Avslutning. Kapitel Komprimering av filer
|
|
- Roger Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel 12 Avslutning I detta sista kapitel tittar vi på hur man kan installera program själv. I samband med det finns det anledning att titta på komprimering av filer och på filarkiv (som kan vara användbart i andra sammanhang också). Det motiverar också en titt på fri programvara och licenser för sådana Komprimering av filer Om innehållet i en fil är repetitivt eller på andra sätt delvis redundant så går det att lagra samma information på mindre plats. I en vanlig textfil t. ex. så är en del ord och andra teckenföljder mycket vanligare än andra, och då kan man på olika smarta sätt se till att dessa vanliga teckenföljder lagras på mindre plats än en byte per tecken. Detta kallas att komprimera en fil. I GNU finns programmet gzip (GNU zip) för att komprimera. Filer som är komprimerade med gzip brukar ha filnamnsändelsen.gz och det normala sättet att köra gzip är med ett eller flera filnamn som argument varpå dessa filer ersätts med komprimerade versioner av samma filer. Med gunzip går man åt andra hållet. bar foo $ gzip foo bar foo.gz $ gunzip foo.gz bar foo Eftersom filnamn kan ha flera punkter är det bara att hänga på.gz på filnamnet även om det redan finns en punkt. Så den komprimerade versionen av ett C-program space.c blir space.c.gz osv. I en komprimerad fil används alla möjliga värden och innehållet är en binärfil som inte kan läsas direkt av något program som inte känner till just detta komprimeringsformat. När man ska använda sig av innehållet i den komprimerade filen är det dock inte nödvändigt att återskapa originalfilen på disken igen, utan man kan ta fram innehållet med zcat. Kommandot zcat foo.gz tar fram det ursprungliga innehållet i filen foo och skickar vidare det till standard output. Textfiler innehåller mycket redundans och blir oftast ungefär hälften så stora av att komprimeras. Många format på binärfiler, som PDF och olika bildoch ljudfiler, är redan komprimerade på ett eller annat sätt, och blir därför knappast mindre av en ytterligare komprimering. compress och gzip: gzip är ett fall där GNU inte helt efterliknar Unix. Det normala komprimeringsprogrammet i Unix var nämligen ett program compress som komprimerar på ett annat sätt. För GNU kunde man dock inte lagligen skriva en ersättning av det programmet eftersom den komprimeringsalgoritm som användes var skyddad av ett patent sedan Istället fick man lov att använda en annan metod. Sedan 2003 har det patentet gått ut, så nu finns fria program som implementerar den gamla algoritmen, men gzip fortsätter att vara det vanligaste sättet att komprimera filer i GNU. 117
2 12. AVSLUTNING 12.2 Filarkiv I många fall är det praktiskt att skapa ett filarkiv, dvs. en fil som i sig innehåller en mängd andra filer. I Unix används ett program tar för att skapa sådana filarkiv och för att plocka ut filerna ur dem igen. 1 Ett nytt filarkiv kvack.tar som innehåller alla filer i katalogen kvack kan skapas med tar -cvf kvack.tar kvack/ (De ursprungliga filerna ligger kvar också.) Det går att lista en mängd filer och kataloger som ska in i arkivet istället för bara en enda katalog som i detta exempel. Om du istället har fått ett filarkiv spam.tar och ska ta fram alla filer därifrån så gör du tar -xvf spam.tar Det ingår inte någon komprimering i tarformatet, så en tar-fil tar upp ungefär lika mycket plats som alla de ingående filerna tillsammans. Det är därför mycket vanligt att man komprimerar såna här filarkiv dessutom, och därför känner även tar till komprimering så att man inte själv behöver anropa gzip/gunzip som ett eget steg. Här skapas direkt ett komprimerat filarkiv kvack.tar.gz istället: tar -cvzf kvack.tar.gz kvack Och här packar vi istället upp ett komprimerat filarkiv spam.tar.gz: tar -xvzf spam.tar.gz tar = tape archive: Den ursprungliga användningen av tar var att lagra en mängd filer på ett magnetband och därav kommer kommandots namn. Det är fortfarande vad tar försöker göra när man skapar ett arkiv om man inte anger ett filnamn där arkivet ska lagras. 1 Om man ska dela med sig av ett filarkiv till någon i MS Windows-världen kan det vara bättre att använda zip istället. Se dess man-sida! Det är alltså ett extra z till tar som gör skillnaden. Sådana komprimerade filarkiv som foo.tar.gz är ett vanligt sätt att sprida program på i Unix. Ofta så används ett filnamn som foo.tgz istället, med.tgz som synonym för.tar.gz Mer om tar Om du vill veta mer om hur man använder tar, t. ex. hur man plockar ut en enstaka fil istället för allihop eller hur man bara listar innehållet i ett arkiv, se dokumentationen i Info. Observera att när du väljer tar i huvudmenyn för Info så hamnar du rakt in i ett avsnitt»tar invocation«. Det kan vara värt att därifrån gå upp ett steg och välja»tutorial«istället Att installera program På en dator som du själv administrerar, t. ex. om du skulle köra GNU/Linux på en dator hemma, är det i allmänhet enklast att använda en särskild pakethanterare för att installera program. Programmet och alla dess filer hamnar på rätt ställe på disken direkt. Detta förutsätter att någon har gjort ett sådant paket som passar till ditt system, men är det ett välanvänt program så är det antagligen så. Men som vanlig användare får man oftast lov att installera program genom att kompilera dem själv, eftersom du inte har rättighet att skriva i de centrala kataloger där programmen är tänkta att läggas. (Så kan det också vara för att ingen har gjort nåt behändigt paket av just det programmet.) Programmen distribueras då i allmänhet i form av ett (komprimerat) filarkiv som källkoden finns i. Du börjar med att packa upp detta filarkiv och sen se efter om det bland filerna finns någon fil README med allmänna instruktioner eller kanske en fil INSTALL med instruktioner om hur du ska installera programmet Att installera med make Om den som skrev programmet inte har skrivit några instruktioner men det ligger en Makefile bland filerna så kan du anta att du ska använda make för att kompilera programmet. Tidigare har vi sett hur man med make filnamn kan skapa en viss fil, men det går även att definiera 118
3 Fri programvara regler för hur andra uppgifter ska utföras, så argumentet är inte alltid ett filnamn. Det normala är att man med make all eller bara make kompilerar programmet och att man sedan med make install installerar programmet på rätt plats i filsystemet.»rätt plats«är normalt en central plats i filsystemet där du som vanlig användare inte har skrivrättigheter, som t. ex. /usr/local/bin, så innan du gör detta så behöver du antagligen ändra nåt i Makefile för att tala om var den ska installera program istället. Om du tittar i början av den filen så står det kanske några kommentarer där om vad du behöver ändra Installering av GNU-program I GNU har det utarbetats en standard för hur installationen går till, och då behöver du inte gå in och ändra i Makefile. I labben kommer du att pröva på att installera ett sådant program. Med distributionen av programmet följer det med ett särskilt litet program configure som skapar en fil Makefile som är särskilt anpassad för det system man kör på. Efter det kan man kompilera programmet med make och sedan installera det med make install. Bland uppgifterna för configure hör att anpassa installationen så att den funkar på just den variant av Unix eller GNU som det kör på just nu. Det gör en mängd tester av vad som finns installerat och inte och hur saker fungerar som fungerar lite olika i olika Unix-varianter. I anropet till configure kan man dessutom tala om olika saker om hur detta program ska kompileras och installeras just denna gång i form av långa väljare. En standardiserad sådan som man har användning för om man inte installerar program centralt på systemet är --prefix=katalognamn för att tala om var programmet och alla dess filer ska installeras. Normalt läggs program i /usr/local/bin/, man-sidor i /usr/local/man/ och diverse andra filer i några andra underkataloger till /usr/local. Med --prefix ersätter man detta med något annat, så med t. ex. --prefix=~/pgm installeras själva programmen i ~/pgm/bin/ osv. Man kan förstås använda en annan katalog under ens hemkatalog, eller hemkatalogen själv. Med --prefix=~ hamnar själva programmen i ~/bin osv Fri programvara Datorprogram skyddas av upphovsrätt, precis som litterära och konstnärliga verk. Inga som har skrivit program för moderna datorer har varit döda länge nog för att upphovsrätten ska ha gått ut för deras verk, så som t. ex. skett för Strindbergs böcker. Trots det finns det en mängd program som det står en fritt att använda, kopiera och sprida, oftast eftersom programmens författare uttryckligen givit en tillstånd till detta. Sådant sker i form av en licens där upprättsinnehavarna talar om vad de tillåter. Så skedde t. ex. med de ändringar och tillägg till Unix som skrevs på Berkeley för BSD (se avsnitt 0.2). När det senare utvecklades en rörelse som aktivt förespråkande fri programvara listade man där uttryckligen vilka friheter man menade att ett programs användare skulle ha för att ett program skulle räknas som fri programvara (se s.5) »Copyleft«och GPL Skrivandet av operativsystemet GNU påbörjades av Richard Stallman av ideologiska skäl. Han och de som förenade sig med honom ville att alla program skulle vara fria och såg ett fritt operativsystem som det naturliga första steget till detta. Man ville inte använda en lika tillåtande licens som t. ex. BSD gjorde. Skälet var att många gjorde modifierade versioner av sådan kod men spred dessa modifierade versioner som icke-fria program. Så var det i de olika kommersiella Unix-versioner som uppstått vid denna tid som ofta hade delvis utgått från BSD-kod men lagt till sina egna förbättringar till den. Likadant var det med fönstersystemet X från MIT som spreds som fri programvara med en liknande licens. Många av de olika Unix-versionerna hade lagt till sina egna förbättringar av X, men dessa förbättringar kom bara just det företagets kunder till godo och kunde inte tas över av de andra företagen också. Den som använde en arbetsstation med Unix på 80-talet hade oftast inte möjlighet att titta i källkoden till sådana program som ursprungligen skrivits som fri programvara. För att de program som skrevs för GNU skulle fortsätta att vara fria för alla som använde dessa program skrev man en ny licens, GNU GPL (General Public License), där en av de viktigaste nyheterna var något som man kallade för»copyleft«. Det innebär 119
4 12. AVSLUTNING att man inte tillåter att någon sprider modifierade versioner av programmet om inte dessa modifierade versioner också sprids med samma villkor. Den som delar med sig av program enligt GPL till en grupp människor försäkrar alltså inte bara att programmet är fritt för den gruppen utan även för dem som den gruppen i sin tur sprider vidare programmet till. Med tiden har det skapats fler licenser för fri programvara med lite olika egenskaper, men GPL är den klart vanligaste, inte bara för sådant som skrivits direkt för GNU, utan även för t. ex. kärnan Linux och webbläsaren Firefox. Från och med november 2006 har Sun börjat släppa Java under GPL. Licenser för icke-fria program är i allmänhet avtal eller överenskommelser mellan två parter. För att få komma åt programmet så förbinder man sig till att uppfylla vissa villkor. En licens som GNU GPL fungerar inte så, utan är helt enkelriktad. Det finns ingenting som du behöver gå med på för att använda ett GPL:at program. Allt licensen gör är att ge dig rätt att göra vissa saker som annars inte hade varit tillåtet på grund av upphovsrätten. musik, filmer osv. som sprids fritt med skaparnas tillåtelse Öppen källkod = Open source Medan rörelsen för fri programvara har ett ideologiskt ursprung och gärna talar om»frihet«finns det andra som tonar ner sådant och istället betonar tekniska frågor, som att en ökad tillgänglighet av källkoden till program kan leda till förbättrade program genom att fler har möjlighet att hitta fel eller bidra med fixar. I sådana sammanhang talar man oftast om öppen källkod istället, och ser det som ett medel till att nå bättre resultat snarare än som ett mål i sig, även om vilka program som är fri programvara och vilka som är öppen källkod i praktiken oftast räknas nästan likadant Annat än program Programförfattares fria spridande av sina program har varit en inspiration även för fritt spridande av andra upphovsrättsligt skyddade verk. Ett exempel är ett stort samarbetsprojekt som encyklopedin Wikipedia som sprids enligt GNU Free Documentation License 2, och det finns allt fler texter, bilder, 2 GNU FDL är en licens som ursprungligen skrevs för fritt spridande av teknisk dokumentation, men som går att använda till andra texter också. 120
5 Laboration 12: Installera program Hello! Det klassiska första testprogrammet i ett programspråk är ofta ett program som bara skriver ut»hello, world!«. I Python skulle t. ex. ett sådant program lyda bara Uppgift 12.6 Vad händer om du kör det med väljaren -t och hur beskrivs denna väljare om du kör programmet med väljaren --help för att få hjälp om programmet? print "Hello, world!" I GNU har man skrivit ett extra avancerat program som fortfarande i princip bara skriver ut»hello, world!«. Meningen med detta är bland annat att ge ett exempel på hur en ett helt program paketeras och kan installeras. Sök efter»gnu hello«på webben. Hitta var du kan ladda ner källkoden till detta. Välj den senaste versionen och ett gzippat tar-arkiv av denna. Uppgift 12.1 Vad heter den fil som du hämtar? Gå till en katalog där du vill packa upp programmet och packa upp den där. Uppgift 12.2 Vad gav du för kommando för att packa upp arkivet? Titta över vad det finns för filer som du nu fått. Uppgift 12.3 Vilken licens sprids GNU Hello med? Uppgift 12.4 I vilken fil finns det instruktioner om hur programmet ska installeras? Installera programmet någonstans under din GDB-katalog med lämpliga kommandon. Uppgift 12.5 Vilka kommandon gav du? Testa att köra programmet. 121
Kapitel 11. Program. 11.3 Att köra program. 11.1 Skript. 11.2 Interpreterande och kompilerande programspråk. 11.4 Att kompilera program
Kapitel 11 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra. 11.1 Skript På s. 35 fick ni skapa skalskript textfiler med flera skalkommandon efter varann
Läs merKapitel 11. Program. 11.1 Skript. 11.3 Att köra program. 11.2 Interpreterande och kompilerande programspråk
Kapitel 11 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra. 11.1 Skript Om man lägger flera skalkommandon efter varann i en fil blir det ju en samling instruktioner
Läs merProgram. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program
Kapitel 11 Program Detta kapitel är som synes mycket kort och nämner inte allt från föreläsningen. 11.1 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra.
Läs merKapitel 11. Program Skript Att köra program Interpreterande och kompilerande programspråk Att kompilera program
Kapitel 11 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra. 11.1 Skript Om man lägger flera skalkommandon efter varann i en fil blir det ju en samling instruktioner
Läs merKapitel 12. Mer om program. 12.1 Att rapportera buggar och problem. 12.2 make
Kapitel 12 Mer om program 12.1 Att rapportera buggar och problem När man rapporterar buggar eller andra problem i program så är det några saker att tänka på för att ens rapport ska vara användbar för den
Läs merKapitel 10. Dokumentrepresentation. 10.1 Uppmärkt text. 10.2 HTML kommer från SGML
Kapitel 10 Dokumentrepresentation Vi har tidigare sett hur rena textfiler (plain text) representeras för datorn. En teckenkodning ger varje tecken ett visst numeriskt värde, inklusive sådana kontrolltecken
Läs merOpen Source - Eller som vi säger, Fri programvara
Rejås 1(27) Open Source - Eller som vi säger, Fri programvara Copyright 2006 Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något
Läs merOpen Source - Eller som vi säger, Fri programvara
Open Source - Eller som vi säger, Fri programvara Copyright 2006, 2007 Marcus Rejås Rejås Datakonsult, http://www.rejas.se Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation
Läs merHandbok Ark. Matt Johnston Översättare: Stefan Asserhäll
Matt Johnston Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda Ark 6 2.1 Öppna arkiv......................................... 6 2.2 Arbeta med filer.......................................
Läs merÖppen/Fri programvara
Öppen/Fri programvara, 19 januari 2003 1(13) Öppen/Fri programvara DENNA PRESENTATION ÄR INTE KLAR, KOMMENTARER MOTTAGES TACKSAMT. CyberRymden 2002-09-10 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v
Läs merDenna presentation är inte klar, kommentarer mottages tacksamt! CyberRymden
Öppen/Fri mjukvara, 11 december 2002 1(13) Öppen/Fri mjukvara CyberRymden 2002-09-10 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v 1.10 2002/12/11 20:15:40 rejas Exp $ http://www.rejas.net Made with
Läs merHandbok Simond. Peter H. Grasch
Peter H. Grasch 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Använda Simond 7 2.1 Användarinställning.................................... 7 2.2 Nätverksinställning..................................... 9 2.3 Inställning
Läs mer2005-06-02 1 Open Source-licenser
2005-06-02 1 Open Source-licenser Open Source-licenser NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-06-02 2 Open Source-licenser Open Source-licenser Antal olika licenser för open
Läs merhttp://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande
http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet Alma Taawo Fristående konsult Användning av fria
Läs merOpen Source - Utmaningar och fördelar
Open Source - Utmaningar och fördelar Johan Hübner Emil Dicksved 16 mars 2011 Agenda Vad är open source? Historik och utveckling över tid Krav på open source-licenser Översiktlig genomgång av några vanliga
Läs merKort om World Wide Web (webben)
KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.
Läs mer2I1049 Föreläsning 9. Iterativ programutveckling. Iterativ programutveckling. Modularisering, återanvändning och JavaBeans
2I1049 Föreläsning 9 Modularisering, återanvändning och JavaBeans KTH-MI Peter Mozelius Iterativ programutveckling Iterativ utveckling evolutionär utveckling inkrementell utveckling Att bygga programmen
Läs merOpen Source-licenser
2005-12-02 1 Open Source-licenser Open Source NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-12-02 2 Open Source-licenser Vad är Open Source Software (OSS)? Öppen källkod Programvara
Läs merProgramvaror - Jo, tack, det vill vi ha...
Rejås 1(20) Programvaror - Jo, tack, det vill vi ha... Copyright 2006 Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något sätt
Läs merSvenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än gratis 1(36) Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se>
Fri programvara Mycket mer än gratis Copyright 2005, 2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet
Läs merLaboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).
Laboration 0 Laborationen är till för dig som inte är familjär med att navigera i filträd på en dator. Om du är van vid detta (vilket är det vanliga nu för tiden) så kan du bara snabbt titta igenom laborationen.
Läs merDatorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix
Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15 Per Holm Per.Holm@cs.lth.se Unix 2 (lab 1) Lågnivåprogrammering 23 (lab 2) Datorns hårdvara 45 L A TEX 69 (lab 3) Internet 98 (lab 4) Operativsystem 117
Läs merInstallationsmanual OpenOffice 3.0
Installationsmanual OpenOffice 3.0 Ursprungligen skapad av Georg Bredberg 2003-03-27 för OpenOffice 1.0 Uppdaterad och kortad 2009-01-07 för OpenOffice 3.0 av Folkbildningsnätets Fria Programvarugrupp
Läs merProgrammering i C++ Kompilering från kommandoraden
Programmering i C++ Kompilering från kommandoraden Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 9 november 2015 Sammanfattning Ibland vill man, av olika anledningar, inte använda en stor integrerad utvecklingsmiljö
Läs merOmkoppling av in- och utmatning. In- och utmatning i Unix. Kommando exempel, ls, pipe forts. Kommando exempel, ls, pipe
In- och utmatning i Unix Program i Unix skriver och läser till och från filer. En fil betyder här en vanlig fil med text eller binära data, ett tangentbord, en skärm, ett annat program etc. Innan ett program
Läs merSvenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29)
Fri programvara Mycket mer än bara gratis Copyright 2005,2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet
Läs merTanka program KAPITEL 7. Shareware och freeware. Shareware. Freeware
KAPITEL 7 Tanka program Internet bokstavligen flödar av olika program man kan ladda ner. Det finns en del nyttiga program som är bra att känna till och använda. Allt för att göra det lättare för sig. I
Läs merHandbok Spectacle. Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll
Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Starta Spectacle 6 3 Använda Spectacle 7 3.1 Ta en skärmbild....................................... 8 3.1.1 Lagringsinställning.................................
Läs meremopluppen Användning av "Ant" Niklas Backlund Version: 1.4 ( 2002/04/26 07:27:52 UTC)
emopluppen Användning av "Ant" Version: 1.4 ( 2002/04/26 07:27:52 UTC) Niklas Backlund Sammanfattning Det här dokumentet handlar om programmet Ant, som är en byggmiljö för programutvecklingsprojekt. Dess
Läs merÖvning 7. 1. Installation av Gentoo och/eller Arch Linux
Övning 7 1. Installation av Gentoo och/eller Arch Linux Målet med denna övning är att installera operativsystemet Gentoo Linux och/eller Arch Linux. Jag rekommenderar mycket starkt att faktiskt försöka
Läs merHandbok KAppTemplate. Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll
Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda KAppTemplate 6 3 Vilken mall behöver du? 9 3.1 C++ mallen för ett grafiskt användargränssnitt i KDE 4................
Läs merIntroduktion till programmering, hösten 2011
Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter
Läs merLaboration 10 - Eclipse
Laboration 10 - Eclipse Avsikten med laborationen är att du ska träna på att använda paket, att du ska packa några klassfiler i en jar-fil och slutligen använda innehållet i en jar-fil från en annan klass
Läs merCalligra. En allmän inledning. Raphael Langerhorst Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll
En allmän inledning Raphael Langerhorst Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Komponenter i Calligra.................................. 5 1.2 Översikt över funktioner i
Läs merHandbok Artikulate. Andreas Cord-Landwehr Ondrila Gupta Översättare: Stefan Asserhäll
Andreas Cord-Landwehr Ondrila Gupta Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Inlärningsmetodiken.................................... 5 1.2 De första stegen i Artikulate................................
Läs merFöreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö
Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator
Läs merIntroduktion till Linux. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning (i) Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Introduktion till Linux TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning (i) Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda mig! Ska man trycka
Läs merDatorsystem och programmering
Datorsystem och programmering Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2010-08-23 Målsättning Kursens syfte är dels att studenterna ska skaffa sig erfarenheter
Läs merFöreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö
Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator
Läs merIntroduktion till Linux. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Introduktion till Linux TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda mig! Ska man trycka
Läs merOpen Source - Program och hur man väljer
Open Source - Program och hur man väljer Copyright 2007, 2008 Marcus Rejås Rejås Datakonsult Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga
Läs merEmacs. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 22 augusti 2016
Emacs Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 22 augusti 2016 Historia 2/21 Utvecklas konstant, från 70-talet Är en generellt texteditor (INTE ordbehandlare) som fokuserar på texten, inte utseendet
Läs merAdministratörshandbok GCompris. Den här dokumentationen är konverterat från GCompris manualsida. Översättare: Stefan Asserhäll
Den här dokumentationen är konverterat från GCompris manualsida. Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Administratörshandbok 5 1.1 Inledning........................................... 5 1.2 Minimal
Läs merÖvning 1. Datateknik A, Java I, 5 poäng. Att ladda hem och installera Java Att skriva ditt första Javaprogram Att kompilera och exekvera ditt program
Datateknik A, Syfte: Att ladda hem och installera Java Att skriva ditt första Javaprogram Att kompilera och exekvera ditt program Att läsa: Lektion 1 Antal uppgifter: 3 Inlämning: Sker via inlämningsuppgifter
Läs merIntroduktion till Unix och Linux
Introduktion till Unix och Linux TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning (i) Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2014-08-22 2 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda
Läs merOperativsystem och användargränssnitt
Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande
Läs merLicenser - Jo, tack, men så få som möjligt
Rejås 1(22) Licenser - Jo, tack, men så få som möjligt Copyright 2006 Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något sätt
Läs merDDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5. Swerob Service AB Global Robot Parts AB
DDR PC SOFTWARE 2 RELEASENOTES VERSION 2.5 Swerob Service AB Global Robot Parts AB Beskrivning DDR PC Software 2 används för att hantera SD-kortet från DDR i en vanlig PC. Ett SD-kort till DDR är indelat
Läs merUNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem
UNIX Introduktion UNIX Inge Frick inge@nada.kth.se De datorer ni kommer att använda här är huvudsakligen SUN-maskiner som kör Solaris. Solaris är ett Unix operativsystem. Unix intro 2005 / Copyright Inge
Läs merObjektorienterad programmering i Java I
Laboration 0 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 2 Beräknad tid: ca 2 3 timmar Att läsa: sidan 45 52 Syfte: Att ladda hem och installera utvecklingsmiljön Att skriva ditt första Javaprogram
Läs merHandbok Kfloppy diskettformaterare
Thad McGinnis Nicolas Goutte Utvecklare: Bernd Johannes Wuebben Utvecklare (omkonstruktion av användargränssnitt): Chris Howells Utvecklare (tillägg av BSD-stöd): Adriaan de Groot Granskare: Lauri Watts
Läs merAllmänt om programvaror och filer i Windows.
Allmänt om programvaror och filer i Windows. Vart sparade du dokumentet? I Word. Jag har fått detta svar mer än en gång när jag försökt hjälpa någon att hitta ett dokument som de tappat bort i sin dator.
Läs merInstruktion för användande av Citrix MetaFrame
Instruktion för användande av Citrix MetaFrame Öppna valfri browser, helst Google Chrome eller annan modern browser. Firefox, Safari, MS Edge, IE osv fungerar också men Internet Explorer är dock inget
Läs merInledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#
Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i
Läs merVilken version av Dreamweaver använder du?
Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser
Läs merHandbok Dela Skrivbord. Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll
Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Dela Skrivbord 7 3.1 Hantera inbjudningar i Dela Skrivbord.......................... 9 3.2
Läs merWebbservrar, severskript & webbproduktion
Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera
Läs merTfn Telephone. Kontr Checked. Skapa PDF-filer i Windows
Skapa PDF-filer i Windows 1(6) isionshistoria ision history Namn Name Ändring Change Började skriva detta dokument Innehåll 2(6) 1 Inledning 3 2 Varför pdf 3 2.1 Läsbarhet................................
Läs merInstruktioner för att kunna programmera på skolans datorer
Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer De här instruktionerna är viktiga att känna väl till inför tentamen samt inför laborationsredovisningar. Många av er kommer att använda bärbara
Läs merEgna genvägar. Subhashish Pradhan T.C. Hollingsworth Översättare: Stefan Asserhäll
Subhashish Pradhan T.C. Hollingsworth Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 4 2 Hantera genvägar och grupper 4 2.1 Lägga till grupper...................................... 4 2.2 Lägga till
Läs merHär beskrivs Eclipse, den programutvecklingsmiljö som utnyttjas i programmeringskurserna. Mera information finns på:
Bilaga C Eclipse 1 Inledning Här beskrivs Eclipse, den programutvecklingsmiljö som utnyttjas i programmeringskurserna. Mera information finns på: www.eclipse.org help.eclipse.org www.eclipse.org/downloads/
Läs merInstallation av. Vitec Mäklarsystem
Installation av Vitec Mäklarsystem Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Installera Vitec Mäklarsystem... 3 3. Inställningar av rättigheter i Windows Vista och Windows 7... 7 4. Första gången du startar...
Läs merHandbok KBackup. Martin Koller
Martin Koller 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Använda KBackup 6 2.1 Använda profiler...................................... 6 2.2 Delarkiv........................................... 7 2.3 Inkrementell säkerhetskopiering.............................
Läs merHandbok Potatismannen. Éric Bischoff Paul E. Ahlquist, Jr. Eugene Trounev Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll
Éric Bischoff Paul E. Ahlquist, Jr. Eugene Trounev Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Hur man spelar 7 3 Regler och tips 8 3.1 Mushantering........................................
Läs merLab 7, 48 steg till ett bättre liv i Unix-labbet
Lab 7, 48 steg till ett bättre liv i Unix-labbet Urban Liljedahl 13 december 2002 Instruktioner Mål Krav Utveckla förmågan att söka kunskap med hjälp litteratur och andra källor. Utveckla förmågan att
Läs merHandbok KDE:s Menyeditor. Milos Prudek Anne-Marie Mahfouf Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll
Milos Prudek Anne-Marie Mahfouf Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Användarfall......................................... 6 1.1.1 Anpassa en användares meny...........................
Läs merHandbok KSystemLog. Nicolas Ternisien
Nicolas Ternisien 2 Innehåll 1 Använda KSystemLog 5 1.1 Inledning........................................... 5 1.1.1 Vad är KSystemLog?................................ 5 1.1.2 Funktioner......................................
Läs merkommando -fl argument
Grundläggande kommandostruktur kommando -fl argument Kommandot kommando är ett litet linuxprogram som gör något. Flaggorna fl modifierar kommandot Argumentet argument kan vara inget, ett eller flera (beroende
Läs merIntroduktion till Linux. TDDE23 Funktionell och imperativ programmering, del 1 Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Introduktion till Linux TDDE23 Funktionell och imperativ programmering, del 1 Föreläsning 1 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 3 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda mig!
Läs merUNIX. Laborations-PM Anders Egneus, Henrik Lindgren, 2004, 2006. Raphael Corsoski, 2005. Erik Eliasson, 2007. Christian von Schultz, 2008.
1 Introduktion UNIX Laborations-PM Anders Egneus, Henrik Lindgren, 2004, 2006. Raphael Corsoski, 2005. Erik Eliasson, 2007. Christian von Schultz, 2008. Det övergripande syftet med dessa laborationer är
Läs merInstruktion för användande av Citrix MetaFrame
Instruktion för användande av Citrix MetaFrame Öppna valfri browser, t ex Internet Explorer eller Firefox, och ange url en www.git.ltu.se. Detta medför att följande bild presenteras. OBS! Ny version av
Läs merHandbok KsirK. Gael Kleag de Chalendar Nemanja Hirsl Översättare: Stefan Asserhäll
Gael Kleag de Chalendar Nemanja Hirsl Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Använda KsirK 7 2.1 Spela KsirK......................................... 7 2.1.1 Att starta ett spel..................................
Läs merInstallation av. Vitec Mäklarsystem Office
Installation av Vitec Mäklarsystem Office 2016-02-18 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 A. Förberedelser... 3 B. Läs noga igenom manualen... 3 C. Systemkrav - minimum... 3 D. Programsupport/Teknisk
Läs mer1 Vad är Versionshantering? 2 Git. 2.1 GitHub
1 Vad är Versionshantering? Versionshantering (eller Version Control) är ett samlingsnamn för program som ger en användare möjlighet att komma åt tidigare versioner av dokument och spåra ändringar som
Läs merTillämpad programmering
Tillämpad programmering C++ make, configure och arrayer Johan Montelius 1 C++ sndcopy.cc #include #include sndreader.h #incldue sndwrite.h int main(int argc, char *argv[]) { 2 C++ sndreader.h #include
Läs merFöreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merHandbok Dumpa skärmen
Richard J. Moore Robert L. McCormick Brad Hards Granskare: Lauri Watts Utvecklare: Richard J Moore Utvecklare: Matthias Ettrich Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda Dumpa
Läs merKonsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret
Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret Med ett kommandobaserat gränssnitt menas ett helt textbaserat gränssnitt. Istället för att klicka
Läs merKort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA
Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA UNIX-konto, användaridentitet Namn Du har fått ett konto med ett användarnamn bestående av prefixet ip99_ och ytterligare tre bokstäver. Dessa
Läs merHandbok Färgredigeraren. Artur Rataj Översättare: Stefan Asserhäll
Artur Rataj Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Filoperationer 6 2.1 Om palettfiler........................................ 6 2.2 Att öppna en fil.......................................
Läs merLinux som utvecklingsmiljö
Linux som utvecklingsmiljö You are logged in as Björne A Lindberg (Log out) Home My courses 212 linum Topic 14 Utvärdering Linux som utvecklingsmiljö VT15 Analysis Utvärdering Linux som utvecklingsmiljö
Läs merInnehåll. 1 Inledning 5. 2 Förinställning 6. 3 Anpassa användargränssnittet 7. 4 Anpassa interna inställningar 9. 5 Förbereda att bränna en skiva 10
Det här dokumentet är konverterat från KDE:s användarbas K3b-sida 2011-01-20. Uppdatering till 2.0 av KDE:s dokumentationsgrupp Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Förinställning 6
Läs merIntroduktion till git
Introduktion till git Anders Engström 23 februari 2012 1 / 27 Översikt Introduktion I en värld utan versionshantering Typer av versionshantering Detta är git Komma igång med git Förberedelser Eget repository
Läs merSvenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik
Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002 Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik 2 minuter upphovsrätt Traditionell licensiering Fri programvara Öppen källkod Öppet innehåll
Läs merTDP003 Projekt: Egna datormiljön
. TDP003 Projekt: Egna datormiljön Egen utvecklingsmiljö Kursmaterial till kursen TDP003 Höstterminen 2017 Version 2.2 2017-06-30 2017-06-30 Egen utvecklingsmiljö INNEHÅLL Innehåll 1 Revisionshistorik
Läs merHandbok Nepomuk-WebMiner. Jörg Ehrichs Översättare: Stefan Asserhäll
Jörg Ehrichs Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Integrering med Dolphin 6 3 Dialogruta för extrahering 7 4 Tjänst 8 5 Inställningar 9 5.1 Hämtare...........................................
Läs merLABBINTRODUKTION. Laboranter: Kurs: - Sonny Johansson, Sigurd Israelsson. Utskriftsdatum: 2015-08-20
LABBINTRODUKTION Laboranter: Kurs: - Klass: DD15 Handledare: Sonny Johansson, Sigurd Israelsson Utskriftsdatum: 2015-08-20 Mål, syfte, förutsättningar Mål Labbintroduktionen skall ge studenten en chans
Läs merHandbok Förstoringsglaset. Sarang Lakare Olaf Schmidt Översättare: Stefan Asserhäll
Sarang Lakare Olaf Schmidt Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Att använda Förstoringsglaset 7 2.1 Ändra del av skärmen som ska förstoras......................... 7 2.2 Fler funktioner
Läs merCVS-Introduktion. CyberRymden Introduktion till CVS,17 november (27) Marcus Rejås
Introduktion till CVS,17 november 2002 1(27) CVS-Introduktion CyberRymden 2001-10-03 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v 1.2 2002/11/17 18:16:40 rejas Exp $ Introduktion till CVS,17 november
Läs merHandbok Spectacle. Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll
Boudhayan Gupta Boudhayan Gupta Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Starta Spectacle 6 3 Använda Spectacle 7 3.1 Ta en skärmbild....................................... 8 3.1.1 Lagringsinställning.................................
Läs merLaboration 10 - NetBeans
Laboration 10 - NetBeans Avsikten med laborationen är att du ska träna på att använda paket, att du ska packa några klassfiler i en jar-fil och slutligen använda innehållet i en jar-fil från en annan klass
Läs merÖvningar för del I av kursen
Övningar för del I av kursen Detta är den första samlingen av tre med övningar. Övningarna i den här samlingen numreras med 1.x där x går går från 1 till 8. Det är nödvändigt att genomföra de flesta övningar
Läs merBLI VÄN MED DIN DATOR ENHETER MAPPAR FILER
BLI VÄN MED DIN DATOR ENHETER MAPPAR FILER Innehållsförteckning ENHETER...2 MAPPAR...2 VISNINGSLÄGEN...3 SORTERING...4 MAPPAR OCH FILER...5 FILNAMN...6 FILTILLÄGG...6 FILHANTERING KOPIERA FLYTTA BYTA NAMN
Läs merInstallation av. Vitec Mäklarsystem
Installation av Vitec Mäklarsystem 2012-11-19 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Installera Vitec Mäklarsystem... 4 3. Inställningar av rättigheter i Windows Vista och Windows 7... 7 4. Första gången
Läs merHandbok Kanagram. Danny Allen Översättare: Stefan Asserhäll
Danny Allen Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Använda Kanagram 6 2.1 Spela ett spel......................................... 7 3 Anpassa Kanagram 9 3.1 Ordförråd..........................................
Läs merBeställning av Förlitandepart-certifikat Version
BankID Sida 1(13) Beställning av Förlitandepart-certifikat Version 3.0 2016-11-16 BankID Sida 2(13) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Versioner... 3 2 FP-certifikat för test... 3 3 Systemkrav för
Läs merIntroduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg
Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra
Läs merTema: Redigeraren. Fronter 91
Tema: Redigeraren Fronter 91 Detta häfte är producerat av Fronter AS www.fronter.com Dokumentet får endast kopieras eller distribueras elektroniskt om det finns kontrakt eller avtal med Nytt i version
Läs merSvenska Linuxföreningen. Fri programvara Mer än bara gratis 1(17) Copyright 2006 Marcus Rejås <marcus@rejas.se>
Fri programvara Mer än bara gratis Copyright 2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet på något
Läs merSun Java W1100z och W2100z arbetsstationer: Versionsinformation
Sun Java W1100z och W2100z arbetsstationer: Versionsinformation Sun Microsystems, Inc. www.sun.com Artikelnr 817-7995-10 Oktober 2004, Version B Skicka kommentarer om dokumentet till: http://www.sun.com/hwdocs/feedback
Läs mer