Rapport Energikartläggning

Transkript

1 Rapport Energikartläggning Franssons Recycle Machines AB Utförd av Energi- och klimatrådgivarna i Västernorrlands kommuner,

2 Innehållsförteckning RAPPORT ENERGIKARTLÄGGNING SAMMANFATTNING... 1 ÅTGÄRDSFÖRSLAG BAKGRUND BAKGRUND OCH SYFTE OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR METOD OCH ANTAGANDEN KONTAKTUPPGIFTER FÖRETAGET/BESTÄLLAREN KONTAKTUPPGIFTER ALLMÄNT OM FÖRETAGET/BESTÄLLAREN Verksamhet Antal anställda Produktions- eller verksamhetstider Rådighet över fastigheter BYGGNADERNA ORGANISATION OCH LEDNING EKONOMI ENERGISTATISTIK EL FJÄRRVÄRME VATTEN ENERGIBALANS TILLFÖRD ENERGI Inköpt energi Återvunnen energi FÖRDELNING AV ENERGIANVÄNDNING PRODUKTIONSPROCESSER STÖDPROCESSER OCH FÖRSLAG TILL ENERGISPARÅTGÄRDER Klimatskal Belysning Ventilation Lokalkomfort (uppvärmning) Lokalkyla Tryckluft Kontor/administration Övrigt BILAGOR

3 1. Sammanfattning Franssons Recycle Machines AB tillverkar olika typer av återvinningsmaskiner från ax till limpa. Produktionen har funnits i Sundsvall sedan 1945 och består av olika typer av sönderdelare, sorteringssystem och transportörer. Energianvändningen 2013 var 558 MWh varav 314 MWh 1 fjärrvärme och 244 MWh el. Energikartläggningen har genomförts med antagande att årsarbetstiden/produktionstiden varit timmar under verksamhetsåret Uppmätta och uppskattade effekter i verksamhetens stödprocesser, dvs. eleffekt för belysning, ventilationsfläktar, pumpar, motorvärmare, luftkompressor, och övrig elutrustning ger en beräknad energianvändning på 220 MWh. Skillnaden mellan köpt el (244 MWh) och använd el för stödprocesser (220 MWh) är 24 MWh under MWh är den energimängd som åtgår i verksamhetens produktionsprocesser, t ex bearbetning, svetsning, slipning, mm. Detta känns något lågt men skulle exempelvis arbetstiden vara 100 timmar mindre från beräknade h så blir elanvändning för produktionen ca 10 MWh högre. Pga. att alla effekter inte har uppmätts så finns visst utrymme för felmarginaler. Klimatskal: Lokalen är dåligt isolerad, och portarna är i dåligt skick. Planer finns att göra om södra fasaden, bygga bort portar och isolera väggen. Besparingen skulle bli 43 MWh (om fem portar byts ut till nya portar) och uppemot 67 MWh (om fem portar byggs bort och väggen isoleras med 200 mm). Belysningen är relativt ny, dock inte senaste teknik. Med installation av närvarostyrning, reducering av lysrör, installation av Wattguard samt ny utomhusbelysning uppnås en besparing på 60 %. Vid byte av armaturer med energieffektivare lysrör kan besparingen bli % jämfört med i dag. Ventilationssystemet är underhållskrävande och ålderstiget. Den enda tilluften till lokalen fås via TA5 och TA6. Ny lösning med endast ett ventilationsaggregat bör utredas. Svetsutsug: Genom installation av ny tryckstyrd fläkt för svetsutsug och automatiska avstängningsspjäll de sju punktutsugarna kan besparingen bli upp till 90 % där fläktenergin halveras. Tryckluftsystemet har stora läckage. Kulventiler/avstängningskranar eller magnetventiler bör installeras vid varje arbetsplats och läckor tätas. Besparingspotentialen är ca 20 MWh. Övrigt: Medvetenhet finns i företaget över vissa energitjuvar och har redan åtgärdats bl. a anslutning av värmeåtervinning från kompressorn som producerar tryckluft. Det finns planer på fler åtgärder. Ett centralt webbaserat årsur för styrning av all ventilation och belysning bör installeras. 1 Normalårskorrigerad köpt fjärrvärme är totalt 352 MWh. 3

4 Förslagna åtgärder. OBS! Man kan inte addera antal kwh rakt av för att beräkna besparingspotential om man gör fler åtgärder. kwh/år Reducering av antal portar och isolering av yttervägg Utbyte av fem stycken portar till nya Reducering av lysrör i maskin-, bil- och svarv-/borrhall samt installation av arbetsplatsbelysning Installation av Wattguard i maskin-, bil-, och svarv-/borrhallger en besparing på ca 40 % Byte av utomhusbelysning till fasadbelysning av LED-modell Alternativt Utbyte av befintliga lysrör i verkstad till energieffektiva Närvarostyrning på lagret Närvarostyrning i matsal och omklädningsrum Styrning av motorvärmare Tätning av läckage i tryckluftssystemet Ny dörr på västra sidan Tilläggsisolering av yttervägg 198 kwh/m 2 Nya utsug i verkstad Avstängning av frys utanför personalmatsal Markiser/solavskärmning minskar behov av kyla sommartid 30 kwh/m 2 Åtgärdsförslag Nedan ges en sammanfattande redovisning av energibesparingsåtgärder utan prioriteringsordning. En mer utförlig beskrivning hur av de enskilda åtgärderna ges längre fram i rapporten. Åtgärdsförslag 1 Åtgärd Beskrivning Reducering av antal portar. Reducering av antal portar med fem stycken á 44,5 m 2 samt isolering av yttervägg med 200 mm isolering, totalt 222,5 m 2. Beräknat U-värde före = 3,0 W/m 2 K, U-värde efter för hela väggen = 0,2 W/m 2 K. Besparing [kr/år] Besparing [MWh/år] Investering [kr] Payback-tid [år] 67 MWh/år Begär in offert Enl. offertförslag 4

5 Åtgärdsförslag 2 Åtgärd Beskrivning Renovering av verkstadsfasad Utbyte av fem stycken gamla portar á 44,5 m 2 till nya. Beräknat U-värde före = 3,0 W/m 2 K, efter U-värde = 1,2 W/m 2 K Besparing [kr/år] Besparing [MWh/år] Investering [kr] Payback-tid [år] 43 MWh/år Begär in offert Enl. offertförslag Åtgärdsförslag 3, där en LCC-kalkyl kan användas Åtgärd Beskrivning Reducering av antalet lysrör i takbelysning (verkstadslokaler) samt installation av arbetsplatsbelysning. Installation av närvarostyrning av belysningen i lokaler som inte används kontinuerligt, lager, matsal, måleri och omklädningsrum Byte av utomhusbelysning Installation av styrning typ Wattguard för lysrör i maskinhallar Den befintliga takbelysningen i verkstadslokalerna är både allmänbelysning och arbetsplatsbelysning. Genom att använda kraftigt reducerad takbelysning som allmänbelysning och installera effektiv belysning vid arbetsplatserna kan den totala belysningseffekten reduceras väsentligt, med ca 50 %. Med Wattguard uppnår man en besparing av elförbrukningen på omkring 40 % utan synbar försämring av ljusstyrkan. Förutom lägre kostnader för energiförbrukningen sparar man dessutom på material. Tack vare lägre spänning och minskad värmeutveckling i armaturen ökar livslängden på lysrören. Det innebär även att arbets- och materialkostnaderna för byte av lysrör sjunker ytterligare. Besparing [%/år] Besparing [MWh/år] Investering [kr] LCC-tid [år] Totalt ca 60 % 60 MWh Begär in offert Enl. offertförslag 5

6 Åtgärdsförslag 4, där Payoff-metoden kan användas Åtgärd Beskrivning Styrning motorvärmare Det finns 20 stycken motorvärmare på parkeringen utan timer eller styrning. Vid energikartläggningen stod bilar på parkeringen. Vissa bilar hade motorvärmaren inkopplad. Vi har räknat att 16 motorvärmare sitter i under 600 h/år (67 dagar) och använder kwh/år. Med temperatur- och tidsstyrning (1 h/dag) används kwh/år. Besparing [kr/år] Besparing [MWh/år] Investering [kr] Payoff-tid [år] Ca 90 % 13 MWh/år Begär offert Enl. offertförslag Åtgärdsförslag 5, där payoff-metoden kan användas i kalkylen Åtgärd Beskrivning Täta läckage i tryckluftssystemet Montera kulventiler/avstängningskranar/magnetventiler vid tryckluftsuttag samt byt ut läckande snabbkopplingar Besparing [%/år] Besparing [MWh/år] Investering [kr] Payoff-tid [år] >50 % 20 MWh Begär offert <1 år 6

7 2. Bakgrund 2.1 Bakgrund och syfte Företaget har ett intresse för att minska sin energianvändning. Planer finns att åtgärda fasaden på huvudbyggnaden samtidigt bygga bort fem portar för att skapa en mer representativt första intryck för kunder samtidigt som klimatskalet kan förbättras. Syftet med energikartläggningen har varit att identifiera de processer som i dag använder mest energi och föreslå åtgärder för att effektivisera energianvändningen i byggnaden. 2.2 Omfattning och avgränsningar Kartläggningen omfattar framförallt stödprocesser såsom klimatskal, värmesystem, ventilation, belysning samt tryckluft. Mätningar har gjorts för några ventilationskaler, fläktmotorer samt kompressorn, som mättes under några minuter. Produktionsprocesser som är direkt kopplade till företagets produktion (svetsning, borrning, målning) kommer inte att beaktas i energianalysen. Allt som rör transporter lämnas utanför rapporten. Den tänkta nattvandringen blev inte av då det var personal som jobbade över till kl aktuell dag. 2.3 Metod och antaganden Från elnätsbolaget har statistik hämtats för att se baslaster nattetid samt effekttoppar under dagtid. Statistik för el, värme och vattenanvändning har erhållits av Franssons och redovisas i diagramm under kapitel 5. Ventilationsflöden har mätts för lager samt svetsutsug, FF4. Belysningsstyrka har mäts i varje del av byggnaden med en luxmätare, mellan kl Nuvarande effekt på belysning har baserats på de ljuskällor som var tända under energikartläggningen. 2.4 Kontaktuppgifter Företag Namn Energikontoret Västernorrland -Samordnare för Energi och Klimatrådgivningen i Västernorrland Håkan Grundel Adress Järnvägsgatan Härnösand Telefonnummer Epostadress hakan.grundel@kfvn.se 7

8 3. Företaget/beställaren 3.1 Kontaktuppgifter Företag Namn Franssons Recycling Machines AB Lars Fransson Adress Timmervägen 8, Sundsvall Telefonnummer Epostadress 3.2 Allmänt om företaget/beställaren -Verksamhet Franssons tillverkar olika typer av kvarnar, rivare, transportband och specialmaskiner för återvinningsändamål. Företagets SNI-kod är som står för Tillverkning av övriga specialmaskiner. - Antal anställda Antal anställda är för närvarande personer, varav 13 i verkstaden. - Produktions- eller verksamhetstider Årsarbetstiden är timmar/år, inklusive lunchtimme. Avdelning Arbetstider Produktion/lager Måndag-fredag Kontor Måndag-fredag , Rådighet över fastigheter Företaget äger själva sina fastigheter och har själv rådighet över investeringar gällande fastigheten. 3.3 Byggnaderna Huvudbyggnad består av produktionshall, lager, kontor samt personalutrymmen med lunchrum och omklädning/dusch. Del av övervåningen hyrs ut till andra företag. Huvudbyggnaden är på 1860 m 2 (A-temp, markyta), totalt 2100 m 2 (A-temp) Fördelat på verkstad 1440 m 2, lager 170 m 2, kontor på plan 1, plan 2 innefattar matsal, omklädning och uthyrda lokaler, totalt 248 m 2 per plan. Takhöjd i verkstadslokaler ca 8-10 m i kontor normalhöjd. Verkstadsbyggnaden och delar av kontoret byggdes på 1960-talet. Kontorsdelen byggdes ut i början av 1980-talet. Väggar är i tegel och en stor del av verkstaden är försedd med stora portar som är i dåligt skick. Fönster i äldre delen är tvåglasfönster, i verkstad är det två-glas fönster med mycket litet mellanrum mellan glasen. I den utbyggda delen finns 3-glasfönster. Takets ytskikt består av papp. Nytt ytskikt för tak på hela byggnaden för ca tre år sedan. 8

9 3.4 Organisation och ledning Företaget vill genom energikartläggningen få ett grepp över sin energisituation. Denna ska ligga till grund för att ta hitta vilka åtgärder som är mest aktuella att åtgärda. Uppföljning finns för el- och fjärrvärmekostnader samt vattenanvändning. Förhoppningsvis kan kartläggningen bli en start för företaget att som rutin analysera och följa upp energistatistiken årligen, samt att göra en åtgärdlista/energiplan för tänkta åtgärder. Personal är utsedd inom respektive arbetsområe att se till att all belysning, ventilation och kompressor är avstängd när arbetsdagen är slut. Rekommendationer: Vi föreslår företaget att göra en energiplan, vill man gå längre tar man fram en policy samt inför ett energiledningssystem. Vi rekommenderar också att man tar fram lämpliga nyckeltal, t.ex. kwh/m 2, kwh/arbetad timma, kwh/producerad enhet. Exempel på policys finns med i bilaga Ekonomi Några fördjupade ekonomiska kalkyler tas inte upp i denna energikartläggning utan är helt inriktad på energibesparingar i kwh eller MWh. I de förslag till energibesparingsåtgärder som ges erfordras offertförslag från konsult- respektive installationsföretag. Förslagsvis bör LCC- beräkningsmetoden användas vid investeringar och framförallt vid större investeringar. 9

10 4. Energistatistik 4.1 El Årsstatistik el. Figur 1. Diagrammet visar företagets elanvändning Figur 2. Elanvändningen fördelat månadsvis för tre år. Man kan utifrån månadsanvändningen anta att det finns en del elvärme i verksamheten. 10

11 Under semesterperioden 2013 kan man se att viss avstängning av elapparater skett jämfört med övriga år alternativt kan det tyda på att det var produktion under juli 2011 och Figur 3. Timstatistik. Effekttopparna syns tydligt varje dag under månaden. Max värde under januari var 99 kw. Toppeffekt under 2013 var 112,8 kw. Baslasten ligger på 10.2 kw nätter och helger. Figur 4. Timstatistik. Effektuttag för juni månad. Som mest användes 94,2 kw. Baslasten låg på 8-28 nätter och helger. Här kan kompressor och andra apparater varit påslagna. 11

12 Baslasten är den el som används oavsett om produktion är igång eller ej, den kallas även tomgångsförluster och ska vara så låg som möjligt. Höga värden kan bero på att man använder el för uppvärmning av lokaler eller att vissa system exempelvis ventilation eller maskinpark går i onödan. Effekttopparna är viktiga att utreda eftersom detta innebär fasta kostnader för effektabonnemang 4.2 Fjärrvärme Månadsstatistik nedan är inte normalårskorrigerad. Figur 5. Årsstatistik för fjärrvärme. Figur 6. Årsstatistik, normalårskorrigerad för fjärrvärme 12

13 Figur 7. Fjärrvärmeanvändning månadsvis för tre år. Under sommarmånaderna utgör fjärrvärmen endast tappvarmvatten. Figur 7 visar att fjärrvärmebehovet under sommarmånaderna ligger på 0,9-3,2 MWh/månad. Detta motsvarar tappvarmvattenbehovet även under resterande månader. Om andelen fjärrvärme för 2013 normalårskorrigeras får man fram, att ett normalår skulle fjärrvärmeanvändningen ha uppgått till 352 MWh. I beräkningen har 14,2 MWh för varmvatten räknats bort. Medeltemperatur för Sundsvall 2013 (normalår) Januari -7,19 (-6,5) Maj 11,73 (9,0) September 11,57 (10,4) Februari -2,95 (-6,7) Juni 15,91 (16,0) Oktober 5,74 (5,0) Mars -3,74 (-2,0) Juli 17,48 (17,0) November 1,28 (-1,4) April 3,96 (2,3) Augusti 16,13 (16,3) December 0,14 (-5,1) Figur 8. Visar medeltemperaturer för samtliga månader i Sundsvall år

14 4.3 Vatten Figur 9. Kallvattenanvändning för åren Kallvattenanvändning, m 3 /månad Figur 10. Månadsanvändning kallvatten för tre år. 14

15 5. Energibalans Här görs ingen fullständig energibalans för att få en helhetsbild av hur mycket energi som tillförs verksamheten och hur den används. Först kommer den tillförda energin under senaste kalenderår att presenteras och sedan den använda energin fördelat på de för oss kända energianvändarna. 5.1 Tillförd energi Här presenteras all tillförd energi. Det handlar om energi som köps in inklusive återvunnen energi. - Inköpt energi Köpt energi redovisas fördelat på respektive energislag. Data för inköpt energi hämtas från energistatistiken. Även kostnaderna för de olika energislagen ska redovisas med fasta och rörliga delar. Inköpt energi redovisas i kwh/år och energikostnader i SEK/år. Inköpt energi Inköpt energi kwh/år kr/kwh Energikostnader SEK/år, exkl. moms. Inkl fasta avgifter. El , Fjärrvärme , Total tillförd energi Figur 11. Tabell köpt energi. - Återvunnen energi FTX aggregat finns för kontorsventilationen. Överskottsvärme från tryckluftskompressorn används under vintertid för uppvärmning av tvätthallen. När kompressorn byttes för några år sedan kopplades den aldrig den in på kanalen för återvinning men under tiden som kartläggningen gjorts har den blivit inkopplad. 15

16 5.2 Fördelning av energianvändning För att energibalansen ska uppfyllas ska energianvändningen vara lika stor som den tillförda energin. I denna rapport kommer vi att lägga in de energianvändare under stödprocesser som är kända för oss som pumpar, fläktar, belysning, uppvärmning, motorvärmare och kompressor. Fördelning av energianvändning El under 2013 Energianvändare stödprocesser (dvs inte produktionsprocesser) kw MWh Del av tot. % kommentar Belysning ,5 Ventilation 13,5 23,8 9,8 Drifttider och vissa fläkteffekter är uppskattade. Pumpar 3,3 16 6,6 Lokalkomfort (uppvärmning) Lokalkyla 1 1 0, ,1 Direktel element, luftluftvärmepumpar drifttid 3500 h. Tryckluft Avfuktare, kompressor Kontor/administration ,1 Min 25 kw, 32 MWh uppskattat värde, 400 h produktion 0,5 1 0,4 Uppskattad drifttid: 1000 h/år. 10 4,1 Datorer, servrar, vitvaror, mm Motorvärmare 24 14,4 5,9 Drifttid ca 600 h/år. Helikoptern 1,5 13 5,3 Drifttid 8760 h/år Summa stödprocesser ,2 90,2 Produktionsprocesser 23,8 9,8 Total använd elenergi Inkl. produktion Figur 12. Tabell elanvändning exklusive produktionsprocesser t ex svetsning. Fördelning av energianvändning under 2013 Energianvändare kw MWh Del av total % kommentar El, stödprocesser ,2 39,4 El, produktionsprocesser ,8 4,3 Uppvärmning, fjärrvärme 313,9 56,3 Total använd energi 557,9 100 El och fjärrvärme Figur 13. Tabell av totalenergianvändning

17 Figur 14. Elanvändning 2013 inklusive produktionsprocesser. Figur 15. Total energianvändning

18 Kommentar: Cirkeldiagrammet ovan är ett enkelt sätt att visa hur mycket energi som går åt till olika saker i verksamheten. Oftast påvisar det att mer energi än man tror går åt till stödprocesser. Här finns oftast många lönsamma åtgärder att genomföra som inte påverkar eller innebär någon risk för produktionsstörningar. 5.3 Produktionsprocesser Produktionsprocessernas energianvändning tas inte med i kartläggningen. Maskinparken består av svetsning, borrning, svarvning samt måleri. Vid svetsning används tre punktutsugar. Dock upplevs problem med luftflödet i dessa. Bara en kan användas åt gången, annars blir utsuget för svagt. I måleriet är rummet trycksatt, tilluften förs ner via taket ner till en frånluftskanal som är integrerad i golvet. Guldkalven som arbetar med svarvning och borrning är endast påslagen under arbete. Punktutsuget med stort flöde bredvid guldkalven är endast igång vid användning av maskinen. Ingen återvinning på frånluften finns. 5.4 Stödprocesser och förslag till energisparåtgärder Den energi som används indirekt som stöd för verksamheten kallas stödprocesser till exempel belysning, ventilation, uppvärmning och tryckluft. Stödprocessernas energianvändning förutom tryckluft är inte direkt kopplad till produktionen utan beror också på väderlek/ utomhustemperatur och andra faktorer. - Klimatskal Produktionshallen och kontoret har tegelfasad och är uppförd under 1960-talet. Den södra sidan av produktionshallen samt delar av en kortsida består huvudsakligen av stora portar där skick och tätningslister är eftersatta. Väggar vid portarna är dåligt isolerade, uppskattat U-värde 2,0 W/m 2 K. Väggar i produktionshallen i övrigt är av tegelkonstruktion, utan isolering. I produktionshallen finns15 st. 2-glas fönster med mycket liten luftspalt längs norra sidan, de är högt placerade, bedömt U-värde > 3,0 W/m 2 K. Total yta ca 10 m 2. Fönster för kontor inkl uthyrd del har en total yta av 51m 2, varav 21 m 2 är av 3-glas från 1980-talet i den utbygga delen av kontoret och bedöms ha ett U-värde på 1,8 2,0 W/m 2 K. Resterande 2-glas fönster har ett U-värde på 2,8 3,0 W/m 2 K. Rekommendationer: Fasaden är företagets ansikte utåt. En översyn av portar och fasad minskar energianvändningen och ger ett bättre estetiskt intryck av företaget. Borttagande av 5 stycken portar á 44,5 m 2 samt isolering av väggen, totalt 222,5 m 2 med 200 mm isolering. Beräknat U-värde före = 3,0 W/m 2 K, U-värde efter för hela väggen = 0,2 W/m 2 K. Besparing kwh/år. Utbyte av 5 stycken gamla portar á 44,5 m 2 till nya. Beräknat U-värde före = 3,0 W/m 2 K efter U- värde = 1,2 W/m 2 K Besparing kwh/år. Vid dörren på västra väggen i produktionshallen finns stort värmeläckage. Se över dörren alternativt byt ut den! Tilläggsisolering av verkstadsvägg med 100 mm isolering ger en besparing/m 2 med 198 kwh/m 2 år. U-värde före = 2,0 W/m 2 K, U-värde efter isolering för hela väggen = 0,17 W/m 2 K. Om 18

19 isolering av väggar sker bör man även se över fönster och dörrar. I övrigt är fönsterytan relativt liten och lämnas utan förslag. - Belysning Genomgående är belysningen i industrilokalerna inte anpassade efter behovet. Ljusstyrkan (i enheten lux) ligger mellan 300 och 700 lux med de högre värdena i bilhall och måleri. Krav för arbetsbelysning är 300 till 500 lux med 200 lux i allmänbelysning. I måleriet krävs en god belysning men i många lokaler är ljusstyrkan onödigt stark. Effektivt utnyttjad belysning kräver för arbetslokaler en belysningseffekt (enhet i watt/kvadratmeter, W/m 2 ) på ca W/m 2. I dessa industrislokaler är belysningseffekten mellan 19 och 28 W/ m 2. I kontoren sitter i huvudsak T5-lysrör. Dessa är i gott skick och bra placerade. Här är belysningseffekten 10 W/ m 2, dvs. en fullgod belysning trots en låg belysningseffekt. All belysning tänds och släcks med strömbrytare, dels från central panel eller i tillhörande lokal. Belysningen i lokalerna består i huvudsak av lysrör av T8 modell i olika storlekar, förutom i kontorsdelen som har moderna T5 rör. I industrilokalerna är det T8 armaturer med tre rör (á 58 W) i varje armatur. Armaturerna är direkt monterade i taket för att inte hindra traversfunktionen. Placeringen i taket försvårar rengöring av reflektorer. Dessa armaturer installerades för ca 5 år sedan och är i bra skick och alla lysrören fungerar. Utomhusbelysningen består huvudsakligen i kvicksilverlampor på 80 resp. 125 W. Dessutom finns spotbelysning för skyltar, helikopter och flygplan. Energianvändning redovisas samt installerad effekt/m 2 för olika lokaler. Lokal Installerad effekt [W] Energianvändning [kwh/år] Yta [ m 2 ] [W/m 2 ] Maskinhall ,1 Bilhall ,7 Måleri ,6 Svarv/Borrhall ,4 Lager ,1 Kontor ,2 Omklädn. rum trapphus Utomhusbel Totalt ,1 Figur 16. Tabell för belysning. 19

20 Figur 17. Bilden visar hur mycket mer effektiva dagens belysningsteknik är jämför med äldre, Dagens belysning använder 20 % el jämfört med den teknik som fanns på 70-talet. Byt ut gamla armaturer. Om armaturerna t ex är från 1975 eller äldre ska man satsa på moderna teknik (T5- lysrör) alt LED i kombination med närvarostyrning där det är motiverat, ny teknik kan även dimras. Tänk på att inköpskostnaden kan vara liten jämfört med driftkostnaden under armaturens livslängd. Gör en LCC-analys (livscykelanalys). Vad finns på marknaden och vad blir billigast på sikt. Rekommendationer: Total installerad belysningseffekt är 42 kw som innebär att varje timma belysningen är upptänd kostar det 42 kwh och långa drifttider blir därmed kostsamma. Därför är det viktigt att tillsammans med medarbetarna se över möjligheten till arbetsplatsbelysning och att minska på både drifttider och total belysningseffekt utan att försämra arbetsmiljön Tänd inte belysningen i lokaler som inte används. Ett exempel är lagrets andra plan som väldigt sällan används. Installera närvarostyrning av belysningen i lokaler som används tillfälligt, exempelvis på lager, omklädningsrum och måleri, mm. Gör en översyn och se över behov och installera arbetsplatsbelysning (vid medarbetarnas olika arbetsplatser) och reducera antalet lysrör i tak med upptill hälften. Erhålls god arbetsplatsbelysning behövs endast enstaka lysrör i tak som allmänbelysning. Kontrollera ljuscensor för utomhusbelysningen så att inte utomhusbelysningen tänds för tidigt eller är upptänd för länge. I samband med ny fasad kan fasadbelysning av LED-modell med fördel ersätta befintlig kvicksilverbelysning och minska effekten med uppemot 80 %. I lagret bör närvarosensor installeras. Oftast är det endast två rader, för bultar och svetsdetaljer som används frekvent ni sparar 90 % av 6874 kwh = kwh/år Installera närvaro/ljudstyrning i matsal och omklädning, idag används kwh med närvarostyrning hamnar man på 410 kwh/år; ni sparar kwh/år 20

21 Installera styrning av typen Wattguard för lysrör i takbelysning, verkstadslokalen. Med Wattguard uppnår man en ytterligare besparing av elförbrukningen på omkring 40 % eller ca kwh/år utan synbar försämring av ljusstyrkan. Förutom lägre kostnader för energiförbrukningen sparar man dessutom på material. Tack vare lägre spänning och minskad värmeutveckling i armaturen ökar livslängden på lysrören. Det innebär även att arbets- och materialkostnaderna för byte av lysrör sjunker vilket ger en ännu större besparing. Möjlig besparingspotential vid reducering av antal lysrör samt installation av arbetsplatsbelysning i maskinhall, bilhall och svarv/borrhall är ca 50 % eller kwh/år. Vid byte av utomhusbelysning till fasadbelysning av LED-modell kan besparingen bli 80 % eller ca kwh/år. Vi byte till ny teknik och energieffektiv belysning, krävs att belysningen planeras om. Då kan besparingen bli ca %. - Ventilation Personalen ansvarar för att stänga av ventilationen manuellt vid arbetsdagens slut således blir drifttiden 2115 h/år. Företaget har flera ventilationsanläggningar och aggregat som är ålderstigna och slitna. FF4, svetsutsuget, har en 11 kw motor som för ändamålet är onödigt stor, här är remskivan helt utsliten och remmen är nött och bör bytas omgående. Den fungerar som utsug från 2 arbetsplatser, mätning visar effekten, 1 kw. Det är samma effekt oavsett om spjällen är öppna eller stängda. Vid öppet mäter vi 7 Ampere. Ingen styrning finns, står på under arbetsdagen. Ytterligare ett utsug, FF9 hittades under energikartläggningen, den fanns inte med på driftkortet. Mätning visar 2 kw, 3,6 A, Cosfi 0,8. Denna suger från tre arbetsplatser och är på under hela arbetsdagen. Det finns små utsug vid två arbetsplatser ca 1 kw/st. Suget i punktsugarna upplevs lågt, bara en av tre utsug går att använda på respektive sida enligt personalen. Mätning av flöden har skett vid FF4 och TA7 Ventilationen för kontoret på övervåningen var vid tillfället för energikartläggningen i full drift trots att lokalen var tom. Rekommendationer: För bästa resultat bör ett nytt ventilationsaggregat installeras för verkstadslokalen, samtliga åldersstigna fläktar vid portar mm demonteras. Resultatet blir en besparing på ca 10MWh/år i elförbrukning. Åtgärden skulle drastiskt förbättra arbetsmiljön eftersom det idag endast är en liten mängd uteluft som tillförs. Svetsutsug: En ny fläkt som är tryckstyrd för hela anläggningen skulle vara bästa alternativet. Idag är spjällen handmanövrerade och dåliga, många fläktremmar är slitna. Det kan vara klokt att passa på att förbättra detta då underhållskostnaden idag borde vara relativt höga och mycket är på gång att gå sönder. Förslag är att varje punktutsug, totalt sju stycken monteras med avstängningsspjäll. Fläktenergi från fläktar på kw kan mer än halveras. Besparingen beräknas bli ca 7 MWh/år. Arbetsmiljön förbättras. Alla svetsutsug bör ha fungerande start/stopp funktion så att de stängs av när svetsen stängs av. 21

22 Öppnas spjäll på respektive svetsutsug så startar fläktmotorn. Byt spiroröret i golvet, troligen är det läckage i röret som bidrar till dåligt sug i punktutsugen. Långtidsmätning av eleffekten på ventilationsaggregaten för att beräkna aggregatens verkliga SFP-värde. Ta fram upphandlingsunderlag om dimensionering och behov då det är aktuellt att byta ut utsug vid alla arbetsplatser. Minska ventilationsflödet på övervåningen under den tid då ingen vistas i lokalerna. Stäng av ventilationen under semesterperiod. Förteckning ventilationssystem Överlag upplevs inga problem med ventilationen. Nedan följer en förteckning över fastighetens ventilationssystem, betjäningsområden, uppmätta luftflöden, samt uppmätta effekter. Aggregat Betjäningsområde Luftflöd, l/s FF1 Takfläktar, går vid behov - 1 FF2 tvätthall, går ej - - Effekt, kw SFP,kW/m 3,s FF3 Produktion, går paralellt - 0,25 m TA1 FF4 Svetsutsug, 2 arb pl ME ,83 11kW, mätt 1 kw FF5 Återvinning fr kontor till 0,6 verkstad, 2,2 A FF6 Takfläkt = FF1-1 FF8 måleri, körs vid arbete i 2 måleri, märkeff 5,5 kw FF9 Svetsutsug, 3 arb pl - 2 TA1 Tilluft körs via timer - 0,25 TA2-TA4 Luftvärmare, portar söder - 0,75 TA5-TA6 Tilluft, går kontinuerligt - 0,5 TA7 Lager, går dagtid Till-luft kontor ,25 Till-luft, lager 360 TA8 Måleri, vid arbete i - 1 måleri, märkeff 3 kw Hjälpfläkt till TA7 förser lagerkontor - 0,125 Aerotemper 2 st. längst västerut - 0,5 fjv, termostatstyrd 1 st. måleri - 0,25 Punktutssug 2 st. arb. Pl. västra sidan, - 1 varav 1 st. anv. dagtid TA/FA Värmeåtervinning konor - 1 går dagtid Summa 13,5 Effekt (rött) = uppskattad effekt Drifttid; se resp aggregat! De som går dagtid går måndag-fredag 07-16,30. Figur 18. Tabell över fläktaggregat. 22

23 - Lokalkomfort (uppvärmning) Entré och delar av kontoret är tillbyggt på 80-talet, och har direktverkande el. Senare har luftluftvärmepumpar installerats i inre entré, konferensrum och i kontoret. Äldre delen av kontoret har vattenburet system, luft/luftvärmepump används som komfortkyla under sommaren i kontorsdelen då lokalen upplevs som mycket varm. Övervåningen ovanför kontoret hyrs ut till externt företag och används sporadiskt. Uppvärmningen är endast underhållsvärme. Total uppvärmd yta (A-temp) är 2100 m 2 för hela byggnaden. Temperatur, CO 2 -halt och luftfuktighet mättes i kontorsdelen vid besöket i januari. Temperaturen var mellan 21,7 och 24,4 C. Luftfuktigheten ligger mellan 17,9 och 21,2%. CO 2 -halten mättes till ppm. Anläggningen värms med fjärrvärme. Under år 2013 användes 313,9 MWh. Efter normalårskorrigering för orten var energianvändningen för uppvärmning 352 MWh. Tilloppstemperatur fjv = 83 C, returtemp = 39 C. Vi beräknar deltat för fjärrvärmeväxlaren med hjälp av totala MWh och m 3 och får 35,2 C. Sundsvall Energi önskar att det ligger på ca 50 C. DeltaT är därför för lågt! Elförbrukning för pumpar inklusive pumpstopp var 2013 ca 16 MWh. Total pumpeffekt 3,3 kw. Det finns pumpstopp för båda systemen. Tappvarmvattenberedaren visar 76 grader C (VVX3). Tappvarmvattenpump (nr11) 3-fas 0,125 W, Tappvarmvatten, börvärde ut 55 grader. Värmeväxling i verkstad sker med hjälp av TA 1-6 samt via frånluft från kontor till lager vid östra väggen. Luftvärmare med fjärrvärme TA 2-4, vid södra portarna avser endast uppvärmning. Friskluftsintag via TA5 och TA6 på norra sidan avger både luftvärme och tilluft enligt driftanvisning. Donen är deplacerade don och passar dåligt till förväntad funktion. Framför dessa står dessutom två stora processmaskiner som hindrar värmespridningen. Värmespridning i kontor sker via radiatorer både vattenburna och direktverkande el samt 4 luftluftvärmepumpar. Rekommendationer: Installera nya don för TA5 och TA6 som sitter högre upp och har längre kastlängd för att få ut värmen/uteluften bättre i lokalen. Se även under ventilation. För bättre värmespridning i lagret bör det vara fritt framför radiatorerna. Se över temperaturer. Det var 24 grader vid vårt besök i t.ex. konferensrummet. Det kan vara svårt med bra styrning då olika system blandats. Kontrollera orsaken till lågt deltat i fjärrvärmecentralen. Orsak kan vara att smutsfiltret är igensatt och/eller att fjärrvärmeväxlaren har börjat kalkat igen. Kontoret upplevs som varmt sommartid och vi rekommenderar att ni sätter upp markiser/ solavskärmning. 23

24 - Lokalkyla Luft/luftvärmepump/airkondition installerad i fjärmvärmeuppvärmda delen av kontoret för att förse kontoret med komfortkyla sommartid. Rekommendationer: Den vinst man gör vintertid med luftluftvärmepumpen går förlorad sommartid då den körs för att kyla kontoret. Vi rekommenderar i stället att ser över möjligheten att skärma av solinstrålning med markiser eller fasta solavskärmningar på öster och söderväggar. - Tryckluft Tryckluft används vid sex arbetsplatser/funktioner till blås, mutterdragning, borr, sträcker svets, måleri och tvätt. Företaget har en relativt ny och modern tryckluftskompressor med avlastnings- respektive avstängningsfunktion. Kompressorn är på ca 25 kw. Överskottsvärme från kompressorn utnyttjas till att värma lokalerna eller fläktas ut (sommartid). Till kompressorn finns även en mindre tank och tillhörande torkmaskin som torkar tryckluften. Värmeåtervinning finns från tryckkompressor men var inte inkopplad vid vårt första besök men vid återbesök var kompressorn ansluten för återvinning. Drifttiden för tryckluftskompressorn styrs manuellt med strömbrytare och följer arbetstiden. Tryckluft används till både större och mindre bearbetningsverktyg samt till handverktyg som använder tryckluft. Tryckluften transporterades i rörsystem till ett flertal tryckluftsuttag till olika arbetsstationer. Vid kontroll konstaterades det att avstängningskranar saknades och många av snabbkopplingarna läckte. Enligt uppgift skall dessa läckage åtgärdas och snabbkopplingar bytas ut. Vid mätning av kompressorns momentaneffekt så visade den på effekten 24 kw vid produktionsdrift och från 12 och ned till 5 kw under avlastningsdrift. (Se diagram i bilagor, figur 10.) Under denna tid användes ingen tryckluft i produktionen. Endast en kortare mätning genomfördes och produktionstiden var 30 sek och avlastningstiden var ca 3 min. Under avlastningstiden sjönk effekten i ett jämnt förlopp från 12 ned till 5 kw. Under mätningen gick inte kompressorn ner i avstängningsfunktion på grund av stora luftläckage och onödig drift i produktions- respektive avlastningsläge. Beräkning av energiåtgången under 1 år i fall (1) p g a nuvarande läckage, (2) systemet är tätt men tryckluftskompressor saknar automatisk avstängningsfunktion, (3) systemet är tätt och tryckluftskompressorn har automatisk avstängningsfunktion: 1. (1/7 x /7 x 8,5) kw x h =(3,43 + 7,29) x = 10,72 x = kwh, dvs kwh/år används utan att någon tryckluft produceras kw x h = kwh/år om inget läckage finns, dvs. en skillnad på kwh/år. Detta gäller om tryckluftskompressorns saknar avstängningsfunktion kw x h = 0 kwh/år, tryckluftkompressorn stängs ned eftersom tryckluftssystemet är tätt. Detta gäller om tryckluftskompressorn har automatisk avstängningsfunktion 24

25 Tänk på detta: Byta till mindre kompressor Täta tryckluftsläckage Sänkt tryck ger mindre läckage Trycksätt inte distributionsnätet längre tid än nödvändigt Stamnät och distributionsnät ska vara helsvetsade, det ger mindre läckage och bör sektioneras mellan större produktionsnät. Ordna avstängningsventiler mot förbrukare och uttag som ej behöver luft kontinuerligt. Figur 19. Bilden visar på energianvändningen i ett tryckluftssystem, endast 5-15% av den tillförda energin används till sitt ändamål. Rekommendationer: Två åtgärder som snarast bör genomföras är att montera kulventiler/avstängnings-kranar alternativt magnetventiler på varje tryckluftsuttag/arbetsplats från rörsystemet samt att byta ut läckande snabbkopplingar till slangar och verktyg. Då erhålls dubbel säkerhet att det inte läcker tryckluft. Vissa uttag/arbetsplatser kanske inte används dagligen och då kan dessa vara stängda med kranfunktion och onödigt luftläckage undviks även om snabbkopplingarna skulle ha mindre läckage. Informera personalen om vikten av att hålla kulventiler/kranar stängda om inte trycklufts krävs på arbetsplatsen. Verkningsgrad för kompressorer % om möjligt, ersätt med eldrivna maskiner/handverktyg. Inför som rutin att lyssna, kontrollera och täta tryckluftsläckage med täta intervall. Besparingspotential: Ca kwh/år. - Kontor/administration Kontor och administration står för en relativt liten del av energianvändningen på företaget. Det är fyra till fem personer på kontoret (verkstad 13 personer). De har var sin dator, de flesta har två skärmar. Flera skrivare/kopiatorer noterades. Dessutom finns tre datorer direkt kopplad till verkstad/produktion. Kontorspersonalen slår endast av datorerna vid längre ledighet. I pentryt vid kontoret finns ett mindre kylskåp ett litet pentry med kokplatta och micro. I personalkök finns kyl/frys varav en frys med mycket is och nästan tom. Ålder och energiklass är inte känd. Rekommendationer: Se över möjligheten att helt stänga av den frys som står halvtom med mycket is utanför köket. 25

26 Övrigt Det finns 20 stycken motorvärmare på parkeringen utan någon timer eller styrning. Vid energikartläggningen stod bilar på parkeringen. Vissa bilar hade motorvärmaren inkopplad. 16 motorvärmare som sitter i 9 h/dag i 103 dagar använder kwh/år. Vi har räknat att motorvärmarna sitter i under 600 h/år (67 dagar) och använder kwh/år. Med temperaturoch tidsstyrning (1 h/dag) används kwh/år. Start stopp av ventilation och belysning sker manuellt. Rekommendationer: Montera styrning och timer på motorvärmarna. Detta ger en besparing kwh/år. Ett centralt webbaserat årsur för styrning av all ventilation och belysning bör installeras. 26

27 6. Bilagor 1. Foton taget med värmekamera 2. Förslag på energipolicy 3. Checklista för energisparåtgärder Rapporten framtagen vid utbildning i projektet Baltic Energy tillsammans med Energikontor Västernorrland 27