Körprov för förarexamen: klasserna BE, D1, D1E, D, DE, C1E och CE

Transkript

1 Datum FÖRESKRIFT ANVISNING AKE 20/2008 Område Förarexamen Nr Normgivningsbemyndigande Trafikministeriets beslut om tillämpningen av körkortsförordningen 14 1 mom. Målgrupper Förarexamensmottagare, utbildare Giltighetstid Upphäver/ändrar föreskrift/anvisning AKE 9/2007 Körprov för förarexamen: klasserna BE, D1, D1E, D, DE, C1E och CE Innehåll 1. Allmänt Uppgifterna i de olika hanteringsproven Hanteringsprovet för klass BE Att backa runt ett hörn Att koppla från släpvagnen Att koppla släpvagnen Hanteringsprovet för klasserna D1E, DE, C1E och CE Att backa runt ett hörn Att koppla från släpvagnen Att backa dragbilen och koppla den till släpvagnen Hanteringsuppgifter för klasserna D och D Att backa runt ett hörn med fordon av klass D Fickparkering med fordon av klass D Förberedelse och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten Klasspecifika särdrag vid körning i trafik Körprovet i trafik... 8 Fordonsförvaltningscentralen, Fabiansgatan 32, PB 120, HELSINGFORS telefon , telefax (09)

2 2/15 1. Allmänt Fordonsförvaltningscentralen ger förarexamensmottagare följande anvisningar om avläggande av prov på körförmåga. Anvisningen beaktar kommissionens direktiv 2000/56/EG om ändring av rådets direktiv 91/439/EEG om körkort. Syftet med ett körprov enligt denna anvisning är att säkerställa att föraren behärskar de frågor som ingår i ovan nämnda direktiv och kan handla på ett tryggt, socialt, ekonomiskt, miljövänligt och smidigt sätt i trafiken. Både körskicklighet och körsätt bedöms i provet. Med examinandens och examensmottagarens samtycke får en annan elev, en tolk och läraren till examinanden vara närvarande vid körprovet. Fordonsförvaltningscentralen rekommenderar att läraren deltar i körprovet. Representanter från myndigheten som övervakar undervisning och förarexamina kan alltid följa med körprovet om de så önskar. Förmågan att hantera ett fordon bedöms genom hanteringsprov och hanteringsuppgifter. Ett separat hanteringsprov ingår alltid i provet för klasserna BE, C1E, CE, D1E och DE, och det skall i mån av möjlighet utföras på ett ändamålsenligt område som är stängt för annan trafik. Hanteringsuppgifterna för klasserna D1 och D utförs på en bana markerad enligt denna anvisning på ett ändamålsenligt område. Examinanden skall ha avlagt det separata hanteringsprovet med godkänt resultat innan han eller hon kan avlägga körprovet. Ett godkänt separat hanteringsprov är giltigt i 9 månader. Om examinanden underkänns i körprovet i trafik, behöver han eller hon inte på nytt avlägga ett godkänt hanteringsprov, om det inte finns särskilda skäl till det. Bedömningen av körsätt och körskicklighet sker genom ett körprov i trafik. Det fordon som används vid provet skall uppfylla kraven i 14 i Trafikministeriets beslut om tillämpning av körkortsförordningen. Tidsåtgång under provet. Den totala tiden i klasserna BE, D1 och D är 60 min och fördelar sig enligt följande: BE-klassen hanteringsprov 15 min inledande diskussion 5 min i trafik 30 min respons 10 min Den totala tiden i klasserna D1 och D är 60 min och fördelar sig enligt följande: inledande diskussion 5 min i trafik 45 min respons 10 min Den totala tiden i klasserna C1E, CE, DIE och DE är 75 min och fördelar sig enligt följande: hanteringsprov 15 min inledande diskussion 5 min i trafik 45 min respons 10 min

3 2. Uppgifterna i de olika hanteringsproven Innan hanteringsprovet inleds skall examensmottagaren försäkra sig om att examinanden vet hur hanteringsuppgifterna utförs och vid behov förklara uppgifternas förlopp. Uppgifterna i hanteringsprovet för körkortsklasserna BE, D1E, DE, C1E och CE utförs efter varandra och före körprovet i trafik. 2.1 Hanteringsprovet för klass BE Platsen där uppgiften att backa utförs skall tydligt märkas ut t.ex. med plastkoner. Examensmottagaren står utanför fordonet och bedömer hanteringsuppgifterna. Om utförandet av uppgiften medför fara skall examensmottagaren beordra examinanden att stanna. Examinanden får utföra ett obegränsat antal försök att backa runt ett hörn och får vid behov stiga ur fordonet, men alla tre hanteringsuppgifter skall utföras inom 15 minuter Att backa runt ett hörn Figur 1. Uppgiften att backa runt ett hörn utförs enligt figuren 3/15 vägbredd 7 meter släpvagnsbredd + 3m fordonskombinationen helt och hållet inne i passagen Att koppla från släpvagnen Examinanden flyttar fordonskombinationen till en plats som examensmottagaren anvisar, säkerställer före frånkopplingen att släpvagnen hålls på plats med hjälp av hjulkilar, handmanövrerad parkeringsbroms eller på något annat tillförlitligt sätt och kopplar släpvagnen från dragbilen. Därefter flyttar examinanden dragbilen framåt och backar den bredvid släpvagnen och stannar där Att koppla släpvagnen Examinanden flyttar bilen i linje med släpvagnen och utför kopplingen samt kontrollerar släpvagnen visuellt och genom att flytta dragbilen. Efter kopplingen skall examinanden kontrollera att släpvagnens belysning fungerar korrekt. Godkänt hanteringsprov: examinanden visar i hanteringsuppgifterna att han eller hon tryggt kan hantera en fordonskombination, undviker alltför branta svängar och handlar även i övrigt så att fordonskombinationen inte utsätts för risk att ta skada, vidrör inte konerna med fordonskombinationen samt lyckas hålla den innanför de angivna gränserna examinanden kontrollerar att släpvagnen hålls på plats efter att den kopplats från examinanden utför kopplingen på ett tryggt sätt utan att utsätta fordonskombinationen för risk att ta skada examinanden kontrollerar kopplingen och att belysningen bak på släpvagnen fungerar examinanden utför alla tre uppgifter inom 15 minuter

