PUBLIKATION Publ. 1999:74

Transkript

1 PUBLIKATION Publ. 1999:74

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Allmänna bestämmelser 4 Lastutrymmet 5 Lastsäkringmetoder 9 Andra säkringsmetoder 12 Säkringsmaterial 14 Lastens placering 16 Olika godstyper 17 Titel: Säkring av last Författare: Fordonsavdelningen Framtagen i samband med Sjöfartsverket, Järnvägsinspektionen och TFK - Institutet för transportforskning. Publikation: 1999:74 Utgivningsdatum: ISSN:

3 INLEDNING Föreskrifter om hur lastsäkringsutrustning skall vara beskaffad och hur last skall vara säkrad under färd finns i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om utrustning för säkring av last (TSVFS 1978:9) och i föreskrifter om säkring av last på fordon under färd (TSVFS 1978:10). Genom en ändring (VVFS 1998:xxx) av föreskrifterna om säkring av last på fordon under färd i augusti 1998, har antalet lastfall utökats. Lastfallen är hämtade från kapitel 5 i Institutet för transportforsknings (TFK) lastsäkringshandbok, Råd och anvisningar för lastning och säkring av gods i lastbärare. Förutom att last skall vara säkrad på sätt som sägs i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter får last också vara säkrad på sätt som sägs i TFK:s Råd och anvisningar. Tillägget innebär fler alternativ för hur lastsäkring kan ordnas. För en stor del transporter som tidigare genom intyg fått styrka att lastsäkringskraven varit uppfyllda kan nu med stöd av de olika alternativen utföra transporterna utan att sådant intyg behövs. Fortfarande kvarstår dock kravet, att säkras inte lasten på sätt som sägs i föreskrifterena eller i bilagan till föreskrifterna skall det kunna styrkas genom intyg att lastsäkringskraven är uppfyllda. Ett sådant intyg skall vara grundat på praktiska försök eller tekniska beräkningar. I TFK:s Råd och anvisningar, kapitel 5 finns exempel på hur lastsäkring kan ordnas för olika lasttyper. I tabeller till de olika lasttyperna kan även utläsas hur lasten skall vara säkrad om transporten/lastbäraren skall transporteras till sjöss eller på järnväg. Syftet med detta är att lastsäkringen skall kunna anpassas direkt vid lastningen om du i förväg vet att lastbäraren skall transporteras även till sjöss eller på järnväg. 3

4 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Lasten skall under transport vara så säkrad, att den kan motstå en kraft framåt som är minst lika stor som hela lastens vikt. Bakåt och åt sidorna minst halva lastens vikt: 100 % av lastvikten framåt. 50 % av lastvikten åt sidorna. 50 % av lastvikten åt sidorna. 50 % av lastvikten bakåt. Har du inte möjlighet att säkra lasten på det sätt som detaljföreskrifterna och bilaga 5 i TFK:s Råd och anvisningar anger, får du göra på annat sätt. Men då måste du kunna visa genom intyg att säkringen klarar krafterna ovan. Se vidare om intyg under rubriken Andra lastsäkringsmetoder. 4

5 Last som kan damma, ryka eller virvla bort ska begjutas eller övertäckas så att lasten inte blir en risk för andra trafikanter. Barkrester efter timmerlossning ska städas bort. Nät är ett mycket användbart skydd vid t.ex. transport av flis eller avfall. För transport av farligt gods finns särskilda föreskrifter som är utgivna av Räddningsverket. LASTUTRYMMET Det första du bör tänka på är om lastutrymmet är lämpat för det gods som ska transporteras. Det innebär bl.a. att det måste finnas sådana begränsningsanordningar, fästen för surrning etc., att kraven på lastsäkring kan uppfyllas. Det måste också finnas lämpligt surrningsmaterial för godset. Givetvis får ingen del av lastutrymmet vara så skadat att hållfastheten inte är tillräcklig. Se också till att golvet i lastutrymmet är rent. Detta ökar förutsättningarna för att lasten inte skall röra sig under transporten även om den är surrad. Tänk på att aldrig köra med flaket i upplyftat läge! Om lasten har hög tyngdpunkt och fordonet har tipplås eller liknande låsanordningar ska dessa vara låsta under transport. Samtliga flaklämmar ska vara uppfällda och låsta. Samma gäller för en bakläm eller en s.k. bakgavellyft. Vid t.ex. sandning får förstås baklämmen vara öppen. Har du lång last, som inte rymms inom lastutrymmet, får du ha t.ex. baklämmen utfälld. Den måste då vara fastsatt så att den inte kan falla av. Har du en bakgavellyft får denna vara utfälld, men endast under transport av odelbart gods som skjuter ut bakåt. Lyften ska då vara i samma nivå som flaket. Annars får du aldrig köra med lyften utfälld. 5

6 Undvik om möjligt att köra med baklämmen eller bakgavellyften utfälld. Tvingas du göra det, märk då ut den bakersta delen på samma sätt som om det gällde utskjutande last, även om inte lasten går bakom lämmen. Tänk på att fordonet/fordonskombinationen inklusive last aldrig får överstiga maximalt tillåten längd! Sidostöttor får genom lastens inverkan inte luta utanför fordonets sidolinje under transport. Stöttorna måste vara fastsatta på sådant sätt att de inte kan hoppa ur sina fästen vare sig fordonet körs med last eller under tomkörning. Enligt arbetarskyddsregler är det inte tillåtet att gå upp på last som består av rundvirke. Om toppbindning används ska denna kunna spännas från marken. Den ska vara väl spänd även under tomkörning. Med toppkättingen så här kan du spänna den från marken. Kontrollera att lastbankar och sidostöttor sitter ordentligt fast och att inga sprickor finns, särskilt i anslutning till infästningarna. 6

7 Framstammen ska vara så stabil att den tillsammans med övriga säkerhetsanordningar klarar lastsäkringskraven framåt. Kontrollera regelbundet fastsättningen och ge akt på eventuella sprickor vid infästningen i flaket eller ramen. Flaket ska vara ordentligt fastsatt i ramen. Kontrollera skruvar och krampor som håller fast flaket mot fordonsramen så att dessa inte är lösa. Sidolämmar måste vara så stabila eller stagade att de inte kan tryckas ut av lasten under transporten (tillåten fordonsbredd får inte överskridas). Stagning kan bl.a. göras genom att sidolämmarna förenas genom tvärsurrning. Kontrollera att lämmarnas hörn- och delningsstolpar är hela och att samtliga lås fungerar. Skrammel är alltid en varningssignal! Mittstöttor måste ha en sådan hållfasthet och vara fastsatta på sådant sätt att de synbart inte deformeras genom lastens inverkan eller kan lossna oavsiktligt. Kontrollera infästningarna i flaket, att inga sprickor finns i stöttorna och att de sitter ordentligt fast. Surrningsanordningar och andra fästanordningar måste givetvis passa surrningsmaterialet. Tänk på att vassa kanter på flaket eller godset kan skada surrningsmaterialet. Kontrollera att surrningskrokar, buntspännare och surrningsmaterial är hela och funktionsdugliga. 7

8 Att tänka på vid körning med fordon som har lastkran: Du måste alltid ha kranarmen nedfälld i viloläge och låst när du kör. Med upplyft kranarm riskerar du att kollidera med t.ex. vägmärken eller Banverkets högspänningsledningar, med överslag som följd! Samma risk kan finnas vid körning med upplyftat flak. Lägger du kranarmen mot godset får du inte räkna det som lastsäkring. Last och kranarm skall säkras var för sig. Vid överslag: Hoppa omedelbart ur bilen på ett sådant sätt att du inte har beröring med bil och mark samtidigt. Rör sedan inte bilen innan elströmmen är frånkopplad 8

9 LASTSÄKRINGSMETODER Ṣäkring av last skall ske på något av följande sätt: Förstängning Surrning Låsning Kombination av dessa åtgärder Säkringen ska göras enligt föreskrifterna om säkring av last på fordon under färd (TSVFS 1978:10). Om lasten säkras på annat sätt än vad som detaljerat sägs i föreskrifterna ska du med intyg kunna visa att lastsäkringskraven ändå är uppfyllda. Förstängning Genom förstängning ser man till att lasten inte kan komma i rörelse vid acceleration, inbromsning eller kurvtagning. Förstängningen måste vara så stabil att den, tillsammans med övrig säkring, klarar de allmänna lastsäkringskraven. Förstängningen bör om möjligt göras så att dess kraft tas upp högst 1 dm över lastplanets nivå. Framstam Högst 1 dm Sidläm 9

10 Förstängningen kan göras antingen mot fasta fordonsdelar, t.ex. framstam, stöttor eller flaklämmar, eller med klotsar, kilar, bommar eller liknande anordningar. En förstängning kan i vissa fall enligt de detaljerade föreskrifterna ersättas med korsvis anbringade surrningar t.ex. vid transport av tunga lastmaskiner. Likaså kan en loopsurrning i vissa fall vara ett alternativ för att åstadkomma en förstängande surrning. Minst två par loopsurrningar behövs per lastsektion eller godsenhet. En förstängning kan också ordnas genom en grimma, t.ex. om lasten har hög tyngdpunkt och då som ett komplement till annan förstängning och surrning. Det är viktigt att eftersträva att förstängningen görs så att lasten blir ordentligt låst. Även en liten rörelse kan innebära att förstängningen inte håller för de krafter den utsätts för t.ex. vid en hård inbromsning eller vid körning i en kurva. 10

11 Surrning Surrning kan göras med syntetfiberband, kätting, vajer eller tågvirke. För vissa godstyper måste materialet vara av speciellt slag. Hållfastheten i surrningen mot lastplanet måste uppgå till minst dubbla lastvikten. Till surrningen hör också beslag, surrningsspännare och fästanordningar. Surrar du så här har du två dragriktningar på varje kätting, en på varje sida av lasten. Låsning Om både last och fordon har låsningsdon, som är tillräckligt starka och avpassade till varandra, kan lasten säkras genom låsning. Det gäller huvudsakligen containers. Låsningsdonen måste sammanlagt kunna motstå minst dubbla lastvikten framåt-bakåt och minst lastvikten åt sidorna. Rakt uppåt ska låsen klara antingen dubbla lastvikten eller fordonets dubbla tjänstevikt. Låsningsdonet får inte kunna gå upp av sig självt. 11

12 ANDRA SÄKRINGSMETODER Man får säkra lasten på annat sätt än vad föreskrifterna säger om man med intyg kan visa att den valda lastsäkringsmetoden uppfyller kraven, hela lastvikten framåt och halva lastvikten bakåt och åt sidorna. Intyget kan vara grundat på antingen teknisk beräkning eller praktiska försök (prov). Hur dessa beräkningar eller prov ska utföras finns beskrivet i TSVFS 1978:10 och i TFK:s anvisningar. Här följer en kortfattad beskrivning över hur praktiska försök kan utföras. PRAKTISKA FÖRSÖK För att utföra praktiska försök måste man först bestämma friktionen mellan lasten och underlaget (lastflaket). Ett sätt att fastställa friktionen är att successivt luta flaket tills lasten börjar glida på underlaget och då avläsa lutningen på en gradvinkelmätare med justerbar libell. I TFK:s anvisningar finns en tabell som kan vara vägledande vid bestämning av friktion mellan vanligt förekommande gods och underlag. Friktionsvärde 0,8 Av tabellen framgår att om lasten börjar glida vid 15 graders lutning är friktionen (koefficienten) 0,3. 0,6 0,4 0, Lutning i grader 12 Förankra lasten med den metod som bedöms lämplig med hänsyn till godsets utseende, som t ex på bilden.

13 Nu kan lastsäkringens effektivitet provas genom att lastplanet (flaket) lutas i sidled och bakåt ca 27 grader, som framgår av tabellen (a=5). ca 27 o ca 27 o Stannar lasten kvar är kravet på lastsäkringens effektivitet uppfyllt i sidled och bakåt. Saknas förstängning framåt ska också prov göras genom att lastplanet lutas ca 60 grader framåt (a=10). Lutning i grader (a =10) (a = 5) ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Friktionsvärde Intyg om att lastsäkringskraven är uppfyllda får utfärdas av bl a transportledare vid företag eller åkericentral eller annan tekniskt kompetent person i ansvarig ställning. Vid lastningen och när lasten säkras bör du se till att förutsättningarna i intyget följs. Intyget bör du ha med dig under färd. 13

14 SÄKRINGSMATERIAL FÖRSTÄNGNING I första hand bör förstängning ske mot fasta fordonsdelar eller med material, som är avpassat och dimensionerat efter fordonet och godset. Men ibland är det nödvändigt med tillfälliga anordningar. Slarv med förstängningen kan inte skyllas på att det inte funnits tillräckligt stabilt material till hands. SURRNING Använder du syntetfiberband bör det ha en draghållfasthet på minst N (5 000 kp). Dessa band har i regel en bredd på ca 5 cm. Med den försvagning i sömmar och beslag man alltid måste räkna med, ger det en total hållfasthet på ca N (4 000 kp). När du surrar med kätting måste den vara av minst klass 5 (blå) enligt svensk standard med kort eller halvlång länk. Om en kätting behöver lagas, använd alltid godkända kopplingslänkar! Observera att kopplingslänken endast är godkänd för tillfällig användning och att den måste ha minst samma hållfasthet som kättingen i övrigt. 14

15 Presenning betraktas inte som godkänd säkring. Dess uppgift är att skydda godset mot damm och väta. Glöm inte att skydda materialet mot nötning om det ligger an mot skarpa kanter. Har lasten form av en hel bunt, t ex sågade trävaror, kan surrning göras utanpå presenningen. Styckegods surras däremot alltid innan presenningen läggs på. Tänk på att surra presenningen väl och att vika flikarna så att inte s k ballongverkan uppstår genom fartvinden. SURRNINGSSPÄNNARE Surrningsspännaren och dess infästning i fordonet måste ha minst samma hållfasthet som den surrning, som är ansluten till spännaren. Genom t ex en returspärr, som inte kan frikopplas utan att spärren frigörs, ska surrningen hindras från att glida eller rullas ut. Spännaren måste ha en dragkraft, som motsvarar minst 10% av surrningsmaterialets draghållfasthet. Manuell surrningsspännare ska vara så beskaffad och utväxlad att det inte behövs större manuell kraft än 500 N (50 kp) för att uppnå detta krav. Om drivkraften till en automatisk spännare tas från bromssystemet eller annat väsentligt system måste det finnas en anordning, som hindrar att läckage i spännaren påverkar t.ex. bromssystemet. Finns en varningsanordning i hytten, som ger signal om dragkraften minskar med mer än 10%, ser du lätt om spännaren fungerar. Med en automatisk surrningsspännare undviker du den här situationen: 15

16 Ett lass som ser ut så här när Kan se ut så här efter en när du startar... kilometer. Efterspänn alltid om du inte har automatisk surrningsspännare. Kontrollera med jämna mellanrum att spännaren fungerar. TILLSYN Du är skyldig att kontrollera att anordningarna för lastsäkringen är oskadad och fungerar tillfredsställande. I annat fall måste du byta ut eller låta reparera anordningen. Fransigt eller luddigt syntetfiberband ska bytas eller repareras. Redan när 5% av de längsgående trådarna slitits av är hållfastheten 20% lägre. Kätting ska bytas ut om den har sprickor eller deformerats. Trådbrott på vajer, förslitning, deformation, rostangrepp och andra skador, som kan innebära minskad hållfasthet, gör att vajern måste bytas ut. Samma sak gäller tågvirke. LASTENS PLACERING Grundregeln för all lastning är att det tyngsta godset placeras längst ner på flaket och så nära fordonets mittlinje som möjligt. Så länge framaxeltrycket inte överskrids, placeras det tyngsta godset mot framstammen. Bara några centimeters avstånd utan förstängning kan vara ödesdigert. Om framaxeltrycket blir för högt, lasta istället strax framför bakaxeln och förstäng mot framstammen, åt sidorna och bakåt. 16

17 OLIKA GODSTYPER Container Säkring ska ske med speciella containerlås. För ISO-container ska låsen uppfylla normerna i svensk standard. Låsen ska vara direkt infästade i fordonets ram och inte kunna frigöras av sig själva. Varje låsningspunkt måste ha en hållfasthet som motsvarar minst 50% åt sidorna och 25% uppåt. Minst fyra låsningsdon måste användas till varje container. Säkring av gods inuti containern ska ske på samma sätt som om godset inte transporterades i behållare. Vid transport av en eller flera godsbehållare: Även om inte tillåten bruttovikt överskrids kan viktfördelningen inuti godsbehållarna eller mellan två godsbehållare göra att du överskrider tillåten axel- boggibelastning. Tänk också på att lasten i container eller fordon, som transporteras på fartyg, ofta har utsatts för betydligt större krafter än vad som gäller vid landsvägstransport. Kolla därför om möjligt att lasten inte förskjutits och att säkringen är oskadad när du hämtar en sådan transport. Frakta aldrig en container om du märker att godset i den inte är tillfredsställande säkrat. Lastar du en container eller ett fordon, som ska vidare med fartyg, tar du givetvis redan vid lastningen hänsyn till de högre kraven på lastsäkring vid sjötransport. Mer om detta hittar du i TFK:s anvisningar för olika godstyper. Container utan last Endast när en container av ISO-typ är olastad får den transporteras på en lastbärare som saknar containerlås. En förutsättning är då att den är ordentligt förstängd och att surrningar är anbringade från övre hörnen på containern mot lastplanet. 17

18 Vinkeln på surrningen får inte överstiga 45 grader. I tabell i TFK:s anvisningar kan du utläsa, beroende på containerns vikt, den minsta brottstyrka som behövs i varje surrning för att kraven ska vara uppfyllda. Lastas en ISO-container på en lastbärare som saknar sidolämmar krävs förutom de diagonala surrningarna även ett antal loopsurrningar. Minsta antalet loopsurrningar kan du utläsa i tabell i TFK:s anvisningar Har du en bil med lyftarmar avsedd för transport av liftdumperbehållare finns det två surrningsalternativ. Antingen surrar du så eller så här. Transporteras en liftdumper på fordon som saknar lyftarmar kan säkringen ordnas enligt tre olika alternativ. Förutsättningarna för de olika alternativen hittar du i TFK:s anvisningar. 18

19 FORDON PÅ HJUL ELLER BAND Lastplanet bör bestå av sträckmetall eller av annat material med skrovlig yta. Det måste finnas möjlighet att fästa klotsarna i flaket. Fordon ska lastas i längdriktningen. Ha alltid parkeringsbromsen åtdragen, eventuellt rattlås låst och på bensindrivna bilar lägsta växeln ilagd. På bilar med automatväxel bör N-läget vara ilagt. Du måste säkra både med förstängning och surrning. Om lastning görs på specialbil, som är omgärdad både på sidorna och uppåt, behöver du dock inte surra fordon, som står mellan andra fordon. Radie 45 o Minst 1/3 radie Förstängning görs med klotsar, som är väl fastsatta och har en höjd av minst en tredjedel av hjulradien. Klotsar för förstängning framåt-bakåt bör ha en lutning av minst 45 grader. Samtliga hjul förstängs så att fordonet inte kan röra sig i sidled. Har specialbil minst 5 cm höga flänsar, som medger högst 30 cm rörelse åt sidorna, är det kravet uppfyllt. Surra så rakt ner mot lastplanet som möjligt och i båda hjulen på samma hjulpar. Kan du inte surra i hjulen på t ex en lastbil får du istället surra i axeln. Surrning ska totalt klara en uppåtriktad kraft motsvarande minst bilens dubbla vikt. 19

20 Lutar bilen högst 10 grader (1:6) i någon riktning görs förstängningen framåt genom två klotsar framför främsta hjulparet och bakåt med två klotsar bakom valfritt hjulpar. Det främsta hjulparet surras mot lastplanet. Går det inte att placera klotsar framför detta hjulpar får du placera samtliga klotsar framför och bakom bakersta hjulparet. I så fall ska också surrningarna placeras där. Lutar bilen mer än 10 grader framåt förstänger du på samma sätt men surrar samtliga fyra hjul. Om bilen lutar mer än 10 grader bakåt får du förstänga valfritt hjulpar. Surrningen görs på samma hjulpar. 20

21 Fordon av typ hjultraktor förstängs med klotsar framåt och bakåt på båda hjulparen eller framåt och bakåt på det mesta belastade eller största hjulparet. Åt sidorna förstänger du samtliga hjul så att traktorn inte kan röra sig. Surrning görs vid både det främsta och det bakersta hjulparet. Varje surrning måste ha en hållfasthet uppåt som motsvarar 50% av fordonets vikt. Har fordonet ramstyrning måste du förstänga med åtta klotsar. Använder du åtta klotsar ska höjden vara minst en fjärdedel av hjulradien, annars minst en tredjedel. Större band- och hjulgående fordon som t.ex. gräv- och schaktmaskiner får endast transporteras på specialfordon. Du måste förstänga framåt-bakåt med klotsar som är tillräckligt stora och kraftiga för att hindra fordonet från att röra sig. Förstängning åt sidorna kan göras antingen med klotsar eller liknande, alternativt genom korsvis anbringade surrningar, som dels drar fordonet mot lastplanet och dels hindrar rörelser i sidled. Förstänger du med klotsar måste fordonet ändå surras mot lastplanet. För bandfordon och större hjulgående maskiner bör du använda kätting som surrningsmaterial. Tänk på att förstängning och surrning alltid måste klara de allmänna hållfasthetskraven. RULLANDE GODS Godset måste säkras så att det inte kan komma i rullning under transport. Måste du saxa rullarna bör du använda en tvärsurrning, eftersom sidolämmarna annars blir utsatta för en extra påfrestning. Lastar du godset på tvären ska lasten säkras dels med förstängning, dels genom surrning. Om rullar förstängs runt om till minst halva höjden behövs inte surrning. Men använd gärna tvärsurrning för att fördela påfrestningarna mellan sidolämmar eller bommar. Tänk också på risken att baklämmen inte håller utan en extra förstängning. 21

22 Radie 1/3 radie Radie Minst 1/2 radie 1/5 radie Minst 1/5 radie En eller två rullar förstängs i rullriktningen med klotsar till en höjd av minst en tredjedel av rullradien. Med fler rullar än två ska klotshöjden i rullriktningarna vara minst halva radien. På sidorna ska klotsarna ha en höjd av minst en femtedel av radien. De behöver dock inte vara mer än 10 cm höga. Surrningen ska ha en hållfasthet av minst dubbla lastvikten. Tänk på att förstängningen åt sidorna måste täcka samtliga rullar. Lastas rullarna i pyramidform förstänger du framför och bakom de båda ändrullarna med klotsar, som ger stöd åt minst en tredjedel av rullradien. På sidorna förstänger du upp till minst en femtedel av radien hos det översta lagret rullar. Surrning görs antingen genom att en eller flera slingor dras över hela traven eller genom de främre och bakre ändrullarna i varje lager utom det understa. Den totala hållfastheten hos surrningen måste uppgå till minst dubbla lastvikten. Minst 1/5 radie Minst 1/5 radie Minst 1/3 radie Minst 1/3 rör-radie Flera alternativ hur du kan säkra rullande gods, t.ex. pappersrullar, hittar du i TFK:s anvisningar. 22

23 . Lastar du rullar på längden gäller samma grundregel, förstängning och surrning. Surrningen behövs dock inte om förstängningen går runt hela lasten och är högre än rullarnas radie. 1 radie 1 radie Minst 1/5 rullradie Minst 1/5 rullradie Lastas en eller två rullar ska klotsarna i rullriktningen ha en höjd av minst en fjärdedel av rullarnas höjd. Framåt ska förstängningen vara minst lika hög som rullradien och bakåt minst en femtedel av rullradien. Minst 1/5 rullradie Har du flera rullar lastade mellan stöttor ska varje rulle vara förstängd mot framstam eller liknande upp till minst en Minst lika hög som lasten femtedel av rullradien hos översta rullen. Det ska finnas minst två par stöttor per trave. Stöttorna måste vara minst lika höga som lasten. För surrningen gäller samma hållfasthetskrav som tidigare. Försök om möjligt placera rullarna så att surrningen direkt eller indirekt håller fast de översta rullarna. Är rullarna placerade i reglar med individuell förstängning ska urskålningen passa rullarna och vara så djup, att de täcker minst en fjärdedel av rullens radie. Bottenregeln måste vara förstängd eller fastgjord så att den inte kan förskjutas. Du måste också surra över toppregeln med en hållfasthet motsvarande minst dubbla lastvikten. 23

24 Framstam Minst 1/5 rullradie Minst 1/4 rullradie Saknar reglarna individuell förstängning får du lasta högst fyra lager rullar. Du förstänger och surrar på samma sätt som vid individuell förstängning med den skillnaden, att ändklotsarnas höjd måste vara minst två tredjedelar av rullradien. Givetvis måste rullarna i varje lager ligga i kontakt med varandra. Framstam Minst 2/3 rullradie 24

25 Lastas rullarna stående ska de förstängas i bottenplanet och surras. Viktigt är att en kantprofil placeras utmed kanten på rullarna för att jämt fördela trycket från surrningarna. Kabeltrummor bör i första hand transporteras med specialfordon. Trumman säkras med förstängning och surrning. Ligger trumman med rullriktningen längs fordonet förstängs framåt-bakåt med klotsar till en höjd av minst en femtedel av trummans radie. Åt sidorna med klotsar eller flänsar som är minst 5 cm höga. Ligger trumman med rullriktningen tvärs fordonet förstänger du framåt mot framstam eller liknande till minst två tredjedelar av trummans radie och bakåt till minst 5 cm höjd. Åt sidorna förstänger du med klotsar till minst en femtedel av radien. Du kan lägga surrningen antingen kring axeltapparna eller runt trumman. Har du två trummor kan du surra med gemensam slinga. Hållfastheten i surrningen ska vara minst dubbla lastvikten. 25

