur pass mycket regelverket gör för svenska klubbar, gynnar det den svenska fotbollen eller förblir klimatet detsamma. Innebär regelverket att svenska fotbollsklubbar blir mer konkurrenskraftiga mot övriga Europa? 65

66 10. Referenslista Artiklar Akerlof, George. (1976). The economics of caste and the rat race and other woeful tales. Quarterly Journal of Economics, 90, Backman, Jyri. (2009) Aktiebolag inom svensk elitfotboll. Idrottsforum. Berntsson, Jonathan. (2015) Så fördelades tv-pengarna under säsongen 2013/14. Aftonbladet. Ejderhov, Thomas. (2015) Miljonerna väller in i England. Idrottens affärer. Harris, Nick. (2011) Manchester United attract half of Premier Leagues s global TV audience. Sporting intelligence. Hyllman, Peter. (2015) Vilka vinner egentligen på att avskaffa tredjepartsägandet? Fotbollskanalen. Isero, Viktor. (2014) Tredjepartsägande och konkurrensrättsliga problem p.g.a. insyn i annan förening. Idrottsjuristerna. Kelly, Kevin, Lewis, Rhidian & Mortimer, Thomas Richard. (2012) "In Football We Trust?", International Journal of Business and Social Science, vol. 3, no. 8 Lombardi, Rosa, Simone Manfredi, and Fabio Nappo. (2014) "Third Party Ownership in the Field of Professional Football: A Critical Perspective." Business Systems Review 3.1: Opdenakker, Raymond (2006, August). Advantages and Disadvantages of Four Interview Techniques in Qualitative Research [44 paragraphs]. Forum Qualitative Sozialforschung / Forum: Qualitative Social Research, 7(4), Art. 11, fqs Petersson, Martin. (2014) Så fördelas 260 TV-miljoner. Idrottens Affärer. 66

67 Sundberg, Andréas (2014) Efter Club Consulting-affärer - nu straffas Gefle och Åtvidaberg. Fotbollskanalen. Södermalm, Sten. (2015) Ett nytt fotbolls-europa. Idrottens Affärer. Warshaw, Andrew (2002) Clear vision with transfer windows. UEFA. Böcker Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Andersson, Torbjörn (2011). "Spela fotboll bondjävlar!": en studie av svensk klubbkultur och lokal identitet från 1950 till 2000-talets början. D. 1, Helsingborg, Landskrona, Malmö, Listerlandet, Växjö och Göteborg. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion Berg, Kris E. & Latin, Richard Wayne (2008). Essentials of research methods in health, physical education, exercise science, and recreation. 3. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins Sund, Bill (2007). Fotbollsindustrin. Visby: Nomen Bryman, Alan (2012). Social research methods. 4. ed. Oxford: Oxford University Press Ericson, Claes (2011). Oligarkerna: om snabba pengar och förgänglig makt i kapitalismens Ryssland. Stockholm: Norstedts Giddens, Anthony (1990). The consequences of modernity. Cambridge: Polity in association with Blackwell Greenfield, Steve & Osborn, Guy (2001) Regulating football: commodification, consumption and the law. London: Pluto Hamil, Sean (red.) (2001). The changing face of the football business: supporters direct. London: Frank Case Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2., [utök. och 67

68 kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Ekonomiska rapporter KEA CDES (2013) Study on the economic and legal aspects of transfers of players Sahlström, Kjell. (2002) Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi Fogis. Sahlström, Kjell. (2014) Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi Fogis. er.aspx DOWNLOAD.pdf UEFA (2014) Benchmarking Report On The Clubs Qualified And Licensed To Compete In The Uefa Competition Season 2013/14. UEFA (PDF) DOWNLOAD.pdf Hemsidor Fifa (2015) The IFAB: How it works. Fogis (2015) Fotbollen i Sverige. IFFHS (2015) The world s strongest national league Uefa (2014) About UEFA. Uefa (2015a) Football's top club competition. Uefa (2015b) New format provides fresh impetus. 68

69 Intervjuer Carlnén, Niclas; verkställande direktör i Malmö FF. (2015) telefonintervju den 24 april. Karlsson, Sonny; sportchef i BK Häcken (2015) mail den 26 april. Lundgren, Robin; biträdande sportchef i Helsingborgs IF (2015) mail den 8 maj. Sahlström, Kjell; ekonomichef på Svenska Fotbollförbundet (2015) mail den maj. Samuelsson, Svante; klubbchef i Kalmar FF (2015) mail den 8 maj. Regelverk Uefa (2012) UEFA Club Licensing And Financial Fair Play Regulations. UEFA. _DOWNLOAD.pdf Uefa (2012) Financial Fair Play - Media Information - 25 January UEFA. _.pdf Uefa (2008) Club Licensing: Here to Stay. UEFA. Svenska Fotbollförbundet (2014) Anvisningar till elitlicensens ekonomikriterier. Vetenskapliga artiklar Backman. Jyri (2012) I skuggan av NHL. En organisationsstudie av svensk och finsk hockey. Rapporter Idrottsvetenskap Göteborgs Universitet. Franck, Egon. (2014). Financial fair play in european club football: What is it all about? International Journal of Sport Finance, 9(3), Frick, Bernd. (2009). Globalization and Factor Mobility The Impact of the``bosman- Ruling''on Player Migration in Professional Soccer. Journal of Sports Economics, 10(1), Niemann, John. (2014) How should Paris St-Germain FC structure their financial situation in 69

70 order to adhere to the UEFA Club Licensing and Financial Fair Play regulations? University College of Northern Denmark. Lerner, Wendy. (2003) Neoliberalism? Environment and Planning D: Society and Space 21(5) Müller, J. Christian, Lammert, Joachim, & Hovemann, Gregor. (2012). The financial fair play regulations of UEFA: An adequate concept to ensure the long-term viability and sustainability of european club football? International Journal of Sport Finance, 7(2), O'Toole, D. (2014). EUROPEAN FOOTBALL'S FINANCIAL FAIR PLAY. Accountancy Ireland, 46(4), Schubert, Mathias & Könecke, Thomas (2015) Classical doping, financial doping and beyond: UEFA s financial fair play as a policy of anti-doping, International Journal of Sport Policy and Politics, 7:1, Szymanski, S. (2014). Fair is foul: A critical analysis of UEFA financial fair play. International Journal of Sport Finance, 9(3), Thomas Hoehn, Stefan Szymanski, Carmen Matutes & Paul Seabright Economic Policy Vol. 14, No. 28 (Apr., 1999), pp Övrigt Valcke, Jérome (2014) Regulations on the Status and Transfer of Players Third-party ownership of players economic rights ( TPO ) FIFA (PDF) en_neutral.pdf Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Thompson, Ed (2011) Financial Fair Play Explained. 70

71 11. Bilagor Bilaga 1 Hej! Mitt namn är André Olsson och läser sista terminen på idrottsvetenskapligt program på Malmö Högskola, inriktning Sport Management där jag håller för tillfället på att skriva mitt examensarbete om Uefas finansiella regelverk, Financial Fair Play (FFP). Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för Financial Fair Play och dess ramverk och se hur det påverkar den svenska fotbollen och mer specifikt hur det påverkar Allsvenska fotbollsföreningar och jag vänder mig därför till Dig med insyn i en Allsvensk förening. Med bakgrund av detta skulle jag bli tacksam om du skulle vilja svara på några frågor för att hjälpa mig i min undersökning. Svaren kommer att användas som underlag för uppsatsen och öppna och fullständiga svar är därför extra hjälpsamma. Jag skulle även vilja fråga om det eventuellt i framtiden skulle finnas möjlighet för en intervju, alternativt telefonintervju, för ytterligare information? Frågor: Vad har FFP inneburit för den finansiella situationen inom fotbollsindustrin i Sverige? Hur påverkas er förening, tror Du, utav de finansiella regelverket som Uefa infört i jämförelse till hur de internationella toppklubbarna? Innebär FFP att svenska fotbollsföreningar får det tuffare på spelarmarknaden? Vad har FFP inneburit för managementledningen för de allsvenska klubbarna? Tror Du att FFP innebär att svenska klubbar kan mäta sig bättre med europeiska klubbar, rent sportsligt? Innebär FFP ett hinder för den framtida utvecklingen av fotbollsindustrin? Önskar du att dina svar är anonyma, vänligen framför detta. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar André Olsson 71

72 Bilaga 2. Intervjufrågor med Niclas Carlnén Intervjufrågor Hur påverkas fotbollsklubbar i Sverige utav det finansiella regelverket som Uefa infört i jämförelse till hur de internationella toppklubbarna? Vad har FFP inneburit för managementledningen för de allsvenska klubbarna? Vad har FFP inneburit för den finansiella situationen inom fotbollsindustrin i Sverige Generella frågor av intresse Hur tror ni att de allsvenska i allmänhet påverkas eller har påverkats utav FFP? Hur ser ni på frågan om att bolagisera fotbollsklubbar? Att hela anta bolagsform, Idrotts AB, istället för rådande % regeln? Sett till att svenska fotbollsföreningar har ett så kallat eget kapitalkrav i den svenska elitlicensen: Påverkas de allsvenska klubbarna annorlunda av FFP, om man jämför med andra europeiska klubbar, och på vilket sätt? Kan FFP innebära att svenska klubbar kan mäta sig bättre med europeiska klubbar, rent sportsligt? FFP Hur ställer ni er till Financial Fair Play? Anser ni det vara rimliga krav? Hur påverkas ni som förening av Financial Fair Play? Innebär Financial Fair Play några förändringar för er sett ur ett ledningsperspektiv? Innebär regelverket en positiv eller negativ utveckling av fotbollsindustrin? Tror ni att spelarmarknaden kan bli skralare, det vill säga att Europas klubbar håller hårdare i plånboken, som en följd av Financial Fair Play? Vad anser ni om påståendet att de starkas position cementeras ytterligare pga. FFP? Påverkan av transfermarknaden Hur kommer fotbollsmarknaden att se ut framöver? Är ni tvungna till att förändra strategier och planer att agera som en följd av FFP? 72

73 Ekonomi Hur är ekonomin i allmänhet för de svenska fotbollsföreningarna? Tror ni att världsfotbollen gynnas av regelverk likt FFP? Är stramare kontroll från Uefa och Fifa ett hinder för utvecklingen av fotbollsindustrin? 73