STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk. Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 200x-xx-xx..

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod Grundutbildning BI xxxx BIOLOGI, grundkurs i biologi, 40 poäng (Biology, basic course, 40 credits) Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 200x-xx-xx.. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen är en fristående kurs. För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande Matematik C samt Naturkunskap B. Betygen i dessa ämnen ska vara lägst Godkänd. 2. Mål Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig - grundläggande kunskaper i biologi, - förståelse för sambanden mellan struktur och funktion på olika biologiska nivåer (celler, vävnader, organ och organismer), - förståelse för de processer som styr organismernas evolution, differentiering och utveckling, - kunskaper om biotiska och abiotiska faktorers samspel och påverkan på organismer och ekologiska system, - viss laborativ färdighet och kunskap om biologiska arbetsmetoder. 3. Innehåll Kursen består av fyra separata delkurser 1. Ekologi & artkunskap 10 poäng 2. Fysiologi 10 poäng 3. Cell- och molekylärbiologi 10 poäng 4. Evolution & mångfald 10 poäng 4. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppundervisning, laborationer, demonstrationer, seminarier, fältstudier samt självständiga arbeten. Deltagande i gruppundervisning, laborationer, demonstrationer, seminarier, fältstudier samt självständiga arbeten är obligatoriskt, liksom genomgångar och redovisningar i anslutning till dessa. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldighet att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftliga och muntliga redovisningsuppgifter samt skriftliga och muntliga prov. För godkännande krävs även att laborationer, seminarier och självständiga arbeten har godkänts. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som

2 underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med följande kurser: BI 1070 (Växtfysiologi 4 p), BI 1080 (Växternas mångfald & fylogeni 5 p), BI 1100 (Biologi 45 p), BI 1110 (Molekylär cellbiologi 5 p), BI 1120 (Mikrobiologi 3 p), BI 1130 (Genetik & evolution 5 p), BI 1190 (Ekologi 6 p), BI 1170 (Etologi 1 p), BI 1690 (Cell- och molekylärbiologi för biogeovetare 7 p), BI 1860 (Biologi 40 p), BI 1980 (Ekologi 10 p), BI 2000 (Cell- och molekylärbiologi 20 p), BI 2010 (Organsimernas mångfald & fylogeni 5 p), BI 2030 (Organismernas mångfald & fylogeni 13 p), BI 2050 (Floristik och faunistik med inventeringsmetodik 7 p), BI 2060 (Organismbiologi 10 p), BI 2080 (Ekologi I 5 p), BI 2110 (Floristik och faunistik med inventeringsmetodik 14 p), BI 2120 (Organismernas mångfald & fylogeni 10 p), BI 2140 (Organismbiologi på biogeolinjen 10 p), BI 2180 (Ekologi och etologi 6 p), BI 2230 (Molekylär cellbiologi 9 p), BI 2240 (Genetik 5 p), BI 2260 (Prokaryot cell- och molekylärbiologi 4 p), BI 6060 (Ekologi 5 p), BIA 100 (Djurens mångfald & fylogeni 4 p), BIA 110 (Floristik 2 p), BIA 120 (Faunistik 2 p), BIA 140 (Immunologi 1 p) och BIA 150 (Zoofysiologi 6 p).

3 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod Grundutbildning BI xxxx FYSIOLOGI, grundkurs i biologi, 10 poäng (Physiology, basic course, 10 credits) Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden xxxx-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen ingår i baskursen Biologi 40 poäng (BI xxxx). 2. Mål Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig - förståelse för sambanden mellan vävnaders och organs byggnad och funktion, samt förmåga att redogöra för dessa samband, - grundläggande kunskap om de viktigaste fysiologiska förloppen på organ- vävnads- och cellnivå hos växter och ryggradsdjur och för de processer om styr dess differentiering och utveckling, - generella kunskaper i immunologiska mekanismer hos ryggradsdjur, - en viss färdighet i att genomföra undersökningar av och experiment på biologiskt material. 3. Innehåll Följande moment ingår: Växtfysiologi (4 poäng): Momentet behandlar framför allt kärlväxter. Rötters, stammars och blads funktionella anatomi. Fotosyntes, respiration, kvävemetabolism, mineralnäringsfysiologi, vattenomsättning och ämnestransport. Tillväxt och differentiering. Växthormoner. Symbioser. Miljöfaktorers inverkan på växters utveckling. Växters anpassningar till miljön. Momentet omfattar 2 p teori och 2 p laborationer. Zoofysiologi, inklusive immunologi (6 poäng): Momentet behandlar framför allt ryggradsdjur med en viss tonvikt på människans fysiologi. Nervsystemets struktur och funktion, struktur och fysiologi, endokrinologi, temperaturreglering, reproduktion, exkretion, respiration, cirkulation, digestion och nutrition, muskelstruktur och fysiologi, skelettuppbyggnad, samt immunologi. Momentet omfattar 3 p teori och 3 p laborationer. 4. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, demonstrationer, arbete med instuderingsfrågor, preparatgenomgångar, skriftliga och muntliga redovisningar av laborationer. Deltagande är obligatoriskt i alla schemalagda moment utom föreläsningar. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment.

4 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftliga prov, skriftliga och muntliga redovisningsuppgifter samt duggor och preparatprov. Även praktiska laborationsprov kan förekomma. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom ska göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildningen. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med följande kurser: BI 1070 (Växtfysiologi 4 p), BI 1100 (Biologi 45 p), BI 1860 (Biologi 40 p), BI 2060 (Organismbiologi 10 p), BI 2140 (Organismbiologi på biogeolinjen 10 p), BIA 140 (Immunologi 1 p), BIA 150 (Zoofysiologi 6 p)

5 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod Grundutbildning BI xxxx EKOLOGI OCH ARTKUNSKAP, grundkurs i biologi, 10 poäng (Ecology, faunistics and floristics, basic course, 10 credits) Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 200x-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen ingår i baskursen Biologi 40 poäng (BI xxxx). 2. Mål Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig: - baskunskaper i ekologi, - exempel på ekologiska mönster och processer i terrestra och akvatiska miljöer, - en viss färdighet att arbeta med ekologiska frågeställningar i fält, - erfarenhet av att inhämta och kritiskt granska ekologisk information, - baskunskaper i etologi, - förmåga att utan hjälpmedel kunna bestämma de vanligaste växterna och de viktigare djurgrupperna i den mellansvenska floran och faunan, - färdighet i att artbestämma svenska växter och djur med hjälp av bestämningslitteratur. 3. Innehåll Följande moment ingår: Ekologi (5 poäng): Begrepp såsom miljöfaktorer, habitat, nisch, biokemiska kretslopp, produktion, energiflöden, trofisk dynamik, populationer, samhällen, naturresurshushållning, ekosystem, diversitet, succession och biomtyper. Teorier om populationsdynamik, begränsande och reglerande faktorer, mellanartsrelationer samt naturlig selektion och anpassning. Problemformulering, uppläggning av undersökningar och försök, praktiskt handhavande av material och apparatur vid studier av några representativa mellansvenska naturtyper både på land och i vatten. Etologi (1 poäng): Proximata och ultimata förklaringsmodeller. Beteendemekanismer: neural och hormonell kontroll av beteende, motivation. Beteendeontogeni: beteendegenetik, inlärning. Evolution av beteenden: beteendeanpassningar. Faunistik (2 poäng): Demonstrationer och bestämningsövningar av de viktigaste djurgrupperna i den svenska faunan. Floristik (2 poäng): Demonstrationer och bestämningsövningar av de vanligaste växterna i den svenska floran.

6 4. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, exkursioner, fältarbete och bestämningsövningar. Deltagande i gruppundervisning, seminarier, exkursioner, fältarbete och bestämningsövningar är obligatoriskt, liksom i genomgångar etc i anslutning till dessa. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom muntliga och skriftliga prov samt redovisning av egna arbeten. För godkännande krävs godkänt fältarbete. Betyg sätts enligt en tregradig skala, underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med följande kurser: BI 1100 (Biologi 45 p), BI 1190 (Ekologi 6 p), BI 1170 (Etologi 1 p), BI 1860 (Biologi 40 p), BI 1980 (Ekologi 10 p), BI 2050 (Floristik och faunistik med inventeringsmetodik 7 p), BI 2080 (Ekologi I 5 p), BI 2110 (Floristik och faunistik med inventeringsmetodik 14 p), BI 2180 (Ekologi och etologi 6 p), BIA 120 (Faunistik 2 p), BIA 110 (Floristik 2 p) och BI 6060 (Ekologi 5 p).

7 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod Grundutbildning BI xxxx CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI, grundkurs i biologi, 10 poäng (Cell and Molecular Biology, basic course, 10 credits) Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2004-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen ingår i baskursen Biologi 40 poäng (BI xxxx). 2. Mål Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig: - baskunskaper i cell- och molekylärbiologi, genetik samt mikrobiologi, - exempel på genetiska mönster och processer på cell och organismnivå, - en viss färdighet i arbete med cell- och molekylärbiologiska metoder samt sterilteknik, - kännedom om etiska regler och lagstiftning för användning av genteknik. 3. Innehåll Följande moment ingår: Molekylär cellbiologi och genetik (7 poäng): Cellens organisation och funktion. Molekylärbiologiska processer från DNA till protein i prokaryota och eukaryota celler. Genteknik: grundläggande metoder, analyser och tillämpningar. Genetiska sjukdomar hos människan. Mikrobiologi (3 poäng): Mikroorganismers uppbyggnad och diversitet, med tyngdpunkt på prokaryota organismer och virus. Mikroorganismers roll i mark och vatten samt interaktioner med djur och växter. Mikroorganismer och människan. 4. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppundervisning, laborationer, demonstrationer, studiebesök och självständiga arbeten. Deltagande i gruppundervisning, laborationer, demonstrationer, studiebesök och självständiga arbeten är obligatoriskt, liksom i genomgångar etc i anslutning till dessa. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment.

8 5. Examination Kunskapskontroll sker genom muntliga och skriftliga redovisningar samt skriftliga prov. För godkännande krävs godkända laborationer. Betyg sätts enligt en tregradig skala, underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med följande kurser: BI 1100 (Biologi 45 p), BI 1110 (Molekylär cellbiologi 5 p), BI 1120 (Mikrobiologi 3 p), BI 1130 (Genetik & evolution 5 p), BI 1690 (Cell- och molekylärbiologi för biogeovetare 7 p), BI 1860 (Biologi 40 p), BI 2000 (Cell- och molekylärbiologi 20 p), BI 2230 (Molekylär cellbiologi 9 p), BI 2240 (Genetik 5 p) och BI 2260 (Prokaryot cell- och molekylärbiologi 4 p).

9 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod Grundutbildning BI xxxx EVOLUTION OCH MÅNGFALD, grundkurs i biologi, 10 poäng (Evolution and diversity, basic course, 10 credits) Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 200x-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen ingår i baskursen Biologi 40p (BI xxxx). 2. Mål Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig: - baskunskaper om de olika organismgrupperna och deras byggnad, levnadssätt och släktskap, - baskunskaper om livets historia på jorden, - förståelse av evolutionsteorins innehåll och betydelse som biologisk förklaringsmodell, - förmåga att analysera släktskap och karaktärsevolution, samt kunna använda kladogram vid formulering och diskussion av evolutionära problem inom biologin, - färdighet i att mikroskopera, 3. Innehåll Systematik. Mönster och processer, livets uppkomst och livets träd. Eukaryoternas mångfald och fylogeni. Organismernas evolution; makroevolution. 4. Undervisning Undervisningen består av laborationer, exkursioner, gruppundervisning, seminarier och föreläsningar. Deltagande i de fyra förstnämnda momenten är obligatoriskt, liksom genomgångar i anslutning till dessa. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftliga prov. För godkännande krävs dessutom godkända resultat på laborationer, duggor samt muntliga och skriftliga rapporter. För godkända resultat på laborationer, duggor, seminarier samt muntliga och skriftliga rapporter ges 3 poäng. För godkänt resultat på sluttentamen ges 7 poäng. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd

10 2 Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med följande kurser: BI 1080 (Växternas mångfald & fylogeni 5 p), BI 1100 (Biologi 45 p), BI 1860 (Biologi 40 p), BI 2010 (Organsimernas mångfald & fylogeni 5 p), BI 2030 (Organismernas mångfald & fylogeni 13 p), BI 2120 (Organismernas mångfald & fylogeni 10 p) och BIA 100 (Djurens mångfald & fylogeni 4 p).

11 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning KURSPLAN BIOLOGI BI xxxx VÄXTER I MILJÖNS TJÄNST, påbyggnadskurs i biologi, 10 poäng (Plants in environmental treatment, advanced course, 10 creditss) Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2004-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen är en påbyggnadskurs i biologi. För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande Biologi 45 p samt kemi 20 p. 2. Mål att ge en bred såväl som fördjupad kunskap i växters fysiologi för att förstå hur växter kan användas för att åtgärda förorenade miljöer, s.k. phytoremediation, och som föroreningsindikatorer samt inom andra föroreningsrelaterade områden. att ge förtrogenhet med de tekniker som finns avseende användning av växter i miljöns tjänst. att ge övning i att praktisk och teoretisk angripa föroreningsproblem med hjälp av växter. 3. Innehåll Föroreningar och förorenade miljöer. Hur växter fungerar i naturlig och förorenad miljö, inklusive artskillnader. Växtens interaktion med mark, luft och vatten. Toxicitetstester med växter. Kartläggning av föroreningssituationer med hjälp av växter. Phytoremediation olika metoder där växter används för att åtgärda föroreningsproblem i miljön Laborationsmoment: - Toxicitetstester med växter - Provbearbetning för koncentrationsbestämning av föroreningar i jord, vatten och växter Projektarbete De olika momenten ger en bas för förståelse av om och i så fall vilka växter som kan användas vid olika åtgärdssituationer, som indikatorer, vid kartläggning av föroreningar m.m. Projektarbetet, som går över hela kursen och avslutas med muntlig och skriftlig redovisning, belyser hur och om man praktiskt kan lösa ett föroreningsproblem med.hjälp av växter.

12 4. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppundervisning, laborationer, ett längre projektarbete samt ev. studiebesök. Deltagande i gruppundervisning, laborationer samt projektarbetet är obligatoriskt, liksom i genomgångar i anslutning till dessa. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov samt redovisning av projektarbetet. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande, som underkänts i ordinarie prov, har rätt att delta vid ytterligare provtillfällen. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom skall göras hos styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning.

13 Innehållet som det anges i kursplanen. 3. Innehåll Föroreningar och förorenade miljöer. Hur växter fungerar i naturlig och förorenad miljö, inklusive artskillnader Växtens interaktion med mark, luft och vatten Toxicitetstester med växter Kartläggning av föroreningssituationer med hjälp av växter Phytoremediation olika metoder där växter används för att åtgärda föroreningsproblem i miljön Laborationsmoment: - Toxicitetstester med växter - Provbearbetning för koncentrationsbestämning av föroreningar i jord, vatten och växter Projektarbete Kommentarer till innehållet i kursplanen för växter i miljöns tjänst. (Skall givetvis ses som ett preliminärt förslag) Föreläsningar (Angivna veckor betyder inte att varje dag innehåller 8 föreläsningstimmar, utan föreläsningarna inom respektive område är tänkta att hamna under de angivna veckorna) Föroreningar och förorenade miljöer, hur växter fungerar i naturlig och förorenad miljö, inklusive artskillnader (Vecka 1 och 2) Kursen startar med en introduktion om föroreningar och förorenade miljöer. Därefter tas den specifika bakgrund upp inom helväxtfysiologi, växtekofysiologi och växt(eko)toxikologi som behövs för att kunna förstå och följa resten av kursen. Det mesta av detta tas inte upp på någon annan C-kurs. (Det är heller inte obligatoriskt att ha gått C-kurs i växtfysiologi eller ekotoxikologi för att gå denna kurs). Växtens interaktion med mark, luft och vatten (Vecka 2 och 3) Kursen ger också en bakgrund om luft, vatten och mark (inklusive markorganismer) och deras kemiska egenskaper och funktion för att sedan komma in på hur växer interagerar med dessa element resulterande i upptag och påverkan av toxikanter. Här kommer vi också att ta upp mikroorganismer och mykorrhiza. Toxicitetstester med växter och Kartläggning av föroreningssituationer m. h. a. Växter (Vecka 4) Här går vi igenom nu kända tester (allt från fält tester till DNAtester), samt beräkningar av EC50 och liknande parametrar. Samma sak gäller kartläggning av föroreningssituationen. Vi tar upp olika metoder, varför de fungerar och i vilka fall de inte fungerar. Phytoremediation olika metoder där växter används för att åtgärda föroreningsproblem i miljön (Vecka 4 och 5) Här går vi igenom de olika metoderna och förklarar hur de fungerar, mekanismerna bakom samt vilka växter som fungerar och varför just de fungerar. Kursen tar även

14 upp något om bioremedition (med mikroorganismer), eftersom bioremediation sker parallellt och ofta samverkar med växter vid rening av mark. Vi kommer även att ta upp ekologiska, samhälls- samt ekonomiska aspekter på dessa metoder. I kursen kommer även gruppdiskussioner kring litteratur som delas ut samt kring lämplig kursbok att ske. (Vecka 1-6) Laborationsmoment: (Vecka 4) Toxicitetstester med växter. Här får studenterna pröva några metoder. Provbearbetning för koncentrationsbestämning av föroreningar i jord, vatten och växter Projektarbete (Under hela kursen, det laborativa momentet till största delen under vecka 6-8) Denna uppgift går som en röd tråd genom kursen och startar redan första veckan och avslutas med en redovisning (skriftlig och muntlig) i slutet av kursen. Uppgifter går ut på att de både praktiskt och teoretiskt skall ta sig an en förorenat mark, vatten (eller luft) och de kommer att först kartlägga problemet genom att kartlägga samt toxtesta området med hjälp av växter. Därefter väljer de ett åtgärdspaket med växter, som de testar. Därefter drar de slutsatser om hur det fungerar, vad det är för mekanismer som kan ligga bakom samt drar en del teoretiska slutsatser och förslag till växtmaterial och förbättringar av metoden. Även de ekologiska, ekonomiska samt samhällsaspekterna diskuteras.

15 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning KURSPLAN BIOLOGI Kurskod BI xxxx NEUROBIOLOGI, påbyggnadskurs i biologi, 10 poäng (Neurobiology, advanced course, 10 credits) Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnd 2004-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen är en påbyggnadskurs i biologi. För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande Biologi 45 poäng samt kemi 20 poäng, varav minst 5 poäng biokemi 2. Mål - att ge studenten en fördjupad insikt i neurobiologiska processer hos organismer på olika komplexitetsnivå. - att introducera problemställningar inom neurobiologin genom ett antal exempel relaterade till aktuell forskning, - att teoretiskt och praktiskt belysa relevant neurobiologisk metodologi. 3. Innehåll Under kursen behandlas nervsystemets utveckling, organisation och evolution, kemisk signallering och modulering, inlärning och minne, rytmisk aktivitet, inkluderande den biologiska klockan, samt central kontroll av metabolism och basala kroppsfunktioner. Tonvikten läggs på ett antal modelldjur och grundläggande aspekter av nervsystemets funktion. 4. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, diskussioner, laborationer, självständiga projektarbeten, samt seminarier. Deltagande i diskussioner, laborationer, projektarbeten, samt seminarier är obligatoriskt, liksom genomgångar etc. i anslutning till dessa. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldighet att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov. För godkännande krävs också godkända laborationer och seminarier. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur

16 Kurslitteraturen fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning.

17 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod grundutbildning BI 2000 CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI, grundkurs i biologi, 20 poäng (Cell and Molecular Biology, basic course, 20 credits) Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och ändrad , samt ändrad av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2004-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen ingår i basblocket på biologlinjen och molekylärbiologlinjen. Förkunskapskravet är detsamma som för linjerna. Dessutom krävs kunskaper motsvarande Kemi 20 p varav minst 5 p biokemi. 2. Mål Efter genomgången kurs ska studenterna tillägnat sig - kunskaper om bakteriers och virus struktur, funktion och genetik, - kunskaper omde grundläggande principerna för eukaryota cellers struktur och funktion och kunna tillämpa denna kunskap på molekylär nivå, cellulär nivå och vävnadsnivå, - kunskaper om genetiska grundbegrepp och definitioner samt förståelse för geners funktion och samverkan och de fundamentala arvslagarna. Studenterna ska vidare - ha blivit förtrogna med arbetsmetoder och utrustning inom det cell- och molekylärbiologiska området, - ha fått träning i experimentell planering, kritisk resultatanalys samt muntlig och skriftlig redovisning av vetenskapliga resultat, - ha fått träning i att kritiskt granska cell- och molekylärbiologisk originallitteratur, - känna till cell- och molekylärbiologins tillämpning i samhället, - behärska statistiska metoder tillämpade på relevanta biologiska system. 3. Innehåll Moment 1. Prokaryot cell- och molekylärbiologi, 4 p Bakteriers uppbyggnad, metabolism, näringskrav och tillväxt. Sterilteknik. Faskontrastmikroskopi och olika färgningsmetoder. Replikation, transkription och translation. Genkontroll: operonmodellen. Plasmider och transposoner. Virus uppbyggnad och förökning: lysogeni. Antibiotika och antibiotikaresistens. Prokaryot molekylärgenetik: transformation, transduktion och konjugation. Kartläggning av bakteriegenom. Moment 2. Molekylär cellbiologi, 9 p Inledningsvis ges en översiktlig beskrivning av eukaryota cellers struktur och funktion. Därefter följer ett studium av de molekylära förhållandena hos eukaryota celler rörande a) Informationsflödet i celler (genomets organisation, bevarande och evolution, genorganisation och genexpression inklusive reglering på olika nivåer i cellen, cellkärnans funktionella organisation samt syntes, mognad och sortering av proteiner),

18 b) Cellytan och cytoplasmans funktion (organellers struktur och funktion, cellens fiberverk och biomotorsystem, plasmamembranet, membrantransport och endocytos samt celladhesion, extracellulärmatrix och cell-cellkontakter), c) Tillväxtkontroll (cellsignalering, cellcykeln och dess reglering, somatiska celler och könsceller samt celldifferentiering och utvecklingsbiologi). Inom samtliga områden kommer evolutionära samband och principer på molekylär nivå samt evolutionära perspektiv på cellulära processer att tas upp. Grundläggande metoder och experimentella verktyg inom molekylär cellbiologi, inklusive rekombinant-dna-tekniker, cellkulturer, mikroskopi, lokalisation av proteiner och/eller nukleinsyror. I momentet ingår också en seminarieuppgift om DNA-teknologin i dagens samhälle. Moment 3. Genetik 5 p Biologisk variation och ärftlighet. Mitos, meios och gametbildning. De fundamentala arvslagarna. Kvalitativt och kvantitativt arv. Arv och miljö. Koppling mellan gener, rekombination och genkartor. Alleli och komplementation. Könsbestämningsmekanismer, könskromosombundet arv och doskompensation. Genomisk instabilitet: mutationer på molekylär nivå, strukturella kromosomavvikelser, kromosomtalsvariationer; genetiska och evolutionära konsekvenser. Toxikologisk genetik, genetiska testsystem och cancer. Humangenetik. Skattning av genfrekvenser i populationer och genetisk jämvikt. Molekylär evolution och evolutionära mekanismer. Moment 4. Statistik 2 p Statistikens roll inom biologin. Population och stickprov. Deskriptiv statistik: systematisering, grafisk beskrivning, centralvärden och variationsmått. Sannolikhetslära. Fördelningar. Konfidensintervall för medelvärden. Hypotesprövning. 4. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppundervisning, diskussioner, seminarier och laborationer. Deltagande i gruppundervisning, diskussioner, seminarier och laborationer är obligatoriskt, liksom i genomgångar och redovisningar i anslutning till dessa. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Kunskapskontroll på teoriavsnitten sker genom skriftliga prov och/eller genom muntliga och skriftliga redovisningar (prokaryot cell- och molekylärbiologi 2 poäng, molekylär cellbiologi 4 poäng, genetik 3 poäng och biologisk statistik 2 poäng). För godkännande krävs även godkända labredogörelser (prokaryot cell- och molekylärbiologi 2 poäng, molekylär cellbiologi 4 poäng och genetik 2 poäng) samt godkänd seminarieuppgift (1 poäng). Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur

19 Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med följande kurser: BI 1100 (Biologi 45 p), BI 1110 (Molekylär cellbiologi 5 p), BI 1120 (Mikrobiologi 3 p), BI 1130 (Genetik & evolution 5 p), BI 1220 (Biologisk statistik 2 p), BI 1690 (Cell- och molekylärbiologi för biogeovetare 7 p), BI 1860 (Biologi 40 p), BI 2230 (Molekylär cellbiologi 9 p), BI 2240 (Genetik 5 p) och BI 2260 (Prokaryot cell- och molekylärbiologi 4 p).

20 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för Biologisk grundutbildning Förslag på kurser i biologi som bör ingå i miljövetenskap inom utbildningslinjen Breddningskurser Orienteringskurser Ekologi 5 p Etologi 5 p Evolutionsbiologi 5 p Miljötoxikologi 5 p Grundkurser Cell- och molekylärbiologi 10 p Cell- och molekylärbiologi 20 p Djurens mångfald och fylogeni 4 p Ekologi 5 p Ekologi 6 p Ekologi 10 p Ekologi & artkunskap 10 p Etologi 1 p Evolution & mångfald 10 p Faunistik 2 p Floristik 2 p Floristik och faunistik med inventeringsmetodik 7 p Fysiologi 10 p Genetik 5 p Genetik och evolution 5 p Immunologi 1 p Mikrobiologi 3 p Molekylär cellbiologi 5 p Molekylär cellbiologi 9 p Prokaryot cell- och molekylärbiologi 4 p Organismbiologi 10 p Organismernas mångfald och fylogeni 5 p Organismernas mångfald och fylogeni 13 p Påbyggnadskurser?? Presentation av naturvetenskap Påbyggnadskurser Ekosystembaserad förvaltning: samverkan i nätverk och organisationer 5 p Kärlväxtfloristik med invenetringsmetodik 10 p Landskapsekologi 10 p Marinbiologi 10 p Mikrobiologi 10 p

21 Miljö och hållbart företagande 20 p Moss- och lavfloristik 10 p Naturresursförvaltning och ekosystemresiliens 5 p Terrester och limnisk faunistik 5 p Toxikologi 20 p - cellulär toxikologi 5 p - genetisk toxikologi 5 p - genomisk instabilitet 5 p - experimentell strålningsbiologi 5 p Tropisk vattenvård, distanskurs 5 p Växter i miljöns tjänst 10 p Påbyggnadskurser som redan är godkända inom miljövetarutbildningen Akvatisk ekologi Biologisk statistik och databehandling Cellulär och genetisk toxikologi Ekologi Ekotoxokologi Evolutionär och bevarandebiologi Fisk- och fiskeribiologi Naturresurser och samhälle Marin miljöövervakning Miljövård för biologer Populationsgenetik med bevarandebiologi Samhälls- och miljökunskap för biologer Skärgård- folk, natur och landskap Strålningsbiologi Tropisk vattenvård