26 o mm Transporterar du tunga plåtrullar s.k. coils som är placerade på flak utan lämmar ska det finnas en särskild kilbädd som förhindrar rörelser i alla riktningar. Dessutom ska ett antal loopsurrningar anbringas. Antalet är beroende av rullens vikt och friktionen mellan kilbädden och flaket. I TFK:s anvisningar finns en tabell som beskriver hur många loopsurrningar som behövs, samt vilken brottstyrka varje part minst ska klara. SKOGSPRODUKTER Rundvirke och sågade trävaror ska säkras dels genom förstängning åt sidorna, dels genom surrning. På bil och påhängsvagn förstänger du om möjligt mot framstam, som är minst lika hög som lasten. Främre delen av lasten får inte gå över framstammen. Har du automatisk surrningsspännare med signalanordning, som varnar om dragkraften minskar med mer än 10%, får lasten nå upp till 50 cm över framstammen. Då måste du och så ha minst två surrningar oavsett längd. Varje Ytterstock eller bräda ska ha stöd av minst två stöttor. Ändarna ska skjuta ut väl förbi stöttorna. 26

27 Stöttorna måste vara så kraftiga att de inte av lasten böjs utanför sidolinjen. Annars måste du ha fler stöttor. Stöttorna måste vara minst lika höga som lasten. Kontrollera noga att du inte fått med några kortbitar. Dessa faller lätt av och kan vålla skada. Det kan också innebära att surrningen lossnar och inte håller lasten på plats. Om lasten har enheter som är mer än tre meter långa måste du ha minst två surrningsslingor. Annars räcker det med en, om de allmänna hållfasthetskraven därigenom uppfylls. Kör du barkade stockar måste du dock alltid ha minst två slingor. Surringen placeras mellan främre och bakre stöttparen. Använder du två eller flera slingor ska avståndet mellan dem vara minst 2 meter om lastenheternas längd och avståndet mellan stöttorna medger det. Du får inte använda rep för att surra den här typen av gods. Varje surrning måste ha en hållfasthet på minst N (4 000 kp). Kätting ska vara av minst klass 5. För gods av den här typen måste surrningsspännare användas! Tänk på att den totala hållfastheten i lastsäkringen alltid måste uppfylla de allmänna kraven. Består lasten av hela, kvistade träd, (helstam) som går utanför lastutrymmet med mer än en fjärdedel ska lasten placeras med rotändan framåt. Se dock till att framaxeltrycket inte blir för högt. Är trävarorna paketerade i formstabila buntar får du använda ett fordon med mittstöttor. 27

28 S k kvastpaket bör dock inte transporteras på detta sätt om inte alla surrningar täcker samtliga bräder. Den här typen av transport ställer mycket stora krav på lastsäkring. Allmänt gäller samma krav som ovan, men du måste alltid ha minst tre stöttor och tre surrningsslingor per bunt eller trave av buntar. Om bunten är 3,3 meter eller kortare räcker det med två mittstöttor. Lasten får inte nå över mittstöttorna. Har du sidostöttor räcker det med två stöttor på varje sida. Om buntarna inte fyller ut helt måste du fylla ut mellanrummet. Trävaror i formstabila buntar får du även transportera på fordon med lämmar. En förutsättning är då att virkespaketen består av ett samlingspaket där alla fyra buntarna i lastsektionen är en formstabil enhet. Antalet surrningar är beroende av bl.a. samlingspaketets vikt. I tabell som du hittar i TFK:s anvisningar kan du utläsa hur många surrningar som behövs med hänsyn till tillgänglig friktion och lastsektionens vikt. Om inte virkespaketen fyller ut hela lastutrymmet mot sidolämmarna måste du förstänga så att avståndet blir högst 20 cm. 28

29 Förstängning framåt ordnas genom anliggning mot framstam. Om det efter lastningen finns utrymmen mellan virkespaketen och sidolämmen och mellan det bakersta virkespaketet och baklämmen ska dessa utrymmen fyllas ut på lämpligt sätt. LIGGANDE BYGGELEMENT Liggande byggelement ska säkras genom förstängning och surrning. Framåt förstängs mot framstam eller liknande anordning. Åt sidorna görs förstängningen med stöttor, klotsar eller liknande. Klotsarnas höjd ska vara minst 5 cm. Observera att varje element i en trave måste vara förstängd. Surrning görs vid såväl främre som bakre delen och där det i övrigt kan behövas. Surrningens hållfasthet måste motsvara minst dubbla lastvikten. Tänk på nötningsrisken vid skarpa och ojämna kanter. Använd alltid kantskydd om du har syntetfiberband. Var noga med att förstängningar, mellanlägg och liknande är så dimensionerade och fastgjorda att de inte knäcks av de tunga elementen. 29

30 STÅENDE BYGGELEMENT Förstäng framåt och åt sidorna med klotsar, flänsar eller liknande. Säkringen måste också hindra att lasten välter. Surrningen ska bestå av minst två slingor. Hållfastheten ska vara samma som för liggande element. Syntetfiberband måste skyddas med kantskydd. Stående byggelement kan du också förstänga med hjälp av s.k. A-bockar fast monterade på fordonets lastutrymme. Viktigt är att surrning görs så att byggelementen inte kan stjälpa. LÅNGGODS Balkar, stolpar, rör och liknande säkras antingen genom förstängning och surrning, genom låsning eller genom att kombinera dessa åtgärder. Förstängning sker mot framstam, med klack, bom eller liknande anordning. Åt sidorna görs förstängning med stöttor, klotsar eller liknande. Surrningen ska bestå av minst en slinga i vardera änden av lasten och ha en total hållfasthet som motsvarar minst dubbla lastvikten. Låsning kan ske med tving, överfall eller liknande. Är lasten så lång att den ligger både på dragbilen och släpet - och dessa är förenade med dragstång - måste du ordna den längsgående förstängningen vid ena upplagspunkten, helst den främre. 30

31 Båda upplagspunkterna måste vara vridbart lagrade så att du kan svänga. Vid den bakre måste lasten lätt kunna förskjuta sig. Undvik om möjligt att transportera långgods på detta sätt. Utgör lasten samtidigt dragstång ska förstängningen göras i främre upplagspunkten. Bakre upplagspunkten får ej vara ledad. Använd specialfordon för långa balkar. Armeringsjärn eller liknande som transporteras på bil med gafflar, s k järnhandlarbil, ska förstängas och surras. Förstängning framåt-bakåt görs i första hand med fånghylsa. I vissa fall kan surrning användas. Åt sidorna förstängs med minst tre gafflar eller stöttpar.minst tre surrningsslingor ska finnas. Surrningsmaterialet ska ha en hållfasthet på minst N (3 000 kp).i stället för surrning kan du säkra genom låsning. LAST MED HÖG DENSITET (SPECIFIK VIKT) Sådan last ska förstängas såväl framåt som bakåt och åt sidorna. Material och infästning måste vara så stabilt att den hindrar lasten från att röra sig. Når samtliga förstängningar upp till lastens tyngdpunkt behöver lasten inte surras. I annat fall ska hållfastheten hos surrningen motsvara minst dubbla lastvikten. I stället för surrning kan du förstänga uppåt och med bom eller liknande. Var dock noga med att hållfastheten blir tillräcklig. Tänk också på att bak- och sidolämmar kanske inte är dimensionerade så att de klarar den höga vikten. 31

32 PLATTOR Dessa måste både förstängas och surras. Lasten måste förstängas upp till minst lastens höjd. Surrningen ska ha en hållfasthet som motsvarar minst dubbla lastvikten. Har fordonet nedsänkta bindöglor i flaket kan du surra i dem. Men även då måste förstängning göras upp till minst lastens höjd. MJUKA VÄTSKETANKAR Fylld tank ska säkras genom surrningar, väl fördelade utefter tankens längd, med en viss koncentration till främre delen. Surrningarna ska löpa runt och över tanken. Minsta antalet surrningar är tre om vikten (tank+innehåll) är mindre än 2 ton. För varje påbörjade 2 ton fordras ytterligare en surrningsslinga upp till 20 ton. För varje påbörjade 2 ton fordras ytterligare en surrningssling upp till 20 ton. Mer än tolv slingor behövs dock inte om de allmänna hållfasthetskraven därigenom uppfylls. Endast syntetfiberband med en minsta hållfasthet hos surrningen på N (4 000 kp) får användas. Dessutom ska surrningsspännare användas. Lastutrymmet får inte ha skarpa kanter eller liknande, som kan skada tanken. Begränsningsanordningar måste nå minst 10 cm över tanken där den är som bredast. 32

33 MASSGODS Sådant här gods kräver givetvis framstam, sidolämmar och bakläm. Om lasten utjämnas får inte tyngdpunkten hos någon del av lasten, t ex en sten, ligga ovanför lastutrymmets begränsningar framåt. Åt sidorna får ingen lastenhet ha tyndpunkten över kanten på sidolämmen. Bakåt får ingen tyngdpunkt vara högre än en linje 45 grader ovanför bakläm Ej över framstam Tyngdpunkt Se till att maskinisten på lastaren jämnar till ditt stenlass. Det är ju du som har ansvaret om något händer. Sten som faller av lasset under färd är livsfarligt även om inte stenarna direkt träffar andra trafikanter. Se till att inte lasten dammar eller ryker när du kör. STYCKEGODS Kör du en transport med många olika enheter ställs stora krav på förstängningen. Den måste klara de allmänna hållfasthetskraven. Framstam och lämmar eller grindar liksom eventuellt lastförskjutningsskydd måste minst nå upp i höjd med tyngdpunkten hos den översta enheten. Du bör givetvis och surra lasten. 33

34 Har du olika tunga enheter placeras om möjligt de tyngsta längst ner och mitt på flaket mot framstammen. Allmänt kan man säga att de olika enheterna säkras efter vad som gäller för respektive gods, men de olika enheterna kan också utnyttjas som förstängning åt varandra. Har du rullcontainer på lasset utgör den en lastenhet. Men glöm inte att godset inuti containern även ska vara ordentligt säkrat. Säkrast transporteras styckegodset i skåpvagn med lastförskjutningsskydd eller i bil med kapell. Men förstängning måste göras i även då. Kapellet räcker inte som förstängning. Friktionsmellanlägg (eventuellt friktionslim) av något slag, t ex mellan glatta kartonger, ökar säkerheten betydligt. Likaså godsskyddskuddar. ETT TIPS: Försök stuva rationellt från början. Och glöm inte att förstänga på nytt när du lossat eller lastat om En detaljerad stuvningshandledning för alla tänkbara slag av styckegods skulle bli en stor och svårläst avhandling. Men många företag har handledningar för just sitt gods. Hör efter med det företag du transporterar åt. Om du ofta kör samma slags gods blir det annars rutin att lasta, stuva och säkra på rätt sätt. BRYGGERIPRODUKTER M M Backar med flaskor måste ovillkorligen förstängas åt alla håll upp till minst halva höjden hos översta backen. Förstängningarna måste klara de allmänna hållfasthetskraven. Att låsa backarna med lådklor ökar stabiliteten. Dessa får dock inte ersätta förstängning.tänk på att jalusidörrar som regel inte har en sådan hållfasthet att de räcker för att uppfylla kravet på hållfasthet hos förstängningen. 34

35 Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om ändring i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd; VVFS 1998:95 Utkom från trycket den 29 december 1998 beslutade den 20 november Vägverket föreskriver med stöd av 162 vägtrafikkungörel-sen (1972:603) att punkten i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd, skall ha nedan angivna lydelse Last skall vara säkrad genom låsning, förstängning eller surrning eller genom kombination av dessa åtgärder på sätt som sägs i dessa föreskrifter eller på sätt som sägs i bilagan till föreskrifterna 1[1]. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari JAN BRANDBORN Lars Bergfalk 1[1] Innehållet motsvarar kapitel 5 i Rapport 1998:2 Råd och anvisningar för lastning och säkring av gods i lastbärare, utgiven av TFK - Institutet för transportforskning

36 Bilaga till föreskrifter om ändring i föreskrifterna (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd Bilagan beskriver även hur last skall vara säkrad till sjöss och på järnväg. Syftet är att vid lastning kunna anpassa lastsäkringen så att den i förekommande fall klarar kombitransporter med flera transportslag. Numreringar enligt TFK:s rapport (1998:2), kapitel 5. 5 ANVISNINGAR FÖR LASTSÄKRING GEMENSAMMA GRUNDER FÖR ANVISNINGARNA Förstängningsanordningar Bandfaktor Bärande kantprofil Friktion Erforderlig tryckstyrka för bottenförstängning i längdled Lastsektionens höjd, bredd och längd Sneddrag med grimma för att hindra tippning och glidning Lagerförstängning med tvärförbundna medbringare Skivförstängning Dubbelbalk och snedsträva/tvärbräda Förankring av tungt gods Dimensionering av loopsurrning i sidled Självåtstramande överfallssurrning ANVISNINGSEXEMPEL FÖR OLIKA SLAG AV GODS 5.1 FORMSTABILT GODS I RÄTBLOCKSFORM Ett lager med bottenförstängning i sidled mot lämmar Flera lager med bottenförstängning i sidled på fullastat flak Två lager i högst tre rader, övre lagret brutet på flak med lämmar Lagerförstängt gods i flera rader på flak med lämmar Två lager i flera rader, övre lagret brutet, på flak utan lämmar Högst tre lager i flera rader som ej fyller ut flakbredd på flak med lämmar Gods i container - ett eller två lager i en rad Gods i container - ett eller två lager i två rader 5.2 EJ FORMSTABILT GODS I RÄTBLOCKSFORM Balar i högst tre rader, övre lagret brutet, på flak med lämmar Säckgods i ett eller två lager i två rader, i container 5.3 FORMSTABILA RULLAR Pappersrullar i två lager och två rader, övre lagret brutet, på flak med lämmar TFK 1998:2

37 5.3.2 Helfat i två lager och fyra rader i undre lagret och två rader i övre lagret, på flak med lämmar Helfat i två lager och fyra rader, övre lagret brutet, i container Pappersrullar i två lager i en eller två rader, övre lagret brutet, på flak med lämmar Tunga plåtcoils, på flak utan lämmar 5.4 EJ FORMSTABILA RULLAR Valstrådsringar i två lager, på containerflak med gavlar 5.5 LÅNGGODS Sågat eller hyvlat virke i virkespaket, på flak med mittstöttor Virkespaket på flak med lämmar Rör eller profiler i en rad, på flak utan lämmar Rör eller cylindrar i flera lager och rader, på flak Rundvirke på lastbil med rullgodsstöttor 5.6 SKIVOR OCH PLATTOR Plattor på flak med A-bock Liggande skivor och plattor på flak utan lämmar, ej sjöfart Skivor och plattor på flak med sidostöttor 5.7 STORA TUNGA KOLLIN Loopsurrningar och H-strävor på flak utan lämmar Sadelförstängning, överfallssurrningar och H-strävor på flak utan lämmar parters surrning på maskintrailer 5.8 MASKINGODS Maskingods 5.9 FORDON Personbil på flak Allhjulsbromsat hjulfordon i 30-tonsklassen kryssurrat till maskintrailer Allhjulsbromsat hjulfordon i 30-tonsklassen, helförstängt och nedsurrat till maskintrailer Bandfordon i 30-tonsklassen kryssurrat till maskintrailer Bandfordon i 30-tonsklassen kryssurrat till maskintrailer och förstängt sidledes med dubbar Säkring av utskjutande redskap på hjul- eller bandfordon 5.10 CONTAINERTRANSPORT Tom container på flak med sidolämmar Tom container på flak utan sidolämmar Liftdumperbehållare på flak med lyftarmar Liftdumperbehållare på flak utan lyftarmar 5.11 SAMLASTAT GODS Gods av olika slag samlastat på lastbärare TFK 1998:2

38 5 ANVISNINGAR FÖR LASTSÄKRING 5.0 Gemensamma grunder för anvisningarna Förstängningsanordningar Förstängning innebär att lasten ligger an - är stuvad - mot fasta förstängningskonstruktioner på lastbärare såsom framstam, läm, sidovägg eller stöttor. Andra namn på förstängning är stämpling eller kottling. Lasten kan stuvas direkt - eller indirekt via fyllning - mot lastbärarens fasta, inbyggda konstruktioner som därvidlag hindrar horisontella godsrörelser. I praktiken är det dock ofta svårt att uppnå en direkt anliggning mot förstängningsanordning. Då godsenheterna stuvats tätt mot varandra kvarstår som regel alltid ett mindre spel till sidoläm eller motsvarande förstängning i längdled. Om detta spel till förstängningsanordning är större än motsvarande höjden hos en Europall (knappt 15 cm), skall det fyllas ut med exempelvis sådana pallar ställda på sidokant. Är spelet till sidoläm på vardera sidan om centralt placerad lastsektion större än hälften av höjden hos en Europall skall det fyllas ut med lämplig fyllning, exempelvis brädor. Onödigt spel skall undvikas Bandfaktor I handbokens typfall med anvisningar om lastsäkring som följer i detta kapitel anges hur många överfallssurrningar som erfordras med begreppet bandfaktor. Bandfaktorn är det tal som genom multiplikation med det antalet ton som lastsektionen väger anger hur många band som behövs för att surra den aktuella lastsektionen. För att kunna använda bandfaktorn måste man således först bestämma lastsektionens vikt i ton. Vid kombitransport med flera transportslag som går genom flera olika trafikområden är det lämpligt att välja den bandfaktor som ger flest antal band såvida TFK 1998:

39 inte klara möjligheter finns att senare under transporten, då så erfordras, komplettera lastsurrningen. Bandfaktorn x Lastsektionsvikten = Antal band (siffertalet höjs till jämnt antal) Det förutsättes genomgående (om inte annat särskilt anges) att överfallssurrningen består av band med 4 tons brottstyrka och att detta ansättes med en kraft av minst 400 kg. Om inte annat sägs förutsättes att vinkeln mellan flak och band är rät eller större än 75 grader. Lastens indelning i sektioner på lastbäraren TFK 1998:

40 5.0.3 Bärande kantprofil Då bärande kantprofil anbringas för att fördela kraften mellan olika lastsektioner och skydda godskanterna kan två lastsektioner slås samman till en större enhet som motsvarar kantprofilens utbredning vid beräkning av antalet band. På det viset elimineras till stor del det bandtillägg som annars måste göras för att komma till jämnt antal band per lastsektion. Bandfaktorn x Vikten av sammanlänkade lastsektioner = Antal band (siffertalet höjs även här till jämnt antal band men avrundningen blir totalt sett mindre) Friktion FRIKTIONSTABELL Angivna värden i tabellen på nästa sida gäller för rena och torra ytor fria från frost, is och snö. Då friktionshöjande material används krävs lastsäkringsintyg enligt gällande bestämmelser. De i tabellen rekommenderade friktionsvärdena är de lägsta som vid ett flertal oberoende praktiska försök uppmätts för var och en av de angivna materialkombinationerna. Värdena anger statisk friktion som är den friktion som kan hålla kvar lasten på ett sluttande plan med en viss största lutning. Då uppgift om en aktuell materialkombination inte finns upptagen i friktionstabellen eller om denna inte på annat sätt kan styrkas skall friktionskoefficienten 0,2 tillämpas för landsvägstransport och 0,3 för sjö- och järnvägstransport. Används högre värde än 0,2 respektive 0,3 krävs lastsäkringsintyg. TFK 1998:

41 MATERIALKOMBINATION I KONTAKTYTAN FRIKTIONS- KOEFFICIENT μ statisk SÅGAT TRÄ/TRÄPALL sågat trä mot plyfa/plywood/trä 0,5 sågat trä mot räfflad aluminium 0,4 sågat trä mot stålplåt 0,4 sågat trä mot krympfilm 0,3 KRYMPFILM krympfilm mot plyfa 0,4 krympfilm mot räfflad aluminium 0,4 krympfilm mot stålplåt 0,4 krympfilm mot krympfilm 0,4 KARTONG kartong mot kartong 0,5 kartong mot sågad träpall 0,5 STORSÄCK storsäck mot sågad träpall 0,4 STÅL OCH PLÅT plattjärnsbunt mot sågad träregel 0,5 omålad grovplåt mot sågad träregel 0,5 målad grovplåt mot sågad träregel 0,5 omålad grovplåt mot omålad grovplåt 0,4 målad grovplåt mot målad grovplåt 0,3 målat plåtfat mot målat plåtfat 0,2 TFK 1998:

42 SURRNINGSKRAV FÖR ATT HINDRA GODSVANDRING Gods som inte är förstängt kan till följd av kortvariga stötar under transporten vandra i sidled även om den statiska friktionen är 0,5 eller högre. Av den anledningen skall säkring alltid ske med minst en överfallssurrning per lastsektion eller med det högre antal som motsvarar en överfallssurning per 4 tons lastsektionsvikt. Detta gäller även av icke tippningsbenäget gods i förstängt utrymme om avståndet i sidled (f i bilden nedan) mellan gods och förstängningsanordning är större än 30 cm eller, för godskollin över första lagret, är större än en fjärdedel av godskollinas bredd. Det senare förutsätter också att kollina har plan undersida. L L f < 30 cm Avståndet till förstängningsanordning skall vara mindre än 30 cm eller, för godskollin över första lagret, ¼ av L för att godset skall kunna transporteras osäkrat även om friktionen är 0,5 eller högre vid landsvägstransport GODS PÅ LASTPALL Då gods placeras på lastpall utgör denna en lastbärare som är jämförbar med ett fordonsflak utan lämmar. Säkring som förhindrar att godset glider eller tippar i förhållande till lastpallen bör då göras genom överfallssurrning på motsvarande sätt som beskrivs i kapitel 5 avsnitt 5.1. Friktionen i glidytan mellan gods och lastpall blir således avgörande för dimensioneringen av denna surrning liksom godsenhetens höjd/bredd-förhållande och vikt (godsvikten motsvarar här vikten hos en lastsektion i avsnitt 5.1). TFK 1998:

43 Gods som friktions- och tippningssäkrats på lastpall FRIKTION I OLIKA LASTPLAN Då lasten består av mer än ett kolli i flera lager finns ett lastplan för varje lager. Vanligen är då materialkombinationen i var och en av dessa lastplan olika och därmed också friktionen. Om godset på det andra, eller på något högre liggande plan nedifrån sett, inte är sidoförstängt kan glidning sidledes uppkomma. Lastsäkringen beräknas i sådana fall antingen utgående från den lägsta friktionen i stapeln eller för ett eller flera enskilda lastlager i lastsektionen med dess friktion mot det underliggande lastplanet eller lastlagret. Särskilt om det övre lagrets vikt är lägre än det undre lagrets kan detta i många fall leda till onödigt högt krav på överfallssurrning. Möjlighet finns då att i beräkningen dela upp lastsektionen och räkna vart och ett av lagren för sig med den friktion som gäller för det underliggande glidplanet. Följande exempel illustrerar den effekt detta leder till. μ 1 φ μ 2 Två lika lager TFK 1998:

44 EXEMPEL Sätt μ 1 = 0,3 och μ 2 = 0,5. Kollivikten hos samtliga kolli antas vara 800 kg. Vinkeln φ får i anvisningarna inte understiga 60 grader. H/B är 0,8. Transporten gäller enbart landsväg. Normal beräkning Bandfaktor enligt tabell i anvisning är 0,84 (friktion = 0,3). Lastsektionsvikten är 4 x 800 = 3,2 ton Antal band: 3,2 x 0,9 = 2,69 ger 3 band Beräkning för uppdelad lastsektion - undre lagret Bandfaktor enligt tabell i anvisning är 0,25 (friktion = 0,5). Summa lastsektionsvikt över glidplanet är 4 x 800 = 3,2 ton Antal band: 3,2 x 0,25 = 0,80 ger 1 band - övre lagret Bandfaktor enligt tabell i anvisning är 0,84 (friktion = 0,3). Summa lastsektionsvikt över glidplanet är 2 x 800 = 1,6 ton Antal band: 1,6 x 0,84 = 1,34 ger 2 band Resultat: 2 band per lastsektion som är tillräckligt GLIDFRIKTION Om godset börjar glida råder glidfriktion som är lägre än den statiska. För lastsäkringsarrangemang som medger viss rörelse av godset har i denna bok lastsäkringsanvisningarna dimensionerats för en friktion som i sådana fall är 70% av statiska friktionen. Exempel på säkringsarrangemang som är åtstramande och medger en viss rörelse är grimma, loop och direkt surrning utan kompletterande förstängning som blockerar rörelse Erforderlig tryckstyrka för bottenförstängning i längdled Den tryckstyrka som krävs för bottenförstängning i längdled med hänsyn till lastens (alternativt lastlagrets) totala vikt, lastfallet (anvisat behov av band) och aktuell statisk friktion framgår av följande diagram. Angivna band (överfallssurrningar) förutsättes ha vertikala parter som lutar obetydligt eller högst 15 grader i förhållande till lodlinjen. I sådana fall då lasten inte fyller ut hela fordonsbredden, så att bandparterna lutar grader i förhållande till lastplanet (se vinkeln φ i bilden nederst på sidan 5.0.6), åtgår cirka 10 % fler band. Antalet använda band skall därför i sådana fall reduceras i samma proportion vid avläsning av diagrammen. TFK 1998:

45 Om osäkerhet föreligger om värdet på friktionskoefficienten för kontaktytan mellan lastenheten och underlaget används värdet 0,2 för landsväg och 0,3 för sjöfart och järnväg. Diagrammen kan även användas för att välja antal band respektive tryckstyrka för förstängningen i längdled enligt följande: Följ en vertikal linje i diagrammet uppåt från den punkt på den horisontella axeln som motsvarar lastsektionsvikten (eller om lasten är sammanhängande den totala lastvikten) till någon av linjerna för antalet band. På den vertikala axeln rakt ut till vänster erhålles då kravet på förstängningens tryckstyrka. Väljes tillräckligt många band behövs i vissa fall ingen förstängning. Då grimma ingår i lastsäkring med bottenförstängning kan varje grimma räknas som 0,7 band (överfallssurrning). EXEMPEL: Lasten är sammansatt av tre lastsektioner med gods som buntats till formstabila rätblock och som är bottenförstängda i sidled. Hur många överfallssurrningar alternativt vilken tryckstyrka för förstängning bakåt behövs då? Lastsektionsvikten är 20 ton. Den statiska friktionen mellan gods och lastplan är 0,3 enligt friktionstabellen i Av praktiska skäl används 4 band per lastsektion. Resultat: Följ den streckade pilen i diagrammet nedan och läs av 3,0 ton. 7 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton TFK 1998:

46 10 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg vid μ statisk = 0,2 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg vid friktionen 0,2 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,2 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg då friktionen är 0,2 TFK 1998:

47 Erforderlig tryckstyrka i ton A Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid μ statisk = 0,2 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid friktionen 0,2 8 B Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,2 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,2 TFK 1998:

48 Erforderlig tryckstyrka i ton C Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0, Total lastvikt i ton Antal band Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,2 7 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg då friktionen är 0,3 TFK 1998:

49 25 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid friktionen 0,3 Erforderlig tryckstyrka i ton A Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid friktionen 0,3 TFK 1998:

50 Erforderlig tryckstyrka i ton B Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,3 Erforderlig tryckstyrka i ton C Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0, Total lastvikt i ton Antal band Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,3 TFK 1998:

51 3 Erforderlig tryckstyrka i ton 2,5 2 1,5 1 0,5 Bottenförstängning bakåt på landsväg vid μ statisk = 0,4 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg då friktionen är 0,4 20 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,4 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg då friktionen är 0,4 TFK 1998:

52 Erforderlig tryckstyrka i ton A Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid μ statisk = 0,4 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid friktionen 0,4 Erforderlig tryckstyrka i ton B Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,4 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,4 TFK 1998:

53 Erforderlig tryckstyrka i ton C Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0, Total lastvikt i ton Antal band Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,4 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,5 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid friktionen 0,5 TFK 1998:

54 A Erforderlig tryckstyrka i ton 1,5 1 0,5 Bottenförstängning framåt/ bakåt vid sjöfart i område A vid μ statisk = 0,5 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid friktionen 0,5 Erforderlig tryckstyrka i ton B Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,5 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,5 TFK 1998:

55 C Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0,5 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,5 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,6 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid friktionen är 0,6 TFK 1998:

56 Erforderlig tryckstyrka i ton B Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,6 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,6 Erforderlig tryckstyrka i ton C Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0,6 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,6 TFK 1998:

57 5.0.6 Lastsektionens höjd, bredd och längd Vid beräkning av risken för tippning används H, B och L för att ange lastsektionens eller enskilt kollis dimensioner. Dessa mått definieras så som framgår av nedanstående figur. Alla anvisningar förutsätter homogent gods dvs. att tyngdpunkten är centralt placerad. Färdriktning TFK 1998:

58 5.0.7 Sneddrag med grimma för att hindra tippning och glidning Sneddrag med grimma eller annan motsvarande surrning behövs alltid för att hindra tippning av bottenförstängt godskolli om höjden genom längden (h/l) har ett större värde än i tabellen nedan. Om godset är förstängt upp till tyngdpunkten behövs dock ingen grimma. Grimma behövs om h/l är större än Trafikområde framåt bakåt 1 2 1,7 1,7 A 1,7 1,7 B 1 1 C 0,5 0,5 STUVNINGSEFFEKTEN Tätstuvning av flera kollin efter varandra ökar vältningsstabiliteten avsevärt. Detta illustreras av prov som utförts med modellkollin av trä med dimensionerna L = 69 mm och h = 103 mm dvs. h/l = 1,49. h/l = 1,49 TFK 1998:

59 Figuren på föregående sida visar att ett enstaka kolli välte vid 33,5 tippning av lastbäraren (mekanikberäkningar ger teoretiska värdet 33,8 ). Vid 2, 3 resp. 4 kollin i tätstuvad rad välte kolliraden vid 39, 52 resp. 67 tippning. Denna effekt - stuvningseffekten - beror på friktion mellan såväl kollin och flakgolv som inbördes mellan kollin. Vid provet var friktionskoefficienten genomgående lägre än 0,3 vilket hade uppnåtts genom att träytorna (hyvlat trä) genom gnidning polerats mot varandra. Säkring framåt ställer största kravet på vältningsstabilitet. Detta innebär att en lastbärare skall kunna tippas 45 framåt utan att lastraden välter. Vid mekanikberäkningar (som bekräftats av modellprov) erhölls följande resultat med friktionskoefficient, μ =0,3. h/l Maximal tippvinkel innan kolliraden välter framåt 1,0 45 med 1 enstaka kolli 1,5 51,0 med 2 kollin i rad 2,0 46,7 med 4 kollin i rad 2,5 >45 med 6 kollin i rad (skattat efter prov) TFK 1998:

60 DIMENSIONERING AV GRIMMA FÖR TIPPNINGSSÄKRING AV BOTTENFÖRSTÄNGD YTTRE LASTSEKTION L h S V o Max 45 0 Maximal lastlagervikt inom lastsektionen (q, ton) visas i följande tabell. h/l framåt på landsväg bakåt på landsoch framåt/bakåt väg och framåt/bakåt framåt/bakåt på järnväg sjöfart A sjöfart B sjöfart C a h = 1,0 a h = 0,5 a h/ a v = 0,3/0,3 a h/ a v = 0,4/0,2 1,0 ej tipprisk ej tipprisk ej tipprisk 18,8 1,5 11,2 ej tipprisk 37,6 14,1 2,0 7,5 ej tipprisk 25,0 12,5 2,5 6,2 37,6 20,9 11,7 3,0 5,6 22,5 18,8 11,2 Beräkningen förutsätter att grimman har minst 4 tons brottstyrka och ansättes med 0,4 ton i varje sidopart. Tabellen anger säkringskapaciteten för en sådan grimma. Används flera grimmor kan värdena höjas i motsvarande grad. TFK 1998:

61 DIMENSIONERING AV GRIMMA UTAN BOTTENFÖRSTÄNGNING För låga och långa lastsektioner kan grimman helt eller delvis ersätta behovet av bottenförstängning genom den ökade friktionskraften mot lastplanet och den horisontella dragkraften i lastbärarens längdriktning. Den förstängande effekten av grimman i detta fall visas i följande tabell. Sneddragsvinkeln mot lastplanet är cirka 45 grader. Beräkningarna är gjorda för maximalt tillåten belastning av vardera sneddragsparten med 1,33 ton. Hela vikten i ton för det lastlager som kan säkras mot glidning i längdled med 1, 2, 3 respektive 4 stycken grimmor bestående av band med 4 tons brottstyrka. μ s i tabellen står för den statiska friktionskoefficienten. framåt på landsväg bakåt på och framåt/bakåt landsväg framåt/bakåt framåt/bakåt på järnväg sjöfart A sjöfart B sjöfart C μ s a h = 1,0 a h = 0,5 a h/ a v = 0,3/0,3 a h/ a v = 0,4/0,2 1 grimma 0,2 2,4 5,9 8,3 5,7 0,3 2,8 7,8 9,6 6,3 0,4 3,3 10,9 11,1 7,0 0,5 3,9 16,9 13,0 7,7 2 grimmor 0,2 4,9 11,9 16,6 11,5 0,3 5,7 15,7 19,2 12,7 0,4 6,7 21,9 22,3 14,0 0,5 7,8 33,9 26,1 15,4 3 grimmor 0,2 7,4 17,9 24,9 17,3 0,3 8,6 23,6 28,8 19,1 0,4 10,0 32,9 33,5 21,0 0,5 11,7 50,9 39,1 23,1 4 grimmor 0,2 9,9 23,8 33,3 23,1 0,3 11,5 31,4 38,5 25,4 0,4 13,4 43,8 44,6 28,0 0,5 15,6 67,8 52,2 30,8 TFK 1998:

62 5.0.8 Lagerförstängning med tvärförbundna medbringare De tvärförbundna medbringare som beskrivs i bilden ovan, är ett förslag till ett praktiskt hjälpmedel för lagerförstängning som dock inte torde finnas tillgängligt som produkt. Anordningen består av en böjstyv och dragstark skiva av trä eller metall som i sina båda ändar har väl fixerade vinkelräta låsskivor Skivförstängning Om kollina inte är tillräckligt stabila kan förstängningseffekt erhållas med skivor. Skivor kan ersättas av brädor eller lastpallar. Beroende på kollinas formstabilitet kan förstängningskonstruktionen utföras med mindre eller större förstängningsyta. TFK 1998:

63 TRYCKSTYRKA HOS SKIVFÖRSTÄNGANDE BRÄDOR Följande tabell visar vilken tryckstyrka som kan uppnås med vertikala ohyvlade brädor i olika dimensioner som sticker upp 0,2 m över det undre lagret. Brädorna fördelas jämnt över lastbärarens bredd. Dimension Antal ton per bräda 25 x 100 0,83 25 x 125 1,04 50 x 100 1, Dubbelbalk och snedsträva/tvärbräda DUBBELBALK Dubbelbalken används i containers för att förstänga ej formstabilt gods i längdled. Förstängning som har en stor angreppsyta mot godset och fyller ut en relativt stor lucka kan på det viset åstadkommas. Dubbelbalken består av fyra horisontella balkar som stöder mot fram- eller bakgavelns kantbalkar. Balkarna placeras med avståndet H/4 från flakgolvet resp. lastens översida. Dubbelbalken dimensioneras enligt tabellen på nästa sida. TFK 1998:

64 Mellan last och dubbelbalkar placeras stående brädor som tryckfördelare över det mjuka godset. Dubbelbalkarna fixeras i höjdled genom spikning till brädorna samt till två stödben i dimension 25 x 75 mm. Balkarna åtskiljes med åtta stöttor. För trafikområdena LV, JV, A, B och C gäller: TOTAL S (m) TRÄVIRKESDIMENSIONER ANTAL BRÄDOR LASTVIKT I DUBBELBALK (mm) 25x125 (mm) (ton) balk stötta bakom varje lastrad 27 0,5 125x125 50x50 4 1,0 125x125 50x75 4 1,5 125x125 50x75 4 2,0 125x125 75x ,5 100x100 50x50 3 1,0 100x100 50x50 3 1,5 100x100 50x50 3 2,0 100x100 50x75 3 SNEDSTRÄVA/TVÄRBALK Gods i container kan alternativt förstängas framåt och bakåt med snedsträva/tvärbalk då i sådana fall då luckan är relativt stor. Snedsträva/tvärbalk tillverkas i trävirke som anpassas till kantbalkprofilerna i fram- och bakgavlarna. Dimensionering sker enligt bilden och tabellen på nästa sida. Två horisontella snedsträvor utgår från varje gavelkant - med max 30 vinkel mot containersidan - och spikas till tvärbrädor som ligger på avståndet H/4 från flakgolv resp. lastens översida. Bräda tillpassas och spikas till bräda enligt detaljfiguren ovan. Fyra stödben i dimensionen 25 x 100 mm spikas till snedträvorna för fixering i höjdled. TFK 1998:

65 S För trafikområden LV, JV, A, B och C gäller: TOTAL TRÄVIRKESDIMENSIONER, mm LASTVIKT (ton) S (m) SNEDSTRÄVA, TVÄRREGEL 27 0,5 50x75 50x100 1,0 75x75 50x100 1,5 75x75 50x100 2,0 75x100 50x ,5 50x50 50x75 1,0 50x75 50x100 1,5 75x75 50x100 2,0 75x75 50x Förankring av tungt gods Vid förankring av tungt gods till landsvägsfordon får man i beräkningarna ibland så höga värden för dragkraften i surrningarna att fordonet inte med sin egenvikt skulle kunna hindra tippning. Hela den sammanhållna enheten, fordon och gods, skulle tippa, om surrningskrafterna utnyttjades helt vid en maximal sidoacceleration. En alltför kraftig förankring till ett fordon med väsentligt lägre vikt än godset är således inte till någon nytta vid landsvägstrafik. Om, emellertid, fordonet i sig fasthålles exempelvis till ett fartygsdäck blir förhållandet annorlunda. Vid förankring av tungt gods görs beräkning med hänsyn till vad som även kallas vertikalförankring. För fordonets vikt används tjänstevikten som är fordonets vikt utan last. I anvisningarna 5.7.1, och görs kontroll av surrningarnas vertikalförankringskapacitet. TFK 1998:

66 Dimensionering av loopsurrning i sidled Vid tillämpning av loopsurrning för förankring av gods i sidled på fordon dimensioneras denna utifrån brottstyrkan hos surrningsparterna och med hänsyn tagen bland annat till 3-faldig säkerhet, dragriktningen och friktionen mot lastplanet. Med de beteckningar som framgår av figuren nedan ges i följande tabell några exempel på hur många ton som kan säkras med en enkel loop i endera sidoriktningen under olika betingelser. B Q ton Q x a h F ögla H β Q x a v S 1 B LP S 2 H B B LP Q F ögla S 1 S 2 a h a v β Kollits höjd Kollits bredd Lastplanets bredd Kollits vikt Dragkraften i fästöglan Dragkraften i den uppåtgående loopsurrningsparten Dragkraften i den horisontella loopsurrningsparten Totala horisontella accelerationen Totala vertikala accelerationen Vinkeln mellan loopens uppåtgående part och lastplanet TFK 1998:

67 Q ton per loopsurrningspar Vinkeln β (grader) Trafikområde μ statisk ,2 4,2 4,9 5,2 0,3 5,5 6,4 6,7 A 0,4 7,7 8,8 9,1 0,5 12,0 13,4 13,9 0,2 2,7 3,1 3,3 B 0,3 3,2 3,8 4,0 0,4 4,0 4,6 4,8 0,5 5,1 5,8 5,9 0,2 2,3 2,7 2,8 C 0,3 2,7 3,1 3,3 0,4 3,2 3,7 3,9 0,5 4,0 4,5 4,6 0,2 3,7 4,4 4,7 0,3 4,5 5,2 5,5 0,4 5,6 6,3 6,6 0,5 7,0 7,9 8,2 Några exempel som visar surrningskapaciteten hos en enkel loopsurrning Självåtstramande överfallssurrning Antalet överfallssurrningar för att motverka glidning i längdled kan i vissa fall minskas om en viss förflyttning av godset i längdled accepteras vid höga accelerationer. Vid förflyttningen sker en åtstramning av banden genom att deras anliggning mot godset blir sned i förhållande till lodlinjen. Därigenom ökar förstängningskraften. Effekten begränsas dock av den friktion mellan gods och band som krävs för att bandet inte skall glida mot godsets översida samt den maximala förflyttning man kan tillåta för godset. Betydande reducering av antalet erforderliga överfallssurrningar uppnås emellertid då lasthöjden är liten. FRIKTION MELLAN BAND OCH GODS Friktionen mellan band och gods bör vid beräkning av självåtstramningseffekten generellt antas vara låg och bör därför sättas till högst 0,2. TFK 1998:

68 FÖRFLYTTNINGSSTRÄCKAN Acceptabel maximal förflyttningssträcka för säkrat gods på lastbärare bedöms motsvara det avstånd till förstängningsanordning på cirka 15 cm som anges i I följande tabell visas med några exempel den reduktion av bandfaktorn (antalet band per ton lastsektionsvikt) som kan uppnås genom självåtstramning. REDUCERINGSFAKTORER VID ÖVERFALLSSURRNING I LÄNGDLED Reduceringsfaktor Lastsektionshöjden H är lägre än Bakåt Framåt A B C (meter) 0,5 0,46 0,51 0,48 0,51 0,53 1,0 0,62 0,70 0,65 0,70 0,72 1,5 0,85 0,95 0,89 0,95 0,99 2,0 0,98 1,00 1,00 1,00 1,00 Exempel: Stålbalkar som väger 16 ton i en enhetlig lastsektion skall säkras i längdled bakåt på en trailer. Transporten går på landsväg. Lastsektionens höjd är 0,45 m. Möjligheter att använda fast förstängning bakåt saknas beroende på att godset är något längre än flaket. Lösning: Friktionen mellan flaket, som är av sågat trä och stålbalkarna som har en yta motsvarande stålplåt är 0,4 enligt Av diagram i överst på sidan framgår att om tryckstyrkan är 0 ton (ingen tryckstyrka hos förstängning) och lastvikten 16 ton behövs på landsväg 5 stycken överfallssurrningar för att vid friktionen 0,4 hindra glidning i längdled bakåt. I tabellen ovan avläses för godshöjden 0,5 m (närmast högre värde) reduceringsfaktorn 0,46 på landsväg. Antal erforderliga band blir således 0,45 x 5 = 2,25 => 3 band. Bandantalet kan minskas med 5 3 = 2 stycken. TFK 1998:

69 Formstabilt gods i rätblocksformat ETT LAGER MED BOTTENFÖRSTÄNGNING I SIDLED MOT LÄMMAR LASTSEKTION Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt 5.0.1, om inte se Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs förstängning i form av H-sträva och/eller i vissa fall grimma. I vissa fall krävs förstängning bakåt genom H- sträva och/eller grimma. Överfallssurrning Främre H-sträva Bakre H-sträva Grimmor Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Bestäm lastsektionsvikten i ton. 3. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. TFK 1998:

70 Formstabilt gods i rätblocksformat 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde nedan och läs av bandfaktorn. Om värdet anges med streck (-----) behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt till närmaste heltal. 6. Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs förstängande surrning och/eller bottenförstängning framåt. 7. Bottenförstängning framåt och bakåt dimensioneras enligt Grimma, som är en förstängande surrning, behövs i vissa fall framåt och bakåt för att förhindra tippning, se Bandfaktortabell: Antal överfallssurrningar per ton lastsektionsvikt (band/ton). Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 H/B Rader: högst , , , , , , ,17 LV 1, , , , , ,43 1, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 A 1, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,22 B 0,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,13 0, ,13 0, ,13 0,58 1,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 B 1,2 1,25 1,25 1,29 0,42 0,69 1, ,69 1, ,69 1, ,69 1,29 1,4 1,25 1,25 1,64 0,42 0,97 1, ,97 1, ,97 1, ,97 1,64 0,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,38 C 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,29 0, ,29 0,78 1,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 1,19 0,32 0,61 1, ,61 1, ,61 1,19 C 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,93 1,59 0,32 0,93 1, ,93 1, ,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 0,84 1,25 2,00 0,32 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, , , , ,17 1,0 0,38 0,38 0, , , , ,43 JV 1,2 0,38 0,38 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,38 0,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 Lastsäkring: För gods med hög volymvikt ryms hela lasten på en begränsad del av flaklängden även då maximal lastvikt utnyttjas. Detta medför att lasten måste koncentreras till mitten av flaket varvid spel uppkommer mellan last och framstam/bakläm. Belastningen på sidoförstängningen får då inte vara större än vad som motsvarar lastlängdens andel av hela flaklängden. Lasten bottenförstängs i längdled med H-strävorna och TFK 1998:2

71 Formstabilt gods i rätblocksformat Exempel: Ett flak lastas med totalt 24 ton gods i lastpallar. Varje lastsektion väger 3 ton och består av 3 lastpallar, vilket ger en total bredd på B = 3 x 0,8 = 2,4 m och lastsektionslängd L = 1,2 m. Lastpallarna står i ett lager med höjden h = 1,8 m. Flakytan är av stålplåt. Lasten skall gå från Sandviken i Sverige till hamn Storbritannien över Nordsjön, dvs. i trafikområde landsväg och sjöfart B. Lösning: (Följer punkterna i Gör så här på s ) 1. H/B = 1,8/2,4 = 0,75 höjs till 0,8. 2. Lastsektionsvikten är 2 ton. 3. Enligt friktionstabellen i är friktionskoefficienten mellan trä (Europall) och stålplåt 0,4. 4. Bandfaktorn 0,13 erhålles ur tabellen på föregående sida (trafikområde B B ) friktionskoefficient 0,4 2 rader och H/B 0,8). 5. Lastsektionsvikten i ton multipliceras med bandfaktorn: 3 x 0,12 = 0,26. Avrundning uppåt ger 1 band per lastsektion. 6. Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs bottenförstängning framåt som dimensioneras enligt Ett band per lastsektion och åtta lastsektioner (16/2= 8) ger 8 band. Totalvikten 16 ton i diagrammet på s ( framåt på landsväg, μ = 0,4) visar för 8 band erforderlig tryckstyrka på 7,0 ton. Diagrammet nederst på s , för sjöfart i område B B anger krav på en tryckstyrka av 0,3 ton vilket är lägre och således ej dimensionerande för förstängning framåt. Bottenförstängning bakåt krävs enligt diagrammet nederst på s ( framåt/bakåt för sjöfart i område B) med 0,3 ton. För landsvägsom framgår av diagrammet överst på s krävs ingen tryckstyrka. 8. Eftersom h/l = 1,8/0,8 = 2,25 > behövs grimma framåt för att hindra tippning om lasten inte ligger an mot framstammen (se i tabellen på s ). 9. Eftersom h/l = 2,25 > 1 för B behövs grimma även bakåt enligt samma tabell, för att hindra tippning. Med en lastlagervikt inom lastsektionen på q 0 2 ton är det tillräckligt med en grimma framåt respektive bakåt (se tabell på s TFK 1998:

72 Formstabilt gods i rätblocksformat FLERA LAGER MED BOTTENFÖRSTÄNG- NING I SIDLED PÅ FULLASTAT FLAK LASTSEKTION Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt 5.0.1, om inte se lastfall Lasten består av flera lager, om inte se lastfall Övre lagret endast friktionssäkrat i sidled, om inte se lastfall Överfallssurrning Grimma Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. TFK 1998:

73 Formstabilt gods i rätblocksformat 3. Ta reda på friktionskoefficienten för glidplanet mellan det övre och nedre lagret i Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn. Om värdet anges med streck behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning (dock se beträffande krav på surrning för att förhindra godsvandring). 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt. 6. Grimma bakåt behövs i vissa fall för att medverka i förstängningen bakåt och för att hindra tippning av den bakre lastsektionen, se Lastsäkring: Det övre lagret är enbart friktionssäkrat i sidled och bakåt. Lastens undre lager förstänges av framstam och lämmar. Övre lagret förstängs framåt av framstammen. Överfallssurrning dras vid behov över varje lastsektion och ansätts med sådan kraft att friktionen mellan de båda lagren hindrar dem från att skjuvas isär från varandra både i längdled och sidled. Kring det övre lagrets bakkant dras vid behov sneddrag med grimma för att ge säker sammanhållning av bakpartiet. Brottstyrkan bör vara minst 4 ton och ansättningskraften 0,4 ton i varje sidopart. Vid stora H/L förses det övre lagrets bakersta sektioner med rundtörn för att hindra att den yttre sektionens botten glider ut bakåt TFK 1998:2

74 Formstabilt gods i rätblocksformat Bandfaktortabell: Antal överfallssurrningar per ton lastsektionsvikt (band/ton): Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B Rader: lager högst A 0, , , , , , ,17 1 1, , , , , ,43 A LV 1, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, ,8 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, , ,17 2 1,0 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,43 0,16 0,16 0, , ,43 1,2 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,68 0,16 0,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,93 0,16 0,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,22 B 0,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,13 0, ,13 0, ,13 0,58 1 1,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 B 1,2 1,25 1,25 1,29 0,42 0,69 1, ,69 1, ,69 1, ,69 1,29 1,4 1,25 1,25 1,64 0,42 0,97 1, ,97 1, ,97 1, ,97 1,64 0,6 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,47 0,25 0,25 0,25 0,11 0,11 0,22 0,8 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,58 0,25 0,25 0,58 0,11 0,13 0,58 2 1,0 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,93 0,47 0,47 0,93 0,25 0,41 0,93 0,11 0,41 0,93 1,2 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 1,29 0,47 0,69 1,29 0,25 0,69 1,29 0,11 0,69 1,29 1,4 1,57 1,57 1,64 0,84 0,97 1,64 0,47 0,97 1,64 0,25 0,97 1,64 0,11 0,97 1,64 0,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,38 C 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,29 0, ,29 0,78 1 1,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 1,19 0,32 0,61 1, ,61 1, ,61 1,19 C 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,93 1,59 0,32 0,93 1, ,93 1, ,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 0,84 1,25 2,00 0,32 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,6 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,63 0,38 0,38 0,38 0,21 0,21 0,38 0,8 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,78 0,38 0,38 0,78 0,21 0,29 0,78 2 1,0 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,19 0,63 0,63 1,19 0,38 0,61 1,19 0,21 0,61 1,19 1,2 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,59 0,63 0,93 1,59 0,38 0,93 1,59 0,21 0,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 1,05 1,25 2,00 0,63 1,25 2,00 0,38 1,25 2,00 0,21 1,25 2,00 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, , , , ,17 1 1,0 0,38 0,38 0, , , , ,43 JV 1,2 0,38 0,38 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,38 0,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,09 0,8 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,17 2 1,0 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,43 0,19 0,19 0,43 0,09 0,09 0,43 1,2 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,68 0,35 0,35 0,68 0,19 0,21 0,68 0,09 0,21 0,68 1,4 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,93 0,35 0,41 0,93 0,19 0,41 0,93 0,09 0,41 0,93 TFK 1998:

75 Formstabilt gods i rätblocksformat TFK 1998:2

76 Formstabilt gods i rätblocksformat TVÅ LAGER I HÖGST TRE RADER, ÖVRE LAGRET BRUTET PÅ FLAK MED LÄMMAR Tröskelförstängning kan ersättas av skivförstängning se LASTSEKTION Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt 5.0.1, om inte se Om lastens övre lager inte ligger an mot framstammen krävs i vissa fall tröskelförstängning med underlägg samt grimma som hindrar tippning framåt. I vissa fall krävs förstängning bakåt genom fyllning och tröskelförstängning med underlägg samt grimma i övre och undre lagret som hindrar Överfallssurrning Fyllning Grimmor Underlägg TFK 1998:

77 Formstabilt gods i rätblocksformat tippning bakåt TFK 1998:2

78 Formstabilt gods i rätblocksformat Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn. Om värdet anges med streck (-----) behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning (dock se beträffande krav på surrning för att förhindra godsvandring). 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt till närmaste heltal. 6. Om lastens övre lager inte ligger an mot framstammen krävs i vissa fall grimma framåt, se tabell i Bottenförstängning bakåt genom fyllning krävs med den tryckstyrka som anges i Grimma bakåt behövs i vissa fall för att förhindra tippning, se tabell i Rundtörnssurrning Sneddrag med grimma kan ersättas med rundtörn med samma brottstyrka och ansättningskraft TFK 1998:

