LIVSCYKELANALYS BETONGELEMENT

Transkript

1 LIVSCYKELANALYS BETONGELEMENT Innehåll Rapport , rev Mats Öberg, Cementa FoU 0 Sammanfattning 1 1 Inledning 1 2 Målbeskrivning Syfte Användning av resultat Funktionell enhet och systemgränser samt processträd 1 3 Inventering Datakällor Inventeringsdata Datakvalitet Känslighetsanalys transporter 5 4 Resultat Inventering Viktning Funktionella aspekter 8 Referenser 9 Bilagor med detaljerade redovisningar 10-.

2 0 SAMMANFATTNING För att beskriva produkters påverkan på miljön har svensk byggindustri åtagit sig att upprätta byggvarudeklarationer. Denna rapport redovisar livscykelanalyser för betongelement som utgör bas för kvantitativa byggvarudeklarationer avseende yttre miljöpåverkan. Cementproduktionen står för de markant största utsläppen av CO2 och SO2 till luft och har även en stor andel beträffande övriga miljöpåverkande parametrar. Transporterna står för en relativt stor del av användningen av fossila bränslen och för merparten av utsläpp av NOx. Ballastmaterialen bidrar med mellan 2 och 5 % av miljöbelastningen medan armeringstålet trots sitt viktmässigt obetydliga bidrag har påtagligt större inverkan. Stålets bidrag är som minst 8 % gällande fossil energianvändning och som mest 30 % beträffande el-användning. Elementfabrikens miljöpåverkan är huvudsakligen knuten till el-användning. Tar man hänsyn till en produkts funktion kan ett höghållfast element, trots större cementinnehåll, ge lägre miljöbelastning än ett element med lägre hållfasthet. 1 INLEDNING Livscykelanalys, (LCA) är en metod för kartläggning av produkters eller processers påverkan på yttre miljö. Med utgångspunkt från metoder och databaser utvecklade i samband med projektet Sustainable Concrete Technology, [1], genomför Cementa livscykelanalyser för cement- och betongproduktion. Föreliggande studie är genomförd i samverkan med Skanska Prefab AB genom Anders Hamberg och AB Strängbetong genom Lars Åberg. 2 MÅLBESKRIVNING 2.1 Syfte Studiens syfte har varit att ta fram grunddata för utveckling av kvantitativa byggvarudeklarationer för betongelement samt att ge en allmän översikt och kunskapsuppbyggnad beträffande betongelements yttre miljöpåverkan. 2.2 Användning av resultat Resultaten får användas som underlag för byggvarudeklarationer av svenska betongelementproducenter förutsatt att väsentliga produktionsparametrar överensstämmer med angivna beräkningsförutsättningar 2.3 Funktionell enhet, systemgränser och processträd Den funktionella enheten är ett kg betongelement levererat till byggplats. Detta kan kopplas till åtagandet för en betongelementproducent när det gäller leverans fritt byggplats. Montering och kompletteringsarbeten vid byggplats kan också ingå i åtagandet men har inte tagits med i denna studie. Systemgränserna sammanfaller i övrigt med de gränser som användes beträffande cement i LCA of Cement and Concrete Main report, 1995 [1]; Utvinning och transport av råmaterial och bränslen, produktion av cement, ballast, armering, betongelement samt distribution till byggplats.

3 I figur 1 redovisas systemgränsen. Figur 1. Systemgränser. Hela kedjan från utvinning av råmaterial till och med transport till byggplats, ingår i studien Systemgräns Cementfabrik Kalkbrott Stålproduktion Armering Cement Ballastutvinning Hus och anläggningar Betongelementfabrik Betongelement Formsättning Betongblandning Armering Gjutning, m.m. Fem fall som skiljer sig beträffande materialsammansättning (betongrecept och armering) har studerats, se tabell 1. Processen beskrivs i en trädstruktur. Se fig. 2. Betongtyp Armering Typisk produkt 1 a Jordfuktig Oarmerad Betongmarksten, plattor, rör 1 b Jordfuktig Spännarmerad Förespända håldäcksplattor 2 Normal konsistens, K40 Slakarmerad Väggelement 3 Normal konsistens, K60 Spännarmerad Förespända balkar 4 K100 Spännarmerad Högpresterande element Tabell 1. Översikt produkttyper som analyserats Berg Intern tr Sprängämn 0 Berg kros Kross trp Grustag grus trp Vatten tr Vatten Cement cem trp 20 55Betongstn 16 0 Tillsatsm Tillsatsm Intern. t Sp.arm tr Spännarme Arm. trp Armering Gjuthall Arm. trp Armering Element t Ingj. trp Ingjutnin Bygge Figur 2. Processträd Energianvändning, betongrecepturer och armeringsmängder utgör rimliga medelvärden för svensk betongelement/-varuproduktion och är alltså inte hämtade från någon specifik fabrik. Miljödata för framställning av cement, ballastmaterial samt armering, ingjutningsgods och spännarmering har hämtats från rapporter inom ovannämnda projekt. [1]

4 Notera särskilt att studien begränsas till vagga till byggplats, d.v.s. brukarfasen ingår ej. Exempelvis innehåller K60 betong mervärden ur funktionell synpunkt i förhållande till K40 betong, såsom högre hållfasthet och bättre beständighet. En livscykelanalys där komponenters funktionella prestanda sammanvägs och där brukarskedet ingår kan ge annan rangordning mellan produkttypernas miljöbelastningar. Jämför avsnittet om funktionella aspekter, 4.3, nedan. 3 INVENTERING 3.1 Datakällor Datakällor för miljödata avseende råmaterial, insatsvaror, transporter och processer redovisas i tabell 2, nedan. Cement Ballast Stål Formolja Tillsatsmedel Elementproduktion Cementas Byggvarudeklaration för cement. [2]. Avser viktade medelvärden för cementproduktion vid Degerhamn, Skövde och Slite, februari Sjötransport till depå ingår. Stenmaterialet antages till hälften krossat och resten naturmaterial. Gruset antages vara naturmaterial. Miljöpåverkan av krossning, grävning, interna transporter samt sprängning enl. LCA of Cement and concrete- Main report. Fredriksstad. Nov 95. [1]. Någon viktning av naturmaterial såsom varande en begränsad resurs ingår ej i denna studie eftersom det saknas värderingsmetoder för detta. Data för armering, spännarmering samt ingjutningsgods har hämtats från CTH, Teknisk Miljöplanering, rapport 96:8 [3] 0,42 g/kg betong Tillsatsmedel antages transporterade från fabrik och depå. Miljödata för produktion av tillsatsmedel är hämtade från Perstorp ABs miljödeklaration [4] Betongrecept och energianvändning enligt Skanska Prefab AB och AB Strängbetong. Typiska recept och genomsnittliga energidata för Transporter Tillman et. al. Chalmers Teknisk Miljöplanering, Förbränning av fossila bränsl. El-energi Tabell 2. Datakällor Emissions from usage of fossil fuels as propellants. Chalmers Industriteknik. [5] Hur påverkas miljön av en kilowattimme använd el i Sverige?, Vattenfall Utveckling. [6]

5 3.2 Inventeringsdata Naturmaterial Krossat material El, (MJ/ton ballast) 3,6 21,6 Eldningsolja (EO1), (MJ/ton ballast) 17,1 17,1 Diesel (MK1), (MJ/ton ballast) 18,3 18,3 NOx, (g/ton) 0,11 CO2, (g/ton) 0,03 CO, (g/ton) 0,03 Tabell 3 Energianvändning och processemissioner* till luft, vid ballastproduktion * Härrör från sprängning. Emissioner från energianvändning tillkommer MWh/ton element MJ/ton element El 0, ,7 Eldningsolja (EO1) 0, ,9 Diesel (MK1) 0,09 31,2 Tabell 4. Energianvändning vid elementproduktion Cementbil (40 ton) Ballastbil (30 ton) Elementbil (20 ton) Skrotbetongbil (10 ton) Stålbil (30 ton) 5 l diesel (MK 1)/mil 5,5 l diesel (MK 1)/mil 4,5 l diesel (MK 1)/mil 4 l diesel (MK 1)/mil 4,5 l diesel (MK 1)/mil Tabell 5. Transportfordon och deras bränsleförbrukning

6 ukt 1a. Oarm erad jordf uktig. Mark sten, rör m.m. ukt 1b. Spän narm. jordf uktin g (Hdf) ukt 2. Slaka rmera d K40 Vägg ukt 3. Spän narm erad K60. Spän nbet. balk ukt 4. Högp rester ande K100 Tran sport sätt Tran sport avstå nd enkel resa. Tom retutr ansp. medr äknas Viktsandel % Viktsandel % Viktsandel % Viktsandel % Viktsandel % Cement 13,13 12,94 13,69 16,27 19,15 bil (från depå) km 50 Ballast sten 38,37 37,81 39,61 40,07 50,32 bil 10 Ballast grus 43,30 42,66 38,77 33,97 19,60 bil 10 Tillsatsmedel (flytande form) 0,07 0,06 0,17 0, bil 200 Vatten 5,13 5,05 7,16 6,51 7,66 Slakarmering 0 0 0,50 0,98 0,98 bil 250 Spännarmerin g Ingjutningsgo ds 0 1,48 0 1,94 1,94 bil ,10 0,00 0 bil 250 Element bil 100 Mineraliskt avfall Tabell 6. Materialsammansättningar bil Datakvalitet Data för cementproduktion avser medelvärden för svensk cementproduktion Beträffande utsläpp av NOx och SO2 samt användning av fossila bränslen genomförs för närvarande långtgående förbättringar som medför att cementets miljöbelastning fortlöpande minskar. När det gäller elementproduktionen är den aktuella fabrikens typ av energiförsörjning en viktig parameter. D.v.s. fördelningen mellan användning av el, fjärrvärme och olja. Resultaten i denna studie baseras på en vanligt förekommande fördelning mellan energislagen.

7 Miljödata för elproduktion är relativt gamla och kan bli föremål för revidering. Med tanke på allmänt ökande miljömedvetande och de förbättringsåtgärder som pågår är miljödata att betrakta som färskvara. Analysen bör därför förnyas med rimliga intervaller för att resultaten ska vara aktuella. 3.4 Känslighetsanalys transporter Transporternas bidrag till miljöbelastningen utgörs av förbränning av diesel i aktuella transportfordon. Utgående från fordonens bränsleförbrukning, energivärdet i dieselbränsle samt emissioner vid förbränning i en modern dieselmotor fås miljöbelastningar för transport av betongelement enligt tabell 7. Poäng enligt de vikningsmetoder som redovisas i avsnitt 4.2, nedan, redovisas också i tabellen så att bidrag till miljöbelastning från objektsspecifika transportavstånd kan analyseras. Observera att enheten i tabell är kg och km för att korrespondera med redovisningen i tabellerna 8 och 9 samt i bilagorna. Energianvändning Emissioner (g) MJ NOx SO2 CO2 0, , , Poäng Effektkategori. Ekoknapphe t Poäng EPS Poäng 0,057 0,0047 0, ,01273 Tabell 7. Miljöbelastning för transport av betongelement, uttryckt per kg och km transporterat element, enkel resa.

8 4 RESULTAT 4.1 Inventering I tabellen nedan redovisas inventeringsresultat. Ett antal mindre betydande miljöpåverkande parametrar har utelämnats. Inventeringsresultaten redovisas också mer detaljerat i bilagor. Dessa kan utgöra underlag för byggvarudeklarationer för betongelement. Emissioner/ Resursanvänd ning g/kg eller MJ/kg ukt 1a. Oarm erad jordf uktig. Mark sten, rör ukt 1b. Spän narm. Jordf uktin g Håldä ck ukt 2. Slaka rmera d K40 Vägg ukt 3. Spän narm erad K60. Spän nbet. balk ukt 4. Högp rester ande K 100 NOx 0,39 0,43 0,42 0,52 0,55 SO2 0,31 0,34 0,33 0,43 0,49 CO ,916 1,011 0,981 1,247 1,354 El 0,168 0,243 0,188 0,314 0,325 Restbränslen 0,095 0,095 0,101 0,124 0,142 Mineraliskt avfall Tabell 8. Sammanställning inventeringsresultat 4.2 Viktning ALLMÄNT För att i någon mån redovisa en jämförelse mellan de olika produkternas miljöpåverkan har viktningar enligt tre olika viktningssystem genomförts. Det konstateras att de olika metoderna ger en enhetlig rangordning mellan produkterna. Viktningarna har genomförts med samma tre metoder som i det Nordiska LCA-projektet [1,3]; Effektkategori (CML), Ekoknapp (BUWAL) och EPS. Respektive metods index är också hämtade därifrån [3]. Viktningsresultaten redovisas i tabell och diagramform nedan.

9 DISKUSSION EPS-metoden ger något större skillnad mellan produkterna vilket bottnar i att metoden fokuserar mer på CO2-utsläpp och användning av fossil energi än övriga metoder medan användning av el inte inverkar överhuvudtaget. Eftersom cementproduktionens elanvändning är förhållandevis låg i jämförelse med övriga parametrar kommer ökad cementmängd därför att få större genomslag i EPS jämfört med övriga metoder. Beträffande användning av naturgrus som begränsad resurs finns idag inga värderingssystem. Därför har detta inte tagits hänsyn till i denna studie. Fördelningen av energianvändning (el/fossila bränslen/fjärrvärme) i elementfabriken varierar i stor utsträckning med hänsyn till lokala förhållanden. Den totala energianvändningen som antagits i denna studie stämmer väl överens med andra studier medan fördelningen på energislag avviker. Detta bör man ha i åtanke vid jämförelser och värderingar. Viktningsresultat I tabellerna nedan redovisas viktningsresultaten för de tre valda viktnings metoderna. Lågt poäng innebär liten miljöbelastning. Effektkategorimetoden Index 1a 1b NOx 3,95 1,5 1,7 1,6 2,1 2,2 SO2 2,42 0,8 0,8 0,8 1,1 1,2 CO2 0,011 1,6 1,8 1,8 2,4 2,7 Fossilt bränsle 1,34 1,2 1,4 1,3 1,7 1,8 El 2,45 0,4 0,6 0,5 0,8 0,8 Ekoknapphetsmetoden Summa 5,6 6,3 6,0 8,0 8,7 Relativt 1,00 1,13 1,08 1,43 1,55 Index 1a 1b NOx 6,31 2,5 2,7 2,6 3,3 3,5 SO2 4,891 1,5 1,7 1,6 2,1 2,4 CO2 0,0248 3,7 4,2 4,0 5,4 6,1 Fossilt bränsle 0,0 1 0,9 1,0 1,0 1,2 1,4 El 1 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 Summ a 8,8 9,8 9,5 12,4 13,6 Relativt 1,00 1,12 1,08 1,41 1,55

10 EPS-metoden Index* 1a 1b NOx 0,217 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 SO2 0,0992 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 CO2 0, ,3 14,9 14,5 19,5 21,7 Fossilt bränsle 10/ 3,3** 6,9 7,8 7,4 9,6 10,1 El 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summ a 20,3 22,8 22,0 29,2 31,9 Relativt 1,00 1,12 1,08 1,44 1,57 Tabell 9. Viktningsresultat. * EPS index relateras till kg utsläpp respektive kg förbrukad olja/kol. Här har omräkning till g respektive MJ gjorts för att få likformiga tabeller. ** 10 för olja respektive 3,3 för kol. (0,4 resp 0,1 per kg) Fördelningen mellan de ingående processtegens miljöbelastning redovisas i diagram 1 för en av viktningsmetoderna. Cementtillverkningen står för ungefär hälften av miljöbelastningen medan transporter, elementfabrik och armering delar relativt jämnt på den andra hälften. Ballast och tillsatsmedel ger blygsamma bidrag. Diagram 1. Viktning enligt Effektkategori-metoden för produkt 3, spännarmerad balk. Transporter 15,0% Elementfabrik 16,5% Cement 51,0% Armering 13,5% Tillsatsmedel 1,5% Ballast 2,5% 4.3 FUNKTIONELLA ASPEKTER Jämförbara funktionella egenskaper, under användningsfasen, är en nyckelfråga när det gäller livscykelanalyser. När det gäller konstruktionselement finns en rad funktionella faktorer såsom bärförmåga, beständighet - underhåll, brandskydd m.m. För att göra en rättvis generell jämförelse mellan de aktuella produkterna krävs att dessa parametrar tas med i analysen. Ett enkelt exempel på funktionell bedömning är att ta hänsyn till hållfastheten. Notera dock att armeringen varierar mellan produkterna och att någon hänsyn till den inte tas här vilket i gör att jämförelsen haltar, särskilt när det gäller produkterna 1a och 1b. Jämför man övriga produkter är armeringens inverkan liten och exemplet visar påtagligt hur mycket funktionaliteten betyder. Rangordningen mellan produkterna 2, 3 och 4 blir alltså omvänd om man tar hänsyn till hållfastheten.

11 I tabell 10 och diagram 2, nedan åskådliggörs funktionella aspekters betydelse. Viktningsmeto d 1a. K60 1b. K60 2. K40 3. K60 4. K100 Effektkategori 1 1,13 1,62 1,43 0,93 Ekoknapphet 1 1,12 1,62 1,41 0,93 EPS 1 1,12 1,63 1,44 0,94 Tabell 10. Relativa viktningsresultat med hänsyn till hållfasthet. 1,8 Diagram 2. 1,6 Viktning med respektive utan hänsyn till hållfasthet. Relativa tal 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0. 1a. K60. 1b. K K K K100 Miljöpoäng/Hållfasthet Miljöpoäng Funktionens/driftsegenskapernas betydelse understryks också av att brukarfasen står för en avsevärt större miljöbelastning än produktionen en byggnad. Livscykelanalyser för byggnader från vagga till grav, t.ex. [3], visar att brukarfasen står för 80 till 90 % av den totala miljöbelastningen vilket illustreras med isbergsprincipen i figuren nedan. Figur 3. Isbergsprincipen; Råmaterial och produktion står för 10 till 20 % av miljöbelastningen för en byggnad. Projektera med målsättning att optimera brukarskedet! ionsfas Brukarfas

12 REFERENSER [1] LCA of Cement and Concrete Main report, 1995 Vold, Rönning. STÖ. Fredriksstad [2] Byggvarudeklaration, yttre miljö Cement. Februari 1998 [3] CTH, Teknisk Miljöplanering, rapport 96:8. LCA of Building Frame Structures. Björklund et al. [4] Perstorp ABs miljödeklaration för tillsatsmedel till betong [5] Emissions from usage of fossil fuels as propellants. Tillman et al., Packaging and the Environment, Chalmers Industriteknik, Göteborg, [6] Hur påverkas miljön av en kilowattimme använd el i Sverige? Lars Lundgren, Vattenfall Utveckling, Livscykelanalyser har även gjorts för betongrör, LCA Concrete Sewage Pipe, 96, och betongmarksten. Rapport 98:1 båda av Chalmers Industriteknik, Göteborg.

13 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 1a. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Oarmerad betongvarubetong. (jordfuktig). 1a Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik 1.2 Tillsatser Transport 2 PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El:0,006 0,027 0,014 EL: 0,055 0,457 0,090 0,006 El: 0,0001 0,006 0,0003 El: 0,11 0,26 0,150 Råvaror Kg Naturgrus: 0,57 Berg: 0,19 Kalksten: 0,20 Fossila: 0,0004 Formolja: 0,00042 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,19 NOx: 0,02 SO2: 0,0068 CO2: 1,08 NOx: 0,014 SO2: 0,0011 CO2: 111,6 NOx: 0,14 SO2: 0,24 CO2: 0,42 NOx: 0,005 SO2: 0,0003 CO2: 0,91 NOx: 0,002 SO2: 0,0001 CO2: 0,02 NOx: 0,0003 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott TOTALT EL: 0,17 0,92 0,09 CO2: 149,7 NOx: 0,39 SO2: 0,31

14 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 1b. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Håldäckselement (spännarmerade). 1b Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik Armering och ingjutningsgods av stål. Stålmaterial. Transport 1.2 Tillsatser Transport El:0,006 0,027 0,014 EL: 0,055 0,457 0,090 0,006 El: 0,073 0, El: 0,0001 0,006 0,001 Råvaror Kg Naturgrus: 0,57 Berg: 0,19 Kalksten: 0,20 Järnskrot; 0,009 Malm; 0,016 Övrigt: 0,007 Fossila: 0,0004 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,19 NOx: 0,02 SO2: 0,0068 CO2: 1,08 NOx: 0,014 SO2: 0,0011 CO2: 111,6 NOx: 0,14 SO2: 0,24 CO2: 0,42 NOx: 0,005 SO2: 0,0003 CO2: 17 NOx: 0,036 SO2: 0,0268 CO2: 0,30 NOx: 0,004 SO2: 0,0002 CO2: 0,91 NOx: 0,002 SO2: 0,0001 CO2: 0,02 NOx: 0,0003 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott Järnmalmsgruva 1.3 Återvunna material Skrotbaserad armering se PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El: 0,11 0,26 0,150 TOTALT EL: 0,24 1,01 0,09 Formolja: 0,00042 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 CO2: 167,4 NOx: 0,43 SO2: 0,34

15 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 2. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Slakarmerade väggar och bjälklag. 2 Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik Armering och ingjutningsgods av stål. Stålmaterial. Transport 1.2 Tillsatser Transport El:0,006 0,028 0,014 EL: 0,057 0,480 0,10 0,006 El: 0,016 0, El: 0,0002 0,014 0,001 Råvaror Kg Naturgrus: 0,59 Berg: 0,2 Kalksten: 0,214 Järnskrot; 0,003 Malm; 0,006 Övrigt: 0,003 Fossila: 0,0004 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,25 NOx: 0,02 SO2: 0,007 CO2: 0,92 NOx: 0,012 SO2: 0,0007 CO2: 117 NOx: 0,145 SO2: 0,255 CO2: 0,45 NOx: 0,006 SO2: 0,0003 CO2: 6 NOx: 0,013 SO2: 0,009 CO2: 0,12 NOx: 0,002 SO2: 0,0001 CO2: 2,2 NOx: 0,004 SO2: 0,0002 CO2: 0,05 NOx: 0,0007 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott Järnmalmsgruva 1.3 Återvunna material Skrotbaserad armering se PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El: 0,11 0,26 0,150 TOTALT EL: 0,19 0,98 0,10 Formolja: 0,00042 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 CO2: 162,8 NOx: 0,42 SO2: 0,33

16 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 3. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Spännarmerade balkar och pelare. 3 Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik Armering och ingjutningsgods av stål. Stålmaterial. Transport 1.2 Tillsatser Transport El:0,006 0,027 0,014 EL: 0,070 0,580 0,120 0,007 El: 0,126 0, El: 0,0003 0,020 0, Återvunna material Skrotbaserad armering se PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El: 0,11 0,26 0,150 TOTALT EL: 0,31 1,25 0,12 Råvaror Kg Naturgrus: 0,56 Berg: 0,21 Kalksten: 0,26 Järnskrot; 0,017 Malm; 0,032 Övrigt: 0,014 Fossila: 0,0004 Formolja: 0,00042 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,18 NOx: 0,02 SO2: 0,0067 CO2: 1,09 NOx: 0,015 SO2: 0,0011 CO2: 142 NOx: 0,18 SO2: 0,31 CO2: 0,54 NOx: 0,007 SO2: 0,0004 CO2: 33,5 NOx: 0,07 SO2: 0,052 CO2: 0,60 NOx: 0,008 SO2: 0,0005 CO2: 3,64 NOx: 0,007 SO2: 0,0004 CO2: 0,54 NOx: 0,007 SO2: 0,0004 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 CO2: 218,6 NOx: 0,52 SO2: 0,43 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott Järnmalmsgruva

17 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 4. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Högpresterande. 4 Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik Armering och ingjutningsgods av stål. Stålmaterial. Transport 1.2 Tillsatser Transport El:0,007 0,025 0,011 EL: 0,082 0,686 0,142 0,008 El: 0,124 0, El: 0,0004 0,030 0, Återvunna material Skrotbaserad armering se PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El: 0,11 0,26 0,150 TOTALT EL: 0,32 1,35 0,14 Råvaror Kg Naturgrus: 0,46 Berg: 0,26 Kalksten: 0,30 Järnskrot; 0,017 Malm; 0,032 Övrigt: 0,014 Fossila: 0,0004 Formolja: 0,00042 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,07 NOx: 0,019 SO2: 0,0061 CO2: 0,82 NOx: 0,010 SO2: 0,0006 CO2: 167 NOx: 0,21 SO2: 0,36 CO2: 0,64 NOx: 0,008 SO2: 0,0005 CO2: 33,0 NOx: 0,069 SO2: 0,052 CO2: 0,60 NOx: 0,008 SO2: 0,0005 CO2: 4,81 NOx: 0,009 SO2: 0,0005 CO2: 0,11 NOx: 0,001 SO2: 0,0001 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 CO2: 244,2 NOx: 0,55 SO2: 0,49 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott Järnmalmsgruva