4 2.2 Hanteringsprovet för klasserna D1E, DE, C1E och CE 4/15 Platsen där uppgiften att backa utförs skall tydligt märkas ut t.ex. med plastkoner. Examensmottagaren står utanför fordonet och bedömer hanteringsuppgifterna. Om utförandet av uppgiften kan medföra fara skall examensmottagaren beordra examinanden att stanna. Antalet försök vid hanteringsuppgifterna är inte begränsade och det är tillåtet att stiga ur bilen vid behov, men alla tre hanteringsuppgifter skall utföras inom 15 minuter Att backa runt ett hörn Examinanden skall backa fordonskombinationen runt ett hörn enligt figuren. När uppgiften inleds befinner sig fordonskombinationen helt och hållet utanför korsningen. När uppgiften är slutförd skall fordonskombinationen befinna sig helt och hållet inne i passagen. Figur 2. Fordonskombinationer av klass D1E och C1E Obs! Om avståndet mellan fordonskombinationens yttersta axlar överstiger 9 m skall plastkonen flyttas utåt 1 m enligt figuren. 7 m 1m 5 m Figur 3. Påhängsvagnskombination av klass CE Obs! Påhängsvagnskombinationen skall backas genom porten (3,5 m) in i passagen så långt att åtminstone dragbilens drivaxel befinner sig i linje med porten. 10 m 15 m min. 26 m 6 m 3,5 m

5 5/15 Figur 4. Fordonskombinationer av klass CE och DE Måtten för uppgift med under 22 meter långa fordonskombinationer av klass CE anges i figuren. Obs! Alla fordonskombinationer av klass DE samt de fordonskombinationer av klass CE vars längd överstiger 22 m: den passage som examinanden backar ut ur skall vara 11 m bred och den passage som han eller hon backar in i skall vara 8,5 m bred. 10 m min. 35 m 7 m Att koppla från släpvagnen Examinanden parkerar fordonskombinationen före frånkopplingen, säkerställer att släpvagnen hålls på plats efter frånkopplingen och vid tillkopplingen med hjälp av hjulkilar, handmanövrerad parkeringsbroms eller på något annat tillförlitligt sätt och kopplar släpvagnen från dragbilen. Vid frånkopplingen skall examinanden placera el-, luft- och eventuella andra ledningar så att de inte blir smutsiga, t.ex. på marken, och därmed förorsakar störningar i släpvagnens anordningar efter kopplingen. Examinanden kör dragbilen ca 10 meter framåt och styr samtidigt in den i en annan körlinje (jfr körfältsbyte) Att backa dragbilen och koppla den till släpvagnen Examinanden skall backa dragbilen i linje med släpvagnen och koppla den till släpvagnen. Examinanden skall kontrollera att kopplingen lyckades och att släpvagnens belysning fungerar korrekt. Godkänt hanteringsprov: examinanden visar i backningsuppgiften att han eller hon tryggt kan hantera en fordonskombination, känner till fordonskombinationens särdrag (undviker i synnerhet alltför vida svängar som kan skada den), vidrör inte konerna med fordonskombinationen samt lyckas hålla den innanför de angivna gränserna innan examinanden kopplar från släpvagnen säkerställer han eller hon antingen med hjulkilar, handmanövrerad parkeringsbroms eller på något annat tillförlitligt sätt att släpvagnen hålls på plats efter frånkopplingen och vid tillkopplingen examinanden utför kopplingen på ett tryggt sätt utan att utsätta fordonskombinationen för risk att ta skada examinanden kontrollerar kopplingen visuellt och genom att flytta dragbilen samt kontrollerar att släpvagnens belysning fungerar examinanden utför alla tre uppgifter inom 15 minuter. 2.3 Hanteringsuppgifter för klasserna D och D1 Vid en examinand utförs uppgiften att backa i D1- och D-klassen i slutet av körning i trafik. Om två examinander deltar i samma körning utför den ena examinanden uppgiften att backa före körningen i trafik. Den andra examinanden utför uppgiften som avslutning av körningen i trafik.

6 Platsen där uppgiften att backa utförs skall tydligt märkas ut t.ex. med plastkoner. Om utförandet av uppgiften kan medföra fara skall examensmottagaren beordra examinanden att stanna Att backa runt ett hörn med fordon av klass D Examinanden skall backa fordonet runt ett hörn enligt figuren. När uppgiften inleds befinner sig fordonet helt och hållet utanför korsningen. Vid slutförd uppgift skall fordonets drivaxel ha passerat den port som avgränsningskonerna bildar. Under utförandet får examinanden titta ut genom det öppna fönstret och vid behov stiga ur fordonet. Examensmottagaren står utanför fordonet och bedömer hanteringsuppgiften. Figur 5. Fordon av klass D När fordonet som skall backas runt ett hörn är längre än 12 m skall den passage som examinanden backar ut ur vara 9 m bred och den passage som han eller hon backar in i vara 6 m bred. När ett fordon som är 14,5 meter eller längre backas runt ett hörn flyttas hörnkonen enligt figuren 1 meter. 6/15 78m m 10 m 1 m min. 26 m 6 m 3,5 m Examinandens utförande av hanteringsuppgiften godkänns om han eller hon på ett tryggt sätt backar fordonet till den angivna platsen inom 5 minuter, fordonet håller sig inom de angivna gränserna och inte vidrör konerna Fickparkering med fordon av klass D1 Fordonet skall backas i parkeringsfickan enligt figuren. Under utförandet får examinanden titta ut genom det öppna fönstret och vid behov stiga ur fordonet. Examensmottagaren står utanför fordonet och bedömer hanteringsuppgifterna. Figur 6. Fordon i klass D1 2,5 m fordonets ajoneuvon längd pituus m Examinandens utförande i hanteringsuppgiften godkänns om han eller hon på ett tryggt sätt backar fordonet till den angivna platsen inom 5 minuter, fordonet håller sig inom de angivna gränserna och inte vidrör konerna eller det hinder som representerar gatans kant. Vid slutförd uppgift får avståndet mellan fordonets hjul och den markeringen som representerar gatans kant vara högst 30 cm.

