Sjunker intelligensnivån?
|
|
- Arne Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Publikationer från institutionen för pedagogik * äi 1984:02 Sjunker intelligensnivån? En jämförelse mellan trettonåringar testade 1961, 1966 och 1980 Ingemar Emanuelsson Allan Svensson TILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKET UTLÅNAS EJ mmmmatmammmmmmmm liw.^w«*w»:«'3; J r? Institutionen för pedagogik Göteborgs universitet issn
2 SJUNKER INTELLIGENSNIVÅN? En jämförelse mellan trettonåringar testade 1961, 1966 och Ingemar Emanuelsson Institutionen för pedagogik Högskolan för lärarutbildning Stockholm Allan Svensson Institutionen för pedagogik Göteborgs universitet UNDERSÖKNINGEN HAR BEKOSTATS MED MEDEL FRÄN SKOLÖVERSTYRELSEN
3 SAMMANFATTNING Emanuelsson, I & Svensson, A. Sjunker intelligensnivån? En jämförelse mellan trettonåringar testade 1961, 1966 och Publikationer från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, 1984:02 ISSN Antal sidor: 24 Syftet med undersökningen är att studera eventuella förskjutningar i verbal, spatial och induktiv begåvning under en 20- årsperiod. Detta är möjligt genom att vi har tillgång till testresultat för representativa stickprov av svenska trettonåringar prövade med identiska test 1961, 1966 och Resultaten visar att den genomsnittliga nivån i spatial och induktiv begåvning höjts successivt bland svenska trettonåringar under den senaste 20-årsperioden. Beträffande verbal begåvning finns det en klar uppgång under början av 60-talet, varefter en viss tillbakagång kan konstateras. Vad gäller skillnaderna mellan ungdomar från olika sociala skikt, har det inte inträffat några nämnvärda förändringar - differenserna är av ungefär samma storleksordning 1980 som 20 år tidigare. Detta är en följd av att grupperna uppvisar liknande utvecklingstrender, vilket gör att de initiala skillnaderna endast rubbas mycket marginellt. Om det inte inträffat några mer dramatiska förändringar vad gäller de sociala skillnaderna, är detta däremot fallet med skillnaderna mellan pojkar och flickor. I det verbala testet var könsdifferenserna obetydliga år 1961, medan flickorna visar ett tydligt försteg I spatial och induktiv förmåga
4 var pojkarna klart bättre i början av 60-talet - 20 år senare är denna överlägsenhet i det närmaste utplånad. I ett avslutande kapitel diskuteras de faktorer som kan ligga bakom förskjutningarna i testresultat - faktorer som åstadkommit en generell tillväxt i spatial och induktiv begåvning, men som haft en mindre gynnsam inverkan på den verbala begåvningen. Vidare försöker vi klarlägga, varför det skett så stora förändringar vad gäller könsdifferenserna samtidigt som de socialt betingade begåvningsskillnaderna ej kunnat rubbas. Beställes från: Institutionen för pedagogik Göteborgs universitet Box Mölndal
5 Bakgrund och syfte Sedan början av 1900-talet har man försökt att uppskatta individens mentala kapacitet med hjälp av särskilt konstruerade intelligenstest. Efter en blygsam start i Frankrike 1905 har användningen av intelligenstest expanderat mycket kraftigt och i flertalet länder förekommer sedan länge en omfattande testningsverksamhet. Syftet med intelligenstestningarna varierar, men i allmänhet går det att urskilja ett diagnostiskt och/eller ett prognostiskt syfte. Det kan t ex vara frågan om att identifiera svagbegåvade elever som är i behov av särskilt organiserad stödundervisning eller att välja ut elever med goda begåvningsmässiga förutsättningar till olika typer av högre utbildning. Under de gångna 80 åren har också de test som använts för att mäta begåvningen varierat avsevärt både till form och innehåll. Flertalet test kan dock indelas i två huvudgrupper - allmänintelligenstest och faktortest. I det förra fallet rör det sig om ett heterogent test sammansatt av uppgifter från många olika områden och resultatet uttrycks i någon form av totalpoäng, t ex i en intelligenskvot. I det senare fallet handlar det om homogent uppbyggda test som endast avser att mäta en specifik begåvningsfaktor. Ofta prövas en individ med flera olika faktortest, ett s k testbatteri, varefter resultatet ges i form av en begåvningsprofil. Det går emellertid att få ett tillförlitligt mått på individens allmänna begåvningsnivå också med faktortest. Om ett sådant mått önskas, användes vanligen ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt test, varefter resultaten på dessa tre test summeras. Några år efter det att man börjat med intelligensmätningar, startade också en livlig debatt rörande intelligensutvecklingen - närmare bestämt om den genomsnittliga begåvningsnivån bland barn och ungdom är i stigande eller i fallande - en debatt som pågått i stort sett oavbrutet sedan 1930-talet. Vi har i detta sammanhang ingen möjlighet att redogöra för alla de argument och motargument som framförts, utan hänvisar den intresserade läsaren till en ut-
6 2 märkt sammanfattning gjord av Stahle (1973). Vi vill endast påpeka att den främsta orsaken till den långa debatten, beror på svårigheterna att ge klara empiriska belägg för vart utvecklingen är på väg. För att kunna göra detta måste man nämligen ha tillgång till resultat från en lång tidsperiod, under vilken man kontinuerligt prövat stora och representativa ungdomsgrupper vid samma ålder och med identiska test - villkor som är ytterst svåra att uppfylla. Trots att de ovan nämnda kraven strängt taget aldrig varit helt uppfyllda, har man ändå i många undersökningar försökt klarlägga den allmänna trenden i intelligensförändringarna. Granskar man dessa undersökningar visar det sig, att resultatbilden skiftar men att flertalet konstaterar en svagt men ändå stigande genomsnittlig begåvningsnivå fram till i början av 60-talet. Som förklaring härtill nämns oftast förbättrade utbildningsmässiga förhållanden, ett ökat kulturellt utbud och en höjd levnadsstandard (Stahle a a, s 58-61). I Sverige har man inom individualstatistikprojektet (som beskrivs närmare på sid 3 ) kunnat göra noggranna studier av förändringar i intelligenstestresultat bland trettonåringar prövade år 1961 och 1966 (Svensson, 1971; Stahle,1973; Härnqvist & Stahle,1977). Resultaten härifrån är mycket positiva såtillvida att de genomsnittliga prestationerna steg såväl inom det verbala, som det spatiala och induktiva området. Vidare ökade medeltalen något mer bland flickor än bland pojkar samt något kraftigare bland elever på landsbygden jämfört med elever i storstäder. Resultaten kan i viss mån förklaras av två faktorer som kännetecknar första hälften av 60-talet - grundskolans successiva införande samt TV-nätets utbredning. Fram till mitten av 60-talet synes sålunda den genomsnittliga begåvningen ha stigit bland svenska ungdomar. Vad har hänt sedan dess? Det vet man inte, men från USA har kommit vissa larmrapporter som påstår att intelligensnivån har sjunkit bland amerikanska ungdomar under 70-talet (Flanagan, 1976; Harnischfeger & Wiley, 1976). Gäller denna vikande trend även i Sverige? Målet för vår
7 3 undersökning är att försöka besvara denna fråga. Mera explicit formulerat är undersökningens syfte att studera eventuella förskjutningar i verbal, spatial och induktiv begåvning under en 20-årsperiod. Detta är möjligt genom att vi har tillgång till testresultat för representativa stickprov av svenska trettonåringar prövade med identiska test 1961, 1966 och Speciellt kommer vi att granska, vilka förändringar som har skett vcld gäller skillnaderna mellan pojkar och flickor respektive skillnaderna mellan ungdomar med olika hembakgrund. Detta är av intresse inte minst med tanke på de stora samhällsinsatser som gjorts under det senaste decenniet för att åstadkomma större jämställdhet mellan könen och ökad jämlikhet mellan olika samhällsskikt. Undersökningsmaterial De tre årskullarna som valts representeras av följande material. Elever födda 1948 är hämtade ur individualstatistikprojektets första databas, vilken omfattar elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad Uppgifter insamlades första gången vårterminen 1961, det år när eleverna fyllde 13 år och merparten befann sig i årskurs 6. De data som då införskaffades består bl a av uppgifter om skola, klass, betyg och social bakgrund. Dessutom insamlades resultat på tre begåvningstest samt svar på vissa frågor som belyser skolinställning, fritidsintressen och studieplaner. Elever födda 1953 är på motsvarande sätt hämtade ur individualstatistikprojektets andra databas. I denna ingår elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad Uppgifterna hit insamlades första gången våren 1966 och dessa uppgifter är av samma typ som dem som finns för 48-orna.
8 4 El.ever födda är hämtade från UGU-projektets första databas. Även i detta fall rör det sig om ett riksrepresentativt stickprov, vilket dock är draget på ett annorlunda sätt. Här handlar det nämligen om ett flerstegsurval, där man i första steget gjorde ett stratifierat urval av 29 kommuner. Inom dessa kommuner gjordes sedan ett systematiskt urval av skolklasser tillhörande årskurs 6. I stickprovet ingår de elever, som tillhörde de utvalda klasserna den 15 april De uppgifter som insamlats inom UGU-projektet är av liknande typ, som dem vilka införskaffats till Individualstatist ikprojekte t. Beskrivningen av materialen har här gjorts mycket kortfattad. En utförlig redogörelse för individualstatistikmaterialen ges av Härnqvist & Svensson (1973) och Statistiska centralbyrån (1976). UGU-materialet beskrivs noggrant av Emanuelsson (1979 och 1981). En omständighet som försvårar jämförelsen mellan stickproven är att de skiljer sig åt i fråga om urvalsprincip. I de båda individualstatistikmaterialen ingår var tionde individ född under ett visst år, medan UGU-materialet baseras på klasstillhörighet i årskurs 6. Detta innebär att årskurstillhörigheten varierar i de förra materialen och födelseåret i det senare. När basuppgifterna insamlades till individualstatistiken befann sig sålunda majoriteten i årskurs 6 (normalåriga) medan en minoritet tillhörande årskurs 5 (överåriga) respektive årskurs 7 (underåriga). De normalåriga i UGU-materialet kännetecknas däremot av att de är födda 1967, medan de överåriga är födda 1966 eller tidigare och de underåriga För att kunna göra en så relevant jämförelse som möjligt har vi beslutat att endast ta med de normalåriga eleverna i denna undersökning. Som framgår av tabell 1 innebär detta att det i respektive årskull återstår cirka 90% av samtliga individer i urvalen.
9 5 Tabell 1. översikt över urvalsprinciper, definitioner och stickprovens storlek. Årskull Stickprovet Stickprovet draget består av Totala Definition Antal Andel antalet av normal- normal- normalelever årig elev åriga åriga 1948 våren /10 av samtliga elever födda Tillhör åk 6 vt % 1953 våren /10 av samtliga elever födda Tillhör åk 6 vt % 1967 våren 1980 Samtliga elever i utvalda klasser från åk 6 våren Född år % Tabell 2. Antalet elever som ingår i undersökningen samt olika typer av bortfall Antal % Årskull 1953 Antal % 1967 Antal % Hlcver som ingår i undersökningen Elever som saknar testuppgifter Elever som saknar uppgift om faderns yrke Totala antalet normalåriga elever i stickprovet
10 6 Undersökningsgruppernas storlek framgår av tabell 2. I de båda äldsta årskullarna är bortfallen relativt små och består dels av sådana elever som på grund av frånvaro ej deltagit i testningarna, dels av sådana för vilka uppgift om faderns yrke saknas. Sammanlagt uppgår bortfallet till 14 respektive 12% och tidigare bortfallsanalyser har visat att det inte i någon nämnvärd grad påverkar stickprovens representativitet (Svensson, 1971; Härnqvist & Svensson, 1980). I den yngsta årskullen är det totala bortfallet större. Detta beror på att uppgifter om faderns yrke saknas i betydligt större utsträckning. Den främsta orsaken härtill torde vara, att andelen trettonåringar som ej lever tillsammans med sin biologiska far ökat påtagligt under den senaste tjugoårsperioden. Det finns dock ingen anledning att misstänka, att dessa elever i något för undersökningen väsentligt avseende - kön, social bakgrund eller begåvning - skulle skilja sig påtagligt från övriga elever födda Sammanfattningsvis vill vi påstå att stickprovens representativitet är god. Visserligen kan det förhållandevis stora bortfallet i den yngsta årskullen göra att enskilda sifferuppgifter blir något osäkra - däremot håller underlaget för att ge en tillförlitlig beskrivning av den allmänna utvecklingstrenden under den aktuella perioden. Ett av syftena med jämförelserna av testresultat över tid är att undersöka, om skillnader mellan olika sociala grupper ändrats. För dessa studier har undersökningsgrupperna indelats med avseende på social bakgrund. Detta har gjorts med användande av uppgifter om faderns yrke. Vi har gjort en grov uppdelning i två grupper, för enkelhetens skull benämnda "elever från arbetarhem" och "elever från övriga hem", dvs elever vars far kategoriserats som arbetare respektive tjänsteman eller företagare. En klar fördel med att endast göra en tudelning av den sociala bakgrunden är, att denna indelning relativt enkelt och framför allt entydigt kan göras lika i alla tre årskullarna. En finare indelning skulle vara svårare att genomföra, bland annat beroende på
11 7 olikheter i de använda yrkeskoderna. Det är heller inte motiverat att eftersträva en alltför detaljerad uppdelning, vilket bl a skulle resultera i att vissa socialgrupper blir alltför små för att kunna användas i de kommande jämförelserna. Undersökningsgruppernas fördelning på kön och social bakgrund framgår av tabell 3. I båda avseendena är fördelningen mycket jämn. Andelen pojkar varierar mellan 49 och 51% inom de sex undergrupperna. Andelen elever från arbetarhem utgör 50% i den äldsta årskullen och 49% i de båda andra. Tabell 3. Undersökningsgrupperna uppdelade efter kön och hembakgrund. Elever från arbetarhem Elever från övriga hem Födelseår Testar * Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt De ungdomar som ingår i de båda årskullarna i individualstatistikprojektet, liksom de som ingår i UGU-projektet, har prövats med identiska begåvningstest. De test som använts benämns MOTSATSER, PLÅTVIKNING och TALSERIER. De ger ett mått på den verbala, spatiala respektive induktiva begåvningsfaktorn. Motsatser; Att ange motsatsen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ. LUSTIGKURRE plugghäst lekman tråkmåns olycksfågel BIFALLA avslå tillbe avundas skärpa Plåtvikning; Att finna ut, vilken bland fyra figurer man får, om man viker ihop ett avbildat "plåtstycke" a b e d L V M\ J J 1 r «^7 \p
12 8 Talserier: Att komplettera en talserie, där sex tal är givna med ytterligare två tal Vissa statistiska data om de tre testen redovisas i tabell 4. Dessa data gäller för de elever som tillhör den äldsta årskullen. Tabell 4. Medeltal, standardavvikelser och reliäbilitetskoefficienter i de tre testen för elever testade 1961, Test Antal uppg. M sd tt Motsatser Plåtvikning Talserier Som framgår av tabellen ligger medeltalen (M) i samtliga fall nära halva antalet möjliga poäng. Standardavvikelserna (sd) i de olika testen är någorlunda lika. Reliabilitetskoefficienterna (r ) uppgår till cirka.90, vilket tyder på att testen har en tillfredsställande mätningssäkerhet. Resultat Medeltal och standardavvikelse i testet MOTSATSER för pojkar och flickor från de båda socialgrupperna testade år 1961, 1966 och 1980 återfinns i tabell 5. Motsvarande data för testen PLÅTVIKNING och TALSERIER redovisas i tabell 6 och 7.
13 9 Tabell 5, Medeltal och standardavvikelser i tee te t MOTSATSER för elever prövade 1961, 1966 och Eleverna indelade efter kön och social bakgrund. Testår Pojkar Flickor Arb. övr Arb. övr M sd M sd M sd M sd Tabell 6, Medeltal och standardavvikelser i testet PLÅTVIKNING för elever prövade 1961, 1966 och Eleverna indelade efter kön och social bakgrund. Testår M Pojkar arb. sd Övr. M sd Flickor Arb. M sd Övr. M sd Tabell 7. Mede It c il och stai idardawike 1RP.Y> l\ +. >&+. >+. 7 'AL.CUPPTJPJi elever prövade 1961, 1966 och Eleverna indelade efter kön och social bakgrund. -AHv> Testår 1 A Pojkar Arb sd 1 A övr se i I A Flickor Arb >. sd 1 A övr sd ,
14 10 De data som hittills presenterats är relativt svåröverskådliga. För att göra resultatbilden mer lättillgänglig anger vi därför i tabell 8 differenserna mellan medeltalen i förhållande till totalspridningen i respektive test år Exempel: Medeltalet i testet Motsatser för pojkar från arbetarhem var År 1966 hade detta medeltal ökat till Differensen uppgår till 1.46 och denna differens har dividerats med 6.56, totalspridningen i det verbala testet 1961 (jfr tabell 4). Kvoten blir.22, vilket innebär att denna elevkategori under den aktuella S-årsperioden höjt sitt genomsnittliga resultat med ca en femtedels spridning senhet. Tabell 8. Förändringar i testresultat bland 13-åringar. Mätenhet: Totalspridningen i respektive test Test Differens mellan teståren Arb POJKAR övr FLICKOR Arb Övr MOT SATSER PLÅT- VIKNING TAL SERIER Al Anm. För att en skillnad skall vara statistiskt säkerställd (p <.05) krävs att en förskjutning på minst 0.07 enheter. Detta innebär att samtliga medeltalsskillnader är signifikanta.
15 11 De trender som finns i tabell 8 är mycket regelbundna. I det verbala testet ökar samtliga 4 elevgrupper sina genomsnittliga resultat mellan 1961 och 1966, varefter resultatet likaså sjunker i samtliga grupper mellan 1966 och Denna nedgång är dock förhållandevis måttlig, varför "nettoskillnaden" mellan 1961 och 1980 genomgående blir positiv. I de båda övriga testen är samtliga differenser positiva och med något undantag är dessa större mellan 1966 och 1980 än mellan 1961 och Vad gäller spatial och induktiv begåvning har således den genomsnittliga nivån höjts successivt bland svenska 13-åringar under den senaste 20-årsperioden. Beträffande verbal begåvning finns det en klar uppgång under början av 60-talet, varefter en viss tillbakagång kan konstateras. Dessa trender framgår mycket klart av den grafiska framställningen i figur nr 1 och 2. Skillnader i testresultat O MOTSATSER PLÄTVTKNING TALSERIER Prövningsår Figur 1. Förändringar i testresultat bland 13-åriga pojkar mellan 1961 och Fyllda cirklar markerar medelvärden för pojkar från arbetarhem och ofyllda motsvarande värden för övriga pojkar. Utgångspunkten är arbetarpojkarnas värden 1961.
16 12 Skillnader i testresultat 1.00 r.80..o.60 - MOTSATSER.40 ^^m FLÄTVTKNING TALSERIER Prövningsår Figur 2. Förändringar i testresultat bland 13-äriga flickor mellan 1961 och Fyllda cirklar markerar medelvärden för flickor från arbetarhem och o fyllda motsvarande värden för övriga flickor. Utgängcpunkten är arbetarflickornas värden I de båda figurerna har vi först lagt in kurvorna för pojkar respektive flickor från arbetarhem. Kurvorna för övriga elever har vi kunnat få fram genom att vi tagit hänsyn till initialskillnaderna, dvs de medeltalsskillnader som fanns mellan de båda sociala skikten 1961, varefter dessa skillnader uttryckts i proportioner av respektive spridningsenhet (värdena redovisas i tabell 9). Som framgår av såväl kurvornas utseende som av de numeriska värdena i tabell 9, har det inte inträffat några nämnvärda förändringar vad gäller skillnaderna mellan socialgrupperna - differenserna är av ungefär samma storleksordning 1980 som 20 år tidigare. Detta är en följd av att grupperna uppvisar liknande utvecklingstrender, vilket gör att de initiala skillnaderna endast rubbas mycket marginellt.
17 13 Tabell 9. Socialgruppsdifferenser bland pojkar respektive flickor i de tre testen år 1961, 1966 och Mätenhet: Totalspridningen i respektive test Testar MOTSATSER PLÅTVIKNING TALSERIER Å fl Å fl Å fl G H Anm. Samtliga medeltalsskillnader (grupp 1 - grupp 2) är signifikanta. Om det inte inträffat några mer dramatiska förändringar vad gäller de sociala skillnaderna, är detta däremot fallet med skillnaderna mellan pojkar och flickor. I det verbala testet var könsdifferenserna obetydliga år 1961, medan flickorna visar ett tydligt försteg I spatial och induktiv förmåga var pojkarna klart bättre i början av 60-talet - 20 år senare är denna överlägsenhet i det när- HWISU.' utplanad (tabell 10). Tabell 10. Könsdifferenser inom olika socialgrupper och årskullar i de tre testen. Mätenhet: Totalspridningen i respektive test Te st år MOTSATSER PLÅTV IKNING TALSERIER Arb Övr Arb Övr Arb Övr Anm. Positiva differenser anger högre värden för flickor. Flickor har alltså utvecklats begåvningsmässigt mer positivt än pojkar under den aktuella tidsperioden. Detta framgår med all tydlighet av figur 3, där vi redovisar vilka könsdifferenser som är signifikanta och i vilken riktning dessa signifikanser går.
18 14 Testår MOTSATSER PLÅTVIKNING TALSER IER 1961 fl-tö # «$ 1966 &-Ü «$ $ < f t 1980 $» f i & = $ -$ «pojkarna signifikant bättre i båda grupper < pojkarna signifikant bättre i en grupp inga signifikanta skj Lllnader» flickorna signifikant bättre i båda grupper Figur 3. Utfallet av signifikanstestningarna av könsdifferenser.
19 15 I det följande avsnittet kommer vi att diskutera de faktorer som kan ligga bakom förskjutningarna i testresultat - faktorer som åstadkommit en generell tillväxt i spatial och induktiv begåvning, men som haft en mindre gynnsam inverkan på den verbala begåvningen. Vidare kommer vi att försöka klarlägga, varför det skett så stora förändringar vad gäller könsdifferenserna samtidigt som de socialt betingade begåvningsskillnaderna ej kunnat rubbas. Diskussion När man tagit del av resultaten i denna undersökning infinner sig onekligen ett antal frågor. En sådan fråga är varför resultaten i det verbala testet uppvisar ett annat utvecklingsmönster än vad som är fallet i de båda andra. För att försöka besvara denna fråga, har vi granskat de 40 uppgifter som ingår i testet MOTSATSER och redovisar i tabell 11 och 12 de items som ökat respektive minskat i lösningsfrekvens med mer än 5 procentenheter. Eftersom vi ej haft tillgång till några itemanalysdata från prövningen 1966, har vi endast kunnat jämföra den äldsta och den yngsta årskullen. Tabell 11. Uppgifter i det verbala testet vars lösningsfrekvens ökat med mer än 5%. (10 av totalt 40 uppgifter). Nyckelord LÖSNINGSFREKVENS Diff. SEPARERA ANONYM ATTACK REKOMMENDERA LUSTIGKURRE DAGDRIVARE IMPULSIV ÖDE MUNTER BETYDELSEFULL
20 16 Tabell 12. Uppgifter i det verbala testet vars lösnings frekvens minskat med mer än 5%. (9 av totalt 40 uppgifter). Nyckelord LÖSNINGSFREKVENS Diff. ÄDEL KONKRET ÄREGIRIG ÖDMJUK KUPERAD ARMOD KLAR BIFALLA RIKLIG Av tabellerna kan man se att det främst är s k låneord som ökat i lösningsfrekvens, medan de som minskat kan betecknas som inhemska ord men med en viss ålderdomlig klang. En av orsakerna till uppgången i verbal förmåga i början av 60-talet torde därför vara att en del låneord blev mer frekventa i det svenska språket, medan den därpå följande nedgången delvis kan förklaras av att vissa äldre ord blivit mer sällsynta i läroböcker, tidningar, radio, TV, etc. En annan omständighet, som kan ha bidragit till att den genomsnittliga poängen i det verbala testet minskat mellan 1966 och 1980 är att antalet invandrarelever i grundskolan ökade under denna period. Givetvis har dessa elever i allmänhet något svårare att hävda sig i verbala test än de som har svenska som modersmål - speciellt om testet innehåller en del lågfrekventa och ålderdomliga ord. Av det sagda framgår hur vanskligt det är att undersöka förändringar i verbal förmåga över längre tidsperioder, i varje fall med den typ av ordförrådsprov som här använts. Allteftersom testordens frekvens ökar eller minskar i språket, stiger respektive sjunker
21 17 det genomsnittliga testresultatet, varför mätningar gjorda med långa mellanrum ej blir direkt jämförbara, även om testinstrumentet är identiskt. Med detta vill vi också ha sagt att vi knappast tror på en reell nedgång vare sig i ordförrådets storlek, i verbal begåvning eller begåvning över huvud taget bland svenska ungdomar under de senaste 15 åren - den konstaterade minskningen i genomsnittlig poäng i testet MOTSATSER torde snarare vara en följd av de specifika ord som ingår i testet. I stället sätter vi större tilltro till de entydiga resultat som framträder i de mindre "miljökänsliga" spatiala och induktiva testen, vilka klart tyder på en successiv tillväxt i det som vi definierar som begåvning. I och med att det konstaterats att begåvningsnivån höjts - i varje fall vad gäller den spatiala och induktiva faktorn - infinner sig snabbt frågan: Vad är det som förorsakat denna positiva utveckling? Möjligheterna att ge ett mer uttömmande svar på denna fråga är begränsade, men vi vill peka på några omständigheter som otvivelaktigt haft stor betydelse i detta sammanhang. Låt oss först fastslå att den poäng som indviderna uppnår i de här använda testen - liksom i strängt taget alla andra intelligenstest - är i viss utsträckning beroende av den erhållna skolutbildningens längd och kvalitet. I fråga om skolgångens längd finns inga skillnader mellan individerna i de tre årskullarna. Samtliga hade vid testningstillfället tillbringat närmare sex år i skolan. Däremot hade de gått i olika typer av skola. Årskull 1948 gick antingen i folkskole/realskolesystemet eller i försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Årskull 1953 gick till övervägande delen i grundskola enligt Lgr 62, men vissa kommuner hade fortfarande kvar folkskole/realskolesystemet. Årskull 1967 gick i grundskola enligt Lgr 69. De organisatoriska och läroplansmässiga skillnaderna mellan skolformerna har givetvis påverkat elevernas beteende och därmed ock-
22 18 så i någon mån deras svar på de tre testen. Att mera exakt ange, vad grundskolereformerna har haft för inflytande, är däremot inte möjligt. Att dessa reformer haft en viss betydelse, speciellt för flickornas höjda testvärden, är vi emellertid ganska övertygade om, vilket kommer att framgå av diskussionen senare. När man diskuterar skolans betydelse, får vi heller inte glömma förskolans roll. De som är födda har deltagit i förskoleverksamhet i betydligt större utsträckning än de tidigare årskullarna. Även om det för flertalet i den yngsta årskullen endast är fråga om förskola under en relativt kort tid - mestadels ett år och endast cirka tre timmar per dag - så infaller dock denna verksamhet under en mycket viktig period i barnets utveckling. Ytterligare en faktor, som har att göra med skola och utbildning, bör nämnas i detta sammanhang. Vi tänker på föräldrarnas utbildningsnivå. Föräldrarna till de äldsta eleverna är i genomsnitt födda 20 år tidigare än föräldrarna till de yngsta. Detta innebär bl a att de senare (i allmänhet födda under 30- och 40-talet) fått en mer omfattande grundutbildning samt att fler erhållit någon form av teoretisk vidareutbildning. Detta innebär i sin tur att de haft större möjligheter att skapa ett mer utbildningsvänligt klimat i hemmet, vilket på olika sätt befrämjat barnens prestationer såväl i kunskapsprov som i intelligenstest (jfr Svensson, 1972, s 26 och Stahle, 1973, s 221). De mest intressanta resultaten av våra jämförande studier är dock inte den konstaterade generella ökningen i testresultat från till 1980-talet. Det är i stället det faktum, att skillnaderna mellan könen i prestationer på proven förändrats under tidsperioden. Likaså är det intressant att motsvarande skillnader mellan olika sociala skikt inte förändrats. Det finns ingen självklar tolkning av dessa resultat. Våra nedan diskuterade förslag får därför betraktas som i hög grad spekulativa och som utmaningar till fortsatta analyser och undersökningar och 70-talen har i många avseenden kännetecknats av olika jämställdhetssträvanden mellan könen. Det har bland annat präglat
23 19 såväl utbildnings- som arbetsmarknadspolitik. Även på det familjepolitiska området har reformer genomförts. Jämställdhetsfrågorna har också varit föremål för diskussion och debatt på olika nivåer i samhället. Det är rimligt att tänka sig att detta också har påverkat föräldrars sätt att fostra sina barn med avseende på könsroller. Pojkar och flickor har mer än tidigare haft tillfälle till samma slags lekar, haft samma leksaker osv. Även på detta område har förmodligen förskolan kunnat inverka utjämnande med sina utvecklingsstimulerande aktiviteter som är gemensamma för båda könen. Härtill kommer att man i grundskolans läroplaner på ett helt annat sätt än tidigare betonat skolans ansvar i jämställdhetsfrågor. Detta har bl a kommit till uttryck i att man infört obligatorisk undervisning i träslöjd för flickor, något som bör ha haft betydelse särskilt för flickornas ökade förmåga inom det spatiala området. De nämnda förhållandena bör ha bidragit till att de skillnader i "pojk"-test som fanns på 60-talet försvinner på sätt som redovisats i denna undersökning. Men de förklarar inte varför flickornas försteg på det verbala provet skulle bli större under samma undersökta tidsperiod. För att förklara detta - och även i viss utsträckning, flickornas goda resultat i de övriga testen - vill vi hänvisa till följande resonemang. Först vill vi påpeka att den ökande begåvningsnivån hos trettonår ingår inte nödvändigtvis behöver motsvaras av en motsvarande höjning av vuxenintelligensen. Den kan också vara ett tecken på en förskjutning nedåt i åldrarna av mentala mognadsprocesser. Den positiva förändring i testresultat över tid som vi konstaterat, stämmer nämligen väl med den s k sekulära trend som konstaterats vad gäller fysisk men även mental utveckling (se t ex Ljung et al, 1974 och Lindgren, 1979). Denna trend som kännetecknas av en allt tidigare mognad antas vanligtvis sammanhänga med allmänna förändringar i samhället som har med förändrade levnadsförhållanden och ökad levnadsstandard att göra. Den trend av ökande testresultat som vi konstaterat kan förmodligen också ha sin förklaring i detta. Bl a bör den ökande tillgången till information och media och där-
24 20 med ökad tillgång till intellektuell stimulans vara av betydelse i sammanhanget. En förklaring till de över tid ändrade skillnaderna mellan könen skulle kunna hänföras till denna sekulära trend i mental mognad. Man har påvisat en så kallad mental spurt i utvecklingen, som kan sägas motsvara den allmänt kända tillväxtspurten i fysisk utveckling i samband med puberteten (Ljung, 1965 och Lindgren, 1979). Den sekulära trenden innebär i detta avseende att den mentala spurten inträffar i allt tidigare åldrar över tid. Vidare är flickorna betydligt tidigare i sina mognadsprocesser än pojkarna. Dessa båda förhållanden skulle kunna bidra till att förklara våra resultat beträffande skillnader i begåvningsnivå mellan könen över den undersökta årsperioden i de aktuella åldrarna, årsåldern. Om nämligen en större andel av undersökningsgrupperna redan passerat sin mentala spurt vid testtillfället 1980 än vad som var fallet 1961 och 1966, borde det ta sig uttryck just i en högre genomsnittlig begåvningsnivå vid det senaste tillfället. På grund av flickornas tidigare mognad skulle detta i högre grad gälla för flickor än för pojkar, vilket i sin tur skulle visa sig i ändrade könsskillnader just på det sätt som vi konstaterat. Senare upprepade testningar på samma årskullar skulle i så fall kunna resultera i en återgång till de "vanliga" differenserna mellan könen igen i de olika begåvningsfaktorerna. Nu tillgängliga data och analyser ger inte möjligheter att närmare undersöka detta, men det vore en intressant och angelägen forskningsuppgift att göra sådana studier. Om således förändringarna i skillnader mellan könen har skett på ett sätt som i stort överensstämmer med de jämställdhetssträvanden som ovan nämnts, gäller inte detsamma för skillnader mellan sociala grupperingar. Här kan vi i vår jämförelse konstatera i stort sett parallella förändringar i de två undersökta socialgrupperna. Om olika jämlikhetssträvanden i samhället och skolan skulle haft effekt, skulle man ha väntat sig ett närmande mellan gruppernas testresultat över tid. Detta har icke skett. Å andra sidan är det naturligtvis viktigt att också konstatera att skillnaderna heller inte har ökat, vilket är fallet i en del andra avseenden på utbildningsområdet. De positiva förändringstendenserna är således lika markanta i båda de undersökta grupperingarna.
25 21 Avslutningsvis vill vi kort anknyta till Stahles (1973) diskussion kring signifikansen av de konstaterade trenderna och skillnaderna. Liksom förändringarna under 60-talet, är också de av oss funna förändringarna klart statistiskt signifikanta. Stahle ställer frågan om de också kan sägas vara psykologiskt signifikanta. Uttryckt på annat sätt, har de konstaterade förändringarna i begåvningsnivå, antingen de nu kan hänföras till ändrade förhållanden i stort i samhället eller om de har att göra med en fortgående sekulär trend i utvecklings- och mognadsprocesser, någon reell betydelse? Vi menar att de här konstaterade trenderna över den studerade årsperioden rimligtvis måste vara av både psykologisk och pedagogisk signifikans. Hänsyn måste bland annat tas till sådana fortgående trender vid utformning av skolans verksamhet och arbetsmiljö. Vi skall inte närmare utveckla dessa synpunkter här, utan hänvisar bara helt kort till den ständigt aktuella debatten kring vad som brukar sammanfattas under benämningarna individualisering och differentiering. Vi kan vidare konstatera, att de i inledningen refererade amerikanska larmrapporterna om en sjunkande intelligensnivå bland amerikanska ungdomar inte får motsvarande stöd i vår undersökning av svenska trettonåringar. Men resultaten av våra än så länge relativt grova och övergripande jämförelsestudier pekar också på betydelsen av att följa utvecklingen. Som vi inledningsvis framhöll, är det tämligen unikt att ha tillgång till resultat från samma test på stora och representativa urval av individer vid skilda historiska tillfällen. Om förändringar i begåvningsnivå och/eller struktur sker i en population, är det helt klart fråga om processer över långa tidsperioder Individualstatistik- och UGU-projekten ger möjligheter till sådana studier tack vare sin sekvensiella och longitudinella design. Ytterligare möjligheter till fortsatta jämförande studier kommer att ges, närmast år 1985, då UGU-projektets yngre årskull - födda kommer att testas vid samma ålder, med samma test som i denna studie. Då kommer det att visa sig om de trender som klart framträtt i resultaten i denna undersökning står sig, eller om man då kan konstatera andra förändringar. På denna yngre årskull kommer det också att vara möjligt att närmare relatera intra-individuella
26 22 begåvningsjämförelser med inter-individuella. Individerna i denna yngre årskull testades nämligen också i tioårsåldern med prov som i allt väsentligt överensstämmer med de som används för trettonår ingarna, åtminstone i spatial och verbal begåvning. Resultaten av dessa intra-individuella jämförelser bör kunna ge belysning åt rimligheten i ovan förda diskussion om en sekulär trend i kombination med spurtfenomen i den mentala utvecklingen, som förklaringsgrund till de konstaterade förändringarna i begåvningsnivå över tid.
27 23 Referenser Emanuelsson, I (1979) Utvärdering genom uppföljning av elever. Ett nytt individualstatistikprojekt. Rapport från Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, 11/1979. Emanuelsson, I (1981) Utvärdering genom uppföljning av elever. II. De första datainsamlingarna. Rapport från Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, 10/1981. Flanagan, J C (1976) Changes in school levels of achievement. Project TALENT ten and fifteen year retests. Educational Researcher, 5, Harnischfeger, A & Wiley, D E (1976) Achievement test scores drop. So what? Educational Researcher, 5, Härnqvist, K & Stahle, G (1977) An ecological analysis of test score changes over time. Reports from the Institute of Education. University of Gothenburg. Nr 64. Härnqvist, K & Svensson, A (1973) A Swedish data bank for studies of educational development. Sociological Microjournal, 7, Härnqvist, K & Svensson, A (1980) Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Nr 30. Lindgren, G (1979) Peak velocities in height and mental performance. A longitudinal study of schoolchildren aged years. Ann. Hum. Biol., 6, Ljung, B-0 (1965) The adolescent spurt in mental growth. Stockholm. Almqvist & Wiksell. Ljung, B-0, Bergsten-Brucefors, A & Lindgren, G (1974) The secular trend in physical growth in Sweden. Ann. Hum. Biol., 1, Statistiska centralbyrån (1976) Individualstatistiken. Skoldata för ett urval elever födda 1948 och Promemorior från SCB, 1976:8. Stahle, G (1973) Regionala förändringar i testresultat under en femårsperiod. Licentiatavhandlingar från Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
28 24 Svensson, A (1971) Relative achievement; School performance in relation to intelligence, sex and home environment. Stockholm. Almqvist & Wiksell. Svensson, A (1972) Hembakgrund och prestationsnivå. Rapporter från Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet. Nr 73.
29 PUBLIKATIONER FRÅN INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, GÖTEBORGS UNIVERSITET issn Beställes från Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, Mölndal. Bengtsson, J. Husseris erfarenhetsbegrepp och kunskapsideal. Den teoretiska erfarenhetens begränsningar och den praktiska erfarenhetens primat. (Fenomenografiska notiser 1). 1984:01. Emanuelsson, I & Svensson, A. Sjunker intelligensnivån? En jämförelse mellan trettonåringar testade 1961, 1966 och :02. Petersson, B. Utbildares syn på lärandets innehåll. Artikulering av ett kunskapsintresse samt en studie av lärande i arbetslivet. 1984:03.
30
Förändringar i testresultat under en 20-årsperiod
- 90 - Förändringar i testresultat under en 20-årsperiod Docent Allan Svensson, Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet De ungdomar som ingåride båda årskullarna i Individualstatistikprojektet,
Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998
Pedagogisk Forskning i Sverige 2001 årg 6 nr 3 s 161 172 issn 1401-6788 Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998 ALLAN SVENSSON Institutionen för pedagogik och
8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet
8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe
GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database PERCENTILEKVIVALERADE BETYG En beskrivning av hur grundskole- och gymnasiebetyg har transformerats
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Har dagens tonåringar sämre studieförutsättningar? En studie av förskjutningar i intelligenstestresultat från 1960-talet och framåt
Pedagogisk Forskning i Sverige 2008 årg 13 nr 4 s 258 277 issn 1401-6788 Har dagens tonåringar sämre studieförutsättningar? En studie av förskjutningar i intelligenstestresultat från 1960-talet och framåt
Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?
Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar
Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
Skolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1
Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen
Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005
Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,
UMRDERINGÖ HAR ÅLDERN NÅGON BETYDELSE?
Rapporter från institutionen för pedagogik UMRDERNGÖ AGEN0M Ä UPPFflUNNG i HAR ÅLDERN NÅGON BETYDELSE? Skolanpassning och skolframgång bland elever födda i början respektive slutet av året Allan Svensson
Rika barn lära bäst? Om klyftorna i den svenska skolan
Rika barn lära bäst? Om klyftorna i den svenska skolan En rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Skollagen stipulerar att den svenska skolan ska vara likvärdig, det vill säga att utbildningen ska hålla
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Diarienummer: 2018.00225 Sara Brundell Anders Lundahl Skolverket Rapport 1 (8) Sammanfattning... 2 Andel elever med godkända terminsbetyg... 2 I engelska erhöll fler
utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)
PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och
Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018
Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska
PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)
PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9 Enheten för förskole- och grundskolestatistik Analysavdelningen 0 (16) Innehåll Sammanfattning... 1 De flesta uppnår godkända betyg... 1 Skolorna har svårt att stödja
Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar
STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer
HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA
HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA STATISTISKA CENTRALBYRÅN Rapport 2(13) 1. Inledning Svenska Kommunförbundet har sedan år 1971 genomfört undersökningar syftande till att beskriva de kommunalt
PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund
PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.
Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?
Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers
Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016
Avdelningen för analys Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 () Terminsbetyg i årskurs, våren 1 I årskurs ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. Undantaget är moderna språk som
Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008
Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och
2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa
Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen
I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 16 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 16 hade temat Att göra gott? Här
Ämnesprov i årskurs 3
Utbildningsstatistik Reviderad 1 (8) Ämnesprov i årskurs 3 Ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 genomförs i slutet av årskursen och är obligatoriska att använda. 1 Resultat
Slutbetyg i grundskolan, våren 2015
Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
Ungdomars anskaffning av alkohol
PM Ungdomars anskaffning av Registrerade eller oregistrerade källor? Håkan Leifman Juni 2017 Sammanfattning I denna PM redovisas uppgifter om hur ungdomar anskaffar. De material som använts är CAN:s skolundersökningar
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik --1 1 (9) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs s statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 13/. Sedan hösten samlar in statistik om särskilt
Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk
Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet
Att hitta rätt polis!
RAPPORT NR 4 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT 4En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet Att hitta rätt polis! av sökanden till polisutbildningen 1997-2001 Elisabeth Lilie
34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD
6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller
Slutbetyg i grundskolan, våren 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en
Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123
Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden
I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 2017 Ylva Nettelbladt, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2017 hade temat Vad jag vill
Information till eleverna
Information till eleverna Här följer en beskrivning av det muntliga delprovet som ingår i det nationella provet. Delprovet genomförs i grupper om 3 4 elever som sitter tillsammans med läraren. Var och
Sammanfattning och kommentar
Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller
Sammanfattning. Rapportens syfte
Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet
Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10
Utbildningsstatistik 2011-01-17 1 (21) Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 publicerar i SIRIS, s internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem,
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun
Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,
Resultat från Skolenkäten hösten 2018
Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans
Slutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar
Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella
3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Gymnasiebehörighet 2018
Gymnasiebehörighet 2018 Statistisk analys för Askersunds kommun och rikets resultat årskurs 9 2019-01-16 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2018...3 2.1
Läsande av böcker, klass och kön
Läsande av böcker, klass och kön Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 65 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning LO har tidigare i olika rapporter redovisat
Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19
Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19 Diarienummer: 2019:00323 1 (16) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Utveckling av antal elever och anställda samt antal fritidshem och avdelningar... 4
Barn och personal i förskolan hösten 2010
1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen
Barn och personal i fritidshem hösten 2010
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2010. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande
Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat dramatiskt under 2000-talet. Konsumtionen är idag den lägsta sedan början på 1970-talet medan andelen
Varifrån kommer alkoholen?
18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern
Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola. Sågmyra Byaråd Skolgruppen
Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola Sågmyra Byaråd Skolgruppen Inledning Under sommaren-hösten 28 framkom att Falu kommun måste genomföra besparingar på skolförvaltningen. Under
Gymnasiebehörighet 2017
Gymnasiebehörighet 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans och rikets resultat årskurs 9 2018-02-21 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2017... 3 2.1 Gymnasiebehörighet...
Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen
1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,
Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018
PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (13) Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 217/218 I denna promemoria beskrivs s statistik om elever och skolenheter i grundskolan och sameskolan.
TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
Bilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån
Bilaga 4 Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån Bilaga 4 Innehåll Sammanfattning... 131 1 Inledning, bakgrund och rapportens
Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Resultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Mått för value added, eller skoleffekt, introducerat 2016
Internationella Engelska Skolan Hans Bergström, 28 mars 2017 Mått för value added, eller skoleffekt, introducerat 2016 1. Bakgrund. Internationella Engelska Skolan har ett Academic Advisory Board, som
Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas
Resultatsammanställning läsåret 2017/2018
Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)
OCH HALLE. 1- Svenska Bokförlaget. NORSTEDTS UTLÅNAS EJ INDIVIDUALSTATISTHCPROJEKTET 1 REFERENSBIBLIOTEK! ELEVPLANER OCH BAKGRUNDSFAKTORER
iola INDIVIDUALSTATISTHCPROJEKTET 8 OCH HALLE ELEVPLANER OCH BAKGRUNDSFAKTORER Några data från 1961 års individualstatistik Av Kjell Härnqvist 1 REFERENSBIBLIOTEK! UTLÅNAS EJ Särtryck ur 1- Svenska Bokförlaget.
Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008
KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011
Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning
Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008
Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av
Nationella prov i årskurs 3
Utbildningsstatistik 1 (9) Nationella prov i årskurs 3 Nationella ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk genomförs under vårterminen i årskurs 3 sedan våren 2009 och är obligatoriska
Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Uppföljning av Lärarlönelyftet
1 (17) Uppföljning av Lärarlönelyftet hösten 2016 Denna redogör för hur Lärarlönelyftet har fördelats under höstterminen 2016 (perioden 1 juli - 31 december 2016). Hösten 2016 var första gången som skolhuvudmän
Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6
2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Resultaten i sammanfattning
Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter
Skolmiljö, mobbning och hälsa
Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas
RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman
RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 18 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman 1. Inledning Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 18 hade titeln Heta namn och handlade om namn på människor
UGU Utvärdering Genom Uppföljning
UGU Utvärdering Genom Uppföljning En nationell forskningsinfrastruktur inom utbildningsområdet Michael Hansen Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet http://ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/ugu
Stockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Elever och personal i fritidshem hösten 2015
1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels
De nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet
Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIMgruppen regelbundet
Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun
Rapport 2016 Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2016-05-04 Beställare: Järfälla kommun, Sigtuna
Bilaga 3: Ja mfö relser mellan 2003 a rs öch 2015 a rs enka t. La rare i a rskurs 9 söm genömfö rt a mnespröven i engelska, matematik öch svenska
Systemutvärdering Monica Zetterman 1 (18) : Ja mfö relser mellan 2003 a rs öch 2015 a rs enka t. La rare i a rskurs 9 söm genömfö rt a mnespröven i engelska, matematik öch svenska Innehåll 1 Bakgrundsvariabler...
REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år.
REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år. En rapport från forskningsprojektet STUDIEHJÄLP OCH VUXENSTUDIESTÖD UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER Allan Svensson
a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna
Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 1 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 1 hade temat I andras ögon. Provet
En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans
Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen
UIVÄRDERING UPPFOUNING I
Rapporter från institutionen för pedagogik UIVÄRDERING UPPFOUNING I INSAMLING AV ELEVUPPGIFTER I ÅRSKURS 6 VÅREN 1990 Sven-Eric Reuterberg Monica Rosén Allan Svensson Rapport nr 1991:07 Institutionen för
Vägda medeltal och standardvägning
Linköpings universitet 2000 MAI/Statistik Eva Leander Vägda medeltal och standardvägning Här följer ett antal sidor som behandlar vägda medeltal och standardvägning. Avsnittet om vägda medeltal förbereder
SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17
1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges
23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Resultatrapport kursprov 3 vt 2017 Nyckeln till framgång
Resultatrapport kursprov 3 vt 17 Nyckeln till framgång Andreas Broman och Tobias Dalberg 1. Inledning Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 17 hade titeln Nyckeln till framgång