Möte 7 i projektet SVAMPSKOG Skötselförsök del 2

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1 (5) Maria Forslund Naturmiljöenheten Tel: E-post: maria.forslund@lansstyrelsen.se Möte 7 i projektet SVAMPSKOG Skötselförsök del 2 Deltagare: Maria Forslund, Lars-Thure Nordin, Stefan Björklund och Anders Dahlberg. Tid och plats: Länsstyrelsen i Uppsala, Billudden kl 9-12, måndag 22 november 2010 Vi diskuterade återigen vad man kan göra för typer av skötselförsök och vad vi har för behov av skötselförsök. Först diskuterade vi ganska övergripande frågeställningar för att komma fram till vilka frågeställningar vi har behov av att ta reda på. Dessa minnesanteckningar innehåller även material som Tommy Lennartsson skickade innan mötet. Tommy och Stefan Wendin var sjuka. Gillis kunde inte heller komma. Hur mycket måste vi veta? Kalkbarrskogarna är svårdokumenterade områden blanka kort. Är det inte svampsäsong så kan det vara mycket svårt att räkna ut att man befinner sig i en kalkbarrskog om området inte är besökt tidigare då det varit svamp i skogen. Vissa år blir så kallade svampår lilaköttig taggsvamp, 2009 violgubbe och 2010 lilafotad fingersvamp. Det finns flera exempel på extremt väldokumenterade områden som plötsligt ett år kan få nya arter. Vi talade specifikt om Slada, ett område hemma vid Bosse T och ett som Hasse R s fru äger. Både Bosse och Hasse skulle ha känt igen arterna om de varit synliga tidigare. Det är ett problem att inte veta allt. Vårt prioskikt i GIS innehåller bara välavgränsade värdekärnor där vi inventerat rätt år och rätt säsong. De marker vi inte inventerat och de som besökts fel årstid och fel säsong kan vi lätt missa. Det efterfrågades ytterligare inventeringar. Skogsstyrelsen biotopskydd, nyckelbiotoper, naturvårdsavtal Skogsstyrelsen har för låg budget för att ha råd att skydda alla prioriterade kalkbarrskogar. Nu anmäls nyckelbiotop efter nyckelbiotop och de får inte mer pengar. Med påslaget på 25% blir skogarna dessutom ännu dyrare. Dessutom kan medel omfördelas till andra distrikt under innevarande år vilket är en osäkerhetsfaktor. Liknande sker inom områdesskyddet på Länsstyrelsen fast det Länsstyrelsen Uppsala län POSTADRESS: UPPSALA BESÖKSADRESS: HAMNESPLANADEN 3 TELEFON: TELEFAX: E-POST: lansstyrelsen@c.lst.se POSTGIRO / ORGANISATIONSNUMMER: (VAT SE )

2 MINNESANTECKNING 2 (5) handlar om omfördelning mellan länen. Skogsstyrelsen har trots detta flera biotopskydd på gång och prioriterar nu mellan de högst prioriterade områdena. Nu bildar de ett stort biotopskydd söder om Vällen mot Aspdalssjön till. Området delas på två områden med en väg i mitten. Tillsammans blir de på ca 22 ha. Marken är dyr (cirka 5-6 M), så årets budget räcker inte utan de får knapra på nästa års budget. Nästa år tror de att de får ca 7 M, vilket är alldeles för lite. De arbetar även med Plogmyran som är en av våra finaste kalkbarrskogar. Skogsstyrelsen arbetar inte med att hitta nya nyckelbiotoper. De har totalt 5 dagar till detta ändamål för alla på hela avdelningen. Den nyckelbiotopsklassning som sker görs i samband med fältbesök i samband med samrådsanmälningar. Snittmarkägaren i Norduppland äger 20 ha och kan få nyckelbiotopsklassning på 25% av marken den enda äldre skog de har. De behöver ofta bruka den skogen. De har inte råd att skydda den frivilligt för stor del av deras totalareal. Med rotnettot på 60% har naturvårdsavtal blivit intressant för markägarna, i synnerhet de som inte vill upplåta sin mark för all evighet. Det kan även vara ett alternativ med ex 10-åriga avtal om det blir pengabrist i kombination med en akut avverkningsfas. Förhoppningsvis kan man lösa in marken förutsatt att markägarna är intresserade om 10 år. Stefan vill ha bra underlag till vad man kan skriva för villkor kopplade till avtalet. Att ta ut vindfällen känns helt OK i en kalkbarrskog. Plockhuggning kan vara OK, men måste utföras på rätt sätt stämpling utförd av handläggare kan krävas. Vilken skötsel kan rekommenderas? OK att friställa grova ädellövträd. Men är det OK att friställa tallar? Hur hanterar man lövträden? Hur hanterar man andra värden? Nationell miljöövervakning av skog Stefan och Bosse Törnkvist är inblandade i en nationell miljöövervakning av 400 skogar i hela landet. Några av dessa är kalkbarrskogar. Skogarna inventeras väldigt noga med bland annat transekter och en värdering av det omgivande landskapet. Ett område ligger i Tierp. Det ser gallrat ut på flygbilder. Kan man koppla på någon sorts extra övervakning av objektet kopplat till detta projekt? Olika frågeställningar Urskogar? Skogarna har aldrig haft så mycket virke som idag och kanske aldrig så många arter heller. Eller? Befinner sig kalkbarrskogarna i en successionsfas efter århundraden av skötsel som bondeskogar? Är det nu det finns som mest arter? Finns det kalkbarrsurskogar? Uppe vid Gårdskär finns iallafall primärskogar på mark som nyligen höjt sig ur havet. Podsoleringen har inte kommit så långt här och skogarna är mycket örtoch svamprika trots sin ringa ålder. Det har varit bete i dessa skogar. Det kan vara intressant att undersöka höjddata och vattenkustlinjen vid olika tidsepoker. Etablering mfl krav hos svampar

3 MINNESANTECKNING 3 (5) Spindelskivlingar anses generellt tidiga att kolonisera mark, ex fd havsstrandäng och slåtteräng. Inflytt går snabbare om arterna finns i närheten. Koppar- och raggtaggsvamp är antagligen två av de arter som har minst behov av kalk. Fläckfingersvamp verkar tåla lövträd såsom björk. Mycelen är ofta 100 kvm, dvs så stora att de bör ha symbios med flera träd samtidigt. Om man vill ta ut lite träd av någon anledning (ex bete eller för ved och virke till husbehov) bör det alltså gå bra. Helheten kan kanske bli bättre av ett litet träduttag men vad får man? Raggtaggsvamp har eventuellt ett ganska litet mycel på bara 1 kvm. Bolstan Det vore intressant att titta på mark mellan värdekärnorna som har för tjockt mosstäcke. Vad händer om man tunnar ut mossan och blottlägger mineraljord kan svamparna finnas även där då? Har de funnits där tidigare då marken betades? På ett ställe växer det svamp under ganska täta yngre senvuxna granar. Vi tror att svamparna gynnas på sikt av att man tar bort granarna. Ska man ta bort dem och se vad som händer eller ska man låta granarna vara kvar och se vad som händer? I Bolstan finns så många som 13 lokaler med raggtaggsvamp. Plockhuggning, körvägar, mm? Körvägar i skogen borde följas under några år för att se hur svampfloran utvecklas. Klapphällan vid Ed borde följas upp. Här har det varit kraftiga stormfällningar och det liggande virket har sedan tagits ut. Det finns alltså körvägar och rishögar i området. I en nyckelbiotop vid Snesslinge har det plockhuggits på ett snyggt sätt med väldigt små luckor. Här trivs fortfarande lågörtvegetationen. Hur trivs svamparna följ upp. Betydelsen av kontinuitet och graden av densamma? Vid Gransjön i Västmanland finns rejäla häxringar av violgubbar knutna till 54-åriga granar. Äldre granar har antagligen funnits, men är numer borttagna. Vi känner till minst två områden i länet med årig skog där det finns några få fynd av violgubbe och koppartaggsvamp. På det ena området finns även stubbar av äldre granar som kanske gallrats bort efter att den planterade skogen hunnit komma upp en bit var det en storm som ledde till stora stormfällningar i norra delen av länet bland annat vid Dalälven i närheten av Båtfors och Tångsåmurarna (80ha stort rikkärr). All skog föll och allt togs ut. Smågranarna blev kvar. Idag har dessa skogar en fin svampflora, trots sin ringa medelålder var det en storm som ledde till att skogarna låg som plockepinn i ett bälte i östra delarna av länet. Bland annat Lövstabruk och Gunbyle (vid Hökhuvud) ligger inom detta bälte. Enligt en artikel i UNT den 14/ finns information om stormen (och även en 1795) på Lövstabruk. Stormen kallades för det stora skogsfallet och började i Hille socken. Det sträckte sig 16 mil i söder och 10 mil på bredden.

4 MINNESANTECKNING 4 (5) Generellt sett finns det dåligt med rödlistade svampar i ungskogar, ex goliatmusseron finns till 90% i skogar äldre än 100 år och i ex Slada finns svamparna inte i de unga skogarna. Hur länge överlever svamparna i marken om de har kvar träd att ha symbios med men förutsättningarna ovan jord är dåliga? Hur många äldre träd/fröställningar måste man ha kvar? Hur ser det omgivande landskapet ut vad finns det för möjligt spornedfall från de närmsta skogarna? Är det skillnad mellan arter? Spelar det någon roll hur skogen har försvunnit, ex blädning i form av successiv avveckling? Spelar det någon roll hur den nya skogen kommer efteråt naturligt eller planterat? Sådana här områden borde studeras närmare avseende kontinuitet på träd. Grisar? Grisar markbereder fint genom att ta bort mossan. De äter liksom kor gärna svamp som smakar gott. De kan skövla ett helt område. Lasse Strand berättade om något grisbetat område som Anders Larsson har (båda arbetade tidigare på landsbygdsenheten). Sju år senare var området jättefint med en spännande flora. Grisar i lagom mängd kan kanske vara intressant att prova i något område. Man kan även undersöka vildsvinens framfart i en del områden. Kantzoner? Flera kalkbarrskogar har avverkats och i en del fall har man tagit hänsyn till kalkbarrsarter. Det vore bra att följa upp huggningarna med tanke på eventuella kanteffekter. Hur mycket kant eller buffertzon måste man ha? Aspar? Vad spelar aspen för roll? Vi antar att aspen inte funnits under tider med bete utan att det är de markerna som varit öppna för att få foder åt djuren. När djuren tagits bort från skogen finns inget behov av att hålla öppet längre och aspen kan komma in i de före detta luckorna. Lövet motverkar dock gräset vilket kan gynna svamparna som ju missgynnas av högt gräs. Två huvudfrågeställningar 1. Hur mycket kan man hugga i skogen utan att svamparna tar (oacceptabelt hög) skada? Eller örtfloran eller det biologiska kulturarvet? 2. Hur ska man sköta områdena för att gynna de olika värdena? Bete? Annan form av störning? Går det att kombinera dessa två frågeställningar? För att få fram en del svar kan man göra en luckstudie som går ut på att studera hur luckorna sett ut deras ålder etc. Man kan även titta närmare på svamparnas ekologi. I Tommys funderingar finns några olika idéer. Finansiering Koppla till miljöövervakningen Stefan kollar med Sture Vik Möjlighet till flerårsavtal finns med Naturvårdsverkets medel, men det förutsätter att tillräckliga medel kommer varje år och att NV godkänner ett flerårsavtal. Det finns lite medel kvar inom projektet. Inom ÅGP kalkbarrskogar föreslås att man ska göra skötselförsök och tallföryngringsförsök. Förutsatt att det finns ÅGP-medel kan dessa användas.

5 MINNESANTECKNING 5 (5) Inom skyddade områden bör medel till skötsel kunna användas i viss mån. De är liksom ÅGP-medlen dock mycket begränsade. Inom kulturmiljövårdsbidraget kan man göra projekt kopplade till kunskapsuppbyggnad. Dessa medel är mycket knappa och kommer att bli ännu knappare med den nya schablonmodell. Flora svamp - väkteri? SkogForsk kanske. De är till 50% externt finansierade. De är inblandade i Anders studie som han talade om på första mötet. Jan Weslen är en bra kontakt Anders kollar med honom. Doktorandtjänst skulle kunna sammanställa och följa upp flera olika saker som redan gjorts/hänt enligt ovan och tidigare möte (nr 3). Kan även lägga upp modell för uppföljning i framtiden. 10% av de bra doktorandprojekten går igenom. Man tittar främst på det vetenskapliga värdet. Har biologiskt kulturarv någon tyngd? Detta kan kanske gå tror Anders. Anders och Tommy borde tillsammans kunna få ihop någon sorts ansökan. Landsbygdsprogrammet men man måste få med sig markägaren då det är de som söker. Skogsfonder. Vem känner till något om sådana? LIFE-projekt. Tänk om man kunde få räkna områdesskyddets inköp av mark som sin motprestation då skulle vi kunna få in massor av medel till att göra försök av olika slag. Maria kollar med NV om man ens får räkna så. Övrigt Rödlistestatus? Ulltickan är en art som åkt ut och in igen på rödlistan. Den är beroende av död ved och har en relativt kort livslängd då dess substrat bryts ner tills det inte duger som livsmiljö längre. Anders tror inte att mykorhizasvampar, ex koppartaggsvamp, kan åka ut och in ur rödlistan på samma sätt. Detta beror på att marksvamparna blir mycket äldre de kan ju flytta från träd till träd och bli flera hundra år gamla och man tar hänsyn bla till den genomsnittliga livslängden. Anders sitter med i den nationella rödlistekommitten för svampar. Den forskning som är tänkt att göras på kalkbarrskogarna borde göras i ett sammanhållet och välkänt projekt, så att inte någon annan gör om samma försök om några år för att det inte finns ordentlig dokumentation, etc. Maria Forslund Projektledare SVAMPSKOG Bilaga: Tommys funderingar inför mötet