79 Formstabilt gods i rätblocksformat Bandfaktortabell: Antal överfallssurrningar per ton lastsektionsvikt (band/ton). Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B Rader: lager högst A 0, , , , , , ,17 1 1, , , , , ,43 A LV 1, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, ,8 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, , ,17 2 1,0 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,43 0,16 0,16 0, , ,43 1,2 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,68 0,16 0,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,93 0,16 0,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,22 B 0,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,13 0, ,13 0, ,13 0,58 1 1,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 B 1,2 1,25 1,25 1,29 0,42 0,69 1, ,69 1, ,69 1, ,69 1,29 1,4 1,25 1,25 1,64 0,42 0,97 1, ,97 1, ,97 1, ,97 1,64 0,6 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,47 0,25 0,25 0,25 0,11 0,11 0,22 0,8 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,58 0,25 0,25 0,58 0,11 0,13 0,58 2 1,0 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,93 0,47 0,47 0,93 0,25 0,41 0,93 0,11 0,41 0,93 1,2 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 1,29 0,47 0,69 1,29 0,25 0,69 1,29 0,11 0,69 1,29 1,4 1,57 1,57 1,64 0,84 0,97 1,64 0,47 0,97 1,64 0,25 0,97 1,64 0,11 0,97 1,64 0,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,38 C 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,29 0, ,29 0,78 1 1,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 1,19 0,32 0,61 1, ,61 1, ,61 1,19 C 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,93 1,59 0,32 0,93 1, ,93 1, ,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 0,84 1,25 2,00 0,32 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,6 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,63 0,38 0,38 0,38 0,21 0,21 0,38 0,8 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,78 0,38 0,38 0,78 0,21 0,29 0,78 2 1,0 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,19 0,63 0,63 1,19 0,38 0,61 1,19 0,21 0,61 1,19 1,2 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,59 0,63 0,93 1,59 0,38 0,93 1,59 0,21 0,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 1,05 1,25 2,00 0,63 1,25 2,00 0,38 1,25 2,00 0,21 1,25 2,00 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, , , , ,17 1 1,0 0,38 0,38 0, , , , ,43 JV 1,2 0,38 0,38 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,38 0,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,09 0,8 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,17 2 1,0 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,43 0,19 0,19 0,43 0,09 0,09 0,43 1,2 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,68 0,35 0,35 0,68 0,19 0,21 0,68 0,09 0,21 0,68 1,4 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,93 0,35 0,41 0,93 0,19 0,41 0,93 0,09 0,41 0, TFK 1998:2

80 Formstabilt gods i rätblocksformat Lastsäkring: Övre lagret friktionssäkrat i sidled och tröskel förstängt framåt-bakåt. Undre lagret förstängs av framstam och sidolämmar. I lucka mellan last och bakläm läggs fyllning bestående av virke (H-sträva i större lucka) till 5 cm höjd. Övre lagret förstängs genom att undre lagrets lastsektion omedelbart framför resp. bakom lastlagret höjs med ett underlägg och bildar förstängningströsklar. I vissa fall krävs motsvarande förstängning bakåt. För effektiv tröskelförstängning bakåt måste minst två undre lastsektioner ligga bakom tvålagerssektionerna. Överfall dras över varje tvålagerssektion och överfall över varje enlagersektion. Sneddrag med grimma dras vid behov fram och bak och bör ha minst 4 tons brottstyrka och ansättas med 0,4 ton i varje sidopart. Grimma kan ersättas med rundtörn med samma brottstyrka och ansättningskraft (se 5.0.7). TFK 1998:

81 Formstabilt gods i rätblocksformat LAGERFÖRSTÄNGT GODS I FLERA RADER PÅ FLAK MED LÄMMAR Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt 5.0.1, om inte se lastfall Övre lagret förstängt i sidled genom koppling till det underliggande lagret med tvärförband, se I vissa fall krävs förstängning bakåt genom grimma. Gör så här: LASTSEKTION Överfallssurrning Tvärförband Grimma 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Ta reda på friktionskoefficienten i glidplanet mellan det undre lagret och lastplanet (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. TFK 1998:

82 Formstabilt gods i rätblocksformat 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn. Om värdet anges med streck behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning (godsvandring hindras här av tvärförbanden). 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt. 6. Grimma bakåt behövs i vissa fall för att förhindra tippning och/eller glidning i övre lagret, se Bandfaktortabell: Antal band per ton lastsektionsvikt (band per ton): Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B Rader: lager högst , , , LV 1, , , , , , ,03 0, , A 3 1, , A 1, ,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, B 0,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,03 B 1,2 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,11 1,4 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,20 0,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,2 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,4 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, C 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,09 C 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,19 1,4 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0,32 0,15 0,15 0,29 0,15 0,15 0,29 0,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,4 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0,32 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, ,0 0,38 0,38 0, JV 1,2 0,38 0,38 0, ,4 0,38 0,38 0, , , , ,03 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, ,0 0,38 0,38 0, ,2 0,38 0,38 0, ,4 0,38 0,38 0, TFK 1998:2

83 Formstabilt gods i rätblocksformat Lastsäkring: Övre lagret lagerförstängt i sidled och förstängt bakåt med sneddrag (grimma). Lastens undre lager förstängs av framstam och lämmar. Övre lagret förstängs framåt av framstam. Lagerförstängning genom tvärförband hindrar skjuvning i sidled mellan lagren i varje lastsektion. Överfallssurrning dras vid behov över varje lastsektion och ansätts med sådan kraft - dock minst 0,4 ton i enkel part - att tippning hindras. Bakåt förstängs det övre lagret med sneddrag och grimma för att hindra tippning och glidning (se 5.0.7). Vid stora H/L förhindras det övre lagrets yttersta sektion från att glida ut i underkanten med rundtörn om några av de bakersta sektionerna. TFK 1998:

84 Formstabilt gods i rätblocksformat TFK 1998:2

85 Formstabilt gods i rätblocksformat TVÅ LAGER I FLERA RADER, ÖVRE LAGRET BRUTET, PÅ FLAK UTAN LÄMMAR LASTSEKTION Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt 5.0.1, om inte se punkt 4 i Gör så här. Om lastens övre lager inte ligger an mot framstammen krävs i vissa fall grimma. I vissa fall krävs förstängning bakåt med grimma för att hindra glidning och/eller tippning. Överfallssurrningar Grimmor Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. TFK 1998:

86 Formstabilt gods i rätblocksformat 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn. Om inte lasten fyller ut hela flakets bredd och vinkeln mellan band och lastplan är mellan 60 och 75 grader ökas bandfaktorn med 10 %. 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt. 6. För att få reda på erforderligt antal band och, multiplicera lastsektionsvikten (lastsektion i undre lagret) i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt. 7. Grimma framåt/bakåt behövs i vissa fall, se Bandfaktortabell: Antal band per ton lastsektionsvikt (band per ton): Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 H/B Rader: högst ,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0,32 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0,32 0,20 0,20 0,17 0,20 0,20 0,17 1,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0,43 0,20 0,20 0,43 0,20 0,20 0,43 A 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0,68 0,20 0,21 0,68 0,20 0,21 0,68 1,4 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,93 0,32 0,41 0,93 0,20 0,41 0,93 0,20 0,41 0,93 0,6 3,13 3,13 3,13 1,67 1,67 1,67 0,94 0,94 0,94 0,50 0,50 0,50 0,21 0,21 0,22 B 0,8 3,13 3,13 3,13 1,67 1,67 1,67 0,94 0,94 0,94 0,50 0,50 0,58 0,21 0,21 0,58 1,0 3,13 3,13 3,13 1,67 1,67 1,67 0,94 0,94 0,94 0,50 0,50 0,93 0,21 0,41 0,93 B 1,2 3,13 3,13 3,13 1,67 1,67 1,67 0,94 0,94 1,29 0,50 0,69 1,29 0,21 0,69 1,29 1,4 3,13 3,13 3,13 1,67 1,67 1,67 0,94 0,97 1,64 0,50 0,97 1,64 0,21 0,97 1,64 0,6 3,75 3,75 3,75 2,09 2,09 2,09 1,25 1,25 1,25 0,75 0,75 0,75 0,42 0,42 0,42 C 0,8 3,75 3,75 3,75 2,09 2,09 2,09 1,25 1,25 1,25 0,75 0,75 0,78 0,42 0,42 0,78 1,0 3,75 3,75 3,75 2,09 2,09 2,09 1,25 1,25 1,25 0,75 0,75 1,19 0,42 0,61 1,19 C 1,2 3,75 3,75 3,75 2,09 2,09 2,09 1,25 1,25 1,59 0,75 0,93 1,59 0,42 0,93 1,59 1,4 3,75 3,75 3,75 2,09 2,09 2,09 1,25 1,25 2,00 0,75 1,25 2,00 0,42 1,25 2,00 0,6 2,25 2,25 2,25 1,21 1,21 1,21 0,69 0,69 0,69 0,38 0,38 0,38 0,17 0,17 0,17 0,8 2,25 2,25 2,25 1,21 1,21 1,21 0,69 0,69 0,69 0,38 0,38 0,38 0,17 0,17 0,17 1,0 2,25 2,25 2,25 1,21 1,21 1,21 0,69 0,69 0,69 0,38 0,38 0,43 0,17 0,17 0,43 JV 1,2 2,25 2,25 2,25 1,21 1,21 1,21 0,69 0,69 0,69 0,38 0,38 0,68 0,17 0,21 0,68 1,4 2,25 2,25 2,25 1,21 1,21 1,21 0,69 0,69 0,93 0,38 0,41 0,93 0,17 0,41 0,93 För flak utan lämmar måste lasten surras med åtminstone en överfallssurrning per lastsektion för att förhindra "vandring". Lastsäkring: Undre lagret är förstängt mot framstammen. Övre lagret är brutet både framåt och bakåt för rätt placering av lasttyngdpunkten (nära flakmitten). Lasten säkras i övrigt till flaket enbart genom friktionssäkring mellan flakgolv och undre lagret samt mellan lagren TFK 1998:2

87 Formstabilt gods i rätblocksformat Erforderligt antal överfallssurrningar, och dras över varje lastsektion och ansätts med 0,4 ton i varje sidopart. Friktionen mellan såväl flakgolv och undre lager som inbördes mellan lagren hindrar horisontell skjuvning i lasten. Framåt är undre lagret förstängt mot framstam. Tippning i längdled förhindras med grimmor se RUNDTÖRN Sneddrag med grimma kan i landsvägstrafik och sjöfart bytas till rundtörn med samma brottstyrka och ansättningskraft. Se figuren ovan. TFK 1998:

88 Formstabilt gods i rätblocksformat TFK 1998:2

89 Formstabilt gods i rätblocksformat HÖGST TRE LAGER I FLERA RADER SOM EJ FYLLER UT FLAKBREDD PÅ FLAK MED LÄMMAR Typfall: LASTSEKTION Lasten fyller inte ut hela flakets bredd. Vinkeln mellan överfallssurrningens sidoparter och flakgolvet är större än 60 grader. I vissa fall krävs förstängning bakåt med grimma. Förstängning bakåt sker vid behov med fyllning. Överfallssurrning Fyllning Grimmor Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. TFK 1998:

90 Formstabilt gods i rätblocksformat 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn. Om värdet anges med streck behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning (dock se beträffande krav på surrning för att förhindra godsvandring). 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt till närmaste heltal. 6. I vissa fall krävs bottenförstängning bakåt genom fyllning med den tryckstyrka som anges i Grimmor ansättes vid behov för att förstänga lager 2 och 3 bakåt (se 5.0.7). Lastsäkring: Lasten centreras sidledes mot mitten. Mellan last och lämmar läggs fyllning till höjden 5 cm med trävirke. Överfallssurrning dras över varje lastsektion och ansätts med 0,4 ton i varje sidopart. Surrningen placeras om möjligt innanför lämmarna så att skador beroende på bruten anliggning mot lämmarnas överkanter undviks. Med fyllning mellan last och sidolämmar utefter hela lämhöjden - enligt figuren nedan - kan överfallsparten dock dras över lämmarnas utsidor. Sneddrag plus grimma dras över såväl 2:a som 3:e lagrets bakkant. Erforderlig brottstyrka hos respektive grimma bestäms med stöd av tryckstyrkediagram i och tabell i Exempel på fyllning med lastpallar I bandfaktortabellen på nästa sida avläses antal band per ton lastsektionsvikt (band per ton) TFK 1998:2

91 Formstabilt gods i rätblocksformat Bandfaktortabell: Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B Rader: lager högst , , , , , , ,20 1 1, , , , , ,49 1, ,24 0, ,24 0, ,24 0, ,24 0, ,24 0,79 LV 1, ,47 1, ,47 1, ,47 1, ,47 1, ,47 1,08 0,6 1,09 1,09 1,09 0,49 0,49 0,49 0,19 0,19 0, A 0,8 1,09 1,09 1,09 0,49 0,49 0,49 0,19 0,19 0, , ,20 2 1,0 1,09 1,09 1,09 0,49 0,49 0,49 0,19 0,19 0, , ,49 A 1,2 1,09 1,09 1,09 0,49 0,49 0,79 0,19 0,24 0, ,24 0, ,24 0,79 1,4 1,09 1,09 1,09 0,49 0,49 1,08 0,19 0,47 1, ,47 1, ,47 1,08 0,6 1,45 1,45 1,45 0,65 0,65 0,65 0,25 0,25 0, ,8 1,45 1,45 1,45 0,65 0,65 0,65 0,25 0,25 0, , ,20 3 1,0 1,45 1,45 1,45 0,65 0,65 0,65 0,25 0,25 0, , ,49 1,2 1,45 1,45 1,45 0,65 0,65 0,79 0,25 0,25 0, ,24 0, ,24 0,79 1,4 1,45 1,45 1,45 0,65 0,65 1,08 0,25 0,47 1, ,47 1, ,47 1,08 0,6 1,45 1,45 1,45 0,49 0,49 0, , , ,26 B 0,8 1,45 1,45 1,45 0,49 0,49 0, ,14 0, ,14 0, ,14 0,67 1 1,0 1,45 1,45 1,45 0,49 0,49 1, ,47 1, ,47 1, ,47 1,08 B 1,2 1,45 1,45 1,49 0,49 0,80 1, ,80 1, ,80 1, ,80 1,49 1,4 1,45 1,45 1,90 0,49 1,12 1, ,12 1, ,12 1, ,12 1,90 0,6 1,81 1,81 1,81 0,97 0,97 0,97 0,55 0,55 0,55 0,29 0,29 0,29 0,13 0,13 0,26 0,8 1,81 1,81 1,81 0,97 0,97 0,97 0,55 0,55 0,67 0,29 0,29 0,67 0,13 0,14 0,67 2 1,0 1,81 1,81 1,81 0,97 0,97 1,08 0,55 0,55 1,08 0,29 0,47 1,08 0,13 0,47 1,08 1,2 1,81 1,81 1,81 0,97 0,97 1,49 0,55 0,80 1,49 0,29 0,80 1,49 0,13 0,80 1,49 1,4 1,81 1,81 1,90 0,97 1,12 1,90 0,55 1,12 1,90 0,29 1,12 1,90 0,13 1,12 1,90 0,6 2,41 2,41 2,41 1,29 1,29 1,29 0,73 0,73 0,73 0,39 0,39 0,39 0,17 0,17 0,26 0,8 2,41 2,41 2,41 1,29 1,29 1,29 0,73 0,73 0,73 0,39 0,39 0,67 0,17 0,17 0,67 3 1,0 2,41 2,41 2,41 1,29 1,29 1,29 0,73 0,73 1,08 0,39 0,47 1,08 0,17 0,47 1,08 1,2 2,41 2,41 2,41 1,29 1,29 1,49 0,73 0,80 1,49 0,39 0,80 1,49 0,17 0,80 1,49 1,4 2,41 2,41 2,41 1,29 1,29 1,90 0,73 1,12 1,90 0,39 1,12 1,90 0,17 1,12 1,90 0,6 2,17 2,17 2,17 0,97 0,97 0,97 0,37 0,37 0, , ,43 C 0,8 2,17 2,17 2,17 0,97 0,97 0,97 0,37 0,37 0, ,33 0, ,33 0,90 1 1,0 2,17 2,17 2,17 0,97 0,97 1,37 0,37 0,70 1, ,70 1, ,70 1,37 C 1,2 2,17 2,17 2,17 0,97 1,08 1,84 0,37 1,08 1, ,08 1, ,08 1,84 1,4 2,17 2,17 2,31 0,97 1,45 2,31 0,37 1,45 2,31 0,18 1,45 2,31 0,18 1,45 2,31 0,6 2,17 2,17 2,17 1,21 1,21 1,21 0,73 0,73 0,73 0,44 0,44 0,44 0,25 0,25 0,43 0,8 2,17 2,17 2,17 1,21 1,21 1,21 0,73 0,73 0,90 0,44 0,44 0,90 0,25 0,33 0,90 2 1,0 2,17 2,17 2,17 1,21 1,21 1,37 0,73 0,73 1,37 0,44 0,70 1,37 0,25 0,70 1,37 1,2 2,17 2,17 2,17 1,21 1,21 1,84 0,73 1,08 1,84 0,44 1,08 1,84 0,25 1,08 1,84 1,4 2,17 2,17 2,31 1,21 1,45 2,31 0,73 1,45 2,31 0,44 1,45 2,31 0,25 1,45 2,31 0,6 2,89 2,89 2,89 1,61 1,61 1,61 0,97 0,97 0,97 0,58 0,58 0,58 0,33 0,33 0,43 0,8 2,89 2,89 2,89 1,61 1,61 1,61 0,97 0,97 0,97 0,58 0,58 0,90 0,33 0,33 0,90 3 1,0 2,89 2,89 2,89 1,61 1,61 1,61 0,97 0,97 1,37 0,58 0,70 1,37 0,33 0,70 1,37 1,2 2,89 2,89 2,89 1,61 1,61 1,84 0,97 1,08 1,84 0,58 1,08 1,84 0,33 1,08 1,84 1,4 2,89 2,89 2,89 1,61 1,61 2,31 0,97 1,45 2,31 0,58 1,45 2,31 0,33 1,45 2,31 0,6 0,44 0,44 0, ,8 0,44 0,44 0, , , , ,20 1 1,0 0,44 0,44 0, , , , ,49 JV 1,2 0,44 0,44 0, ,24 0, ,24 0, ,24 0, ,24 0,79 1,4 0,44 0,47 1, ,47 1, ,47 1, ,47 1, ,47 1,08 0,6 1,30 1,30 1,30 0,70 0,70 0,70 0,40 0,40 0,40 0,22 0,22 0,22 0,10 0,10 0,10 0,8 1,30 1,30 1,30 0,70 0,70 0,70 0,40 0,40 0,40 0,22 0,22 0,22 0,10 0,10 0,20 2 1,0 1,30 1,30 1,30 0,70 0,70 0,70 0,40 0,40 0,49 0,22 0,22 0,49 0,10 0,10 0,49 1,2 1,30 1,30 1,30 0,70 0,70 0,79 0,40 0,40 0,79 0,22 0,24 0,79 0,10 0,24 0,79 1,4 1,30 1,30 1,30 0,70 0,70 1,08 0,40 0,47 1,08 0,22 0,47 1,08 0,10 0,47 1,08 0,6 1,74 1,74 1,74 0,94 0,94 0,94 0,53 0,53 0,53 0,29 0,29 0,29 0,13 0,13 0,13 0,8 1,74 1,74 1,74 0,94 0,94 0,94 0,53 0,53 0,53 0,29 0,29 0,29 0,13 0,13 0,20 3 1,0 1,74 1,74 1,74 0,94 0,94 0,94 0,53 0,53 0,53 0,29 0,29 0,49 0,13 0,13 0,49 1,2 1,74 1,74 1,74 0,94 0,94 0,94 0,53 0,53 0,79 0,29 0,29 0,79 0,13 0,24 0,79 1,4 1,74 1,74 1,74 0,94 0,94 1,08 0,53 0,53 1,08 0,29 0,47 1,08 0,13 0,47 1,08 TFK 1998:

92 Formstabilt gods i rätblocksformat TFK 1998:2

93 Formstabilt gods i rätblocksformat GODS I CONTAINER - ETT ELLER TVÅ LAGER I EN RAD S S Typfall: Lastsektionerna stuvas vid behov växelvis med fyllning så att de fyller ut containerns hela bredd. Förstängning bakåt och/eller framåt sker vid behov med snedsträvor i kombination med tvärbrädor, och stödben arrangerade så som på bilden. Snedsträva Tvärbräda (lång) Tvärbräda (kort) Stödben Gör så här: 1. Beräkna den totala lastvikten i ton. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Anskaffa fyllning med för lastsektionsvikten tillräcklig tryckstyrka eller konstruera fyllning av virke enligt anvisning i Alternativ fyllning kan uppnås med för ändamålet avsedda luftkuddar. Dessa får dock aldrig placeras direkt emot en dörr. 4. Mät upp lastluckan S och breddluckan T i meter. TFK 1998:

94 Formstabilt gods i rätblocksformat Lastsäkring: SIDOFÖRSTÄNGNING Lastsektionerna stuvas växelvis mot vänster och höger sidovägg. I luckorna mellan last och sidoväg placeras vid behov fyllning som har erforderlig tryckstyrka. Fyllningen kan exempelvis utgöras av vertikala H-strävor som har virkesdimensionen 25 x 100 mm eller av luftkuddar. OBS! H-strävorna måste stagas lämpligt för att ej välta eller förskjutas. LÄNGDFÖRSTÄNGNING Om lucka uppstår mellan last och fram- eller bakgavel placeras fyllning med erforderlig tryckstyrka enligt Vid större lucka (S) än cirka 1 meter kan längdförstängning göras med snedsträva/tvärbalk, se TFK 1998:2

95 Formstabilt gods i rätblocksformat GODS I CONTAINER - ETT ELLER TVÅ LAGER I TVÅ RADER S Typfall: Lastsektionerna kompletteras vid behov med fyllning så att de fyller ut containerns hela bredd. Förstängning bakåt och/eller framåt sker vid behov med snedsträvor i kombination med tvärbrädor, och stödben arrangerade så som på bilden. Snedsträva Tvärbräda (lång) Tvärbräda (kort) Stödben Gör så här: 1. Beräkna den totala lastvikten i ton. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Anskaffa fyllning med för lastsektionsvikten tillräcklig tryckstyrka eller konstruera fyllning av virke enligt anvisning i Alternativ fyllning kan uppnås med för ändamålet avsedda luftkuddar. Dessa får dock aldrig placeras direkt emot en dörr. 4. Mät upp lastluckan S och breddluckan T i meter. TFK 1998:

96 Formstabilt gods i rätblocksformat Lastsäkring: SIDOFÖRSTÄNGNING Varje lastrad stuvas mot sidovägg. I mittluckan placeras fyllning med erforderlig tryckstyrka. Fyllningen kan exempelvis vara vertikala H-strävor som har virkesdimensionen 25 x 100 mm, luftkuddar eller lastpallar ställda på högkant. LÄNGDFÖRSTÄNGNING Om lucka uppstår mellan last och fram- eller bakgavel placeras fyllning som har en tillräcklig tryckstyrka enligt Vid större lucka (S) än cirka 1 meter kan längdförstängning göras med snedsträvor i trävirke utgående från kantbalkprofilerna i fram- och bakgavlarna se TFK 1998:2

97 Ej formstabilt gods i rätblocksformat BALAR I HÖGST TRE RADER, ÖVRE LAGRET BRUTET, PÅ FLAK MED LÄMMAR 2 LASTSEKTION Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt Om lastens övre lager inte ligger an mot framstammen krävs i vissa fall förstängning framåt med grimma samt brädor (eller hela skivor). I vissa fall krävs förstängning bakåt genom fyllning och/eller grimma och/eller brädor. Om godsets formstabilitet gör att det riskerar att glida ur bandsurrningen behövs sammanhållande bärande kantprofiler. Alternativt behövs då även mellanläggsskivor för stabilisering. Överfallssurrning Fyllning Grimmor Brädor Mellanläggsskiva Bärande kantprofil TFK 1998:

98 Ej formstabilt gods i rätblocksformat Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Ta reda på friktionskoefficienten för glidplanet mellan övre och undre lagret samt mellan gods och lastplan (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn. Om värdet anges med streck behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning (dock se beträffande krav på surrning för att förhindra godsvandring). 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt. 6. Bottenförstängning bakåt måste ske i de fall glidrisk föreligger (se 5.0.5). 7. Grimma framåt/bakåt behövs i vissa fall för att förhindra tippning, se Lastsäkring: Undre lagret förstängs av framstam och sidolämmar. I luckan mellan last och bakläm läggs vid behov fyllning bestående av virke (H-sträva vid större lucka) till 0,1-0,2 m höjd över flakgolv. Om godset har dålig formstabilitet används mellanläggsskivor (Walking boards) som placeras mellan lagren för stabilisering. Skivförstängning framåt och bakåt av övre lagret dimensioneras enligt anvisning i Minst ett överfall dras över varje tvålagerssektion. Mellan gods och surrning läggs kraftfördelande bärande kantprofiler om godsets formstabilitet gör att det riskerar att glida ur bandsurrningen. Överfall dras med 0,4 tons ansättningskraft i enkel part. Vid behov förses även den sista lastsektionen med grimma för att hindra tippning TFK 1998:2

99 Ej formstabilt gods i rätblocksformat Bandfaktortabell: Antal överfallssurrningar per ton lastsektionsvikt (band/ton): Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B Rader: lager högst A 0, , , , , , ,17 1 1, , , , , ,43 A LV 1, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, ,8 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, , ,17 2 1,0 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,43 0,16 0,16 0, , ,43 1,2 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,68 0,16 0,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,93 0,16 0,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,22 B 0,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,13 0, ,13 0, ,13 0,58 1 1,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 B 1,2 1,25 1,25 1,29 0,42 0,69 1, ,69 1, ,69 1, ,69 1,29 1,4 1,25 1,25 1,64 0,42 0,97 1, ,97 1, ,97 1, ,97 1,64 0,6 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,47 0,25 0,25 0,25 0,11 0,11 0,22 0,8 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,58 0,25 0,25 0,58 0,11 0,13 0,58 2 1,0 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,93 0,47 0,47 0,93 0,25 0,41 0,93 0,11 0,41 0,93 1,2 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 1,29 0,47 0,69 1,29 0,25 0,69 1,29 0,11 0,69 1,29 1,4 1,57 1,57 1,64 0,84 0,97 1,64 0,47 0,97 1,64 0,25 0,97 1,64 0,11 0,97 1,64 0,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,38 C 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,29 0, ,29 0,78 1 1,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 1,19 0,32 0,61 1, ,61 1, ,61 1,19 C 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,93 1,59 0,32 0,93 1, ,93 1, ,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 0,84 1,25 2,00 0,32 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,6 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,63 0,38 0,38 0,38 0,21 0,21 0,38 0,8 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,78 0,38 0,38 0,78 0,21 0,29 0,78 2 1,0 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,19 0,63 0,63 1,19 0,38 0,61 1,19 0,21 0,61 1,19 1,2 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,59 0,63 0,93 1,59 0,38 0,93 1,59 0,21 0,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 1,05 1,25 2,00 0,63 1,25 2,00 0,38 1,25 2,00 0,21 1,25 2,00 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, , , , ,17 1 1,0 0,38 0,38 0, , , , ,43 JV 1,2 0,38 0,38 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,38 0,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,09 0,8 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,17 2 1,0 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,43 0,19 0,19 0,43 0,09 0,09 0,43 1,2 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,68 0,35 0,35 0,68 0,19 0,21 0,68 0,09 0,21 0,68 1,4 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,93 0,35 0,41 0,93 0,19 0,41 0,93 0,09 0,41 0,93 Sneddrag med grimma kan, om godsets formstabilitet medger detta, vid landsvägstrafik och sjöfart ersättas av rundtörn med samma brottstyrka och ansättningskraft (se figuren på nästa sida). TFK 1998:

100 Ej formstabilt gods i rätblocksformat EXEMPEL: Ett flak lastas med totalt 24 ton gods i form av rätblocksformade balar. Varje bal väger 0,75 ton och lastsektionerna består av 4 balar lastade till 2 meters höjd och med 0,8 meters längd. Balarna står i ett respektive två lager. Lastens övre lager är brutet. Flakytan är av trä. Lasten skall gå från Örebro i Sverige till Helsingfors i Finland över Östersjön, dvs. landsväg och sjöfart A. Lösning: (Följer punkterna i Gör så här på s ) 1. H/B = 2,0/2,4 = 0,83 (=> 1,0) för tvålagersektionerna och 1,0/2,4 = 0,4 (=> 0,6) för enlagersektionerna. 2. Lastsektionsvikten är 3 ton respektive 1,5 ton (=> 6 stycken lastsektioner med 2 lager och 4 med 1 lager). 3. I friktionstabellen i kapitel saknas uppgift om den aktuella materialkombinationen varför 0,2 väljes. 4. Bandfaktorerna anges med 0,94 för tvålagersektionerna och med streck (-----) för enlagersektionerna erhålles ur tabellen på föregående sida (trafikområde landsväg och sjöfart A A ) med närmast lägre friktionskoefficient (i vårt fall 0,2) och H/B (enligt punkt 1 ovan) avrundas uppåt till 1,0 respektive 0,6. 5. Lastsektionsvikten i ton multipliceras med bandfaktorn: 3 x 0,94 = 2,82 respektive 1,5 ton x 0 (-----) = 0. Avrundning uppåt ger 3 band per tvålagersektion och inget band per enlagersektion. Med hänsyn till den vanligtvis begränsade formstabiliteten hos balgods väljes ändå 1 band per enlagersektion. Detta ger 3 x x 4 = 22 band. 6. Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs bottenförstängning framåt, se med en tryckstyrka på 15,5 ton. Eftersom h/l = 1,0/0,8 = 1,25 (> 1) behövs grimma framåt (se i 5.0.7). Grimman skall ha en brottstyrka av minst 4 ton och ansättes med 0,4 ton i vardera parten. Bottenförstängning bakåt krävs enligt med tryckstyrkan 3,8 ton. 7. Eftersom h/l = 1,25 (< 1,7 ) behövs ingen grimma bakåt (se A i 5.0.7) TFK 1998:2

101 Ej formstabilt gods i rätblocksformat SÄCKGODS I ETT ELLER TVÅ LAGER I TVÅ RADER, I CONTAINER Typfall: Lasten som utgörs av säckgods på pall som med centrerad fyllning fyller ut hela containerns bredd. Lasten är vid behov förstängd bakåt genom fyllning med dubbelbalk se Fyllning kan alternativt även i längdled ske med för ändamålet avsedda luftkuddar som dock aldrig får placeras direkt emot en dörr. Dubbelbalk Stöttor Brädor Stödben Fyllning Gör så här: 1. Bestäm totalvikten. 2. Stuva vid behov med fyllning som har tillräcklig tryckstyrka till full bredd. 3. Mät upp lastluckan S och breddluckan T i meter. TFK 1998:

102 Ej formstabilt gods i rätblocksformat 4. Konstruera och applicera vid behov dubbelbalk enligt anvisning i Alternativt används som fyllning, för ändamålet avsedda, luftkuddar som dock aldrig får placeras direkt emot en dörr. Lastsäkring: SIDOFÖRSTÄNGNING Varje lastrad stuvas mot sidovägg. I mittluckan placeras vid behov fyllning med erforderlig tryckstyrka. LÄNGDLEDSFÖRSTÄNGNING Om lucka uppstår mellan last och fram- eller bakgavel placeras fyllning som har tillräcklig tryckstyrka enligt Vid större lucka (S) än cirka 1 meter kan förstängning framåt/bakåt göras med dubbelbalk, se TFK 1998:2

103 Formstabila rullar PAPPERSRULLAR I TVÅ LAGER OCH TVÅ RADER, ÖVRE LAGRET BRUTET, PÅ FLAK MED LÄMMAR L LASTSEKTION Typfall: Övre lagret friktionssäkrat i sidled och skivförstängt framåt/bakåt, se Alternativt tillämpas tröskelförstängning. Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt Lasten förstängs vid behov sidledes mot lämmarna med fyllning. Förstängning bakåt sker vid behov genom fyllning. För effektiv fördelning av surrningskrafterna mellan lastsektionerna används bärande kantprofiler. Överfallssurrning Fyllning Skivförstängning Bärande kantprofil Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. TFK 1998:

104 Formstabila rullar 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Bestäm friktionskoefficienten. Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) krävs lastsäkringsintyg. 4. Gå till bandfaktortabellen på nästa sida och läs av bandfaktorn för aktuellt trafikområde. Om värdet anges med streck behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning (dock se beträffande krav på surrning för att förhindra godsvandring). 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt till närmaste heltal. 6. Bottenförstängning bakåt genom fyllning krävs med den tryckstyrka som anges i Grimma framåt och bakåt behövs i vissa fall för att hindra tippning, se Skivförstängning enligt dimensioneras med den tryckstyrka som anges i Lastsäkring: Lasten centreras i sidled och stuvas med undre lagret mot framstam. I luckan mellan last och lämmar placeras fyllning med dimensionering för att på en höjd av högst 0,1 m ge tillräcklig tryckstyrka. Erforderlig tryckstyrka framåt/bakåt kan avläsas i diagrammen i Vid större lucka bak används H-sträva. Erforderliga överfallssurrningar, dras över lastsektionerna och ansätts med 0,4 ton i varje sidopart. För tvålagersektionerna krävs minst en överfallssurrning per lastsektion för att hindra godsvandring. Framåt skivförstängs varje rad med erforderlig tryckstyrka, se Lagerförstängning i längdled kan alternativt göras med tröskelförstängning genom att undre lagret med underlägg höjs upp och bildar stödkant. Bakåt skivförstängs eller tröskelförstängs vid behov på samma sätt. När skiveller tröskelförstängning används bakåt måste minst två enlagerssektioner ligga bakom tvålagerssektionerna. Bärande kantprofiler placeras mellan surrningar och rullar för effektiv fördelning av surrningskrafterna även om surrningen hamnar mellan två rullcentra. Då vinkeln mellan band och lastplan är mindre än 75 grader (men minst 60 grader) skall bandfaktorn höjas med 10 % (bandfaktorn multipliceras med 1,10). Anvisningen gäller ej för mindre vinkel mellan band och lastplan än 60 grader TFK 1998:2

105 Formstabila rullar Bandfaktortabell: Antal band per ton lastsektionsvikt (band per ton): Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B Rader: lager högst , , , , , , ,17 1 1, , , , , ,43 1, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 LV 1, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, A 0,8 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, , ,17 2 1,0 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,43 0,16 0,16 0, , ,43 A 1,2 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,68 0,16 0,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,93 0,16 0,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,22 B 0,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,13 0, ,13 0, ,13 0,58 1 1,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 B 1,2 1,25 1,25 1,29 0,42 0,69 1, ,69 1, ,69 1, ,69 1,29 1,4 1,25 1,25 1,64 0,42 0,97 1, ,97 1, ,97 1, ,97 1,64 0,6 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,47 0,25 0,25 0,25 0,11 0,11 0,22 0,8 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,58 0,25 0,25 0,58 0,11 0,13 0,58 2 1,0 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,93 0,47 0,47 0,93 0,25 0,41 0,93 0,11 0,41 0,93 1,2 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 1,29 0,47 0,69 1,29 0,25 0,69 1,29 0,11 0,69 1,29 1,4 1,57 1,57 1,64 0,84 0,97 1,64 0,47 0,97 1,64 0,25 0,97 1,64 0,11 0,97 1,64 0,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,38 C 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,29 0, ,29 0,78 1 1,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 1,19 0,32 0,61 1, ,61 1, ,61 1,19 C 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,93 1,59 0,32 0,93 1, ,93 1, ,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 0,84 1,25 2,00 0,32 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,6 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,63 0,38 0,38 0,38 0,21 0,21 0,38 0,8 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,78 0,38 0,38 0,78 0,21 0,29 0,78 2 1,0 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,19 0,63 0,63 1,19 0,38 0,61 1,19 0,21 0,61 1,19 1,2 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,59 0,63 0,93 1,59 0,38 0,93 1,59 0,21 0,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 1,05 1,25 2,00 0,63 1,25 2,00 0,38 1,25 2,00 0,21 1,25 2,00 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, , , , ,17 1 1,0 0,38 0,38 0, , , , ,43 JV 1,2 0,38 0,38 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,38 0,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,09 0,8 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,17 2 1,0 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,43 0,19 0,19 0,43 0,09 0,09 0,43 1,2 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,68 0,35 0,35 0,68 0,19 0,21 0,68 0,09 0,21 0,68 1,4 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,93 0,35 0,41 0,93 0,19 0,41 0,93 0,09 0,41 0,93 TFK 1998:

106 Formstabila rullar Exempel: Ett flak lastas med totalt 28 ton gods i form av formstabila pappersrullar. Varje lastsektion väger 4 ton och består av 4 rullar. Rullarna står i två lager och två rader med övre lagret brutet. Flakytan är av stålplåt. Lasten skall gå från Norrköping i Sverige till London i Storbritannien över Nordsjön, dvs. i trafikområdena landsväg och sjöfart B. Lösning: (Följer punkterna i Gör så här på s ) 1. H/B = 2,1/2,2 = 0,95 => 1,0 för tvålagers (hel) och 1,05/2,2 = 0,48 => 0,6 för enlagers (halv) lastsektion. 2. Lastsektionsvikten är 4 ton vid överfallssurrning respektive 2 ton vid överfallssurrning (=> totalt 9 stycken lastsektioner, 5 hela och 4 halva). 3. I friktionstabellen i saknas uppgift om den aktuella materialkombinationen varför 0,2 väljes. 4. Bandfaktorn för landsväg (μ = 0,2) är 0,94 vid överfallssurrning respektive 0 (-----) vid överfallssurrning och 0,84 respektive 0,42 vid sjöfart B B (μ = 0,3). Detta ger bandfaktorn 1,0 för hel lastsektion med överfallssurrning och 0,5 för halv lastsektion med överfallssurrning. 5. Lastsektionsvikten i ton multipliceras med bandfaktorn: 4 ton x 1,0 = 4 och 2 ton x 0,5 = 1,0 för hel respektive halv lastsektion. 6. Avrundning uppåt ger 4 band per hel lastsektion och 1 band per halv lastsektion som blir totalt 24 band (5 x x 4 = 24). 7. Eftersom h/l = 1,05/1,1 är mindre än 1 behövs ingen grimma för att hindra tippning framåt eller bakåt (se 5.0.7) TFK 1998:2

107 Formstabila rullar HELFAT I TVÅ LAGER OCH FYRA RADER I UNDRE LAGRET OCH TVÅ RADER I ÖVRE LAGRET, PÅ FLAK MED LÄMMAR Antal band per ton lastsektionsvikt (band per ton): Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd. I vissa fall krävs förstängning bakåt genom fyllning eller H-sträva, se Tippning och glidning bakåt hindras i båda lagren med grimmor,. Med underlägg tröskelförstängs de övre raderna i sidled. Det övre lagret radförstängs med Mellanläggsskiva (Walking Board) För effektiv fördelning av surrningskrafterna mellan LASTSEKTION Överfallssurrning Grimma, övre lagret Grimmor, undre lagret Brädprofil Underlägg Mellanläggsskiva Bärande kantprofil TFK 1998:

108 Formstabila rullar lastsektionerna används bärande kantprofiler. Tryckkraften på grimma kan vid behov fördelas på grimmor.. Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn. 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt. 6. Bottenförstängning bakåt genom fyllning eller H-sträva krävs med den tryckstyrka som anges i Grimma bakåt, och erfordras för att förhindra tippning och glidning, se Bandfaktortabell: Antal band per ton lastsektionsvikt (band per ton): H/B Friktionskoefficient högst 0,2 0,3 eller högre 0,6 0,15 0,15 0,8 0,44 0,44 1,0 0,73 0,73 A 1,2 1,02 1,02 1,4 1,31 1,31 0,6 1,25 0,42 B 0,8 1,25 0,58 1,0 1,25 0,93 B 1,2 1,29 1,29 1,4 1,64 1,64 0,6 1,88 0,84 C 0,8 1,88 0,84 1,0 1,88 1,19 C 1,2 1,88 1,59 1,4 2,00 2,00 0,6 0, ,8 0,38 0,17 1,0 0,43 0,43 JV 1,2 0,68 0,68 1,4 0,93 0, TFK 1998:2

109 Formstabila rullar Lastsäkring: Faten fyller ut utrymmet mellan sidolämmarna med fyra lastrader. I undre lagret höjs de båda ytterraderna 5 cm med underlägg i 50 mm trävirke mm mellanläggskivor (Walking Board) läggs mellan lagren. Därmed erhålls en tröskelförstängning i sidled. Övre lagret förstängs bakåt med sneddrag och grimma. Undre lagret förstängs bakåt med sneddrag och grimma. Under grimmans horisontalpart läggs en kraftfördelningsbräda så att även de båda mittraderna förstängs effektivt. Vid behov kan flera sneddrag med grimma användas som fördelas jämnt i längdled. Dimensionering finns beskriven i TFK 1998:

110 Formstabila rullar HELFAT I TVÅ LAGER OCH FYRA RADER, ÖVRE LAGRET BRUTET, I CONTAINER Typfall: Lasten fyller ut hela containerns bredd enligt Förstängning bakåt sker vid behov med fyllning 1 eller med H-sträva. Underlägg 3 ger tröskelförstängning framåt/bakåt för övre lagret. 1 Fyllning 2 Rundtörn 3 Underlägg Gör så här: 1. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. TFK 1998:

111 Formstabila rullar 2. Bottenförstängning bakåt genom fyllning eller H-sträva krävs med den tryckstyrka som anges i Lastsäkring: Helfat med diameter 0,6 m och höjd 0,9 m fyller utrymmet mellan sidoväggarna med fyra lastrader. Undre lagret stuvas mot främre containerväggen. Lagersektionerna omedelbart framför resp. bakom övre lagret höjs med underlägg 3, vilket ger tröskelförstängning av övre lagret både framåt och bakåt. Minst två enlagers lastsektioner skall finnas bakom den bakre tröskelförhöjda sektionen för tippningsstabilitet bakåt. SÄKRING SIDLED Containerns sidoväggar är direkt förstängande. SÄKRING I LÄNGDLED I eventuell lucka mellan last och bakdörrar placeras fyllning 1 som har tryckstyrka i längdled enligt Övre lagret är tröskelförstängt och kompletteras med fyra rundtörnar 2 som hindrar vältning över trösklarna. Varje rundtörn omfattar två rader i de tre främre resp. bakre sektionerna. Undre lagrets bakre åtta fat förses vid behov med två rundtörnar (fyra plus fyra fat) som hindrar vältning över fyllningen 1. Samtliga rundtörnar ansätts med 0,4 tons kraft i enkel part och har minst 4 tons brottstyrka. Om lasten ligger tätt intill bakdörrarna bortfaller behovet av de båda rundtörnarna i undre lagret TFK 1998:2

112 Formstabila rullar PAPPERSRULLAR I TVÅ LAGER I EN ELLER TVÅ RADER, ÖVRE LAGRET BRUTET, PÅ FLAK MED LÄMMAR LASTSEKTION Typfall: Lasten ligger an mot framstam eller stoppkil. Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt Förstängning i sidled utförs vid behov genom fyllning. Förstängning bakåt sker med brädor, och stoppkilar och överfallssurrningar. Spetskil används som lastningshjälpmedel men är inget lastsäkringskrav. Överfallssurrning Brädor Spetskil Bärande kantprofil Stoppkil Fyllning Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. TFK 1998:

113 Formstabila rullar 3. Bestäm friktionskoefficienten. Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) krävs lastsäkringsintyg. 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn för överfallssurrningarna och. Om värdet anges med streck behövs ingen surrning för att förhindra tippning eller glidning (dock se beträffande krav på surrning för att förhindra godsvandring). Se bandfaktortabell på nästa sida. Lastsäkring: Rullarna stuvas mot framstammen och centreras mot mitten. Luckor mellan last och sidolämmar fylls vid behov med trävirke. Övre lagret friktionsförstängs i sidled genom ansättning av överfallssurrningar med sådan kraft att det ej skjuvas isär från det undre lagret som är sidoförstängt - via fyllningarna mot sidolämmarna. Bärande kantprofiler placeras mellan överfall och rullar för effektiv fördelning av surrningskrafterna även om surrningarna hamnar mellan rullcentra. De två bakre (hel-) rullarna bildar tillsammans med stoppkilar samt brädor och förstängning bakåt. Den bakre lastsektionens överfallssurrningar skall ha en förspänning av minst 0,2 ton och det samma gäller för överfallssurrning då stoppkil används för förstängning framåt. De båda bakre surrningarna placeras symmetriskt på båda sidor om rullcentrum. Överfallssurrningar dras över främre enlagerssektionerna och ansätts med 0,2 ton i enkel part TFK 1998:2

114 Formstabila rullar Bandfaktortabell: Antal band per ton lastsektionsvikt (band per ton): Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B Rader: lager högst , , , LV 1, , , , , ,21 1, , , , , ,41 0,6 0,49 0,49 0,19 0,19 0,04 0, ,8 0,49 0,49 0,19 0,19 0,04 0, A 2 1,0 0,49 0,49 0,19 0,19 0,04 0, ,2 0,49 0,49 0,19 0,21 0,04 0, , ,21 A 1,4 0,49 0,49 0,19 0,41 0,04 0, , ,41 0,6 1,25 1,25 0,42 0, B 0,8 1,25 1,25 0,42 0, , , ,13 1 1,0 1,25 1,25 0,42 0, , , ,41 B 1,2 1,25 1,25 0,42 0, , , ,69 1,4 1,25 1,25 0,42 0, , , ,97 0,6 1,25 1,25 0,43 0,43 0,22 0,22 0,09 0,09 0,01 0,01 0,8 1,25 1,25 0,43 0,43 0,22 0,22 0,09 0,13 0,01 0,13 2 1,0 1,25 1,25 0,43 0,43 0,22 0,41 0,09 0,41 0,01 0,41 1,2 1,25 1,25 0,43 0,69 0,22 0,69 0,09 0,69 0,01 0,69 1,4 1,25 1,25 0,43 0,97 0,22 0,97 0,09 0,97 0,01 0,97 0,6 1,88 1,88 0,84 0,84 0,32 0, C 0,8 1,88 1,88 0,84 0,84 0,32 0, , ,29 1 1,0 1,88 1,88 0,84 0,84 0,32 0, , ,61 C 1,2 1,88 1,88 0,84 0,93 0,32 0, , ,93 1,4 1,88 1,88 0,84 1,25 0,32 1,25 0,15 1,25 0,15 1,25 0,6 1,88 1,88 0,84 0,84 0,32 0,32 0,17 0,17 0,07 0,07 0,8 1,88 1,88 0,84 0,84 0,32 0,32 0,17 0,29 0,07 0,29 2 1,0 1,88 1,88 0,84 0,84 0,32 0,61 0,17 0,61 0,07 0,61 1,2 1,88 1,88 0,84 0,93 0,32 0,93 0,17 0,93 0,07 0,93 1,4 1,88 1,88 0,84 1,25 0,32 1,25 0,17 1,25 0,15 1,25 0,6 0,38 0, ,8 0,38 0, ,0 0,38 0, JV 1,2 0,38 0, , , , ,21 1,4 0,38 0, , , , ,41 0,6 0,49 0,49 0,19 0,19 0,04 0, ,8 0,49 0,49 0,19 0,19 0,04 0, ,0 0,49 0,49 0,19 0,19 0,04 0, ,2 0,49 0,49 0,19 0,21 0,04 0, , ,21 1,4 0,49 0,49 0,19 0,41 0,04 0, , ,41 TFK 1998:

115 Formstabila rullar TFK 1998:2

116 Formstabila rullar TUNGA PLÅTCOILS, PÅ FLAK UTAN LÄMMAR 3 Typfall: Plåtcoils på kilbädd förstängda i alla riktningar genom loopsurrningar. Kantskydd placeras vid alla brytkanter. Loopsurrning Kilbädd Kantskydd Gör så här: 1. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 2. Avläs tabellen på nästa sida för bestämning av erforderligt antal loopsurrningar. TFK 1998:

117 Formstabila rullar Statisk friktion Maximal coilvikt (ton) μ s Två loopsurrningspar/coil Fyra loopsurrningspar/coil 0,2 2,8 5,6 0,3 3,4 6,8 0,4 3,7 7,4 0,5 4,1 8,2 0,6 4,6 9,2 Lastsäkring: Varje plåtcoil vilar på en kilbädd med 37 kilvinkel och har ett vertikalspel av mm till kilbäddens bottenplan för undvikande av glapp. Varje plåtcoil säkras med två eller fyra loopsurrningspar som ger förstängning både i sidled och längdled. Av totalt åtta eller sexton surrningsparter upptas alltid en sido- eller längdledskraft av fyra respektive åtta parter vid surrningsdragning. För varje enkel loopsurrningspart krävs minst 4 tons brottstyrka och ansättningskraft 0,4 ton. Vid surrningsdragningen bör man iakttaga att det höga punkttrycket mellan surrning och plåtcoil kräver kantskydd som slitskydd för textilband eller belastningsskydd mot wire eller kätting för undvikande av skador på surrning och plåtcoil. Observera att varken framstam eller lämmar utnyttjas som förstängningar. Lämmarna klarar ej de höga punktbelastningarna. I vissa fall kan grimma framåt/bakåt krävas för att hindra tippning. Om tyngdpunkten för lastsektionen ligger nära centrum (normalt endast mm över H/2) kan enkel kontroll av tippningsrisken göras genom jämförelse med tabellen i Vid tyngre plåtcoils bör företrädesvis kätting eller wire användas som anbringas i kraftiga fästen på flaket eller i fordonets ram TFK 1998:2

118 Ej formstabila rullar VALSTRÅDSRINGAR I TVÅ LAGER, PÅ CONTAINERFLAK MED GAVLAR Typfall: Det övre lagret är lagerförstängt med rundtörnar till det undre. Loopsurrningar av stålband förstänger lasten i sidled. Loopsurrning Rundtörn Gör så här: 1. Beräkna rullvikten i ton för buntade rullar. 2. Gå till dimensioneringstabellen på nästa sida och läs av erforderlig dragstyrka i enkel part hos rundtörn och loopsurrning. TFK 1998:

119 Ej formstabila rullar STÅLBAND STÅLBAND EN BUNTAD BANDRULLE Lastsäkring: Valstrådsringarna buntas till sammanhängande, stabila rullar enligt figuren ovan - som lastas tvärs över flaket. Buntningen anpassas så att en fri lucka på ca 0,1 m erhålls mellan last och flakets sidokant. Undre lagrets främre och bakre rulle stuvas mot resp. gavel. Mellanliggande rullar placeras med lika delning i längdled varvid lucka mellan dem ej bör vara större än halva rullradien. Stoppbräder i dimension ca 50 x 50 mm läggs tvärs under rullarna så att de hålls i läge vid lastning av övre lagret som läggs i buk på undre lagret. Mellan lagren dras rundtörnar av stålband så att det övre lagret får en stabil lagerförstängning till det undre. Loopsurrningar - av stålband - dras genom rullarna i undre lagret så att "hängslande" förstängning erhålls åt båda sidorna för samtliga rullar i undre lagret. Dimensioneringstabell: Antal loopsurrningspar respektive rundtörn per ton bandrullevikt (förutsätter 4-tons band - vid annan typ av band proportioneras värderna). TRAFIKOMRÅDE ANTAL LOOPSURRNINGSPAR RESP. RUNDTÖRNAR PER TON BANDRULLEVIKT LOOPSURRNING RUNDTÖRN A 0,36 0,14 B 1,02 0,36 C 1,11 0, TFK 1998:2

120 Långgods SÅGAT ELLER HYVLAT VIRKE I VIRKES- PAKET, PÅ FLAK MED MITTSTÖTTOR Typfall: Virkesbuntarna, med ungefärligt kvadratisk tvärsektion, sammanhålles med paketband av stål. Buntarna stuvas mot mittstöttor. Främsta lastsektionen förstängs mot framstammen. Lastfallet gäller endast landsvägstransport och sjöfartsområde A. Överfallssurrning Rundtörn Mittstötta Paketband (vanligen stålband) Underlägg Omslag Gör så här: 1. Förse varje bunt eller trave av buntar med minst tre överfallssurrningar (föreskrivet i TSVFS 1978:10). TFK 1998:

121 Långgods 2. I vissa fall krävs förstängning framåt av respektive lastsektion genom fyllning och/eller grimma. Vid dimensionering av fyllning med hjälp av diagram i kan antalet använda band anses vara dubbelt så många beroende på att friktionen mot mittstöttorna ger överfallssurrningarna dubbel effekt. Grimmor dimensioneras enligt tabell i Lastsäkring: A En lastsektion består av fyra virkesbuntar. Varje bunt sammanhålls med stålband. Ofta tillkommer väderskyddande omslag. Buntarna lastas från båda sidorna och stuvas mot mittstöttorna. Minst tre stöttor behövs om lastsektionen är längre än 3,3 m. Vid kortare längd räcker det med två stöttor. Mellan lagren placeras underlägg. Främsta lastsektionen läggs mot framstammen. Efterföljande sektioner placeras så att jämn lastfördelning erhålls på flaket. Överfallssurrningar med 4 tons brottstyrka dras över lastsektionerna och ansätts med 0,4 ton i enkel part. På ömtåligt virke placeras kantskydd mellan överfallssurrningen och lasten. Last får normalt inte läggas högre än överkanten av framstammen eller toppen av mittstöttorna TFK 1998:2

122 Långgods VIRKESPAKET PÅ FLAK MED LÄMMAR Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt Saknas lämmar eller om lasten inte fyller ut hela flakets bredd enligt 5.0.1, tillämpas istället anvisning Om lasten inte ligger an mot framstammen enligt krävs förstängning framåt med fyllning och/eller grimma. I vissa fall krävs förstängning framåt/bakåt av respektive lastsektion genom fyllning och/eller grimma. Överfallssurrningar Underlägg TFK 1998:

123 Långgods Gör så här: 1. Vid samlingspaket enligt svensk standard SS , se sidan , förses varje samlingspaket vid landsvägstrafik med minst 3 stycken överfallssurrningar med 4 tons brottstyrka som ansätts med kraften 0,4 ton i enkel part. 2. Virkespaket på flak med lämmar på landsväg som lastats på samma sätt men som inte buntats till samlingspaket enligt standard förses med det antal band som bandfaktortabellen på nästa sida anger. Avsedda band skall ha 4 tons brottstyrka och ansättes med kraften 0,4 ton i enkel part. Lastsäkring: Enhetslasten som beskrivs på nästa sida utgör en obruten lastsektion - för gaffelhantering - i utförande enligt Svensk Standard SS Se figur på motstående sida. Enhetslasten förutsätts vara så väl hophållen att den är formstabil mot sidokraft inom trafikområdena landsväg, sjöfart A och järnväg. Normalt transporteras dessa enheter på landsvägs- eller järnvägsfordon direkt till mottagare från leverantör ev. även via Rorofartyg inom trafikområde sjöfart A. Vid sjöfart inom områdena B och C lossas enheterna från landtransportfordonen och tas ombord med truck på Rorofartyg där de blockstuvas och förstängs mot fartygsdetaljer. Dimensionering av förstängning framåt/bakåt mellan lastsektionerna sker med ledning av diagram i och tabell i TFK 1998:2

124 Långgods Bandfaktortabell: Antal band per ton lastsektionsvikt (band per ton): A Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B lager högst 2 Rader 0,6 0,94 0,42 0, ,8 0,94 0,42 0, ,0 0,94 0,42 0, ,2 0,94 0,42 0,21 0,21 0,21 1,4 0,94 0,42 0,41 0,41 0,41 0,6 1,13 0,61 0,35 0,19 0,09 0,8 1,13 0,61 0,35 0,19 0,09 2 1,0 1,13 0,61 0,35 0,19 0,09 JV 1,2 1,13 0,61 0,35 0,21 0,21 1,4 1,13 0,61 0,41 0,41 0,41 TFK 1998:

125 Långgods SAMLINGSPAKET BESTÅENDE AV 4 HELPAKET VIRKE (enligt svensk standard SS ) A Helpaket virke B Bindströ i helpaket C Underslag (underlägg) under helpaket D Band om helpaket E Band om samlingspaket F Omslag om helpaket G Kantskydd H Underslag (underlägg)* under samlingspaket J Virkesskydd * Benämns ofta bolster inom sågverksindustrin TFK 1998:2

126 Långgods RÖR ELLER PROFILER I EN RAD, PÅ FLAK UTAN LÄMMAR Typfall: Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs förstängning i form av fyllning eller H-sträva. I vissa fall krävs förstängning bakåt genom fyllning eller H-sträva. Loopsurrningar placeras runt godset. Cylindrarna läggs på kilbäddar. Loopsurrning Kilbädd Gör så här: 1. Beräkna förhållandet D/B. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. TFK 1998:

127 Långgods 3. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 4. Gå till tabellen nedan och läs av antal ton lastvikt som kan säkras per loopsurrningspar för aktuellt trafikområde och friktion. 5. Bottenförstängning framåt/bakåt genom fyllning eller H-sträva krävs med den tryckstyrka som anges i Dimensioneringstabell: Antal ton lastvikt per loopsurrningspar Friktionskoefficient 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Förstängning Framåt & bakåt Framåt, ej bakåt Ej framåt, ej bakåt Framåt & bakåt Framåt, ej bakåt Ej framåt, ej bakåt Framåt & bakåt D/B högst 0,25 7,21 0,79 0,33 9,10 1,11 0,41 12,20 1,64 0, , ,75 0,50 6,34 0,70 0,29 8,12 1,06 0,39 11,05 1,67 0, , ,83 0,75 5,23 0,60 0,25 6,81 0,97 0,35 9,38 1,58 0, , ,82 LV 1,00 4,22 0,52 0,21 5,56 0,87 0,32 7,75 1,44 0, , ,77 0,25 7,21 0,79 0,33 9,10 1,11 0,41 12,20 1,64 0, ,65 0, ,84 0,75 A 0,50 6,34 0,70 0,29 8,12 1,06 0,39 11,05 1,67 0, ,83 0, ,37 0,83 0,75 5,23 0,60 0,25 6,81 0,97 0,35 9,38 1,58 0, ,76 0, ,32 0,82 A 1,00 4,22 0,52 0,21 5,56 0,87 0,32 7,75 1,44 0, ,55 0, ,98 0,77 0,25 4,63 0,79 0,33 5,39 1,11 0,41 6,39 1,64 0,50 7,79 2,04 0,61 9,90 2,50 0,75 B 0,50 4,07 0,70 0,29 4,81 1,06 0,39 5,79 1,67 0,51 7,16 2,18 0,65 9,21 2,77 0,83 0,75 3,36 0,60 0,25 4,03 0,97 0,35 4,91 1,58 0,48 6,15 2,12 0,63 8,01 2,75 0,82 B 1,00 2,71 0,52 0,21 3,29 0,87 0,32 4,06 1,44 0,44 5,14 1,96 0,59 6,76 2,57 0,77 0,25 3,93 0,20 0,20 4,47 0,31 0,31 5,16 0,43 0,43 6,06 0,56 0,56 7,29 0,70 0,70 C 0,50 3,45 0,31 0,29 3,99 0,48 0,39 4,67 0,67 0,51 5,57 0,87 0,65 6,79 1,09 0,83 0,75 2,85 0,35 0,25 3,34 0,54 0,35 3,97 0,75 0,48 4,78 0,98 0,63 5,90 1,23 0,82 C 1,00 2,30 0,35 0,21 2,73 0,54 0,32 3,28 0,75 0,44 4,00 0,98 0,59 4,98 1,23 0,77 0,25 6,46 0,33 0,33 7,48 0,41 0,41 8,83 0,50 0,50 10,70 0,61 0,61 13,46 0,75 0,75 0,50 5,67 0,29 0,29 6,67 0,39 0,39 8,00 0,51 0,51 9,83 0,65 0,65 12,53 0,83 0,83 0,75 4,69 0,25 0,25 5,59 0,35 0,35 6,79 0,48 0,48 8,44 0,63 0,63 10,89 0,82 0,82 JV 1,00 3,78 0,21 0,21 4,57 0,32 0,32 5,61 0,44 0,44 7,05 0,59 0,59 9,19 0,77 0,77 Framåt, ej bakåt Ej framåt, ej bakåt Framåt & bakåt Framåt, ej bakåt Ej framåt, ej bakåt Framåt & bakåt Framåt, ej bakåt Ej framåt, ej bakåt Lastsäkring: Godset läggs på kilbäddar med kilvinkel 37 (rätvinklig triangelsektion med sidoförhållandena 3, 4 och 5) och ett bottenspel av mm för undvikande av rullglapp i kilbädden. Loopsurrningar placeras runt godset. Ett loopsurrningspar består av två loopsurrningar som var och en är förstängande, "hängslande" åt var sin sida. Varje loopsurrning har minst 4 tons brottstyrka och ansätts med 0,4 tons kraft i enkel part. Därmed säkrar den med friktion och självåtstramning lasten även i längdled TFK 1998:2

128 Långgods Varje loopsurrnings båda parter dras till samma infästning som är dimensionerad för 4 ton. Varje enkel part har visserligen 4 tons brottstyrka men denna utnyttjas endast till 33% vid självåtstramningen med hänsyn till säkerhet mot brott. TFK 1998:

129 Långgods TFK 1998:2

130 Långgods RÖR ELLER CYLINDRAR I FLERA LAGER OCH RADER, PÅ FLAK Typfall: Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs förstängning i form av fyllning eller H-sträva. I vissa fall krävs förstängning bakåt genom fyllning eller H-sträva. Överfallssurrningar placeras runt godset vid varje rullram. Tvärförband (se 5.0.8) förstänger rullramen mot flakkanten i sidled. Cylindrarna staplas med mellan- och överlägg. Överfallssurrning Tvärförband Mellan- och överlägg Gör så här: 1. Beräkna lastsektionsvikten i ton. TFK 1998:

131 Långgods 2. Gå till tryckstyrkediagram i och avläs erforderligt antal rullramar (rullram motsvarar överfallssurrning = band) med hänsyn till trafikområde, friktion och lastsektionsvikten. Varje lastsektion kräver dock minst 2 rullramar. 3. Förstängning framåt/bakåt krävs i vissa fall genom grimma, fyllning eller H- sträva med den tryckstyrka som anges i Lastsäkring: Godset läggs på rullramar som består av under-, mellan- och överlägg med profilering efter godsradien R så att en dubbel sidoförstängning med höjden R/4 erhålls. Rullramens underlägg har ett tvärförband som förstänger rullramen mot flakkanten i sidled. Över varje rullram dras en överfallssurrning som har minst 4 tons brottstyrka och ansätts med 0,4 ton i enkel part. Därmed säkrar den lasten även i längdled med friktion och självåtstramning (se ) TFK 1998:2

132 Långgods RUNDVIRKE PÅ LASTBALKAR MED RULLGODSSTÖTTOR Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd och förstängs i sidled med timmerbankar (sidostöttor). Främre lastsektionen är förstängd framåt mot framstammen. Överfallssurrning Gör så här: 1. Bestäm H och B. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Genomför beräkning enligt nedanstående exempel. TFK 1998:

133 Långgods Lastsäkring: Virket lastas på lastbankar med rullgodsstöttor som förstängande sidostöttor. Lastbankarna är monterade på flak eller direkt på fordonschassiets ram. Lastbil eller påhängsvagn (semitrailer) förutsätts ha framstam enligt svensk standard SMS Överfallssurrningar dras över varje lastsektion (trave) i följande antal: a) minst en om lasten består av obarkade enheter med högst 3,3 m längd. b) minst 2 om lastsektionen är längre än 3,3 m eller om lasten består av barkade enheter oavsett längd. Längdledes placeras överfallen mellan främsta och bakersta sidostöttparet över varje trave. Varje överfall skall ha brottstyrka minst 4 ton i enkel part och ansättas med kraften 0,4 ton. Om kätting används skall den vara seghärdad och minst av kvalitet motsvarande klass 5 enligt svensk standard. Trave på lastbil eller påhängsvagn får lastas max 0,5 m högre än framstam - dock endast om överfallssurrning på traven har automatisk surrningsspännare som varnar föraren om ansättningskraften understiger 10% av brottstyrkan. Lasthöjden får dock inte överstiga stöttornas höjd. Vid stillestånd eller färd framåt får lastbredden ej överskrida REGISTRERAD FORDONSBREDD. Dimensioneringsberäkning: Rundvirkestrave med vikten Q belastar rullgods och stöttor som en cylinder med vikten Q ton och radien H/2 m. Rullgodsstöttorna skall ha en böjningsstyrka av minst M b = Q x a x H/2 (tonmeter) Q = rundvirkestravens vikt (ton) H = travens höjd (m) a h = dimensionerande sidoacceleration som är 0,5 g inom trafikområde TFK 1998:2

134 Långgods landsväg, järnväg, 0,7 g inom område sjöfart B resp. 0,8 g inom område sjöfart C. Detta ger minimiböjstyrkan M b = 0,25 x Q x H (tonmeter) inom trafikområde landsväg och sjöfart A M b = 0,35 x Q x H (tonmeter) inom trafikområde sjöfart B M b = 0,40 x Q x H (tonmeter) inom trafikområde sjöfart C Exempel 1. 7 tons rundvirkestrave med 2,5 m höjd i landsvägstransport M b = 0,25 x 7 x 2,5 = 4,5 (tonmeter) Kräver 2 par stöttor med minst 2,2 (tonmeter) böjningsstyrka Exempel tons rundvirkestrave med 2,4 m höjd i Nordsjötrafik (B) M b = 0,35 x 11 x 2,4 = 9,2 (tonmeter) Kräver 2 par stöttar med minst 4,6 (tonmeter) böjningsstyrka eller 3 par stöttar med minst 3,1 (tonmeter) böjningsstyrka TFK 1998:

135 Långgods TFK 1998:2

136 Skivor och plattor PLATTOR PÅ FLAK MED A-BLOCK Typfall: Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs förstängning framåt i form av fyllning eller grimma. I vissa fall krävs förstängning bakåt genom fyllning, H-sträva eller grimma. Plattorna placeras på A-bockar och surras med överfallssurrningar. Utrymmet mellan lastsektionerna förstängs med lämplig fyllning om så erfordras. Mellan banden och godset placeras slitskydd. Överfallssurrning Slitskydd Fyllning Gör så här: 1. Beräkna lastsvikten i ton per sida (Q enligt figuren på nästa sida). Om lasten är osymmetrisk är det den tyngsta sidans vikt som är dimensionerande. TFK 1998:

137 Skivor och plattor 2. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 3. Uppskatta lutningsvinkeln α enligt figuren nedan. Läs av bandfaktorn i bandfaktortabellen för närmast högre vinkeltal. 4. Erforderligt antal band för att motstå sidledsaccelerationer fås genom att multiplicera Q med bandfaktorn och avrunda till närmast högre antal band. 5. Även accelerationerna i längdled måste kunna tas upp. Ta reda på hela lastsektionsvikten (för symmetrisk last är detta dubbla Q). Antal band och erforderlig tryckstyrka för förstängning i längdled avläses i diagrammen i Använd det högsta antalet band som fås i punkt 4 och 5. Observera att minst två band måste användas. Banden skall placeras symmetrisk i lastens längdriktning. 7. Bottenförstängning framåt/bakåt genom fyllning eller H-sträva krävs med den tryckstyrka som anges i Används grimma dimensioneras denna enligt anvisningarna i Bandfaktortabell: Antal överfallssurrningar per ton lastvikt per sida: A JV LV A Maximal Bandfaktor vinkel (band/ton) α μ 0,2-0, , , B 60 0, ,37 B 80 0, C 60 0, ,47 C 80 0,80 α Q Lastsäkring: A-bockar med erforderlig styrka och rätt utförande - minst 2 per lastsektion - placeras direkt på flakgolvet och fixeras till detta med lämpliga medbringare så att de klarar såväl sido- som längdkrafter TFK 1998:2

138 Skivor och plattor Plattorna lastas stående på och lutande mot A-bockarna i en eller flera lastsektioner. Vinkeln α i figuren ovan är mellan grader. TFK 1998:

139 Skivor och plattor Vid flera sektioner lastas den främre mot framstammen och är därmed förstängd framåt. Om bakomvarande sektioner kan lastas tätt intill den främre och i övrigt tätt intill varandra så är även de förstängda framåt. Om luckorna mellan lastsektioner har lämplig fyllning blir samtliga sektioner även då förstängda framåt. Vid enstaka lastsektion som är väsentligt kortare än flaklängden måste plattorna ofta centreras i längdled av axeltrycksskäl. En sådan lastsektion är då ej förstängd varken framåt eller bakåt. Erforderligt antal band erhålles i diagram i genom att följa en vertikal linje i diagrammet uppåt från den punkt på den horisontella axeln som motsvarar lastsektionsvikten till någon av linjerna som anger antalet band. På den vertikala axeln till vänster erhålles kravet på tryckstyrka för förstängning då linjens antal band används. Väljes tillräckligt många band behövs i vissa fall ingen förstängning framåt/bakåt. Minst ett band per A-bock skall dock alltid anbringas TFK 1998:2

140 Skivor och plattor TFK 1998:

141 Skivor och plattor LIGGANDE SKIVOR OCH PLATTOR PÅ FLAK UTAN LÄMMAR, EJ SJÖFART Typfall: Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs förstängning framåt i form av fyllning, grimma eller stående H-sträva. I vissa fall krävs förstängning bakåt med grimma. Plattorna placeras på flaket i en eller flera lastsektioner och centreras utefter mittlinjen. Utrymmet mellan lastsektionerna förstängs med lämplig fyllning. Mellan banden och godset placeras slitskydd. Endast transport på landsväg och på järnväg i kombitransport avses. Överfallssurrning Slitskydd Fyllning TFK 1998:

142 Skivor och plattor Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda nedåt till närmast lägre tabellvärde. 2. Beräkna b/b och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 3. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 4. Gå till bandfaktortabellens sektion för aktuellt trafikområde och friktion nedan och läs av bandfaktorn. Minst 1 överfallssurrning per lastsektion eller det högre antal som motsvarar 1 överfallssurrning per 4 ton lastsektionsvikt krävs alltid för att hindra godsvandring, se Bandfaktortabell: Förstängt framåt men ej Förstängning saknas bakåt såväl framåt som bakåt H/B b/b Friktionskoefficient Friktionskoefficient högst högst 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,2 0,6 2,65 1,18 0,44 0,25 0,25 7,07 4,12 2,65 1,77 1,18 0,7 2,34 1,04 0,39 0,25 0,25 6,25 3,65 2,34 1,56 1,04 0,9 1,93 0,86 0,32 0,25 0,25 5,15 3,01 1,93 1,29 0,86 LV 1,0 1,88 0,83 0,31 0,25 0,25 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 0,4 0,6 2,10 0,93 0,35 0,25 0,25105,59 3,26 2,10 1,40 0,93 0,7 2,00 0,89 0,33 0,25 0,25 5,34 3,12 2,00 1,34 0,89 0,9 1,89 0,84 0,31 0,25 0,25 5,04 2,94 1,89 1,26 0,84 1,0 1,88 0,83 0,31 0,25 0,25 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 0,6 0,6 1,98 0,88 0,33 0,25 0,25 5,27 3,07 1,98 1,32 0,88 0,7 1,93 0,86 0,32 0,25 0,25 5,15 3,01 1,93 1,29 0,86 0,9 1,88 0,84 0,31 0,25 0,25 5,02 2,93 1,88 1,25 0,84 1,0 1,88 0,83 0,31 0,25 0,25 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 0,8 0,6 1,93 0,86 0,32 0,25 0,25 5,15 3,01 1,93 1,29 0,86 0,7 1,91 0,85 0,32 0,25 0,25 5,09 2,97 1,91 1,27 0,85 0,9 1,88 0,83 0,31 0,25 0,25 5,01 2,92 1,88 1,25 0,83 1,0 1,88 0,83 0,31 0,25 0,25 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 0,2 0,6 7,07 4,12 2,65 1,77 1,18 7,07 4,12 2,65 1,77 1,18 0,7 6,25 3,65 2,34 1,56 1,04 6,25 3,65 2,34 1,56 1,04 0,9 5,15 3,01 1,93 1,29 0,86 5,15 3,01 1,93 1,29 0,86 1,0 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 0,4 0,6 5,59 3,26 2,10 1,40 0,93 5,59 3,26 2,10 1,40 0,93 0,7 5,34 3,12 2,00 1,34 0,89 5,34 3,12 2,00 1,34 0,89 0,9 5,04 2,94 1,89 1,26 0,84 5,04 2,94 1,89 1,26 0,84 1,0 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 0,6 0,6 5,27 3,07 1,98 1,32 0,88 5,27 3,07 1,98 1,32 0,88 0,7 5,15 3,01 1,93 1,29 0,86 5,15 3,01 1,93 1,29 0,86 0,9 5,02 2,93 1,88 1,25 0,84 5,02 2,93 1,88 1,25 0,84 1,0 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 0,8 0,6 5,15 3,01 1,93 1,29 0,86 5,15 3,01 1,93 1,29 0,86 0,7 5,09 2,97 1,91 1,27 0,85 5,09 2,97 1,91 1,27 0,85 0,9 5,01 2,92 1,88 1,25 0,83 5,01 2,92 1,88 1,25 0,83 1,0 5,00 2,92 1,88 1,25 0,83 5,00 2,92 1,88 1,25 0, TFK 1998:2

143 Skivor och plattor SKIVOR OCH PLATTOR PÅ FLAK MED SIDOSTÖTTOR Typfall: Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs förstängning framåt i form av fyllning eller H-sträva. I vissa fall krävs förstängning bakåt genom fyllning eller H-sträva. Plattorna placeras på flaket i en eller flera lastsektioner och centreras utefter mittlinjen. Utrymmet mellan lastsektionerna förstängs med lämplig fyllning. Mellan banden och godset placeras slitskydd. Om lasten inte fyller upp utrymmet till sidostötta förstängs detta med lämplig fyllning enligt 5.0.1, annars se Överfallssurrning Slitskydd Fyllning TFK 1998:

144 Skivor och plattor Gör så här: 1. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 2. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 3. För att få reda på erforderligt antal band respektive erforderlig tryckstyrka för förstängning i längdled avläses diagrammen i Bottenförstängning framåt/bakåt genom fyllning eller H-sträva krävs med den tryckstyrka som anges i Då utrymmet mellan last och sidstötta är större än motsvarande höjden hos en Europall (144 mm) förstängs det med lämplig fyllning, se Lastsäkring: Gäller för plattor med bredden % av flakbredden inom samtliga trafikområden. Vid flera sektioner lastas den främre mot framstammen och är därmed förstängd framåt. Om bakomvarande sektioner kan lastas tätt intill den främre och i övrigt tätt intill varandra så är även de förstängda framåt. Om luckorna mellan lastsektioner har lämplig fyllning blir samtliga sektioner även då förstängda framåt. Plattorna lastas på flaket i en (långa plattor) eller flera lastsektioner och centreras utefter mittlinjen. Ströbräder placeras mellan plattorna och träunderlägg mellan lasten och flaket. Med en enda lastsektion måste centrering normalt göras även i längdled av axeltrycksskäl. Vid enstaka lastsektion som är väsentligt kortare än flaklängden måste plattorna ofta centreras i längdled av axeltrycksskäl. En sådan lastsektion är då ej förstängd varken framåt eller bakåt. Antalet erforderliga band erhålles i diagram i genom att följa en vertikal linje i diagrammet uppåt från den punkt på den horisontella axeln som motsvarar lastsektionsvikten till någon av linjerna som anger antalet band. På den vertikala axeln till vänster erhålles kravet på förstängningens tryckstyrka. Väljes tillräckligt många band behövs i vissa fall ingen förstängning. Minst två band per lastsektion skall dock alltid anbringas. Banden skall ha slitskydd vid brytkanterna TFK 1998:2

145 Stora kollin, tunga kollin LOOPSURRNINGAR OCH H-STRÄVOR PÅ FLAK UTAN LÄMMAR Typfall: Kollit ställs på träunderlägg på flak utan lämmar Kollit säkras i sidled med loopsurrningar I längdled säkras lasten med H-strävor och, förhöjningsklackar samt bakstöttor Loopsurrningarna görs med kätting Gör så här: Surrningsinfästning Loopsurrningar Träunderlägg H-sträva framåt H-sträva bakåt Förhöjningsklackar Bakstöttor 1. Mät upp H, B och b. 2. Ta reda på lastvikten i ton. 3. Lägg på loopsurrningspar tills lasten är tillräckligt surrad enligt dimensioneringstabell. 4. Dimensionera H-strävan enligt anvisningar i TFK 1998:

146 Stora kollin, tunga kollin Dimensioneringstabeller: Dimensionering av surrning: MAXIMAL LASTVIKT PER MOTSTÅENDE SURRNINGSINFÄSTNINGSPAR (TON PER PAR) VID FRIKTIONSKOEFFICIENT 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 A 4,4 5,9 8,2 12,7 25,1 B 2,8 3,4 4,3 5,4 7,1 C 2,4 2,9 3,4 4,2 5,2 Alternativt skall surrningarna klara vertikalförankring mot landsvägsfordon. Observera att detta endast gäller fordon på landsväg, eftersom fordonet i sig förankras vid sjöfart och på järnväg. Med 3 tons brottstyrka i enkel part krävs minst följande antal loopsurrningspar för landsvägsfordon med 10 tons tjänstevikt (fordonets vikt utan last): H/B högst b/b = 0,4-0,7 b/b större än 0,7 0,1 10,5 6 0,2 6,0 4,2 0,4 4,2 3,6 1,0 3,5 3,4 Om tjänstevikten avviker från 10 ton proportioneras värdena i samma grad. Det högsta erhållna alternativvärdet avrundas till närmast högre heltal. Erforderlig tryckstyrka för H-sträva framåt och bakåt erhålles genom anvisningarna i Lastsäkring: Kollit ställs på träunderlägg och sidledssäkras med loopsurrningar av kätting som fästs i surrningsinfästningar. Erforderligt antal loopsurrningspar (två enkla, slutna slingor fästa i var sin motstående surrningsinfästning) framgår av dimensioneringstabellen ovan. I längdled säkras kollit med H-strävorna framåt resp. bakåt. För effektiv kraftupptagning från kollit måste H-strävans tvärbräda mot kollit höjas med förhöjningsklackar och distansbräderna snedfasas därtill TFK 1998:2

147 Stora kollin, tunga kollin Dubbel H-sträva - som i figuren ovan - används när krafterna i framstam eller bakända tas upp av konventionella flaks två bärande längdbalkar. Om framstam (framgavel) eller bakända (bakgavel, bakvägg, bakläm eller bakdörr är dimensionerade för att ta upp längdkrafterna endast då de är jämnt fördelade utefter hela flakbredden måste trippel H-sträva (med 3 distansbräder) användas. Observera att H-strävor måste fixeras i sidled såvida flaket ej har täckande sidolämmar och tvärbrädorna därtill täcker hela flakbredden. H-strävorna dimensioneras enligt tabeller i Bakstöttor - med infästningar i flaket - skall vara hållfasthetsmässigt likvärdiga med bakåtförstängande utrustning enligt TSVFS 1978:10. Exempel: Ett 19 tons kolli med b = 1,2, H = 2,4 m och längden 9 m på 2,5 bred (B) och 12 m lång semitrailer med tjänstevikten 8,2 ton - från Sverige till Belgien på landsväg och Rorofartyg inom område B. Kollit har okänd friktionskoefficient mot underlaget. Eftersom friktionskoefficienten är okänd används värdet 0,2 på landsväg och 0,3 vid sjöfart. Ur dimensioneringstabellen fås för landsväg värdet 4,4 och för sjöfartsområde B värdet 3,4 ton per loopsurrningspar i övre tabellen. Dimensionering för landsväg ger 19/4,4 = 4,3 och för sjöfart B 19/3,4 = 5,6 (=> 6 som är det högsta värdet). Följaktligen krävs 6 loopsurrningspar med minst 3 tons brottstyrka i enkel part. Vertikalförankringen (som dock endast kan tillämpas vid landsvägstransport) kräver betydligt färre loopsurrningspar 3,5 x 8,2:10 = 2,9 (avrundat till 3) enligt nedre tabellen. H-strävorna och dimensioneras för den tryckstyrka som anges i kapitel Diagrammet på s anger för landsväg vid 6 överfallssurrningar (i detta fallet kätting i stället för band), lastvikten 19 ton och µ statisk = 0,2 - erforderlig tryckstyrka bakåt = 5 ton - erforderlig tryckstyrka framåt = 15 ton Diagrammet på s anger för sjöfart B 6 överfallssurrningar (i detta fallet kätting i stället för band) lastvikten 19 ton och µ statisk = 0,3 - erforderlig tryckstyrka framåt/bakåt = 2,7 ton (dvs. ej dimensionerande) TFK 1998:

148 Stora kollin, tunga kollin TFK 1998:2

149 Stora och tunga kollin SADELFÖRSTÄNGNING, ÖVERFALLS- SURRNING OCH H-STRÄVOR PÅ FLAK UTAN LÄMMAR Typfall: Kollit ställs på två sidoförstängande sadlar som tillsammans med överfallsurrning säkrar kollit i sidled. I längdled säkras lasten med H-strävor ( och ), förhöjningsklackar samt bakstöttor. Överfallssurrningarna görs med kätting. Gör så här: Överfallssurrning Sadlar Underlägg H-sträva framåt H-sträva bakåt Förhöjningsklackar Ändklossar Tvärförband Bakstöttor 1. Mät upp H, B och b. 2. Ta reda på lastvikten Q i ton. 3. Läs av maximal lastvikt per kätting i dimensioneringstabellen. Om värdet anges som streck är godset ej tippbenäget och sadlarna tar upp kraften i sidled. Vid landsvägstransport kan dimensionering ske enligt den undre tabellen som bygger på förankring av lasten i fordonet (se ). Observera TFK 1998:

150 Stora och tunga kollin att denna tabell är angiven i antal kättingar om landsvägsfordonet understiger 10 ton. 4. Antalet överfallssurrningar fås genom att dividera lastvikten med värdet som fås ur punkt 3 och avrunda till närmast högre antal. Observera att minst ett överfall måste finnas. 5. Dimensionera sadlarna enligt dimensioneringstabell på s Dimensionera H-strävan enligt anvisning i Dimensioneringstabeller: Dimensionering av överfallssurrning sker enligt följande tabell: Maximal lastvikt i ton per kätting (med 4 tons brottstyrka). A H/B b/b minst högst 0,4 0,7 1 0, , ,00 15, ,20 7, ,40 5, ,60 71, B 0,80 9, ,00 5, B 1,20 3,53 19, ,40 2,7 9, ,60 17, C 0,80 6, ,00 3,84 27, C 1,20 2,78 10, ,40 2,18 6,63 33,34 Alternativt skall surrningarna klara vertikalförankring mot landsvägsfordon. Observera att detta endast gäller fordon på landsväg och sjöfartsområde A då fordonet inte är surrat till fartyget. Vid vertikalförankring gäller beroende på kollits dimensioner att minst följande antal överfallssurrningar erfordras för landsvägsfordon med 10 tons tjänstevikt (fordonets vikt utan last): H/B högst b/b = 0,4-0,7 b/b större än 0,7 0,1 7,9 4,5 0,2 4,5 3,1 0,4 3,1 2,7 1,0 2,6 2, TFK 1998:2

151 Stora och tunga kollin Om tjänstevikten avviker från 10 ton proportioneras värdena i samma grad. Det högsta erhållna alternativvärdet avrundas till närmast högre heltal. TFK 1998:

152 Stora och tunga kollin Sadelförstängningens tryckstyrka dimensioneras med tvåfaldig säkerhet mot brott enligt följande tabell: F ton per ton lastvikt Q Friktionskoefficient 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 A 0,3 0,2 0, B 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 C 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,36 0,29 0,22 0,15 0,08 Lastsäkring: Kollit ställs på två sidoförstängande sadlar med underlägg och ändklossar av trä samt tvärförband som överför sidokraften F till flakkanten. Underlägget bör vara ca 5 mm högre än tvärförbandet (av stål) för undvikande av stål-mot-stål-kontakt. Varje sadel skall ha en brottstyrka i ton som med god marginal motsvarar den belastning som anges i dimensioneringstabellen. Det förutsätts att såväl kolli som flakkant klarar punktbelastningen. I annat fall måste antalet sadlar öka - vilket ger motsvarande lägre F-kraft. Vid mer än 2 sadlar måste samtliga underlägg fixeras i längdled pga. det statiskt obestämda lastfall som erhålls med 3 eller flera sadlar (godset kan komma att vila endast på ett mindre antal sadlar än de som finns tillgängliga). Erforderligt antal överfallssurrningar - av kätting med 4 tons brottstyrka (2- faldig säkerhet mot brott) i såväl surrningsinfästning som enkel surrningspart - framgår av dimensioneringstabellen. Minst ett överfall måste dock finnas. I längdled säkras kollit med H-strävorna framåt resp. bakåt och dimensioneras för den tryckstyrka som anvisas i Bakstöttor - med infästningar i flaket - skall vara hållfasthetsmässigt likvärdiga med bakåtförstängande utrustning i TSVFS 1978: TFK 1998:2

153 Stora och tunga kollin TFK 1998:

154 Stora och tunga kollin PARTERS SURRNING PÅ MASKINTRAILER ALTERNATIV A: ALTERNATIV B: Typfall: Gäller endast landsvägstransport och sjöfartsområde A. Kollit säkras och förstängs med hjälp av surrningar. Eventuellt kan lasten säkras framåt med H-sträva (alt A) alternativt med fordonskloss (alt B) för att minska påkänningen i surrningarna. Surrning görs med kätting. Surrning Underlägg H-sträva framåt Fordonskloss TFK 1998:

155 Stora och tunga kollin Gör så här: 1. Mät tyngdpunktshöjden T och breddmåtten B resp. b samt vinklarna α och β. 2. Ta reda på lastvikten i ton. 3. Läs av erforderlig brottstyrka i surrningen i dimensioneringstabellen. 4. Kontrollera att surrningen har vertikalförankringskapacitet enligt tabellen under. Läs av värdet i tabellen och multiplicera med genomsnittliga brottstyrkan för de surrningar som valts. Om vertikalkapaciteten är för liten måste grövre surrningar användas. 5. Om extra förstängning framåt i form av H-sträva (alt A) eller fordonskloss (alt B) används för att minska surrningskraven, bör den dimensioneras för att klara en kraft uppgående till 80% av kollivikten. Dimensioneringstabeller: Erforderlig brottstyrka i surrningsparten per ton lastvikt fås från följande tabell: (tabellen är beräknad för friktionskoefficienten μ s = 0,3) T/B b/b Vinkeln ß 0,4 samt 0,6 0,4-1,0 0,6-1, ,6 0,4-1, Erforderlig brottstyrka i surrningspart ton per ton kollivikt Med förstängning framåt Utan förstängning framåt krävs följande högre brottstyrka hos bakåtriktad surrningspart Vinkel α Vinkel α ,27 0,42 0,62 0,89 0,93 1,47 2,15 3,11 0,45 0,26 0,35 0,47 0,74 0,91 1,2 1,66 0,82 0,39 0,27 0,35 0,82 0,77 0,93 1,22 1,67 0,73 0,42 0,29 1,67 0,73 0,82 1,03 0,77 0,66 0,82 1,67 0,60 0,38 0,39 0,73 0,62 0,35 0,27 0,42 0,89 0,47 0,35 0,29 0,93 0,74 0,82 1,67 1,47 0,91 0,77 0,73 2,15 1,20 0,93 0,82 3,11 1,66 1,22 1,03 Kontroll av surrningarnas vertikalkapacitet: Genom multiplicering av värdena i nedanstående tabell med genomsnittliga brottstyrkan för de surrningar som väljs erhålls den vikt (massa) som klaras av vertikalförankringen. Denna vikt skall vara minst lika stor som lägsta vikten av kollits lastvikt eller maskintrailerns tjänstevikt (fordonets vikt utan last). Vinkel Vinkel α ß ,75 0,95 1,00 1, ,95 1,51 1,79 1, ,00 1,79 2,31 2, ,02 1,92 2,62 3, TFK 1998:2

156 Stora och tunga kollin Lastsäkring: Gäller endast på landsväg (LV) och sjöfartsområde A samt då kollits längd (L) är längre än dubbla tyngdpunktshöjden (T). Kollit - med bredden b - ställs direkt på flaket om endera kontaktytan är av trä. Om metall/metallkontakt annars skulle uppstå läggs träunderlag eller Walking Board. Fyra surrningsparter av kätting anbringas symmetriskt i såväl sidled som längdled mellan infästningar i kollit och flakkanterna (med flakbredden B). För tyngre kolli bör man förstänga framåt med H-sträva (alternativ A) eller fordonskloss (alternativ B). Förstängningen skall klara en tryckkraft uppgående till 80% av kollivikten. Om de båda bakåtriktade surrningarna ska klara förstängning framåt måste de ha upp till 3,5 gånger så stor styrka som de framåtriktade i de svåraste fallen. Erforderlig brottstyrka för surrningsparterna erhålls från dimensioneringstabellen - beroende på vinklarna α och ß i längd- resp. sidoplanen samt på dimensionsförhållandena T/B och b/b. Hur vinklarna mäts framgår av figurerna i alternativ A och B. TFK 1998:

157 Stora och tunga kollin TFK 1998:2

158 Maskingods MASKINGODS Här avses maskiner eller maskindelar av varierande storlek som inte förpackas i formstabila och rätblocksformade lådor eller boxar. STÖD OCH FYLLNINGAR Maskingodskollin kan vara helt oemballerade eller delemballerade över partier som är känsliga för stötar eller miljöpåverkan. För att minska påkänningen från stötar och vibrationer under transporten förekommer särskilt för ändamålet tillverkade detaljer som inmonterats som stöttor eller stödjande fyllningar. STÖDPUNKTER OCH FÄSTEN FÖR SÄKRINGAR Det blir alltmer vanligt att maskinutrustningar konstrueras med särskild beaktan av att de skall tillgodose goda möjligheter för säker transport på väg till användarna. Man har då i lämpliga fästpunkter försett konstruktionen med fästen för krokar och band eller enbart gängade hål för sådana detaljer. PALLAR OCH STÄLLAGE Det visar sig ofta lämpligt att med hjälp av maskindetaljens fästpunkter förankra enheten i en lyftpall eller ett särskilt ställage varvid säkringen begränsas till säkring av ställaget. Säkringen kan därmed beräknas enligt vad som gäller för "Stora kollin, tunga kollin" i anvisningarna 5.7.1, och Apparatskåp för elsystem kryssurrat till plattform med träförstärkning. Tung fräsmaskin på plattform överfallssurrad mot lastbärare TFK 1998:

159 Maskingods TFK 1998:2

160 Fordon PERSONBIL PÅ FLAK Typfall: Bilens bruttovikt (totalvikt) skall understiga 3,5 ton Lastplanets lutning får ej överstiga 10 i längdled Lastfallet gäller endast landsvägstransport och sjöfartsområde A Självlåsande ögla eller grimma Halvloopsurrningar Hjulförstängning Gör så här: 1. Surra bilen enligt figur. 2. Mät vinklarna α, β och γ. 3. Ta reda på bilens bruttovikt i ton. 4. Läs av värdet i första dimensioneringstabellen för närmast lägre tabellenvärde för α. Multiplicera med bilens transportvikt för att få reda på erforderlig brottstyrka i. Om surrningen inte håller med god marginal krävs bättre surrning. 5. Läs av värdet i andra dimensioneringstabellen δ avrundat till närmast högre tabellvärde och γ avrundat till närmast lägre. Multiplicera med bilens transportvikt för att få reda på erforderlig brottstyrka i. Om surrningen inte håller med god marginal krävs bättre surrning. 6. Det rekommenderas att aktivera parkeringsbroms och i förekommande fall rattlås samt att lägga i den lägsta växeln (det senare gäller inte för fordon med dieselmotor). TFK 1998:

161 Fordon Dimensioneringstabeller: Nedsurrad ögla eller grimma dimensioneras enligt tabellen nedan: Surrningsvinkel α Minsta brottstyrka i ton per ton bilbruttovikt S vb / Q 15 4, , , , , ,04 Halvloopsurrningen dimensioneras enligt tabellen nedan, som visar erforderlig brottstyrka i halvloopsurrningen S HB per ton bilbruttovikt. Vinkel γ Vinkel δ ,70 0,71 0,75 0, ,85 0,86 0,91 1, ,06 1,09 1,17 1, ,4 1,44 1,59 1,91 Lastsäkring: Längdförstängning med 4 stycken 45 kilar med höjden 1 /3 av hjulradien (37 och 1/5 av hjulradien räcker om minst 1/3 av bruttovikten vilar på den surrade axeln). Sidoförstängning med minst 50 mm hög sidoklots mot varje hjulsida. Ett hjulpar (hjulaxel) surras mot lastplanet med självlåsande ögla eller grimma till varje hjul. Utformningen och vinkelbegränsningar visas i bilden nedan: β Erforderlig brottstyrka enligt vidstående, övre dimensioneringstabell. Det surrade hjulparet förstängs i transportriktningen med kil framför resp. hjul. Ofta är det svårt låsa förstängningsklotsar på vanligt flak. Nedan visas en metod som utvecklas av Försvarets Materielverk med hjulförstängning som TFK 1998:2

162 Fordon horisontalförstängs med halvloopsurrningar. Nedanstående figur visar en planvy över surrningsdragningarna med aktuella vinklar γ och δ. Undre dimensioneringstabellen visar erforderlig brottstyrka för halvloopsurrningarna. På varje transporterad bil skall dessutom; a) parkeringsbroms vara åtdragen b) rattlås vara låst c) lägsta växel vara ilagd (gäller ej dieselbil) Nedan visas bilder på försvarets utrustning för surrning av personbil: δ Exempel: TFK 1998:

163 Fordon Transport av lätt lastbil med totalvikten 3,5 ton och transportvikten (bruttovikten) 2,1 ton. Surrningsvinklar: α = 65, γ= 15 och β = 5. För brottstyrka i surrning väljs värdet 1,20 för α=60 i övre tabellen. Detta ger S VB = 2,1 x 1,2 = 2,52 ton. För brottstyrkan i halvloopsurrning väljs värdet 1,09 för γ= 20 /δ =10 i undre tabellen. Detta ger S HB = 2,1 x 1,09 = 2,29 ton TFK 1998:2

164 Fordon ALLHJULSBROMSAT HJULFORDON I 30- TONSKLASSEN KRYSSURRAT TILL MASKINTRAILER 3 Typfall: Lastfallet gäller endast landsvägstransport. Lastplanets är av trä eller annat material med god friktion. Midjestyrningssäkring behövs ej om styrningen kan låsas. Kryssurrningar Stoppkilar Midjestyrningssäkring Gör så här: 1. Mät de olika vinklarna α f, β f fram respektive α b, β b bak 2. Läs av erforderlig brottstyrka i dimensioneringstabellen. Tabellen gäller för 30 tons hjulfordon, om vikten är en annan ändras värdena proportionellt. 3. Kontrollera erforderlig infästningskraft för stoppkilarna uppfylls enligt beskrivningen. 4. Om fordonet är midjestyrt utan midjelås krävs en extra säkring av midjestyrningen som skall klara 1/3 av fordonsvikten horisontellt. TFK 1998:

165 Fordon Dimensioneringstabeller: Vid olika vinklar - α f, β f fram respektive α b, β b bak - används tabellvärdena enligt nedan: Surrningsvinkel Surrningsvinkel Erforderlig brottstyrka i surrning för säkring av 30 tons hjulfordon α β sidled 1 bakåt 2 framåt ,0 8,0 6,8 30 6,3 12,5 10,6 45 5,9 18,4 15, ,5 7,8 6,8 18,4 10,3 8,0 6,3 7,8 10,3 5,9 6,6 8,0 1 Värde för vinklar både fram och bak tas fram och högsta värdet väljs 2 Värdet för vinklarna fram - a f, b f - används 3 Värdet för vinklarna bak - a b, b b - används 5,3 6,6 8,7 5,0 5,6 6,8 Nedsurrning till 15 tons trailer 1 40,4 31,8 29,8 31,9 19,8 16,8 29,8 16,4 13,0 Tabellvärdena gäller vid 30 tons hjulfordonsvikt resp. 15 tons maskintrailer. Vid ändrad vikt ändras värdena proportionellt. Lastsäkring: Lastplan av trä eller annat material med god friktion. Parkeringsbroms klarar minst 17 framåt-/bakåtlutning av fordonet. Fordonet placeras med tyngre axeln framåt där den förstängs med 37 stoppkilar med lägsta höjd r/5. Fyra kryssurrningar av kätting med spärrvantskruv (eller annan likvärdig surrning). Surrningarnas vertikalplanvinklar - α i tvärled och β i längdled - bestämmer erforderlig surrningsbrottstyrka för säkring i sidled, bakåt, framåt och för nedsurrning till maskintrailer enligt dimensioneringstabell. Säkring av utskjutande redskap (exempelvis grävarm på hjulgrävmaskin) se anvisning ERFORDERLIG INFÄSTNINGSKRAFT FÖR STOPPKILAR: Vid 30 tons hjulfordonsvikt måste infästningen för envar av de två stoppkilarna ha brottstyrkan f b = 12,0 ton framåt om hjulaxeln framåt (närmast kilen) uppbär 50% av fordonsvikten. Man avser placera hjulfordonet så att den tyngsta axeln kommer framåt vilket ger något mer än 50%. Värdet f b ökar lika mycket som axelbelastningen ligger högre än 50% av fordonsvikten. Det sålunda korrigerade värdet gäller vid fordonsvikten 30 ton och ändras proportionellt mot ändrad vikt TFK 1998:2

166 Fordon EXTRASÄKRING AV MIDJESTYRT FORDON SOM SAKNAR MIDJELÅS: När midjelås saknas eller inte fungerar säkras midjestyrningen med tvärgående surrningar från nedre midjeled till flakkant. Dessa surrningars brottstyrka skall ha en horisontell sidokomponent som är 1 /3 av fordonsvikten. Exempel: 25 tons hjulfordon med surrningsvinklarna α f =30, β f =45 fram och α b =45, β b =45 bak på 12 tons maskintrailer. 55% av vikten ligger på främre axeln. i sidled: α=30, β=45 ger 6,8 och α=45, β=45 ger 8,0. Väljs 8,0 som proportioneras till 8,0x25/30 = 6,7 ton bakåt: α=30, β=45 ger 10,3 som proportioneras till 10,3x25/30 = 8,6 ton framåt: α=45, β=45 ger 6,8 som proportioneras till 6,8x25/30 = 5,7 ton nedsurrning: α=30, β=45 ger 16,8 och α=45, β=45 ger 13,0. Väljs 16,8 som proportioneras till 16,8x25/30 = 14,0 ton och som blir dimensionerande för varje surrning. Med 25 tons fordonsvikt samt med 55% av vikten på främre axeln (dvs. alltid i färdriktningen oavsett fordonets egen fram- eller bakdel, normalt har bakaxeln på en hjullastare den större vikten). Brottstyrkan erhålls därvid: 12,0 x 25 x 55/30 x 50 = 11,0 ton. TFK 1998:

167 Fordon TFK 1998:2

168 Fordon ALLHJULSBROMSAT HJULFORDON I 30- TONSKLASSEN, HELFÖRSTÄNGT OCH NEDSURRAT TILL MASKINTRAILER Typfall: Lastfallet gäller endast landsvägstransport. Lastplanets är av trä eller annat material med god friktion. Midjestyrningssurrning behövs ej om styrningen kan låsas. Hjulsurrningar Stoppkilar Stoppkilar Korta stöttor (dubbar) Bommar Kättingsling Midjestyrnings-surrning Gör så här: 1. Mät de olika vinklarna β och ε. 2. Läs av erforderlig brottstyrka i dimensioneringstabellen för surrning enligt anvisning vid tabellen. 3. Dimensionera stoppkilarna enligt anvisningar vid dimensioneringstabellerna. 4. Dimensionera sidoförstängningsdubbarna enligt anvisningar vid dimensioneringstabellerna. 5. Dimensionera sidoförstängingsbommarna enligt anvisningar vid dimensioneringstabellerna. TFK 1998:

169 Fordon Dimensioneringstabeller: Surrning : För 40 tons hjulfordon på 15 tons maskintrailer gäller tabellen nedan. Först när hjulfordonsvikten överstiger 60 ton krävs högre brottstyrka än tabellvärdena för den nedhållning mot framkilarna som betingas av framåtriktade krafter. De angivna värden gäller vid 15 tons maskintrailer. Vid ändring av denna vikt ändras värdena proportionellt oavsett hjulfordonsvikter under 60 ton. Vinkel ε Erforderlig brottstyrka i surrning i ton 8,1 9,0 11,0 15,6 Stoppkilar : Vid 30 tons hjulfordonsvikt måste infästningen för envar av de två 37 stoppkilarna framåt ha brottstyrkan F b = 15 ton om halva fordonsvikten vilar på den framåt förstängda axeln. För varje procent viktökning - utöver halva fordonsvikten på den framåtförstängda axeln - ökar brottstyrkan med 1/3 %. Sidoförstängningsdubbar : Varje stötta (dubb) dimensioneras för brottböjmoment M s = 0,23 tonmeter vid 30 tons hjulfordonsvikt (jfr anvisning 5.9.4). Sidoförstängningsbommar : Varje bom dimensioneras för brottböjmoment M = 4,5 x D tonmeter. Lastsäkring: Lastplan av trä eller annat material med god friktion. Parkeringsbroms klarar minst 17 framåt-/bakåtlutning av fordonet. Fordonet placeras med tyngre axeln framåt. 37 stoppkilar med lägsta höjd r/5 - och - är monterade i stötthylsor i kantbalkarna och förstänger fordonet både framåt och bakåt. Bakre kilarna justeras med mellanlägg eller dylikt mot delning som ej går jämnt ut. I sidled förstängs hjulen med 0,1 höga bommar som fixeras i sidled med korta stöttor (dubbar), monterade i stötthylsor i tvärdelning för varierande spårvidd. Mellanlägg används mellan bom och dubbar för undvikande av sidoglapp större än 0,05 m TFK 1998:2

170 Fordon Över varje hjul dras en sluten kättingsling som har kopplingslänk och vars bakre part är vågrät. Surrning dras mellan kopplingslänk och flakkant med vinkeln β inom En vinkel ε i tvärled är oundviklig vid olika bredd på fordon och lastplan. Den påverkar kraften i surrningen enligt dimensioneringstabell. Säkring av utskjutande redskap (exempelvis grävram på hjulgrävmaskin) - se anvisning TFK 1998:

171 Fordon TFK 1998:2

172 Fordon BANDFORDON I 30-TONSKLASSEN KRYSS- SURRAT TILL MASKINTRAILER Alternativ A och B: TFK 1998:

173 Fordon Alternativ C: Typfall: Lastfallet gäller endast landsvägstransport. Lastplanets är av trä eller annat material med god friktion. Bandens parkeringsbroms klarar minst 17 framåt och bakåt. Surrning Stoppkilar Gör så här: 1. Mät de olika vinklarna α och β. 2. Kontrollera erforderlig brottstyrka i dimensioneringstabellen för surrning enligt anvisning vid tabellen. 3. Dimensionera stoppkilarna enligt anvisningar vid dimensioneringstabellen TFK 1998:2

174 Fordon Dimensioneringstabell: Surrning : Vinkel Vinkel Erforderlig brottstyrka i surrning i ton. α β Säkring i sidled 1 Säkring bakåt 1 Säkring framåt 1 Nedsurrning till 15 tons ,0 6,3 5,9 12,5 7,8 6,8 18,4 10,3 8,0 8,0 12,5 18,4 6,3 7,8 10,3 5,9 6,6 8,0 6,8 10,6 15,6 5,3 6,6 8,7 5,0 5,6 6,8 1 Gäller vid 30 tons bandfordonsvikt. Vid ändrad vikt ändras värdena proportionellt. 2 Gäller vid 15 tons maskintrailervikt. Vid ändrad vikt ändras värdena proportionellt. trailer 2 20,2 15,9 14,9 15,9 9,9 8,4 14,9 8,4 6,5 Surrningsvinklarna bör ligga inom området 15-45, helst kring 30. Stoppkilar : Vid 30 tons hjulfordonsvikt måste infästningen för envar av de två 37 stoppkilarna framåt ha brottstyrkan F b = 12 ton framåt. Vid ändrad vikt ändras värdet proportionellt. Om 45 stoppkil används (i stället för 37 ) ökar infästningskrafterna med 44%. Lastsäkring: Lastplan av trä eller annat material med god friktion. Bandens parkeringsbroms klarar minst 17 framåt- /bakåtlutning av fordonet. 37 stoppkil - med lägsta höjd r/5 - förstänger varje band framåt. Fyra surrningsparter, av kätting med spärrvantskruv (eller minst likvärdig surrning) anbringas mellan bandfordonet och maskintrailern enligt något av alternativen a, b eller c. I a och b finns 2 resp. 4 fästöglor i bandchassit. I c fästs surrningen - via lämpligt beslag - i larvbandets ytterkant och dras mitt över resp. hjulcentrum ned mot motsatta sidans flakkant. Surrningarnas vertikalplanvinklar - α i tvärled β i längdled - bestämmer erforderlig surrningsbrottstyrka för säkring i sidled, bakåt, framåt och för nedsurrning till maskintrailer enligt dimensioneringstabell. Säkring av utskjutande redskap (grävarm) - sen anvisning TFK 1998:

175 Fordon TFK 1998:2

176 Fordon BANDFORDON I 30-TONSKLASSEN KRYSS- SURRAT TILL MASKINTRAILER OCH FÖRSTÄNGT SIDLEDES MED DUBBAR Typfall: Lastfallet gäller endast landsvägstransport. Lastplanets är av trä eller annat material med god friktion. Bandens parkeringsbroms klarar minst 17 framåt och bakåt. Surrning Stoppkilar Dubbar Gör så här: 1. Mät de olika vinklarna α och β. 2. Kontrollera erforderlig brottstyrka i dimensioneringstabellen för surrning enligt anvisning vid tabellen. 3. Dimensionera stoppkilarna enligt anvisningar vid dimensioneringstabellen. 4. Dimensionera sidoförstängningsdubbarna enligt anvisningar vid dimensioneringstabellen. TFK 1998:

177 Fordon Dimensioneringstabell: Surrning : Vinkel Vinkel Erforderlig brottstyrka i surrning i ton. α β Säkring bakåt 1 Säkring framåt 1 Nedsurrning till 15 tons ,0 12,5 18,4 6,3 7,8 10,3 5,9 6,6 8,0 6,8 10,6 15,6 5,3 6,6 8,7 5,0 5,6 6,8 trailer 2 20,2 15,9 14,9 15,9 9,9 8,4 14,9 8,4 6,5 1 Gäller vid 30 tons bandfordonsvikt. Vid ändrad vikt ändras värdena proportionellt. 2 Gäller vid 15 tons maskintrailervikt. Vid ändrad vikt ändras värdena proportionellt. Surrningsvinklarna bör ligga inom området 15-45, helst kring 30. OBS! Ovanstående värden är identiska med tabellvärdena i dock att denna tabells värden "för säkring i sidled" saknas här därför att sidledssäkringen sker med sidoförstängningsdubbar. Resultatet blir att surrningarna här ej kräver de höga brottstyrkor som erfordras för vid α = 45. Stoppkilar : Vid 30 tons hjulfordonsvikt måste infästningen för envar av de två 37 stoppkilarna framåt ha brottstyrkan F b = 12 ton framåt. Vid ändrad vikt ändras värdet proportionellt. Om 45 stoppkil används (i stf 37 ) ökar infästningskrafterna med 44%. Sidoförstängning : Varje stötta (dubb) dimensioneras för brottböjmomentet M s = 0,23 tonmeter vid 30 tons bandfordonsvikt. Vid ändrad vikt ändras värdet proportionellt. Lastsäkring: Lastplan av trä eller annat material med god friktion. Bandens parkeringsbroms klarar minst 17 framåt/bakåtlutning av fordonet. 37 stoppkil - med lägsta höjd r/5 - förstänger varje band framåt. Fyra surrningsparter av kätting med spärrvantskruv (eller minst likvärdig surrning) anbringas mellan bandfordonet och maskintrailern enligt figuren - alternativt enligt Alt B och Alt C i anvisning TFK 1998:2

178 Fordon Surrningarnas vertikalplanvinklar - α i tvärled β i längdled - bestämmer erforderlig surrningsbrottstyrka för säkring i bakåt, framåt och för nedsurrning till maskintrailer enligt dimensioneringstabell. I sidled förstängs banden med dubbar monterade i stötthylsor i tvärdelning för varierande bandavstånd och som har lämpliga mellanlägg för undvikande av stort glapp - högst 0,05 m - mellan band och sidoförstängning. Säkring av utskjutande redskap (grävarm) - se anvisning TFK 1998:

179 Fordon TFK 1998:2

180 Fordon SÄKRING AV UTSKJUTANDE REDSKAP PÅ HJUL- ELLER BANDFORDON Typfall: Lastfallet gäller endast landsvägstransport. Lastplanets är av trä eller annat material med god friktion. Bandens parkeringsbroms klarar minst 17 framåt och bakåt. Gör så här: 1. Surra fast fordonet enligt lastfall Mät T och H samt uppskatta Q. 3. Dimensionera sidoförstängningskraft enligt anvisningar vid dimensioneringsavsnittet. TFK 1998:

181 Fordon Dimensionering: Sidoförstängningskraft F i sektion I-I: Med dimensionerande sidoacceleration 0,5 g på landsväg erhålls sidoförstängningskraften F = Q x 0,5 x T / M ton Exempel: 29 tons bandgrävmaskin (Åkerman H/4B) har tyngdpunktsavståndet T = 0,29 m vid invikt grävarm och 0,64 m vid utsträckt grävram. Med förstängningsavståndet M=4,0 m vid invikt och 9,6 m vid utsträckt grävarm erhålls F = 29 x 0,5 x 0,29/4,0 = 1,05 ton vid invikt grävarm F = 29 x 0,5 x 0,64/9,6 = 0,97 ton vid utsträckt grävarm Sidoförstängning i sektion I-I med stöttor Med säkerhetsfaktorn 1,5 för stöttor erhålls Brottkraften F b = 1,5 x F ton Med stödhöjden h m skall varje stötta klara Brottböjmomentet B b = 1,5 x F x h tonmeter Exempel: 29 tons bandgrävmaskin enligt ovan med stödhöjden h = 0,3 m B b = 1,5 x 1,05 x 0,3 = 0,47 tonmeter brottböjmoment - invikt grävarm B b = 1,5 x 0,97 x 0,3 = 0,44 tonmeter brottböjmoment - utsträckt gråvarm. Sidoförstängning i sektion I-I med loopsurrning Brottkraften F α = 2 x F/(cos α + 0,3 x sin α) - vid säkerhetsfaktor 2 för kätting och friktionskoefficient 0,3 - fördelas på varje enkel part med surrningsbrottkraften S b = F α /2 x cos (α 2 /2) = F/(cos α + 0,3 x sin α) x cos (α 2 /2) TFK 1998:2

182 Fordon Exempel: 29 tons bandgrävmaskin enligt ovan med vinklarna α 1 = 5 och α 2 = 56 S b = 1,05/(cos ,3 x sin 33) x cos 28 = 1,19 ton vid invikt grävram S b = 0,97/(cos ,3 x sin 33) x cos 28 = 1,10 ton vid utsträckt grävarm Lastsäkring: Fordonschassit med hjul eller band - bandmaskinen - säkras enligt anvisningarna till Närliggande redskap som schaktblad och lastskopa är säkrade i och med chassits säkring. För utskjutande redskap som grävarmar, pålningsaggregat och motsvarande måste en extra säkring av själva redskapet göras. Det förutsätts att vridbar överdel - stativ med hytt och redskapsfäste som kan rotera kring en vertikal centrumaxel - har mekanisk låsning som reglas vid transport. Därutöver säkras det kompletta fordonet (motorredskapet) mot rotation genom tvärkraftupptagande utrustning såsom stöttor eller loopsurrningar i sektion I-I. Utgående från centrumaxeln erhålls T = Horisontalavståndet mellan centrumaxel och fordonets - med vikten Q ton - vertikala tyngdpunktsaxel, m. Grävmaskinstillverkare anger normalt detta avstånd för specificerade utrustningar och grävarmslägen. M = Horisontalavståndet mellan centrumaxel och tvärkraftupptagande förstängningar såsom stöttor eller loopsurrningar i sektion I-I, m. Dimensioneringsberäkningar av stöttor alt loopsurrningar framgår av vidstående sida. Om maskintrailern är tillräckligt lång kan man sträcka ut grävarmen enligt undre figuren för att minska transporthöjden. TFK 1998:

183 Fordon TFK 1998:2

184 Containertransport TOM CONTAINER PÅ FLAK MED LÄMMAR Typfall: Container av ISO-typ lastas på flak med lämmar (saknas lämmar se ). Lasten bottenförstängs i sidled genom att utrymmet till sidolämmarna fylls ut med träreglar. Lastfallet gäller endast landsvägstransporter. Träregel Springsurrning bakåt Springsurrning framåt Gör så här: 1. Ta reda på containerns vikt i ton. 2. Gå till dimensioneringstabellen och läs av minsta längd på träreglarna. 3. Läs av erforderlig brottstyrka i enkel part för varje springsurrning och. Observera att surrningsinfästningarna i flaket måste klara brottstyrkan som anges för kätting. TFK 1998:

185 Containertransport Dimensioneringstabell: Containervikt, (ton) Minsta längd på träregel L (m) Erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning 1 (ton) Erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning 1 (ton) band kätting band kätting - 2,0 0,50 m 1,4 0,9 3,2 2,1 2,0-2,5 0,65 m 1,7 1,2 4,0 2,7 2,5-3,0 0,75 m 2,0 1,4 4,8 3,2 3,0-3,5 0,90 m 2,4 1,6 5,6 3,7 3,5-4,0 1,00 m 2,7 1,8 6,4 4,3 4,0-4,5 1,15 m 3,0 2,0 7,2 4,8 4,5-5,0 1,25 m 3,4 2,3 8,0 5,3 5,0-5,5 1,40 m 3,7 2,5 8,8 5,9 1 Brottstyrkan för kätting gäller även surrningsfästena i flaket. Containers, med eller utan last, kan alternativt säkras enligt kompletterad med träregel samt en överfallssurrning i vardera änden av containern eller med containerlås. Träregelns längd skall vara minst 0,25 m per ton containervikt om den inte täcker hela containerlängden. Lastsäkring: Lastfallet gäller endast landsvägstransporter. Containern säkras i sidled genom att utrymmet till sidolämmarna fylls ut med träreglar och framåt och bakåt med springsurrningar och. Om containern är förstängd mot bakläm kan surrning undvaras. Om containern är förstängd mot framstam kan surrning undvaras. Samtliga surrningar skall vara förspända till 0,4 ton eller 10% av brottstyrkan. Träreglarna förstänger containern i sidled mot sidolämmen enligt figur. Regeln måste ha en längd som minst motsvarar den som anges i tabellen. Surrningarna och måste ha en vinkel mot lastplanet som understiger 45 grader, dvs. avståndet mellan containerkanten och surrningsinfästningen måste vara större än containerns höjd (se bilden på motstående sida) TFK 1998:2

186 Containertransport TOM CONTAINER PÅ FLAK UTAN LÄMMAR Typfall: Container av ISO-typ lastas på flak utan lämmar (vid fordon med lämmar se ). Lasten säkras i sidled av loopsurrningar. Lastfallet gäller endast landsvägstransport. Springsurrning bakåt Springsurrning framåt Loopsurrningspar Gör så här: 1. Ta reda på containerns vikt i ton. 2. Gå till dimensioneringstabellen och läs av minsta antal loopsurrningspar. Värdena gäller för spännband med fyra tons brottstyrka (i enkel part) respektive kätting med brottstyrka 7,5 ton (i enkel part). 3. Läs av erforderlig brottstyrka i enkel part för varje springsurrning och. Observera att surrningsinfästningarna i flaket måste klara brottstyrkan som anges för kätting. TFK 1998:

187 Containertransport Dimensioneringstabell: Containervikt, (ton) Minsta antal loopsurrningspar Erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning 1 (ton) Erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning 1 (ton) 4-tons 7,5-tons band kätting band kätting band 2 kätting 2-2, ,4 0,9 3,2 2,1 2,0-2, ,7 1,2 4,0 2,7 2,5-3, ,0 1,4 4,8 3,2 3,0-3, ,4 1,6 5,6 3,7 3,5-4, ,7 1,8 6,4 4,3 4,0-4, ,0 2,0 7,2 4,8 4,5-5, ,4 2,3 8,0 5,3 5,0-5, ,7 2,5 8,8 5,9 1 Brottstyrkan för kätting gäller även surrningsfästena i flaket. 2 Brottstyrka i enkel part. Containers, med eller utan last, kan alternativt säkras enligt eller med containerlås. Lastsäkring: Lastfallet gäller endast landsvägstransporter. Containern säkras i sidled av loopsurrningar och framåt och bakåt med springsurrningar och. Om containern är förstängd mot bakläm kan surrning undvaras. Om containern är förstängd mot framstam kan surrning undvaras. För surrningarnas styrka se dimensioneringstabellen ovan. Samtliga surrningar skall vara förspända till 0,4 ton eller 10% av brottstyrkan. Surrningarna och måste ha en vinkel mot lastplanet som understiger 45 grader, dvs. avståndet mellan containerkanten och surrningsinfästningen måste vara större än containerns höjd (se bilden). Om band användes skyddas dessa mot skarpa kanter TFK 1998:2

188 Containertransport LIFTDUMPERBEHÅLLARE PÅ FLAK MED LYFTARMAR ALTERNATIV A: ALTERNATIV B: Typfall: Liftdumperbehållaren enligt svensk standard SS 3020 säkras i sidled av lyftarmarna. Om inte, se lastfall Lastfallet gäller endast landsvägstransport. Surrning bakåt Surrning framåt Gör så här: 1. Välj surrningsalternativ A eller B enligt figur. Kontrollera att avstånden för infästningspunkterna fungerar enligt beskrivningen. 2. Ta reda på containervikten i ton. 3. Gå till dimensioneringstabellen och läs av erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning i ton. Om två parallella surrningar används i alternativ B gäller halva den angivna brottstyrkan. Observera att surrningsinfästningarna i flaket och på liftdumperbehållaren måste klara brottstyrkan som anges för kätting. 4. Läs av erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning. Om två surrningar per sida används gäller halva angivna brottstyrkan för dessa under förutsättning att avståndet mellan fästpunkterna är mindre än 1,3 m. TFK 1998:

189 Containertransport Observera att surrningsinfästningarna i flaket och på liftdumperbehållaren måste klara brottstyrkan som anges för kätting. Dimensioneringstabell: Liftdumperbehållarens vikt, (ton) Erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning 1 (ton) Erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning 1, 2 (ton) Alt. A Alt. B 3 Alt. A och B band kätting band kätting band kätting - 1,0 1,9 1,3 2,6 1,8 0,7 0,5 1,0-2,0 3,7 2,5 5,2 3,5 1,4 1,0 2,0-3,0 5,5 3,7 7,8 5,2 2,1 1,4 3,0-4,0 7,1 4,8 10,6 7,0 2,8 1,9 4,0-5,0 9,1 6,1 13,1 8,7 3,5 2,4 5,0-6,0 10,7 7,3 15,8 10,4 4,0 2,8 6,0-7,0-8,5 18,3 12,2 4,8 3,3 7,0-9,0-11,0 23,5 15,7 6,1 4,1 9,0-12,0-14,6-20,9 8,1 5,5 1 Brottstyrkan för kätting gäller även surrningsfästena i flaket och liftdumperbehållaren. 2 Om två surrningar per sida används gäller halva angivna brottstyrkan för dessa under förutsättning att avståndet mellan fästpunkterna i flaket är mindre än 1,3 m. L1 skall för båda surrningarna vara större än 1,3 m. 3 Om två parallella surrningar används gäller halva angivna brottstyrkan. Om (-) anges i tabellen måste kätting användas istället för band. Lastsäkring: Lastfallet gäller endast landsvägstransporter. Liftdumperbehållaren lastas stående på dragbilen och säkras i sidled av lyftarmarna (dessa är ej med i figuren ovan). Behållaren kan surras enligt alternativ A eller B (se figur). Samtliga surrningar skall vara förspända till 0,4 ton eller 10% av brottstyrkan. Avstånden för surrningarnas fästpunkter måste uppfylla följande krav: L1 större än 1,3 m L2 större än 1,3 m L3 skall gå till bakkanten TFK 1998:2

190 Containertransport LIFTDUMPERBEHÅLLARE PÅ FLAK UTAN LYFTARMAR ALTERNATIV A: ALTERNATIV B: 1 1 ALTERNATIV C: 1 Typfall: Liftdumperbehållaren enligt svensk standard SS 3020 säkras ej i sidled av lyftarmar. Om lyftarmar eller annan motsvarande förstängning finns, se lastfall Lastfallet gäller endast landsvägstransport.. Kättingsurrningar Gör så här: 1. Välj surrningsalternativ A, B eller C enligt figur. Kontrollera att avstånden för infästningspunkterna fungerar enligt beskrivningen. TFK 1998:

191 Containertransport 2. Ta reda på containervikten i ton. 3. Gå till dimensioneringstabellen och läs av erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning i ton. Dimensioneringstabell: Liftdumperbehållarens Erforderlig brottstyrka i enkel part för varje surrning 1 (endast kätting), (ton) vikt, (ton) Alt. A och C Alt. B 2-1,0 1,5 0,9 1,0-2,0 2,8 1,6 2,0-3,0 4,0 2,4 3,0-4,0 5,3 3,2 4,0-5,0 6,9 4,0 5,0-7,0 10,0 5,5 7,0-9,0 13,1 7,1 9,0-10,2 15,0 8,1 10,2-12,0 17,8 9,5 1 Brottstyrkan gäller även surrningsfästena i flaket och liftdumperbehållaren. 2 Om två surrningar sitter i samma fäste i flaket skall fästets brottstyrka vara dubbla angivna värdet Lastsäkring: Lastfallet gäller endast landsvägstransporter. Liftdumperbehållaren lastas stående på flaket och säkras i sidled med surrning. Behållaren kan surras enligt alternativ A, B eller C (se figur). Samtliga surrningar skall vara av kätting och förspända till 0,4 ton eller 10% av brottstyrkan. Avstånden för surrningarnas fästpunkter måste uppfylla följande krav: L 4 mellan 0,7 m och 2 m L 5 mellan 0,2 m och 2 m L 6 mellan 1,3 m och 3 m TFK 1998:2

192 Gods av olika slag GODS AV OLIKA SLAG SAMLASTAT PÅ LASTBÄRARE Fordon och fordonsburna lastbärare Gods av olika slag som samlastas transporteras på landsväg huvudsakligen i fordon och lastbärare av de slag som visas i bilderna nedan. Påbyggnad med flexibla bandförstärkta sidor (gardiner) och kapellstativ Flak med framstam och lämmar (ofta med kapellöverbyggnad) Skåppåbyggnad Växelflak ISO-container TFK 1998:

193 Gods av olika slag Allmänt om samlastning Då gods av olika slag skall stuvas på lastbärare uppstår svårigheter främst genom skillnader i vikt och form hos godsenheterna. Olika hållfasthet hos emballagen och varornas egenskaper gör att de enskilt eller i kombination med andra utgör riskabelt gods vilket bidrar till krav på eftertanke. Ofta ingår också som dellast farligt gods som kräver särskild omsorg. Området, som svårligen kan behandlas med kvantifierbara säkringsdata, är stort och har oändligt många kombinationsmöjligheter. Några allmänna råd kan dock lämnas. TYNGDFÖRDELNING Vid stuvning av godsenheterna på lastbäraren skall man sträva efter central tyngdpunkt på lägsta möjliga höjd. Placera tungt gods om möjligt i mitten och underst. För fordonsbundna lastbärare måste hänsyn tas till axeltryck. EMBALLAGESTYRKA Vanligen har gods med svagt emballage också låg vikt. Man kan därför utan problem med viktsfördelningen låta godset med mer bräckligt emballage hamna i de översta lagren. Om inte, måste man särskilja godset i olika lastsektioner. FÖRSTÄNGNINGAR Genom lämplig kombination av olika stora rätblocksformade godsenheter kan man många gånger åstadkomma låsande förstängningar. UTFYLLNAD Tomrum som uppstår genom att godsenheterna är olikformade måste i allmänhet fyllas ut för att tillräcklig stöd och stabilitet skall uppnås. PALLETISERING Stuvningen kan med fördel förberedas genom att placera och säkra mindre kvantiteter av godset på pallar varigenom också lastningen till den större lastbäraren underlättas. Förstängning av styckegods mot kapellpåbyggnad Styckegods skall lastsäkras genom förstängning och om det behövs genom surrning. Lastsäkring genom enbart förstängning mot kapellbrädor eller kapellskivor i en kapellpåbyggnad kan utföras om följande förutsättningar är uppfyllda: TFK 1998:2

194 Gods av olika slag 1 Godset som förstängs mot kapellbrädorna eller kapellskivorna enligt och skall ha en begränsad vikt, se tabellen nedan. 2 Lastbärarens sida med lämmar och kapellpåbyggnad uppfyller påkänningskraven enligt svensk standard SS-EN 283 för växelflak eller motsvarande för fordon. 3 Kapellbrädorna eller kapellskivorna är i fullgott skick. 4 Varje lager med gods är placerat på ett horisontellt underlag. Om maximal tillåten förstängningsvikt utnyttjas måste godsets vikt vara jämnt fördelat utmed brädorna eller skivorna. Maximal lastvikt i kg som kan förstängas mot kapellbrädorna eller kapellskivorna per meter flaklängd Belastade Max antal Flakets maxlast, P (kg/m) kapellbrädor kapellbrädor 1 P = 2000 P = 2200 P = (eller skivsidor) (eller skivsidor) (eller skivsidor) (eller skivsidor) Max antal brädor är det antal som kapellpåbyggnaden är dimensionerad för. Om godset är tyngre än vad kapellpåbyggnaden kan förstänga enligt ovanstående tabell måste godset dessutom säkras med surrningar enligt gällande krav. Styckegods är ofta ömtåligt och kan lätt förstöras av surrningar. Genom användning av kantskydd eller tompallar ovanpå godset går det dock oftast att applicera surrningar utan att godset tar skada. TFK 1998:

195 Gods av olika slag Friktion i olika lastplan Då lasten består av mer än ett kolli i flera lager finns ett lastplan för varje lager. Vanligen är då materialkombinationen i var och en av dessa lastplan olika och därmed också friktionen. Om godset på det andra, eller på något högre liggande plan nedifrån sett, inte är sidoförstängt kan glidning sidledes uppkomma. Lastsäkringen beräknas i sådana fall antingen utgående från den lägsta friktionen i stapeln eller för ett eller flera enskilda lastlager i lastsektionen med dess friktion mot det underliggande lastplanet eller lastlagret. Särskilt om det övre lagrets vikt är lägre än det undre lagrets kan detta i många fall leda till onödigt högt krav på överfallssurrning. Möjlighet finns då att i beräkningen dela upp lastsektionen och räkna vart och ett av lagren för sig med den friktion som gäller för det underliggande glidplanet. Följande exempel illustrerar den effekt detta leder till TFK 1998:2

196 Gods av olika slag μ 1 φ μ 2 Två lika lager EXEMPEL Sätt μ 1 = 0,3 och μ 2 = 0,5. Kollivikten hos samtliga kolli antas vara 800 kg. Vinkeln φ får i anvisningarna inte understiga 60 grader. H/B är 0,8. Transporten gäller enbart landsväg. Normal beräkning Bandfaktor enligt tabell i anvisning är 0,84 (friktion = 0,3). Lastsektionsvikten är 4 x 800 = 3,2 ton Antal band: 3,2 x 0,84 = 2,69 ger 3 band Beräkning för uppdelad lastsektion - undre lagret Bandfaktor enligt tabell i anvisning är 0,25 (friktion = 0,5). Summa lastsektionsvikt över glidplanet är 4 x 800 = 3,2 ton Antal band: 3,2 x 0,25 = 0,80 ger 1 band - övre lagret Bandfaktor enligt tabell i anvisning är 0,84 (friktion = 0,3). Summa lastsektionsvikt över glidplanet är 2 x 800 = 1,6 ton Antal band: 1,6 x 0,84 = 1,34 ger 2 band Resultat: 2 band per lastsektion som är tillräckligt TFK 1998:

197 Gods av olika slag TFK 1998:2

198 Vägverket Borlänge Telefon: Texttelefon: Fax: