Projekt Fake för Virtutech
|
|
- Christoffer Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kungl. Tekniska Högskolan NADA 2D1954, Programutvecklingsprojektet för D3 Period 3-4, 2003 Grupp A6, Uppdrag 30e för Virtutech Projekt Fake för Virtutech Projektpresentation Lars Dobos Marcus Johansson Fredrik Jönsson Christian Liljequist Andreas Nilsson Peder Sparell Jacob Tardell Revision: RCSfile: pres.tex,v Revision: 1.11 Date: 2003/05/15 15:37:57
2 2 Innehåll 1 Inledning 1 2 Deltagare Ansvarsfördelning i gruppen Problembeskrivning 1 4 Genomförande Datormiljö Metodik Kontakt med slutanvändare Funktioner 3 6 Användning 4 7 Referenser 4
3 1 1 Inledning Projektet Fake har utvecklat en drivrutin för filsystem för Virtutechs simulator Simics. Projektet är en del av kursen programutvecklingsprojektet (2D1954) för D3 våren 2003 med Lars Kjelldahl som kursledare. För att effektivt kunna designa, utveckla och testa nya hårdvaruplattformar och mjukvara till dessa behöver man kunna simulera designen i ett tidigt skede. Företaget Virtutech har utvecklat en sådan simulator som de kallar Simics. Den kan köras på flera plattformar och sedan simulera andra plattformar. Vårt bidrag är en drivrutin till Simics som gör det möjligt att nå värddatorns filsystem när man simulerar Windows Vi har nu utvecklat en körbar drivrutin som gör detta möjligt. 2 Deltagare I projektgruppen ingår Lars Dobos, Marcus Johansson, Fredrik Jönsson, Christian Liljequist, Andreas Nilsson, Peder Sparell, Jacob Tardell. Från uppdragsgivarens sida har Gustav Hållberg och Bengt Werner deltagit. Anna Stockhaus från Nada har varit tillgänglig som mentor. Vi vill passa på att tacka Anna, Bengt och Gustav för deras hjälp med projektet! 2.1 Ansvarsfördelning i gruppen Arbetet har fördelats enligt följande inom projektgruppen: Lars Dobos Programmering och koddokumentationen, Marcus Johansson Minnesanteckningar och programmering, Fredrik Jönsson Utvecklings- och driftmiljö samt programmering, Christian Liljequist Programmering, Andreas Nilsson Projektledning, design och kontakter med Virtutech samt programmering, Peder Sparell Programmering, Jacob Tardell Dokumentation, CVS, avtal och kontakter med kursledningen. Det är i huvudsak den indelning vi hade från början och den har fungerat under hela projektet. 3 Problembeskrivning För att effektivt kunna designa, utveckla och testa nya hårdvaruplattformar och mjukvara till dessa behöver man kunna simulera designen i ett tidigt skede, långt innan hårdvaran finns färdig. Med simuleringsteknik kan man korta ner utvecklingstiden och prova olika möjligheter vid det egna skrivbordet.
4 2 Det svenska företaget Virtutech har utvecklat en sådan simulator som de kallar Simics. Den kan köras på flera värdplattformar och sedan simulera andra plattformar. Den simulatorn har tidigare främst stött utveckling kring Suns plattformar eftersom man haft ett långtgående samarbete med dem. Simics stödjer även utveckling av andra plattformar och där har vi bidragit med en ny drivrutin till Simics som gör det möjligt att nå värddatorns filsystem från det simulerade operativsystemet när man simulerar Windows Sedan tidigare stödjer Simics anrop mot värdfilsystemet från Solaris och Linux utvecklade internt på Virtutech av Gustav Hållberg. Stöd för Windows saknades. Tidigare var man tvungen att montera en ISO-image för att kunna hämta in data. Någon möjlighet att skriva till värdfilssystemet från den simulerade miljön har inte funnits tidigare. Syftet med denna utökning har varit att ge möjlighet att anropa värdfilsystemet även från Windows. För att kunna uppnå detta behöver man en ny drivrutin för filsystemet i Windows Genomförande 4.1 Datormiljö CVS användes för versionshantering och synkronisering av de olika projektmedlemmarnas aktiviteter. Såväl källkod som dokumentation och annat projektrelaterad förvarades i CVS, som låg på NADA:s datorer. Simics installerades på en dedikerad maskin, fake.nada.kth.se, som var tillräckligt snabb för att kunna simulera Windows utan att testfaserna av utvecklingen blev lidande med långa väntetider. Vi använde Solaris som operativsystem på maskinen. Åtkomst till maskinen gavs genom SSH. Utöver detta behövdes även en maskin som kunde sköta kompilering av själva drivrutinen. Detta sköttes av en Windows-maskin vilken vi fjärrstyrde genom SSH och rdesktop. Kompileringen automatiserades av GNU Make som kopierade filerna till maskinen, beordrade kompilering, samt hämtade tillbaka binärfil samt logg. Därefter byggdes en ISO-image av drivrutinen, som sedan kunde monteras i vår simulerade windows-miljö, för att därefter registreras och aktiveras i Windows. För koddokumentation användes Doxygen, som påminner i användning och funktionalitet om Javadoc, med den huvudsakliga skillnaden att även programspråket C hanteras. Doxygen kan utifrån programkoden och dess kommentarer dynamiskt bygga en webbaserad dokumentation, som ger en god överblick och är enkel att använda. Doxygen kan även generera dokumentation lämplig för utskrift, bland annat PDF. Make-skript användes också för att sköta publicering till projektplatsen på webben, generering av Doxygen-dokumentation av källkoden, samt andra aktiviteter som lämpade sig att skötas med skript. Projektplatsen på webben delades upp i en publik och en projektintern del. På den publika förvarades dokument relaterade till projektet. Den interna höll minnesanteckningar, deadlines och kontaktuppgifter.
5 3 4.2 Metodik Utvecklingsarbetet utfördes till stor del parvis. Andreas var oftast närvarande då han besatt störst insikt kring designfrågor och specifika detaljer. Ofta utvecklades först en grovhuggen implementation av en given programdel, som sedan successivt förfinades och integrerades i drivrutinen. Manuella tester utfördes efterhand för att utvärdera och felsöka specifika funktioner. Då en drivrutin inte har något naturligt grafiskt gränssnitt, handlade felsökningen ofta om att sätta brytpunkter samt skriva ut debugmeddelanden som gav information om exekveringsförloppet. Vår initiala ambition att följa vattenfallsmodellen för programmeringen har alltså i princip efterlevts, även om utvecklingsmetodiken delar vissa av de centrala koncepten inom Extreme Programming. Ett iterativt arbetssätt har inte varit lämpligt då kraven från uppdragsgivaren var mycket konkreta och inte undergick någon revision under projektets gång. Dokumentationen skrevs med utgångspunkt från de dokumentmallar som Karl Meinke visade på sin föreläsning. Inga revideringar av vare sig kravspecifikation eller designdokument har genomförts, vilket var väntat. 4.3 Kontakt med slutanvändare Gustav och Bengt på Virtutech har löpande informerats om arbetet via deras forum på Simics hemsida. Vi har även demonstrerat resultat för dem. Dock har vi valt att inte släppa koden innan vi har haft en färdig release. Vi har upplåtit kod och dokumentation till Virtutech enligt MIT:s licensvillkor. Dessa innebär att Virtutech är fria att använda kod och dokumentation hur de vill så länge de anger att vi har skrivit koden. 5 Funktioner Drivrutinen kan i dagsläget Registreras och monteras av en genom Simics simulerad Windows installation. Öppna filer från värdfilsystemet, på begäran av Windows. Läsa filer från värdfilsystemet, på begäran av Windows. Stänga filer som öppnats. Avmonteras på begäran av Windows. Detta möjliggör konkret att användare av Simics slipper gå omvägen att skapa ISO-filer med den data som vill läsas in i den simulerade Windows-miljön och montera dessa som CD-enheter i Windows. Nu existerar istället värdfilsystemet som en nätverksenhet i Windows. Funktionaliteten ovan uppfyller kraven satta i kravspecifikationen, undantaget möjligheten att lista innehållet i kataloger. Denna funktionalitet är påbörjad och i princip färdigställd, men är ännu ej fungerande. Drivrutinen är förberedd för att utökas med stöd för bland annat exekvering av filer, borttagning av filer samt skrivstöd för kataloger och filer.
6 4 6 Användning Vår filsystemsdrivrutin skall tillåta en användare av Simics att från det i Simics simulerade Windows, komma åt värdfilsystemet (det vill säga filsystemet i operativsystemet som Simics körs under). Detta skall ske genom att filsystemsdrivrutinen implementerar Simics värdfilsystemprotokoll samt kommunicerar med värdfilsystemobjektet i Simics. Sannolikt kommer Virtutech att integrera drivrutinen som någon sorts modul i Simics, vilket gör att installation av den till den simulerade Windowsinstallation sker enkelt på för Simics sedvanligt manér. För närvarande stödjer Simics anrop mot värdfilsystemet från Solaris och Linux. Tanken är att vår drivrutin skall ingå som modul i Simics. Montering av värdfilsystemet skall då ske genom att användaren ger ett kommando i Simics kommando-fönster, på liknande sätt som man i dagsläget monterar en cd-skiva i det simulerade Windows. Då skall användaren i den simulerade maskinen få tillgång till värdens filsystem genom en extra enhet (t.ex F:). 7 Referenser Fakes projektplats Virtutech Simics Open Source License Index MIT License Karl Meinkes dokumentationsmallar karlm/pss05doctemplates.htm CVS
Projekt Fake för Virtutech
Kungl. Tekniska Högskolan NADA 2D1954, Programutvecklingsprojekt för D3 Period 3-4, 2003 Grupp A6, Uppdrag 30e för Virtutech Projekt Fake för Virtutech User Requirements Document (URD) Lars Dobos Marcus
Läs merUNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem
UNIX Introduktion UNIX Inge Frick inge@nada.kth.se De datorer ni kommer att använda här är huvudsakligen SUN-maskiner som kör Solaris. Solaris är ett Unix operativsystem. Unix intro 2005 / Copyright Inge
Läs merDRAFT. CVS kurs laboration 1 Checka in, ut och uppdatera. Marcus Rejås. 17 november 2002
CVS kurs laboration 1 Checka in, ut och uppdatera Marcus Rejås 17 november 2002 Innehåll 1 Inledning 1 2 Förberedelser (om du skall köra CVS på en remote server) 1 2.1 Installera CYGWIN......................................
Läs merPreliminär specifikation av projekt
Preliminär specifikation av projekt Projektets namn: Infraröd Minneslåda (numera omdöpt till FastSync) Uppdragsgivare: Alex Olwal aolwal@cs.columbia.edu Deltagare: Johan Ullberg Nils
Läs meremopluppen Användning av "Ant" Niklas Backlund Version: 1.4 ( 2002/04/26 07:27:52 UTC)
emopluppen Användning av "Ant" Version: 1.4 ( 2002/04/26 07:27:52 UTC) Niklas Backlund Sammanfattning Det här dokumentet handlar om programmet Ant, som är en byggmiljö för programutvecklingsprojekt. Dess
Läs merUnix-miljöer i större sammanhang
Unix-miljöer i större sammanhang Med tonvikt på Linux Andreas Johansson andjo@ida.liu.se TUS-gruppen IDA, LiU Unix-miljöer i större sammanhang p. 1 Introduktion Detta kommer att handla om datormiljön på
Läs merLinuxadministration I 1DV417 - Laboration 3 Installation av ny hårddisk, RAID och logisk volymhantering
Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 3 Installation av ny hårddisk, RAID och logisk volymhantering Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 17 december 2013 Innehåll 1 Inledning och mål 3 2 Material
Läs merFöreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merSKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning
Läs merProjektet. TNMK30 - Elektronisk publicering
Projektet TNMK30 - Elektronisk publicering Gruppindelning projekt Valfria grupper ~4 per grupp TNM088 - Digitala media-grupperna är ok Projektgrupper 4 personer Jämna par Lika arbete för små grupper Anmäl
Läs merProjekt Fake för Virtutech
Kungl. Tekniska Högskolan NADA 2D1954, Programutvecklingsprojektet för D3 Period 3-4, 2003 Grupp A6, Uppdrag 30e för Virtutech Projekt Fake för Virtutech Designdokument Lars Dobos Marcus Johansson Fredrik
Läs merGrupputvärdering Gängbildning
Kungl Tekniska Högskolan NADA 2D1362 Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion Kursledare: Lars Kjelldahl Grupputvärdering Gängbildning Utvecklare: Rasmus Ahlberg Joel Andersson Karl-Johan Grahn
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
Läs merCVS-Introduktion. CyberRymden Introduktion till CVS,17 november (27) Marcus Rejås
Introduktion till CVS,17 november 2002 1(27) CVS-Introduktion CyberRymden 2001-10-03 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v 1.2 2002/11/17 18:16:40 rejas Exp $ Introduktion till CVS,17 november
Läs merSTADSLEDNINGSKONTORET SOA SDK IT-AVDELNINGEN VERSION 2.1. Läs mig först. Stockholms stad SOA-plattform. Sida 1 (5)
Läs mig först Stockholms stad SOA-plattform 1 (5) Innehållsförteckning 1 Beskrivning av SDK 3 1.1 Software Developer Kit för Utvecklare... 3 1.2 Support för... 3 1.3 Omfattning... 4 1.4 Versionshantering...
Läs merAvslutning. Kapitel Komprimering av filer
Kapitel 12 Avslutning I detta sista kapitel tittar vi på hur man kan installera program själv. I samband med det finns det anledning att titta på komprimering av filer och på filarkiv (som kan vara användbart
Läs merTDP003 Projekt: Egna datormiljön
. TDP003 Projekt: Egna datormiljön Egen utvecklingsmiljö Kursmaterial till kursen TDP003 Höstterminen 2017 Version 2.2 2017-06-30 2017-06-30 Egen utvecklingsmiljö INNEHÅLL Innehåll 1 Revisionshistorik
Läs merProjektuppgift.
Projekt Projektuppgift Designa och implementera ett webbaserat gränssnitt för att söka information i en befintlig databas. Webssidan ska vara komplett med navigering, överblick, sökning och strukturerad
Läs merPragmatisk programmering. Cyberrymden 2001-10-03. Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Pragmatisk programmering,16 december 2002 1(29)
Pragmatisk programmering,16 december 2002 1(29) Pragmatisk programmering Cyberrymden 2001-10-03 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v 1.14 2002/12/16 14:52:59 rejas Exp $ Metainformation Denna
Läs merIntroduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem
Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Grundläggande operativsystem 1DV415 1 1 Lärare Marcus Wilhelmsson Universitetsadjunkt i datavetenskap Linux, UNIX (Solaris, OpenSolaris, Mac OS X),
Läs merIntroduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1
Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna
Läs merProjektuppgift - Biblioteket
Projektuppgift - Biblioteket 2013 1. Projekt - syfte, instruktioner och uppgift Syftet med den här projektuppgiften är att ni nu ska tillämpa allt det ni har lärt er i kursens två labbdelar, dvs både kunskaper
Läs merIntroduktion till programmering med hjälp av Lego Mindstorm
Kungliga Tekniska Högskolan Introduktion till programmering med hjälp av Lego Mindstorm Laborationsrapport gällande programmering inom NXC Simon Jansson 31 08 2014 simonjan@kth.se Introduktionskurs i datateknik
Läs merInledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#
Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i
Läs mer725G61 - Laboration 7 Implementation av ett API. Johan Falkenjack
725G61 - Laboration 7 Implementation av ett API Johan Falkenjack December 13, 2013 1 Inledning Hittills i kursen har vi tittat på grundläggande programmering och grundläggande objektorientering. I den
Läs merSkolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
Läs merVersionshantering. Problem som uppstår i större (samt även mindre) projekt:
Versionshantering Problem som uppstår i större (samt även mindre) projekt: Samtidiga ändringar. Kålle och Ada öppnar samma fil för redigering vid var sin dator. Om Kålle först sparar sina ändringar och
Läs merWebservice & ERP-Integration Rapport
Webservice & ERP-Integration Rapport Hardwood AB Mustafa Lazem 930916-9713 Jonas Ahrne 920325-0379 Hasan Nerjovaj 940130-7195 Stefan Liden 920628-0639 2014-05-18 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 2 Projektbeskrivning...
Läs merProjektpresentation. Uppdragsgivare: Alex Olwal
Projektpresentation http://www.nada.kth.se/projects/proj03/fastsync/ Uppdragsgivare: Alex Olwal aolwal@cs.columbia.edu Projektdeltagare: Carlhenrik Ek, t98_ekk@t.kth.se (programmering för Palm) Nils Liberg,
Läs merEditering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik B.1, Programmeringens grunder, 5 poäng Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram Introduktion Syftet med kursmomentet Programmeringens grunder (B.1)
Läs merPROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN PROGRAMMERING I NXC Namn: Michel Bitar 2012-08- 25 E- post: mbitar@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Intressant och lärorik laboration om att programmera
Läs merUndervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska
Läs merIntroduktion till programmering, hösten 2011
Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter
Läs merSKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (12) Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet webbutveckling i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade
Läs merKTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362. Projektpresentation
KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362 Projektpresentation Fakturasystem Total Office Mobile Systems http://www.nada.kth.se/projects/prom04/fakturasystem/ Uppdragsgivare: Örjan Melin
Läs merTfn Telephone. Kontr Checked. Skapa PDF-filer i Windows
Skapa PDF-filer i Windows 1(6) isionshistoria ision history Namn Name Ändring Change Började skriva detta dokument Innehåll 2(6) 1 Inledning 3 2 Varför pdf 3 2.1 Läsbarhet................................
Läs merProgramvaror - Jo, tack, det vill vi ha...
Rejås 1(20) Programvaror - Jo, tack, det vill vi ha... Copyright 2006 Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något sätt
Läs merInlämningsarbete Case. Innehåll Bakgrund bedömning inlämningsarbete... 2 Inlämnade arbeten... 4
Inlämningsarbete Case Innehåll Bakgrund bedömning inlämningsarbete... 2 Inlämnade arbeten... 4 1 Bakgrund bedömning inlämningsarbete Syfte: Eftersom det står i betygskriterierna att för VG skall deltagaren
Läs merTDDC77 Objektorienterad Programmering
TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 1 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin, 2018 Outline Kursinfo Introduktion till Programmering Java Development Kit(JDK) Kursinfo Hemsida
Läs merProjektuppgift - Gymmet
Projektuppgift - Gymmet 2013 1. Projekt - syfte, instruktioner och uppgift Syftet med den här projektuppgiften är att ni nu ska tillämpa allt det ni har lärt er i kursens två labbdelar, dvs både kunskaper
Läs merDDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5. Swerob Service AB Global Robot Parts AB
DDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5 Swerob Service AB Global Robot Parts AB Beskrivning DDR PC Software 2 används för att hantera SD-kortet från DDR i en vanlig PC. Ett SD-kort till DDR är indelat
Läs merDatorsystem och programmering
Datorsystem och programmering Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2010-08-23 Målsättning Kursens syfte är dels att studenterna ska skaffa sig erfarenheter
Läs merwww.drakbutiken.se IDE USB kabel Windows XP, Vista 7 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz [Version 1.4, 2009-11-01] www.drakbutiken.
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk www.drakbutiken.se IDE USB kabel
Läs merTMP Consulting - tjänster för företag
TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.
Läs merLABBINTRODUKTION. Laboranter: Kurs: - Sonny Johansson, Sigurd Israelsson. Utskriftsdatum: 2015-08-20
LABBINTRODUKTION Laboranter: Kurs: - Klass: DD15 Handledare: Sonny Johansson, Sigurd Israelsson Utskriftsdatum: 2015-08-20 Mål, syfte, förutsättningar Mål Labbintroduktionen skall ge studenten en chans
Läs merHandbok Simond. Peter H. Grasch
Peter H. Grasch 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Använda Simond 7 2.1 Användarinställning.................................... 7 2.2 Nätverksinställning..................................... 9 2.3 Inställning
Läs merSnake. Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola,
Snake Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola, 2015-05-18 Oskar Petersen, I-12 Handledare: Bertil Lindvall Abstract Denna rapport beskriver ett projekt där ett klassiskt
Läs merPragmatisk programmering. Cyberrymden 2001-10-03. Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Pragmatisk programmering,19 september 2002 1(26)
Pragmatisk programmering,19 september 2002 1(26) Pragmatisk programmering Cyberrymden 2001-10-03 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v 1.8 2002/09/16 19:43:40 rejas Exp $ Metainformation Denna
Läs merSystembeskrivning. Systemskiss. Moduler.
Page 1 of 5 Systembeskrivning Projektets namn: Educational Operating System (EOS) Uppdragsgivare: Virtutech Gruppmedlemmar: Jens Lind (Projektledare) Peter Wåhlander (Sekreterare) Åke Wallebom Gilbert
Läs merTDP001: Handhavande av datormiljö, 4 hp. Ola Leifler, Institutionen för datavetenskap
TDP001: Handhavande av datormiljö, 4 hp Ola Leifler, Institutionen för datavetenskap Agenda Mål Innehåll Examinationsmoment Organisation Mål Ur studiehandboken: Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
Läs merIntroduktion till git
Introduktion till git Anders Engström 23 februari 2012 1 / 27 Översikt Introduktion I en värld utan versionshantering Typer av versionshantering Detta är git Komma igång med git Förberedelser Eget repository
Läs merProgramvara på Nada. Johan Berglund Systemgruppen, Nada
Programvara på Nada Johan Berglund Systemgruppen, Nada Vad vi kommer prata om Projektkataloger Vart ni ska vända er med frågor Orientering om utvecklingsverktyg Resurser Tips Frågor? Projektkataloger Projektkataloger
Läs merÖvning 7. 1. Installation av Gentoo och/eller Arch Linux
Övning 7 1. Installation av Gentoo och/eller Arch Linux Målet med denna övning är att installera operativsystemet Gentoo Linux och/eller Arch Linux. Jag rekommenderar mycket starkt att faktiskt försöka
Läs merPortfolio Johan Brink
Portfolio Johan Brink Index Kontakt s. 1 Rock N Rull s. 2-3 Clandestine s. 4-5 Examensarbete: Spelardrivet narrativ s. 6 PERSONUPPGIFTER Namn Johan Brink Född 1982/12/29 Kön Man KONTAKTUPPGIFTER Mobil
Läs merOpen Source - Eller som vi säger, Fri programvara
Rejås 1(27) Open Source - Eller som vi säger, Fri programvara Copyright 2006 Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något
Läs merLiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Efterstudie MCIV. Anders Eklund. Status
Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-05-15 Efterstudie MCIV Status Granskad Godkänd Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs 1 Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-05-15 PROJEKTIDENTITET MCIV
Läs merOpen Source - Eller som vi säger, Fri programvara
Open Source - Eller som vi säger, Fri programvara Copyright 2006, 2007 Marcus Rejås Rejås Datakonsult, http://www.rejas.se Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation
Läs merLABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2
LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2 Laboranter: Kurs: Klass: Operativsystem 1 HT12 DD12 Handledare: Hans Ericson Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-08-29 Mål Laborationen skall
Läs merLinux på skrivbordet - Myt eller möjlighet
Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Copyright 2003, 2004 Marcus Rejås Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merOperativsystem och användargränssnitt
Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande
Läs merInstruktioner för att kunna programmera på skolans datorer
Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer De här instruktionerna är viktiga att känna väl till inför tentamen samt inför laborationsredovisningar. Många av er kommer att använda bärbara
Läs merInlämningsuppgifter, EDAF30, 2015
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för datavetenskap Programmering i C++ Inlämningsuppgifter, EDAF30, 2015 Det finns två deluppgifter som båda ska lösas: 1. skriv ett program för att hantera bankkonton
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merPROGRAMMERING AV LEGO-ROBOT VIA NXC
KTH KISTA PROGRAMMERING AV LEGO-ROBOT VIA NXC FELSÖKNING AV KOD I BricxCC Fredrik Radholm 28082014 Radholm@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Jag och några andra skulle uträtta
Läs merMobilt Efos och ny metod för stark autentisering
Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering I och med lanseringen av E-identitet för offentlig sektor, Efos, kommer Inera att leverera komponenter som möjliggör att en användare ska kunna logga in
Läs merSlutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB
Stockholm 2012-01-31 Ver 0.5 Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla. Innehållsförteckning
Läs merProgramutvecklingsprojekt Projektgrupp Elvin. Detailed Design Document
Programutvecklingsprojekt 2003-04-24 Projektgrupp Elvin Detailed Design Document Björn Engdahl Fredrik Dahlström Mats Eriksson Staffan Friberg Thomas Glod Tom Eriksson engdahl@kth.se fd@kth.se d94-mae@nada.kth.se
Läs merLinux som utvecklingsmiljö
Linux som utvecklingsmiljö You are logged in as Björne A Lindberg (Log out) Home My courses 212 linum Topic 14 Utvärdering Linux som utvecklingsmiljö VT15 Analysis Utvärdering Linux som utvecklingsmiljö
Läs merSäkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg
Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt
Läs merKristoffer Eriksson Christer Oscarsson Andreas Dahlberg Martin Bengtsson
Rapport grupp 4 Software Engineering Kristoffer Eriksson Christer Oscarsson Andreas Dahlberg Martin Bengtsson 2009-10-29 Processer Sprinter Scrum har varit till stor hjälp för oss för att nå våra mål,
Läs merLAJKA-GUIDE. Så kör du. Windows på din Mac. 7 Fler spel och program 7 Enklare än Bootcamp 7 Körs direkt i OSX 7 Helt gratis
Så kör du Windows på din Mac 7 Fler spel och program 7 Enklare än Bootcamp 7 Körs direkt i OSX 7 Helt gratis. Så kör du Windows på din Mac Virtualbox gör din Mac till en pc Du behöver inte köra Bootcamp
Läs merMobilt Efos och ny metod för stark autentisering
Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering I och med lanseringen av E-identitet för offentlig sektor, Efos, kommer Inera att leverera komponenter som möjliggör att en användare ska kunna logga in
Läs merProgrammering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com
Programmering Hur, var, när och varför 22 November Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Agenda Om mig Programmering Vad är? Varför kunna? Hur använda kunskapen? Framtiden Sammanfattning Q+A 2 Om mig Arbetat
Läs merHandbok för Nero ImageDrive
Handbok för Nero ImageDrive Nero AG Information om upphovsrätt och varumärken Användarhandboken till Nero ImageDrive och dess innehåll skyddas av upphovsrätt och tillhör Nero AG. Med ensamrätt. Den här
Läs merTfn Telephone 026-54 66 86 Kontr Checked. Revisionshistoria Revision history Rev Namn Name Datum Date Ändring Change
Utilator 1(20) isionshistoria ision history Namn Name Ändring Change A3 2001-10-24 Ändrade i stycket om CVSROOT. Vi använder ssh nu och inte pserver. 2000-08-30 Ändrade i stycket om CVSROOT. Jag hade felaktigt
Läs merWebbservrar, severskript & webbproduktion
Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera
Läs merLinköpings Tekniska Högskola Institutionen för Datavetanskap (IDA), Software and Systems (SaS) (c) Klas Arvidsson
Linköpings Tekniska Högskola Institutionen för Datavetanskap (IDA), Software and Systems (SaS) (c) Klas Arvidsson 2012-01-14 Introduktion Det första du behöver veta om PintOS är att det är ett riktigt
Läs merSpecifikation för Projekt Alhanko
Specifikation för Projekt Alhanko på uppdrag av Kungliga Operan i KTH-kursen 2D1954 Programutvecklingsprojekt, 2002 PROBLEMBESKRIVNING...3 BAKGRUND...3 SYFTE...3 KRAV...3 AVGRÄNSNINGAR:...3 FÖRSLAG TILL
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merNSi Output Manager Vanliga frågor och svar. Version 3.2
NSi Output Manager Vanliga frågor och svar Version 3.2 I. Allmän produktinformation 1. Vad finns det för nyheter i NSi Output Manager 3.2? I NSi Output Manager 3.2 finns det flera förbättringar på serversidan,
Läs merProjektplan. LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Anders Eklund. Version 1.0. Status. Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs
Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-02-02 Projektplan Version 1.0 Status Granskad Godkänd Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs 1 PROJEKTIDENTITET MCIV 2006 VT Linköpings Tekniska Högskola,
Läs merAllmänt om programvaror och filer i Windows.
Allmänt om programvaror och filer i Windows. Vart sparade du dokumentet? I Word. Jag har fått detta svar mer än en gång när jag försökt hjälpa någon att hitta ett dokument som de tappat bort i sin dator.
Läs merDVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1
DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem
Läs merLinuxadministration I 1DV417 - Laboration 7 SSH-magi och systemtrolleri. Marcus Wilhelmsson 6 mars 2013
Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 7 SSH-magi och systemtrolleri Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 6 mars 2013 Innehåll 1 Inledning och mål 3 2 Material och genomförande 3 3 Förberedelseuppgifter
Läs merDIG IN TO Dator och nätverksteknik
DIG IN TO Dator och nätverksteknik CCNA 1 Virtualisering Agenda Virtualisering Virtualiseringsprogram VirtualBox tekniska begrepp Laborationsmiljö VirtualBox - installation Virtuellhårdvara Virtuellnätverk
Läs merHandbok KMix Gaurav Chaturvedi Utvecklare: Christian Esken Utvecklare: Helio Chissini de Castro Utvecklare: Brian Hanson Översättare: Stefan Asserhäll
Gaurav Chaturvedi Utvecklare: Christian Esken Utvecklare: Helio Chissini de Castro Utvecklare: Brian Hanson Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Huvudfönster 6 2.1 Arkivalternativ.......................................
Läs merMobilt Efos och ny metod för stark autentisering
Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering I och med lanseringen av E-identitet för offentlig sektor, Efos, kommer Inera att leverera komponenter som möjliggör att en användare ska kunna logga in
Läs merLinux på skrivbordet - Myt eller möjlighet
Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Copyright 2003, 2004 Marcus Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet
Läs merCRM i molnet en integrationsutmaning? Fredrik Setterberg, COO
CRM i molnet en integrationsutmaning? Fredrik Setterberg, COO LOKALDELEN I SVERIGE AB Lokaldelen utvecklar smarta tjänster för användaren som vill nå snabb information och attraktiva erbjudanden via sin
Läs merOperativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?
Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet
Läs merMekanismer för mediadistribution
Mekanismer för mediadistribution Slutrapport David Erman, Revision: 1121 1 Inledning Detta dokument beskriver kort resultaten för projektet Mekanismer för mediadistribution, som finansierats
Läs merOmkoppling av in- och utmatning. In- och utmatning i Unix. Kommando exempel, ls, pipe forts. Kommando exempel, ls, pipe
In- och utmatning i Unix Program i Unix skriver och läser till och från filer. En fil betyder här en vanlig fil med text eller binära data, ett tangentbord, en skärm, ett annat program etc. Innan ett program
Läs merWEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
Läs merWEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
Läs merProjektuppgift - Banken
Projektuppgift - Banken 2013 1. Projekt - syfte, instruktioner och uppgift Syftet med den här projektuppgiften är att ni nu ska tillämpa allt det ni har lärt er i kursens två labbdelar, dvs både kunskaper
Läs merProgrammering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:
Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk
Läs merOutline. Datorsystemtekni. Kravspecifikation. Kravspecifikation (forts.)
Outline för D2, ICT2, E3 och Mek3 Nicholas Wickström Högskolan i Halmstad Sverige p.1/18 Förra föreläsningen Specifikation -Kravspecifikation -Funktionsspecifikation -Blockdiagram Operativsystem -Grunder,
Läs merKommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister
2013-10-28 131 647171-13/111 Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister Innehållsförteckning 1 Lagstiftningen om kassaregister 2 Bakgrunden
Läs mer