INVESTERINGSPLANEN SÄTTER SNURR PÅ SVERIGES EKONOMI. fokus. en tidning från eu-kommissionen #2 2016

Transkript

1 europa fokus # i detta nummer eu:s nya miljardfond eu-pengar till vindkraft stöd till 600 svenska företag en tidning från eu-kommissionen INVESTERINGSPLANEN SÄTTER SNURR PÅ SVERIGES EKONOMI

2 KRÖNIKA Foto: EU-kommissionen Genom Efsi ska investeringar till ett värde av 315 miljarder euro mobiliseras över en treårsperiod Junckerkommissionen prioriterar jobb, tillväxt och investeringar Omedelbart efter det att Junkerkommissionen tillträdde i november 2014 så lanserades EU:s investeringsplan. Den är en grundsten i att få fart på den europeiska ekonomin och öka investeringstakten. Angela Merkel brukar påpeka att Europa står för 7% av världens befolkning, producerar 25% av global BNP, men betalar hela 50% av världens sammanlagda sociala utgifter. Dessa siffror visar att EU antagligen aldrig kommer att kunna om vi vill behålla våra välfärdssystem konkurrera med tillväxtländernas låga löner. Istället måste vi fortsatt satsa på ny teknik, forskning och innovation. Om vår produktivitet är högre än omvärldens och vi fortsätter att vara ledande i att utveckla nya produkter kan vi stärka Europas konkurrenskraft och samtidigt trygga vår välfärd. Därför är det problematiskt att investeringstakten i EU varit oroande låg sedan den globala ekonomiska och finanskrisen startade. Även om den svensk ekonomi visar jämförelsevis höga tillväxtsiffror, är den ekonomiska återhämtningen tyvärr ännu blygsam i många europeiska ekonomier. Eftersom EU:s medlemsländer utgör Sveriges viktigaste exportmarknader är detta också negativt för svensk ekonomi. Enligt EU-kommissionens ekonomiska vinterprognos från februari i år växte BNP under 2015 med 1,9 procent i EU. Det lämnar mycket att önska. Junckerkommissionens främsta politiska prioritering handlar just om denna utmaning: hur skapar vi mer jobb, tillväxt och investeringar i Europa? Och omedelbart efter det att Junckerkommissionen tillträdde i november 2014 så lanserades "EU:s investeringsplan". Den är en grundsten i att få fart på den europeiska ekonomin och öka investeringstakten. Det är viktigt att komma ihåg att problemen inte i första hand har varit bristande resurser, utan att offentliga och privata finanseringskällor i allt för låg uträckning mobiliserats till investeringar. Det har helt enkelt funnits en större försiktighet än förut hos investerare vilket dämpat investeringsnivån som fortsatt är 15% lägre i Europa än före den ekonomiska krisen. Den nyupprättade Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) hoppas vi från EU-kommissionens sida kan bidra till att lösa dessa problem. Till fonden allokeras 16 miljarder euro ur EU:s budget och 5 miljarder euro från Europeiska Investeringsbanken (EIB). Fonden möjliggör för EIB att finansiera projekt med en högre riskprofil än tidigare genom att garantera projekt och på så sätt förbättra effekten av offentliga medel och möjliggöra för privata investeringar. Genom Efsi ska investeringar till ett värde för 315 miljarder euro, som annars inte skulle ha fått finansiering, mobiliseras över en treårsperiod. Kort sammanfattat är målsättningarna tredelade. För det första ska planen bryta trenden med sjunkande investeringar för att få fart på sysselsättningen och den ekonomiska återhämtningen utan att belasta statsbudgeterna eller öka statsskulderna. För det andra ska planen stödja investeringar som tillgodoser långsiktiga behov i ekonomin och stärker konkurrenskraften. För det tredje ska planen stödja investeringar som hjälper till att stärka produktionskapaciteten och infrastrukturen, med särskilt fokus på att skapa en mer sammankopplad inre marknad. Investeringsplanen riktar in sig på projekt med strategisk betydelse för Europas framtida tillväxt och spänner över en lång rad olika områden: energieffektivisering, bredbandsutbyggnad och miljöanpassade och hållbara transporter, för att nämna några. Planen riktar sig också till små- och medelstora företag, där investeringsmedel kan göra avgörande nytta. Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) och Europeiska centret för investeringsrådgivning (EIAH) är två verktyg som på ett konkret sätt kan hjälpa företag och investeringsprojekt att utnyttja investeringsfondens möjligheter. Vad har Värmland och Norrland gemensamt? De är de första regionerna i Sverige som kommer att kunna dra nytta av investeringsfonden. Europeiska investeringsfonden (EIF) och Norrlandsfonden tecknade i februari 2016 ett avtal för att öka utlåningen till innovativa småoch medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag i Sverige. Norrlandsfonden kan nu låna ut totalt 180 miljoner kronor till innovativa företag under de närmaste två åren. I mars 2016 bidrog EIB med 16 miljoner euro till uppförandet av Långmarkens vindkraftpark i Värmland ett konkret exempel där investeringsplanen och den nödvändiga omställningen till hållbara energislag går hand i hand. Detta visar att investeringsplanen redan är till gagn för Sverige. Investeringsplanen har redan börjat ge resultat också på europeisk nivå. Efsi hade i mars i år redan genererat 76 miljarder euro i investeringar i Europa. Rehabiliteringsarbetet för den europeiska ekonomin har således bara börjat. Katarina Areskoug Mascarenhas Chef för EU-kommissionen i 2 fokus: europa

3 Han ska spendera 315 mdr euro på tillväxt i Europa Europa har behov av att satsa på infrastrukturprojekt Jyrki Katainen har ansvar för Europeiska fonden för strategiska investeringar, Efsi, som EU-kommissionens vice ordförande. Foto: Lieven Creemers EU-kommissionen har beslutat inrätta en investeringsplan för Europa eftersom konkurrenskraften är sämre än i andra delar av världen. Vi investerar mellan 300 och 400 miljarder euro mindre nu än vi gjorde före den ekonomiska krisen, och det ger Europa negativ konkurrenskraft i jämförelse med andra delar av världen där man investerar för fullt. Det säger Jyrki Katainen, EU:s vice ordförande och kommissionär med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. På hans bord ligger också den europeiska investeringsplanen. Europa har behov av att satsa på infrastrukturprojekt, och det finns mycket likvida medel, men inte tillräckligt med investeringar. För att locka investerare lägger nu EU 21 miljarder euro i en garantifond, som en del i investeringsplanen, varav 16 miljarder från EU:s budget och 5 miljarder euro från Europeiska Investeringsbanken (EIB). Dessa 21 miljarder beräknas alstra investeringar för 315 miljarder euro. Vi har redan nära 60 investeringsprojekt för 82 miljarder euro på gång. Så jag är trygg med att vi ska komma upp i investeringar värda 315 miljarder euro, säger Jyrki Katainen. Investeringsplanen är en av delarna i arbetet med att stärka Europas ekonomi. Men Jyrki Katainen framhåller att viktigast av allt är den inre marknaden. I investeringsplanen ingår den digitala inre marknaden, som öppnar upp för digitala tjänster över gränserna, och en plan för ett resurseffektivt Europa där varor tillverkas för att hålla längre och för att återvinnas, istället för att bara skrotas. Det viktigaste för sysselsättningen är att vi har gemensamma regler istället för 28 olika, att vi har en fungerande inre marknad med samma regler, för data, energi, för andrahandsmarknaden för råmaterial, för den cirkulära ekonomin. Enhetliga regler skulle förändra Europa totalt. Men jag skulle önska att industrin kunde ge oss mer input om hur de tänker om den inre marknaden. Investeringsportalen är en del i investeringsplanen, en virtuell mötesplats för de investerare som söker finansiering och det är där initiativtagarna kan tillgängliggöra sina projekt för potentiella investerare. Investeringsportalen kom till på initia- tiv av investeringsbanker, som ville investera men inte hade kunskap om lämpliga projekt. Så de önskade sig en sådan portal, och den slog upp portarna i mars i år, säger Jyrki Katainen. Om ett företag vill investera i till exempel Sverige, och vill ha finansiärer, skickar de sitt projekt till oss i EU-kommissionen, vi lägger sedan in projektet i investeringsportalen och då blir projektet synligt för hela världen. Jag var i Singapore i fjol och fick frågan om man därifrån kunde investera inom EU via portalen, och jag sade ja, naturligtvis, den är ju webbaserad och öppen för alla. Investeringsportalen är aktiv sedan några månader och kommissionären ser gärna att den som känner till den sprider information om dess existens.. Ja, nu i inledningsskedet kommer vi att meddela myndigheter och företag om att den finns, när den kommit igång är jag säker på att den kommer att fungera utan hjälp. Portalen hittar du här: ec.europa.eu/eipp fokus: europa 3

4 Fonden skapar över en miljon nya jobb EU-kommissionen räknar med att Investeringsplanen för Europa ska kunna skapa mellan 1 och 1,3 miljoner nya jobb. EU-investeringar ska ge fler jobb Den ekonomiska krisen har gått hårt åt ekonomierna i EU. Sedan toppåret 2007 har investeringarna sjunkit med 15 procent. Detta har oroat EU-kommissionen som därför beslutat om en investeringsplan för Europa. Målet är att få fram investeringar på minst 315 miljarder euro eller omkring miljarder kronor under tre år och skapa 1 1,3 miljoner nya jobb. Tanken är att investeringsplanen ska bidra till att ta bort hinder för investeringar, stötta och hjälpa investeringsprojekt och använda de ekonomiska resurserna på ett bättre sätt än idag. Central i investeringsplanen är den Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som bildas inom den Europeiska investeringsbanken (EIB). Efsi har möjlighet att garantera lån på 21 miljarder euro, vilket ska generera investeringar på 315 miljarder euro. Tidigare erfarenheter inom EU och EIB visar att 1 investerad euro genererar 15 euro i privata investeringar och 21 gånger 15 blir just 315. Efsi ska stödja investeringar inom infrastruktur som bredbands- och energinät utbildning, forskning och innovation liksom riskfinansiering inom småföretag. Som stöd för investerare av olika slag inrättas två webbportaler, dels Europeiskt centrum för investeringsrådgivning, dels portalen för investeringsprojekt på EU-nivå. Europeiskt centrum för investeringsrådgivning ska vara porten in för den som behöver investeringsstöd. Här ska den som behöver få kännedom om god praxis, kunna lära sig av verkliga exempel på projektfinansiering och projektförvaltning. Webbportalen är en träffpunkt för investerare och initiativtagare till projekt som söker medel. Investeringsplanens tredje del är att undanröja hinder för investeringar och förbättra affärsklimatet och finansieringsförhållandena. En viktig del i att skapa de förutsättningarna är arbetet med den digitala inre marknaden, energiunionen och en kapitalmarknadsunion. Målet med investeringsplanen är att med hjälp av ökande investeringar få fart på sysselsättningen och öka takten i den ekonomiska återhämtningen, utan att för den skull öka statsskulderna eller belasta statsbudgetarna. Genom investeringsplanen ska investeringar som stödjer långsiktiga behov och som stärker konkurrenskraften, som stärker produktionskapaciteten och infrastrukturen och som har fokus på en mer sammankopplad inre marknad, kunna få stöd. En studie som Europaparlamentet gjort visar att EU kan tjäna upp till miljarder euro per år om hindren på den inre marknaden försvinner och man istället kan utnyttja alla tillväxtmöjligheter. 4 fokus: europa

5 Investeringsportalen ingången till alla projekt Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) samlar alla investeringsprojekt. På den webbaserade portalen kan investerare hitta lämpliga projekt att satsa på och initiativtagare kan lägga ut projekt för att hitta investerare. Portalen är en del av den europeiska investeringsplanen och ska fungera som en länk mellan projektansvariga i hela Europa och investerare över hela världen. För att registrera sitt projekt på portalen krävs att: de ska värderas till minst 10 miljoner euro. projektet kommer igång inom tre år från och med att de lagts in i portalen. det bakom projektet finns en privat eller offentlig juridisk person inom EU, privatpersoner kan inte lägga in projekt. projekten är lagliga. Projekten ska beröra sektorerna: kunskapsekonomi och den digital ekonomin, energiunionen, transporter, social infrastruktur samt resurser och miljö. Portalen hittar du här: ec.europa.eu/eipp Investeringsportalen öppnade i mars 2016 och nedan visas exempel på hur olika delar ser ut. Här finns EU:s rådgivningssida för framtida investerare Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) är en webportal som ger råd till de som söker finansiering till sina projekt. EIAH har tillkommit genom som ett gemensamt initiativ av EU-kommissionen och Europeiska Investeringsbanken, EIB. EIAH vänder sig till offentliga och privata företag och projektansvariga, men också till upphandlande myndigheter och nationella banker och andra institutioner. Europa har ingen brist på potentiella projekt som kan bidra till tillväxt och sysselsättning, skriver EIAH på sin hemsida och fortsätter, Det finns dock många tekniska och finansiella utmaningar och projektansvariga offentliga myndigheter och investerare möter. Det EIAH erbjuder är omfattande stöd till projekt och investeringar från tidig identifikation av potentiella projekt via planering och förberedelse till färdiga och genomförda projekt. Man erbjuder också marknadsunder- sökningar, och finansiell rådgivning. Man ger också mer övergripande stöd genom process- och metodutveckling i bland annat anbudsförfarande och kostnads- och nyttoanalys, och genom hjälp att söka EU-medel. Den som vill söka stöd via EIAH kan gå in på fokus: europa 5

6 Investeringar runt om i Europa Investeringsplanen är i full gång och fonden har investerat i projekt runt om i Europa. Kartan visar var de nuvarande projekten finns. Projekten är färgmarkerade utifrån respektive sektor. LÄGET I MARS 2016 TRANSPORTSEKTORN EIB bidrar med 1,8 miljarder euro vilket beräknas ge investeringar för 5,4 miljarder euro. HUMANKAPITAL, KOMPETENS, SOCIAL EKONOMI OCH HÄLSA EIB bidrar med 900 miljoner euro vilket beräknas dra igång investeringar för 3,3 miljarder euro. FORSKNING, UTVECKLING OCH INNOVATION EIB bidrar med 495 miljoner euro vilket beräknas leda till investeringar värda 2,5 miljarder euro. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNOLOGI EIB bidrar med 909 miljoner euro så att EU-kommissionens digitala agenda ska gå i uppfyllelse. Satsningen beräknas leda till investeringar värda 3,8 miljarder euro. (I satsningen ingår också en investeringsfond som fokuserar på investeringsprojekt i norra och västra Europa.). ENERGI- OCH KLIMATÅTGÄRDER EIB bidrar med 2,7 miljarder euro vilket beräknas generera investeringar för 14 miljarder euro. (I satsningen ingår också två fonder för satsning på förnyelsebar energi runtom i EU.) CIRKULÄR EKONOMI, MILJÖ OCH RESURSEFFEKTIVITET Hittills har EIB beslutat om bidrag på 260 miljoner euro, vilket beräknas ge investeringar på 705 miljoner euro. JORDBRUK EIB bidrar hittills med 168 miljoner euro, och väntar sig investeringar värda 1,4 miljarder euro. 6 fokus: europa

7 Några av projekten SVERIGE Landbaserad vindkraftspark utanför Kristinehamn i Värmland. Vindkraftparken består av sex vindkraftverk, som var och en 3,3 MW och tillsammans ska generera 19,8 MW. Vilket skulle kunna försörja drygt hushåll med el under ett år. SPANIEN Forskning och utveckling för att förbättra medicinsk behandling av bland annat alzheimer. EIB bidrar med 100 miljoner euro vilket beräknas alstra investeringar för 241 miljoner euro. ENGLAND Undertecknat december Konstruktion av ett nytt universitetssjukhus i Birmingham. EIB bidrar med 170 miljoner euro vilket beräknas alstra investeringar värda 494 miljoner euro. DANMARK Projekt för förnyelsebar energi och överföring av elektricitet får 75 miljoner kronor från EIB, vilket beräknas generera investeringar för 2 miljarder kronor. FRANKRIKE Konstruktion och drift av den första europeiska anläggningen för återvinning och omsmältning av metaller från flygindustrin. POLEN Konstruktion och drift av två mjölkpulverlinjer i en existerande anläggning. BELGIEN Implementering av den andra fasen av Belwind, en stor havsbaserad vindkraftspark utanför belgiska kusten. ITALIEN Modernisering av ett mellanstort stålverk. TYSKLAND Breddning av en motorväg för att öka kapaciteten. Undertecknat i oktober fokus: europa 7

8 Europaparlamentarikerna om Europeiska fonden för strategiska investeringar Sverige måste leverera trovärdiga projekt vi kanske behöver tänka i nya banor GUNNAR HÖKMARK Europaparlamentariker (M, EPP) Foto: Peter Knutson 1. Investeringsplanen är ett luftslott med gott syfte. Det är inte brist på tillgängligt kapital som är problemet. Uteblivna investeringar här innebär inte att investerare håller i sina pengar, utan att de i stället satsas någon annanstans, i Kina, Indien, Brasilien eller Nordamerika. För att skapa jobb och tillväxt behöver Europa stärka sin konkurrenskraft, vilket innebär en marknad som attraherar investeringar, risktagande, innovationer och nya företag, snarare än att tränga bort dem genom höga skatter och snårig byråkrati. 2. Det kan säkerligen innebära att önskat kapital skjuts till i enstaka projekt, men i stort har Sverige samma utmaning som hela Europa, det vill säga konkurrenskraften. Stora flaggskepp som Efsi innebär endast konstgjord andning på en marknad i behov av strukturreformer. 3. Sverige måste leverera trovärdiga projekt med en tydlig och långsiktigt hållbar samhällsnytta, likt Öresundsbron som skapade förutsättningar för en växande europeisk marknad, tillväxt och ökad rörlighet. Men i första hand bör Sverige genomföra reformer mot en öppnare marknad som kan attrahera kapital, snarare än att hoppas på EU-pengar. 1. Tror du att Europeiska fonden för strategiska investeringar, Efsi, kommer att kunna skapa jobb och tillväxt, som det är tänkt? 2. Vad tror du att Efsi kommer att betyda för Sverige? 3. I januari fanns bara ett svenskt projekt med i förteckningen över beviljade projekt och projekt som är på gång, medan det finns många fler projekt på gång i andra länder. Vad tror du krävs för att få fram fler svenska projekt? OLLE LUDVIGSSON Europaparlamentariker (S, Soc & Dem) Foto: Magnus Länje 1. Att höja investeringsnivåerna är nödvändigt för att få fart på tillväxt och jobbskapande. Det måste satsas mycket mer på bl.a. infrastruktur, kunskap och grön omställning. Efsi kan bidra på ett positivt sätt, men är naturligtvis bara en del av lösningen. Man ska heller inte sticka under stol med att beräkningarna för hur mycket hävstångseffekter Efsi kommer att ge är väldigt optimistiska. Det är också beklagligt att man tagit del av finansieringen från forskningsprogrammet Horizon2020, som man vet ger tillväxt. 2. Om den används rätt så kan den däremot skapa en trygghet för privata och offentliga aktörer att investera i projekt som annars inte hade blivit av. Det är naturligtvis positivt, men Efsi är ännu ganska nytt och det är svårt att förutspå vilken effekt vi får på sikt i Sverige. Än så länge har intresset inte varit överväldigande. 3. Vad jag förstår har vissa lyckats få bra effekt på regionala plattformar vilket även kunde fungera för Sverige. Man borde också titta på möjliga gränsöverskridande samarbeten för att se var det finns behov som kan behöva extra stabilitet för att bli av. Syftet är ju att öppna upp möjligheter för projekt som är bra, men har en något högre risknivå, så vi kanske behöver tänka i nya banor. 8 fokus: europa

9 Efsi går in i svensk vindkraftspark Vindkraftparken i Långmarken beräknas kunna tas i drift vid årsskiftet Foto: Daniel Larsson EIB gör verkligen en insats för att öka takten i omställningen till förnybar energi Den europeiska investeringsbanken, EIB, går in med 16 miljoner euro i vindkraftparken Långmarken utanför Kristinehamn i Värmland. Det är första gången som EIB satsar pengar i Sverige inom Europeiska fonden för strategiska investeringar, Efsi. EIB kommer tillsammans med fonden Mirova-Eurofideme 3, att äga 90 procent av aktierna i ett gemensamt bolag för vindkraftparken, och sex vindkraftverk. Vi blir indirekta ägare, och det är kärnan i Efsi, att vi ska göra mer riskinvesteringar för att på så sätt locka fram privata investerare. Det säger Jan Vapaavuori, vicepresident i EIB. Annars lånar vi ju ut pengar, och har gjort det sedan 1957, men eftersom investeringsnivåerna inom EU är lägre nu än före den ekonomiska krisen, samtidigt som det finns kapital, måste vi tillföra riskkapital och på så sätt locka fram privata pengar. Men vi är glada att kunna samarbeta med Mirova och stödja projektet i Långmarken eftersom det kommer att bidra till att uppnå europeiska och svenska mål för att skapa förnybar energi och minska koldioxidutsläppen. Vindkraftparken i Långmarken är alltså det första som EIB stöder inom Efsi. Men det är bara början för Efsi:s insatser i Sverige, påpekar Jan Vapaavuori: Vi har bland annat utvecklat finansiella produkter som syftar till att utöka EIB:s riskkapacitet och marknadstäckning, säger han. Vindkraftparken i Långmarken består av åtta vindkraftverk, och byggs av vindkraftföretaget Eolus Vind AB, som byggt vindkraftverk sedan Bygget av verket i Långmarken startade i januari i år. Vart och ett av vindkraftverken kommer att producera 3,3 MW och tillsammans 19,8 MW. Vi bygger åtta vindkraftverk, men två av dem har vi redan sålt till Kalmar läns landsting och till Malmö stad, berättar Per Witalisson, vd för Eolus. Nu har EIB och Mirova köpt resten, och det är verkligen roligt, forsätter han. Vindkraftverk är väldigt kapitaltunga och det är inte lätt att få banklån så EIB gör verkligen en insats för att öka takten i omställningen till förnybar energi. Vi samarbetar gärna med både EIB och Mirova igen. Under 2015 lånade EIB ut närmare 1,6 miljarder euro till tolv projekt i Sverige, vilket är något mer än året innan. I november i fjol öppnade EIB ett Stockholmskontor. Vår uppgift är att höja EIB:s profil i Sverige och göra det lättare för näringslivet, säger Alexander Schenk, chef för Stockholmskontoret. För det är ju ett mindre steg för en svensk företagare att kontakta någon i Stockholm än någon i Luxemburg. Per Witalisson är vd för Eolus Vind AB. Foto: Eolus Vind AB. Jan Vapaavuori är vice president i EIB med särskilt ansvar för bland annat Sverige. Foto: EIB. fokus: europa 9

10 Europeiska investeringsfonden stödjer 600 svenska företag det har blivit otroligt stort, vi har beviljat fler lån än vi trodde Carina Nordström är affärsområdeschef på Almis huvudkontor i Stockholm. Foto: Almi Drygt 600 svenska företag har hittills kunnat få lån från Almi tack vare en garanti på 1,2 miljarder kronor som den Europeiska Investeringsfonden (EIF) beviljat Almi och som Almi i sin tur kan låna ut till tillväxtföretag. När lånet lanserades för ett år sedan visste vi inte hur det skulle tas emot, säger Carina Nordström, affärsområdeschef lån på Almis huvudkontor i Stockholm. Men det har blivit otroligt stort, vi har beviljat fler lån än vi trodde vi skulle, så nu ska vi försöka få en garanti på ytterligare 1,2 miljarder kronor under ytterligare två år, förutom de två år som nu gäller. Almis uppgift är att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv och tack vare garantin från EIF har man kunnat höja sin utlåning rejält och alltså bidra till ökad sysselsättning. Under 2015 lånade vi ut 3,2 miljarder kronor, drygt 30 procent av den utlåningen kom från garantin från EIF, säger Carina Nordström. Lånevillkoren för garantilånen är också bättre än för andra lån. Lånen går till tillväxtföretag, företag med hög tillväxtpotential, och företag som utvecklas, tillägger hon. Det handlar ju om mycket pengar, och kommer att påverka både sysselsättning och omsättning på företagen, men de exakta effekterna är det för tidigt att se än. Men vi brukar räkna med att 1 krona från Almi genererar 2 kronor från banksystemet, och i så fall skulle vår garanti på 1,2 miljarder kunna alstra investeringar på drygt 3 miljarder kronor. De knappt 600 lånen har alltså gått till innovativa tillväxtföretag, spridda över hela landet, med viss koncentration till västra Sverige, Skåne och Stockholm och till universitetsorter. Lånen är ju knutna till innovativa tillväxtföretag, och sådana är ofta knutna till, och uppkomna ur, universiteten. Sverige är ett av de första länderna som har tecknat ett sådant här avtal om garantilån från EIF. 10 fokus: europa

11 TOPPLÅN TILL FÖRETAG I NORRLANDSLÄNEN Efsi lånar ut 180 miljoner kronor till små och medelstora företag i de fem Norrlandslänen. företag i Norrland ska kunna få en halv miljard till investeringar Lars-Olof Söderström är vd för Norrlandsfonden. Efsi har genom Europeiska Investeringsfonden (EIF) som slutit avtal med stiftelsen Norrlandsfonden för att öka utlåningen till innovativa små och medelstora företag och till medelstora börsnoterade företag i Norrlandslänen. Pengarna kommer från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Nu kan vi ge företag topplån och tillsammans med annan finansiering räknar vi med att företag i Norrland ska kunna få en halv miljard kronor till investeringar. Totalt räknar vi med att öka vår utlåning med 20 procent. Det säger Lars-Olov Söderström, vd för Norrlandsfonden. Nu har vi beviljat några lån och vi har fler i pipen, säger Lars-Olov Söderström. Norrlandsfonden är en stiftelse som ska stötta utvecklingen av tillväxtföretag i de fem Norrlandslänen; Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Fonden är särskilt intresserad av att stötta företag som satsar på ny teknik och nya affärsområden. Fonden erbjuder kompletterande lån vid satsningar som leder till tillväxt. Avtalet mellan EIF och Norrlandsfonden slöts i början av februari och gäller under en tvåårsperiod. Och strax efter det att avtalet slutits var de första lånen beviljade. Vi har ett stort tryck på oss från företagen eftersom det här är attraktiva lån. Men enligt EIF:s regler kan vi inte låna ut till vilket företag som helst utan bara till nyetablerade företag och till redan etablerat företag som kommer med en ny produkt. De fem Norrlandslänen sträcker sig från Gävleborgs län i söder till och med Norrbotten längst i norr och länen har olika karaktär. Vi får förfrågningar från företag i alla länen, men de flesta företag som passar vår målgrupp finns runt universitetsstäderna Luleå och Umeå, och många har uppstått ur universitetsmiljön, avslutar Lars-Olof Söderström. fokus: europa 11

12 Europadagen den 9 maj på Södra Teatern I år firas Europadagen den 9 maj på Södra Teatern och Mosebacke Torg i Stockholm. Det blir en heldag med ett rikt program och med medverkan av bland andra EU-kommissionär Cecilia Malmström, Carl Bildt, Mona Sahlin, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, VD för Svenskt Näringsliv Carola Lemne, LO:s ordförande Karl-Petter Torwaldsson och flera Europaparlamentariker på Stora Scen. Parallellt medverkar drygt femton ambassader med information, videoklipp, musik och dansföreställningar. Och på Mosebacke Torg, framför den anrika teatern, blir det frågesport, ansiktsmålning för barn, flamenco, clowner, informationsbord, ballongutdelning, provsmakning av snacks från olika länder och mycket annat. Varmt välkommen! UNIVERSITET FÅR EU-BESÖK Positiva svenskar Vi svenskar är positiva till EU, mer positiva än de är i andra länder. EU-kommissionen besöker fyra universitet under året. EU-turnén inleddes på Stockholms Universitet den 7 mars och fortsatte till Lunds Universitet och Ystads Teater den 14 april då ämnen som migration, klimat och EU som karriärsval behandlades. Under seminarierna och samtalen medverkade Europaparlamentariker, nationella politiker, journalister, representanter från intresseorganisationer, akademiker och EU-kommissionär Miguel Arias Canete. Vid kvällens studentafton i Lund hölls en medborgardialog mellan studenter och EU-kommissionär Cecilia Malmström. De två återstående besöken för i år kommer att ske under hösten. Svenskarna är positiva till EU, mer positiva än andra inom EU. Det visar den senaste Eurobarometern från hösten procent av svenskarna känner sig som EU-medborgare vilket skiljer oss från andra EU-medborgare som i genomsnitt har 64 procent positiva. 58 procent av svenskarna är optimistiska om EU:s framtid och 65 procent av svenskarna tycker att EU är på rätt väg, 45 procent av de övriga EU-medborgarna håller med. Möjligen är svenskarna något missnöjda med EU:s miljömål. 36 procent av svenskarna vill ha tuffare miljömål är de EU satt upp, medan bara 15 procent av de övriga EU-medborgarna tycker likadant. Svenskarna tycker också att den allra viktigaste uppgiften för den europeiska energiunionen är att utveckla förnybar energi och att bekämpa den globala uppvärmningen, medan de andra EU-medborgarna prioriterar skäliga energipriser och kontinuerlig tillgång på energi. 53 procent av svenskarna anser att invandringsfrågan är den viktigaste frågan 2015, jämfört med endast 24 procent procent av oss anser att invandringen är den viktigaste frågan på EU-nivå och 78 procent är för en gemensam migrationspolitik. Svenskarna stödjer också den fria rörligheten inom EU, 86 procent av svenskarna säger ja till den. KONTAKTUPPGIFTER Chef för representationen: Katarina Areskoug Mascarenhas. Tel: E-post: katarina.areskoug@ec.europa.eu Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: Johan Wullt. Tel: E-post: johan.wullt@ec.europa.eu EU-kommissionens svenska hemsida: ec.europa.eu/sweden Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representation i Sverige. Produktion: Factum. Omslagsbild: Pixabay. Tryck: Skaraborgs Offset april 2016.