7 3. Förberedelse och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten 7/15 Examinanderna skall kunna visa att de kan förbereda en säker körning genom att uppfylla följande krav. I förteckningen väljs åtminstone två kontrollobjekt/prov. Om examinanden inte behärskar nedan angivna uppgifter görs en V-markering i körprovets bedömningstabell (blankett 101) under punkten kontroll före start. Den observerade bristen beaktas i totalbedömningen. Klasserna BE, C1E, CE, D1, D1E, D och DE: inställning av säte, backspeglar, säkerhetsbälten och eventuella nackstöd kontroll av skicket hos däck, hjulmuttrar, belysning, reflektorer, körriktningsvisare, ljudsignalanordningar och vindrutetorkare genom stickprov kontroll av mängden motorolja, kylvätska och spolarvätska skall känna fordonets höjd och kunna fastställa tillåten belastning, axelmassa och totalmassa enligt registreringsbeviset för det fordon som används Klasserna C1E, CE, D1, D1E, D och DE: kontroll av bromssystem eller servostyrsystem kontroll av lufttryck, luftbehållare och fjädring inställning av luftkonditionerings-/ventilationssystemet så att luftströmmen riktas effektivt mot vindrutan kontroll och användning av signallampor och omkopplare på instrumentpanelen, inklusive sådan övervakningsanordning som definierats i förordningen (EEG nr 3821/85) (ifyllande av färdskrivarskiva och användning av färdskrivare eller användning av digital färdskrivare och utskrift från färdskrivaren efter avslutad körning) Klasserna C1E och CE: kontroll av låsningen av förarhyttens lutning vid behov kontroll av säkerhetsfaktorer i anknytning till lastningen av fordonet; lastutrymme, presenningar, dörrar till lastutrymmet, lastningsmekanism, placering/surrning av last Klasserna D1 och D: kunskaper om fordonets manöveranordningar och utrustning åtgärder som ansluter till fordonets säkerhet, t.ex. användning av dörrar (inkl. att frigöra dem från tryck), användning av nödutgångar, placeringen av förstahjälputrustning och brandsläckare samt demonstration av att de uppfyller erforderliga krav 4. Klasspecifika särdrag vid körning i trafik användning av olika bromssystem (inkl. motorbromsning) användning av retarder beaktande av fordonets storlek och fram- och baköverhäng vid sväng i klasserna D och D1, inkörning till och utkörning från breddad hållplats och/eller hållplats vid kanten av körbanan. Åtminstone 2 hållplatser i områden med hastighetsgräns 60 km/h och 2 hållplatser i områden med hastighetsgräns 70 km/h. Alternativt 4 hållplatser i områden med hastighetsgräns 60 km/h. trygg parkering för lastning/lossning vid lastramp/lastbrygga eller liknande konstruktion (endast klasserna CE och C1E) Vid körprov för tunga fordon eller fordonskombinationer skall examensmottagaren lägga särskild vikt vid valet av rutt. Rutten skall som regel löpa på vägar där ifrågavarande fordon även normalt körs.

8 5. Körprovet i trafik 8/15 Examensmottagaren gör anteckningar om körprovet i bedömningstabellen (blankett E101) samt i intyget över avlagd förarexamen (blankett E100). Blanketterna är hjälpmedel som examensmottagaren använder både vid bedömningen av körprovet och vid responsen om körprovet till examinanden. Av anteckningarna bör det tydligt framgå vilka praktiska situationer som bedömts vid körprovet. Före det första körprovet i den aktuella körkortsklassen fyller examinanden i sin egen del av kolumnen för helhetsbedömning i AKEs blankett E101. Examinanden bedömer på en skala från 5 till 1 sin egen körskicklighet och sitt eget körsätt i de områden som anges i tabellen: utmärkt (5), god (4), nöjaktig (3), försvarlig (2) och svag (1). Examinandens självbedömning påverkar inte körprovets resultat, men har betydelse för den respons som ges efter provet. Beslutet att underkänna/godkänna ett körprov skall grunda sig på en helhetsbedömning som examensmottagaren gör enligt bedömningskriterierna i denna anvisning och som anger hur väl examinanden behärskar fordonet/fordonskombinationen samt på ett tryggt, socialt, ekonomiskt, miljövänligt och smidigt sätt kan agera i trafiken. Examensmottagaren skall känna sig trygg under hela körprovet. Provet bör alltid underkännas om examinandens körfel eller körsätt utgör omedelbar säkerhetsrisk för provfordonets passagerare eller andra trafikanter. Provet bör underkännas oberoende av om examensmottagaren måste ingripa i körningen eller inte. Körprovet skall avslutas med ett samtal där examinandens självbedömning jämförs med den bedömning examensmottagaren gjort under provet (jfr blankett E101). Inledande diskussion Körprovet i trafik inleds med en diskussion där examensmottagaren skapar kontakt med examinanden och vänligt, korrekt och utan brådska stimulerar denne till en lämplig aktiveringsnivå. En för hög eller för låg aktiveringsnivå försämrar prestationen. Genom frågor och diskussion försäkrar sig examensmottagaren om att examinanden vet vilken prestationsnivå som förväntas av honom eller henne. Examensmottagaren talar om att han eller hon inte gör anteckningar om fel under körprovet. Till exempel följande frågor kan diskuteras: förberedelser för körprovet, hur instruktionerna kommer att ges, samtalsmöjligheter under körprovet, var körprovet kommer att utföras, körprovets uppbyggnad och längd. I de tyngsta fordonsklasserna (CE, D, DE) skall examensmottagaren kontrollera att examinanden känner till fordonets höjd och dess faktiska total- och axelmassa. Examensmottagaren försäkrar sig om att examinanden har förberett sig för körningen på ett ändamålsenligt sätt. Vid behov bör examinanden kunna visa att han eller hon på ett tillfredsställande sätt kan justera säten, speglar och säkerhetsbälte samt vid behov att han eller hon kan justera värmeaggregatet för att få en tillräcklig sikt. Examensmottagaren bör dessutom kontrollera att examinanden har en lämplig körställning. Längden på den inledande diskussionen beror på examinanden. Även om målet är ett lugnt utförande, finns det inte någon anledning att förlänga samtalet i onödan. En ändring av den inledande diskussionens längd och utformning kan övervägas vid ett andra försök att avlägga körprovet eller om körprovet avläggs på nytt inom en kort tid för någon annan körkortsklass. Körprovet i trafik Syftet med körprovet för förarexamen är att säkerställa att examinanden på ett tryggt, socialt, ekonomiskt, miljövänligt och tillräckligt smidigt sätt kan köra i trafik och kan ta hänsyn till de exceptionella körlinjer ett stort fordon kräver utan att störa den övriga trafiken orimligt mycket. Detta sker genom att examensmottagaren bedömer examinandens körskicklighet och körsätt på en provsträcka i trafik. Under körprovet skall examinandens handlande observeras på ett mångsidigt

9 9/15 sätt, med tonvikt på hur väl han eller hon behärskar särdragen i den aktuella fordonsklassen. Vid bedömningen av hur ekonomisk körningen är skall även motorns varvtal beaktas. Varvtalet bör hållas inom varvräknarens gröna område. Körprovet bör motsvara normal självständig och planmässig körning och examinanden ges därför självständiga köruppgifter, så som körning till ett visst mål eller enligt skyltning. Att köra vilse är inte i sig ett fel. Instruktioner av typen till vänster / till höger med kort varsel bör om möjligt undvikas. Examinanden förutsätts inte ha lokalkännedom. AKEs blankett E101 upptar en förteckning över de praktiska situationer som ska bedömas under körprovet. De situationer som markerats med ett förhandsifyllt kryss skall bedömas vid varje körprov. Examensmottagaren kryssar för övriga situationer om han eller hon har kunnat bilda sig en uppfattning om examinandens utförande i den aktuella situationen. Bedömningen av provet, liksom responsen efter provet, skall grunda sig på observationer av examinandens grundläggande körkunskaper och av hur han eller hon behärskar särdragen i fordonsklassen. I responsen skall också förmågan att köra ekonomiskt kommenteras. Även om det är examinanden som enligt lag ansvarar för fel och skador som uppstår under körprovet skall examensmottagaren alltid på alla sätt försöka se till att varken personer eller fordonet kommer till skada. Grundläggande körkunskaper Observation Observation handlar om att aktivt söka och välja bland information. En erfaren förare upptäcker väsentlig information bättre än en oerfaren. Felaktig observation ökar risken för olyckor. Farliga situationer och konflikter är ofta en följd av bristfällig observation. Examinanden skall aktivt göra iakttagelser i alla riktningar och inne i fordonet. Examinandens observation kan bedömas utifrån hur han eller hon riktar blicken och använder speglarna. Exempel på felaktiga handlingar: Examinanden riktar blicken för nära framåt, vilket försvårar förutseende körning. Examinanden kontrollerar inte trafiken bakom sig när han eller hon sänker hastigheten. Vid start från vägkanten eller en hållplats kontrollerar examinanden inte trafik som kommer bakifrån. Examinanden håller inte tillräckligt stort avstånd vid körfältsbyte eller omkörning. I korsningar ger examinanden inte akt på riktningar med väjningsplikt eller bereder sig inte på andra trafikanters eventuella försummelser av väjningsplikt. (Examinanden bör upptäcka de fordon som finns i korsningsområdet samt se tillräckligt långt längs den korsande vägen. Vid järnvägskorsningar är noggrann observation särskilt viktig.) Vid sväng uppmärksammar examinanden inte trafiken på övergångsställe eller separat led för lätt trafik. Examinanden ger inte akt på fordonets dimensioner vid svängar (t.ex. baköverhäng) I klass D1 och D ger examinanden upprepade gånger inte akt på hållplatsen i högra backspegeln (s.k. slutlig kontroll vid start från en hållplats) Exempel på konfliktsituationer: Examinanden byter körfält eller glider över till ett annat körfält utan att ge akt på övrig trafik. Försummelse av väjningsplikt till följd av felaktig observation, när examensmottagaren ingriper i examinandens körning för att undvika fara, eller en förare i fordon med förkörsrätt är tvungen att avstå från sin förkörsrätt. Examinanden lägger inte märke till sikthinder när han eller hon närmar sig en korsning eller liknande situation och examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Examinanden ger inte akt på en buss som är på väg att starta från en hållplats vid en hastighetsbegränsning på högst 60 km/h, och examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen för att undvika fara eller skada.

10 Bedömning 10/15 Bedömning bygger på observationer och en lyckad bedömning kräver tillräcklig observation. Resultatet av en korrekt bedömning är vanligtvis att föraren lyckas undvika förhastade beslut. När examinanden har gjort helt korrekta iakttagelser, men sedan bedömer trafiksituationen fel, handlar det om ett bedömningsfel. Oftast försöker föraren korrigera situationen genom förhastade lösningar. Även ändringar i förarens känslotillstånd kräver omdöme eftersom de kan öka risken för olyckor. Exempel på felaktiga handlingar: Examinanden iakttar inte väjningsplikt. Examinanden kan inte bedöma ett tryggt avstånd till andra trafikanter. Det egna körfältet eller det körfält till vilket examinanden tänker köra över vid körfältsbyte är inte fritt på en tillräckligt lång sträcka. Vid sväng felbedömer examinanden den tid svängen kräver. Svängningen orsakar olägenhet eller fara för examinanden eller andra trafikanter. Vid sväng felbedömer examinanden det utrymme fordonet kräver och är till följd av detta tvungen att utföra svängningen orimligt långsamt eller backa mitt i svängningen. På grund av felbedömning av situationen missar föraren upprepade gånger sin egen tur att köra. Exempel på konfliktsituationer: Examinanden har väjningsplikt och upptäcker ett fordon som närmar sig, men felbedömer dess hastighet och avstånd. Fortsatt utförande skulle leda till en farlig situation eller till att föraren med förkörsrätt skulle vara tvungen att avstå från sin förkörsrätt, varför examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Vid övergång från accelerationskörfält till ordinarie körfält gör examinanden helt korrekt iakttagelser framåt, åt sidorna och bakåt. Examinanden felbedömer dock hastighetsskillnaden mellan sitt eget fordon och fordonet som närmar sig bakifrån på körfältet intill. Examensmottagaren är tvungen att hindra det farliga körfältsbytet. Vid omkörning felbedömer examinanden situationen, det mötande fordonet är t.ex. för nära eller sikten vid omkörningsstället inte tillräcklig. Examensmottagaren är tvungen att hindra den farliga omkörningen. När trafikljuset slår om felbedömer examinanden sin hastighet eller avståndet. En förare får inte köra in i en trafikljusstyrd korsning när det lyser gult, om det kan undvikas utan att sätta andra i fara och utan tvärbromsning. Examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Vid byte av körfält felbedömer examinanden hastigheten hos ett fordon som närmar sig bakifrån. Examensmottagaren bedömer att körfältsbytet skulle leda till en farlig situation och ingriper i körningen. Examinanden inleder sväng vid fel tidpunkt så att fordonet eller släpvagnen skulle ta i trafikmärke, trafikljus eller annat hinder och examensmottagaren måste förhindra detta. Hastighetsanpassning Körhastigheten skall vara anpassad till trafikregler, trafiksituation, trafikmiljö, väglag och förarens skicklighet. I praktiken betyder detta att examinanden kör med en sådan hastighet att han eller hon i tillräcklig utsträckning kan observera den övriga trafiken och behärska sitt fordon. Examinanden bör ha marginaler för att kunna undvika farliga situationer till följd av andras fel och oväntade situationer. I tätortsområden innebär den högsta tillåtna hastigheten rätt ofta för hög situationshastighet (fotgängare, dålig sikt i korsningar, parkerade fordon etc.). Viss osäkerhet vid hastighetsanpassning tillåts, men tas i beaktande vid bedömningen av examinandens fordonshantering. Exempel på felaktiga handlingar: Anslutningen till trafikströmmen sker inte smidigt och examinanden stör andra trafikanter genom sitt sätt att köra ut på vägen. Examensmottagaren avgör om felet berodde på felaktig observation, bedömningsfel eller en otillräcklig acceleration. I det sista fallet är det fråga om en felaktigt anpassad hastighet. Ojämn körhastighet, onödiga inbromsningar, sen sänkning av hastigheten. I mötessituationer eller inför en smalnande väg sänker examinanden inte hastigheten trots att det är ont om plats. Lindrig fortkörning (5-10 km/h), om examinanden kör för nära framförvarande fordon eller om fortkörningen är konstant.

11 11/15 Onödigt låg hastighet är ofta ett tecken på examinandens osäkerhet i fordonshantering och olika trafiksituationer. Genom att hålla låg hastighet kompenserar examinanden vanligtvis sin bristande körskicklighet. Ifall körning med onödigt låg hastighet kombineras med andra brister, till exempel återkommande störning av övrig trafik, kan utförandet anses felaktigt. Examinanden kör om lätt trafik utan att sänka hastigheten. Examensmottagaren bedömer att hastigheten är för hög. (Detta är ofta fallet t.ex. i situationer där väjningsmöjligheterna är begränsade på grund av övrig trafik, smal väg eller andra hinder, eller om motparten är barn eller äldre.) Examinanden kan inte anpassa hastigheten till sikten när han eller hon närmar sig en korsning. Examinanden sänker inte hastigheten lugnt och förutsägbart. När examinanden korsar en järnväg kommer han eller hon antingen för fort till plankorsningen eller kör inte tillräckligt snabbt genom korsningen. Accelerationen är otillräcklig vid omkörning och det tar för lång tid att komma upp i lämplig hastighetsskillnad. (Omkörningen kan göras när det framförvarande fordonets hastighet är väsentligt under den högsta tillåtna hastigheten och lämplig situationshastighet. Om hastighetsskillnaden mellan den som kör om och den som körs om inte från början är tillräcklig, bör accelerationen ske snabbt och på lämplig växel.) I klass D eller D1 kör examinanden med för hög situationshastighet till en hållplats, vilket leder till att han eller hon blir tvungen att bromsa så kraftigt att passagerarkomforten blir lidande Exempel på konfliktsituationer: Fortkörning med över 10 km/h. För att betona denna aspekt tillräckligt antecknas sådana fall i körprovet som konflikter, oberoende av situationen. Examinanden håller för hög situationshastighet när han eller hon närmar sig en korsning. Det skulle inte vara möjligt att stanna eller väja för andra trafikanter med tanke på vädret, sikten och hastigheten hos mötande fordon, vilket innebär att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Examinanden närmar sig en kurva, ett möte på en trång gata, ett trafikljus eller en annan liknande situation med så hög hastighet att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen för att undvika fara eller skada. Situationshastigheten ökar så mycket vid backning att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen för att hindra examinanden från att tappa kontrollen över fordonet eller för att undvika en kollision. I klass D eller D1 kör examinanden med för hög situationshastighet till en hållplats, vilket leder till att han eller hon blir tvungen att bromsa så kraftigt att passagerarnas säkerhet äventyras Samspel Med samspel avses kommunikation mellan trafikanter samt att särdragen hos olika trafikantgrupper beaktas. Samspelet innefattar t.ex. konsekvent användning av blinkrar i rätt tid, hastighetsanpassning och val av körfält och körlinje när föraren närmar sig t.ex. en korsning. Samspel är även att använd manuella tecken för att skapa klarhet i vems tur det är att köra samt tecken som ges med körljus. Användning av ljudsignaler bör inskränkas till varningar för farliga situationer som redan uppstått och till varningar i syfte att hindra farliga situationer från att uppstå. Ljudsignaler kan t.ex. användas när en förare varnar ett fordon som närmar sig på en sidoväg eller en cyklist som cyklar på körbanan. Dessutom bör föraren observera och förstå de tecken som ges av övriga trafikanter. Exempel på felaktiga handlingar: Examinanden använder körriktningsvisaren för sent eller inte alls vid start från vägkanten, sväng i korsning eller innan han eller hon stannar vid vägkanten eller på en hållplats. När examinanden kör ut från en gård eller ett parkeringsområde visar examinanden inte att han eller hon kommer att iaktta sin väjningsplikt. Examinanden håller ojämn körhastighet när han eller hon kör i trafikströmmen. Examinanden tar inte hänsyn till att den tunga trafiken kör långsamt och behöver mycket utrymme. Examinanden gör onödiga tvärbromsningar när han eller hon närmar sig korsningar. Genom att sänka hastigheten jämt och tillräckligt tidigt kommunicerar en förare att han eller hon iakttar väjningsplikten och undviker därigenom oklarheter. Examinanden visar inte sin väjningsplikt för trafikanter på övergångsställe eller cykelväg genom att sänka hastigheten tillräckligt tidigt och jämnt. Särskilt i situationer där ett övergångsställe eller en cykelväg korsas av minst två körfält i samma riktning är en korrekt hastighetsanpassning viktig för att varna trafikanter som närmar sig bakifrån på körfältet intill. I ovan beskrivna situation räknas det som fel att visa tecken som uppmanar fotgängare eller cyklister att korsa vägen, om examinanden inte först kontrollerar trafiken på körfältet intill.

12 12/15 Exempel på konfliktsituationer: Examinanden gör en onödig tvärbromsning vid blinkande ljussignal och examensmottagaren är tvungen att hindra examinanden från att stanna för att undvika en påkörning bakifrån. Examinanden visar inte sin väjningsplikt genom att sänka hastigheten och situationen leder till en sådan fara att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Examinanden visar inte hänsyn mot vissa fotgängargrupper, till exempel barn, äldre och handikappade. Fordonets placering Fordonets placering bedöms utgående från körlinjen och avståndet till övriga trafikanter. Faktorer i anslutning till val av körlinje och användning av körbana framkommer speciellt i följande situationer: val av körfält, körning i trafikströmmen, körning i kurva, körning på liten smal väg, gruppering, svängning, körning från korsning samt möten och omkörning/att bli omkörd. Exempel på felaktiga handlingar: Vid mötessituationer på smala vägar och när sikten är begränsad kör examinanden inte så nära den högra kanten av körbanan som det är möjligt utan att riskera säkerheten. Kontinuerlig onödig körning i vänster körfält. Vid ankomst till en korsning grupperar examinanden inte tillräckligt tidigt, tydligt och enligt trafikreglerna. Examinanden kör från en korsning mot reglerna, utan att följa vald körlinje. Till exempel vid vänstersväng kör examinanden slarvigt från korsningen in på körfältet för mötande trafik som samtidigt skall svänga till höger. Examinanden stannar i onödan på övergångsställe/cykelväg. Examinanden parkerar fordonet så långt från kanten eller utanför en parkeringsruta att den övriga trafiken är tvungen att väja. (Smärre brister sänker resultatet vid bedömningen av hanteringen.) Examinanden förmår inte bibehålla den egna körlinjen på säkert sätt. Examinanden håller inte tryggt avstånd till övriga trafikanter. Examinanden byter körfält i onödan. Exempel på konfliktsituationer: Examinanden svänger till vänster från höger körfält på en gata med minst två körfält i samma riktning och på ett ställe där det inte finns påbjuden körriktning till vänster markerad med ett vägmärke. Examinanden hamnar i körfältet för mötande trafik vid sväng eller av någon annan orsak och situationen är sådan att examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen för att undvika fara eller skada. Användning av busskörfält för annat än gruppering, om det stör den övriga trafiken. Examinanden håller ett så kort säkerhetsavstånd att risken för påkörning bakifrån med tanke på omständigheterna är uppenbar. Examinanden kör för nära parkerade bilar och examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Vid sväng i en korsning med vägmärke för påbjuden körriktning för två körfält i samma riktning lämnar examinanden utan att märka det korsningen i fel körfält. Examensmottagaren är tvungen att ingripa i examinandens utförande vid backning för att undvika kollision. Examinanden håller inte tillräckligt avstånd när han eller hon passerar en cyklist eller fotgängare och examensmottagaren är tvungen att ingripa i körningen. Iakttagande av trafikreglering Med iakttagande av trafikreglering avses här att föraren följer trafikdirigerares anvisningar och iakttar trafikregleringsanordningar och trafikregler. Det är också oftast lätt att avgöra körordningen i korsningar utgående från trafikreglerna. Examinanden bör visa säkerhet i vanliga körordningssituationer. Att avstå från sin förkörsrätt räknas inte som fel om det är ändamålsenligt. Exempel på felaktiga handlingar: Examinanden väntar i onödan på att det skall bli grönt i ett separat trafikljus för dem som skall svänga. Examinanden parkerar eller stannar på ett sätt som orsakar svårigheter eller fara för den övriga trafiken. Examinanden visar inte genom sitt handlande, särskilt vid svängning eller när väjningsplikt mot cykelväg har markerats, att han eller hon ger cyklister och mopedister som kör i trafiken eller

13 trafikanter på övergångsställen de rättigheter som tillhör dem enligt reglerna för körordning. Att se upp för väjningspliktig lätt trafik räknas inte som fel i någon situation. Feltolkning av körordning när situationen inte orsakar fara. 13/15 Exempel på konfliktsituationer (Examensmottagaren skall i mån av möjlighet ingripa i examinandens utförande i följande fall): Feltolkning av körordningen, om situationen orsakar fara. Examinanden passerar en bil som stannat framför ett övergångsställe, utan att stanna. Examinanden kör mot rött ljus. Examinanden försummar att stanna trots att det är obligatoriskt. Examinanden kör i strid med påbjuden körriktning. Examinanden kör i strid med trafikmärke som anger vikt- eller höjdbegränsning, eller som förbjuder körning med viss typ av fordon. Examinanden kör i strid med märket förbjuden körriktning. Examinanden kör i strid med märket fordonstrafik förbjuden. Examinanden iakttar inte märket väjningsplikt vid möte. Examinanden passerar trafikdelare på fel sida. Examinanden iakttar inte polisens stopptecken. Examinanden i strid med märket trafik med motordrivet fordon förbjuden. Examinanden kör i strid med märket sväng förbjuden. I klasserna D1 och D kör examinanden ut från en hållplats inom ett område med hastighetsgräns över 60 km/h utan att väja för bakifrån kommande trafik vilket orsakar en farlig situation Efter körprovet Efter körprovet fyller examensmottagaren i AKEs blankett E101. När examensmottagaren jämför de förkryssade praktiska situationerna med examinandens grundläggande körkunskaper kan han eller hon göra följande anteckningar: Utförandet ökar risken för farliga situationer ( F ): En trafikförseelse eller felaktig handling som kan bedömas öka olycksrisken för föraren eller övriga trafikanter. Det innebär inte att det behöver uppstå farliga situationer. Fel i körprovet leder inte automatiskt till att körprovet underkänns. Om det förekommer ett eller flera fel som ökar risken för fara i de förkryssade praktiska situationerna, antecknas ett F för motsvarande grundläggande körkunskap. Utförandet bedöms som konflikt ( K ): Kännetecknen för konflikt uppfylls när examinanden orsakar en situation där han eller hon själv, en annan trafikant eller examensmottagaren hindrar en olycka eller en farlig situation från att uppstå genom att bromsa, väja eller accelerera. Likaså är det fråga om en konflikt om examensmottagaren på annat sätt är tvungen att ingripa i examinandens utförande eller det sker en kollision. Som konflikt antecknas därtill de situationer som särskilt nämnts i denna anvisning. En konflikt leder alltid till att körprovet underkänns. Om det förekommer en eller flera konflikter i de förkryssade praktiska situationerna, antecknas ett K för motsvarande grundläggande körkunskap. God prestation ( G ): En god prestation kan antecknas om examinanden klarar en praktisk situation bättre än genomsnittet. Anteckningarna om goda prestationer påverkar inte körprovets resultat, men är viktig respons för examinanden. Ingen anteckning ( ): Om examensmottagaren inte konstaterar några fel eller goda prestationer i en praktisk situation, lämnas motsvarande punkt tom. Helhetsbedömning Vid det första körprovet (gäller alla körkortsklasser) fyller examensmottagaren i sin del av tabellen för helhetsbedömning i AKEs blankett E101 och fattar beslut om godkännande eller underkännande av körprovet. Beslutet baserar sig på en helhetsbedömning av examinandens prestation. En svag helhetsbedömning (1) ska alltid leda till att körprovet underkänns med undantag av ekonomisk

14 körning och bedömningarnas överensstämmelse. Efter provet registreras bedömningarna i dataregistret över förarexamina. 14/15 Betygsskala: utmärkt 5 god 4 nöjaktig 3 försvarlig 2 svag 1

15 1. Fordonshantering. Examinanden bör självständigt kunna hantera fordonet i olika typer av trafiksituationer. Till exempel: 15/15 Trygghet: Förberedelser för körning, justering av körställning, användning av instrument, start, stopp, krypkörning, hantering av ratten, fordonets dimensioner och kännedom om rörelsebanor, backning, växling, hastighetsanpassning med olika broms- och retardationssystem, backstart samt frånkoppling och koppling av släpvagn i E-klasserna Sociala färdigheter: hastighetsanpassning, seende, synlighet och signalering Ekonomisk och miljövänlig körning: undvikande av onödig tomgång, växling, acceleration med onödigt höga varv, utnyttjande av motorns egenskaper utgående från kraftbehovet, sänkning av hastighet, val av växel eller undvikande av stora sidokrafter. 2. Behärskande av trafiksituationer. Examinanden bör visa att han eller hon kan köra självständigt i varierande trafiksituationer. Till exempel: Trygghet: rätt observation, rätt användning av utrymme samt iakttagande av trafikregler. Sociala färdigheter: aktiv hänsyn till övriga trafikanter Ekonomisk och miljövänlig körning: förutseende av situationer och anpassning av hastigheten. Vanliga brister är t.ex. situationer där examinanden i för hög grad riktar uppmärksamhet på släpvagnen eller vissa trafikanters beteende på bekostnad av andra trafikanter. I provet för D- klassen kan bristen bestå i att examinanden kör ut från en hållplats utan att i spegeln observera hållplatsområdet och i stället helt koncentrerar sig på trafiken bakifrån (felaktig observation eller bedömningsfel). Ofta avspeglar bristerna i behärskande av trafiksituationer även osäkerhet i tolkningen av trafikregler. 3. Hänsyn till lätt trafik. Examinanden bör i tid upptäcka och ta hänsyn till fotgängare och cyklister. Till exempel: Trygghet: examinanden bör beakta den lätta trafikens utsatthet, att äldre och handikappade rör sig långsamt samt alltid hålla tillräckligt säkerhetsavstånd till den lätta trafiken Sociala färdigheter: examinanden bör kunna samspela med den lätta trafiken Ekonomisk och miljövänlig körning: examinanden bör kunna förutse den lätta trafikens beteende 4. Smidighet/planmässighet. Det är inte alltid möjligt att mäta smidighet/planmässighet i körprovet. Till exempel att planera hela rutten i förväg för att undvika tider och ställen med rusningstrafik. Det viktiga är att examensmottagaren med körinstruktioner försöker möjliggöra utförandet av självständiga små köruppgifter. Till exempel: Trygghet: körning enligt skyltning eller till ett visst mål Sociala färdigheter: körordning och signalering Ekonomisk och miljövänlig körning: val av körlinje och rutt 5. Identifiering/undvikande av risker. Examinanden bör visa att han eller hon kan identifiera och undvika olika risker. Riskerna kan vara förknippade med t.ex. fordonet och dess hantering, behärskandet av trafiksituationer, miljön, omständigheterna, andra trafikanter eller smidigheten och planmässigheten. 6. Sociala färdigheter ingår i både undervisningsmålen och helhetsbedömningen. I körprovet bedöms sociala färdigheter t.ex. i anknytning till fordonet och dess hantering eller som en del av behärskandet av trafiksituationer, smidigheten, planmässigheten och hänsyn till andra trafikanter.

16 16/15 7. Ekonomisk körning. Examinanden bör ha grundläggande kunskaper i ekonomisk körning. Betyget svag (1) i ekonomisk körning påverkar inte körprovets resultat, men har betydelse för den respons som ges efter körprovet. Ekonomisk körning kan t.ex. innefatta start på växel som lämpar sig för belastning och omgivning, användning av växlar/acceleration, utnyttjande av fordonets rörelseenergi (rullning utan gas), utnyttjande av ekonomiska varvtal hos motorn, ändamålsenlig användning av motorbromsning/retarder, undvikande av onödigt stannande, undvikande av tomgång, tillräckligt avstånd till framförvarande fordon, undvikande av starka sidokrafter, förutseende körning, körning i trafikrytmen samt undvikande av onödig accelerering och inbromsning. Utmärkt ekonomisk körning förutsätter att föraren oklanderligt behärskar grundkunskaperna i ekonomisk körning i olika typer av situationer i tätorter och på landsväg. 8. Bedömningarnas överensstämmelse. Examensmottagaren jämför till slut examinandens självbedömning med sin egen bedömning och bedömer hur väl de stämmer överens. Betyget svag (1) påverkar inte körprovets resultat, men har betydelse för den respons som ges efter körprovet. Slutdiskussion Körprovet avslutas med ett responssamtal som bygger på ovannämnda helhetsbedömning, med tonvikt på särdragen i den aktuella fordonsklassen. Om det handlar om ett första försök jämför examensmottagaren sin bedömning med examinandens självbedömning. Lärarens närvaro rekommenderas. Syftet med slutdiskussionen är att examinanden förstår och accepterar examensmottagarens beslut och motiveringen av beslutet. Examensmottagaren talar först om resultatet av körprovet för examinanden och motiverar därefter beslutet. I motiveringen anges examinandens svaga och starka sidor som förare samt hur realistisk hans eller hennes självbedömning är. Examensmottagaren betonar vikten av att förare av tunga fordon beaktar lättare fordon samt framhåller hur tunga fordon kan hanteras i olika miljöer och förhållanden. Överdirektör Kari Wihlman Överinspektör Pekka Kärkkäinen FÖR KÄNNEDOM Kommunikationsministeriet, trafiksäkerhetsenheten Finlands Bilskoleförbund rf Suomen Tieliikenneopettajien Liitto ry Trafikskyddet Yrkespedagogiska lärarhögskolan i Tavastehus, trafikundervisningscentralen Huvudstaben, materialavdelningen Ålands motorfordonsbyrå Polisinstitutet Fordonsförvaltningscentralen ger närmare information om tillämpningen av denna anvisning. Anvisningen kan beställas från Fordonsförvaltningscentralen. Den finns också på Fordonsförvaltningscentralens webbplats: