Nytt om lagen för personförsäkring och sparande

Transkript

1 Nytt om lagen för personförsäkring och sparande Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Innehåll: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Proposition om könsneutrala premier Försäkringsutredningen Departementspromemoria om Solvens II- och tjänstepensionsdirektiven Rekommendationer från Svensk Försäkring om förköpsinformation och faktablad Utredning om telefonförsäljning Skrivelse om reservationsmetoden för gruppförsäkringar Fortsatt låga räntor RÄTTSFALL Bodelning av tjänstepensionsförsäkring i fåmansföretag Utmätning ur pensionsförsäkring Rådgivning var inte vårdslös Svenskt Näringsliv förlorade mot SPP Livförsäkring om värdesäkring av ITP SKATTER INKOMSTSKATT Regeringspromemoria med skatteförslag för 2013 Utredning tillsatt om skattereglerna för tjänstepensioner m.m. SOCIALFÖRSÄKRING ALLMÄNT Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen Förslag om ändrad karenstid för egenföretagare 1

2 PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Proposition om könsneutrala premier Enligt EU:s grundläggande stadga ska all diskriminering på grund av kön vara förbjuden. Med stöd av ett undantag i ett direktiv 2004 om varor och tjänster har försäkringsbolag ändå kunnat fortsätta att använda kön som en faktor vid beräkning av premier och ersättningar. EUdomstolen har 2011 prövat ett belgiskt fall (C-236/09 Test-Achats) och uttalat att undantaget inte kan tillåtas på obestämd tid. Domstolen beslutade att undantaget får gälla under en lämplig övergångsperiod men att det ska vara ogiltigt med verkan från och med den 21 december För att följa EU-domstolen föreslår regeringen ändringar i diskrimineringslagen från och med nämnda datum. Enskilda personers försäkringspremier och försäkringsersättningar får inte skilja sig åt mellan män och kvinnor utifrån beräkningar baserade på kön. Tjänstepensionsförsäkringar omfattas inte av lagändringen. I vissa sammanhang får försäkringsbolag ändå ta hänsyn till den försäkrades kön. Vid bedömning av andra riskfaktorer för premien, som t.ex. hälsotillstånd och sjukdomshistorik i släkten, får skillnader mellan könen beaktas. Det förutsätter dock ett berättigat syfte och att de medel som används är lämpliga och nödvändiga för syftet. Under samma förutsättningar tillåts könsspecifika försäkringsprodukter för hälsotillstånd, som uteslutande eller huvudsakligen drabbar män eller kvinnor. Vidare får försäkringsbolag ta hänsyn till de försäkrades kön i sin interna riskanalys för att bland annat beräkna försäkringstekniska avsättningar. Försäkringsavtal som ingåtts före den 21 december 2012 får fortsätta att ha könsberoende premier. I propositionen resoneras kring vad som ska anses vara gammalt respektive nytt avtal. Om ett tidsbegränsat avtal efter nämnda datum automatiskt förlängs vid utebliven uppsägning ska det fortfarande räknas som ett äldre avtal. Det samma gäller om ett äldre avtal förändras inom ramen för det som parterna ursprungligen avtalat. Är det däremot en förlängning eller förändring som kräver båda parters godkännande och ena parten ger sitt godkännande den 21 december eller senare anses det som ett nytt avtal. Om en försäkringstagare individuellt flyttar sitt pensionskapital anses mottagande försäkring vara ett nytt försäkringsavtal. En överlåtelse mellan försäkringsbolag av ett helt försäkringsbestånd, med oförändrad status på de enskilda avtalen, torde däremot inte innebära att nya försäkringsavtal kommit till stånd (Prop. 2011/12:122). Försäkringsutredningen Utredningen skulle ha redovisat sina förslag senast den 15 juni men har nu fått förlängd tid till den 30 september Departementspromemoria om Solvens II- och tjänstepensionsdirektiven I en promemoria från Finansdepartementet i april 2012 redovisas en EU-rättslig bedömning angående Solvens II-utredningens betänkande Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension SOU 2011:68, se Nytt om lagen Den bedömning som görs i promemorian är att tjänstepensionsdirektivet från 2003 är subsidiärt i förhållande till Solvens II-direktivet Följden härav är att endast de företag som inte omfattas av Solvens II-direktivet kan omfattas av tjänstepensionsdirektivet. I betänkandet gjordes en annan bedömning, nämligen 2

3 att Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet är två alternativa och delvis överlappande regleringar som båda kan anses omfatta företag som tillhandahåller tjänstepensionsförsäkringar. Bedömningen i promemorian påverkar genomförandet av Solvens II-direktivet i svensk rätt. Den särskilda rörelsereglering för tjänstepensionsföretag, som Solvens II-utredningen föreslagit och som innebär att enskilda företag ges möjlighet att välja mellan att verka enligt en reglering baserad på Solvens II-direktivet och en reglering baserad på tjänstepensionsdirektivet, kan inte införas. Frågorna om regleringen av livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet måste därför övervägas på nytt, enligt Finansdepartementet. Rekommendationer från Svensk Försäkring om förköpsinformation och faktablad Svensk Försäkring har den 12 mars beslutat om en rekommendation med allmänna principer för försäkringsföretagens lämnande av förköpsinformation. Den ska komplettera lagar och andra regler och är ett uttryck för vad som är god sed på området. Rekommendationen gäller konsumentförsäkringar, individuella personförsäkringar tecknade av konsument och frivilliga gruppförsäkringar. Förköpsinformation ska presenteras på ett lättillgängligt sätt med syfte att fungera som beslutsunderlag för konsumenten. En avvägning ska ske mellan behovet av information och behovet av lättbegriplighet. Inledningsvis ska anges att uppgifterna är en kortfattad översikt och inte fullständiga villkor. Viktiga begränsningar ska särskilt framhållas exempelvis genom rubriksättningen. Säljbudskap och fakta ska hållas åtskilda. Konsumenten bör informeras om att råd och hjälp vid köp kan fås av de kommunala konsumentvägledarna och Konsumenternas försäkringsbyrå. Förköpsinfo ska enligt lag lämnas i varaktig form. Lämnas information på elektronisk väg ska konsumenten ha möjlighet och uppmanas att spara den exempelvis såsom en pdf-fil. Om försäkringsföretaget inte överlämnar fullständiga villkor innan avtalet ingås, ska konsumenten få veta hur dessa kan erhållas. Villkor kan hållas tillgängliga t. ex. på en webbsida under förutsättning att de på begäran kan skickas till konsumenten. Rekommendationen träder i kraft den 1 januari Svensk Försäkring har tidigare utfärdat en annan rekommendation om särskilt faktablad för livförsäkringsprodukter av sparandetyp, se Den rekommendationen trädde i kraft den 1 april 2012 och Folksam har tagit fram fem olika faktablad, se folk1 eller Utredning om telefonförsäljning Pensionsmyndigheten ska på regeringens uppdrag utreda hur konsumentskyddet för pensionssparare och pensionärer kan stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november Pensionsmyndigheten har redan föreslagit att telefonsamtal inte ska leda till bindande avtal utan en skriftlig bekräftelse från kunden. Skrivelse om reservationsmetoden för gruppförsäkringar Generaldirektörerna för Konsumentverket och Finansinspektionen har den 12 maj gemensamt tillskrivit Justitiedepartementet och föreslagit att försäkringsavtalslagen ses över angående reservationsmetoden. Det skulle exempelvis kunna införas ett uttryckligt krav på intressegemenskap mellan gruppmedlemmen (konsumenten) och gruppföreträdaren (den organisation 3

4 som erbjuder försäkringen). Försäkringsavtalslagens syfte är att möjliggöra reservationsanslutning där en intressegemenskap finns, såsom mellan en fackförening och en fackmedlem, men lagen har inga uttryckliga regler om det. Myndigheterna ser en risk för att allt fler kommersiella aktörer börjar ansluta konsumenter till försäkringar vilka aktivt måste avbeställas för att undvika premiekostnader och överförsäkring. Det har redan kommit klagomål från kunder till ett energibolag, som i samband med reklamutskick tecknat försäkring mot inkomstbortfall. Fortsatt låga räntor Referensräntan, som bland annat används vid beräkning av dröjsmålsränta, är för andra halvåret 2012 oförändrat 2,0 %. Statslåneräntan var per den 1 juli 1,40 % och genomsnittet för första halvåret var 1,61 %. Avkastningsskatten 2013 för K-försäkringar beräknas på statslåneräntan den 30 november 2012 och för P-försäkringar görs beräkningen på genomsnittet för hela RÄTTSFALL Bodelning av tjänstepensionsförsäkring i fåmansföretag Mannen hade mellan 1981 och 1999 arbetat i och ägt 30 % av aktierna i ett bolag tillsammans med sin fader (40 %) och bror (30 %). På 80-talet tecknades en företagsägd tjänstepensionsförsäkring i Skandia för mannen. När mannen och hans hustru 2008 skildes, efter 32 års äktenskap, begärde hustrun att värdet av mannens tjänstepensionsförsäkring skulle omfattas av bodelningen. Tingsrätten ansåg att en företagsägd tjänstepensionsförsäkring till sin typ är oöverlåtbar enligt reglerna i inkomstskattelagen och äktenskapsbalken. Nästa fråga blev om mannen haft ett sådant bestämmande inflytande över aktiebolaget att försäkringen ändå skulle ingå i bodelningen. Tingsrätten konstaterade att mannen inte var delägare vid skilsmässotidpunkten. Att han tidigare ägt 30 % av aktierna och haft rätt att ensam teckna bolagets firma medförde inte ett bestämmande inflytande på sätt som beskrivits i propositionen bakom aktuell lagparagraf i äktenskapsbalken. Rent faktiskt hade också delägarna diskuterat hur stora inbetalningar som skulle göras till deras tjänstepensioner. Det var mannens fader som tagit initiativet till tecknandet och som hade den löpande kontakten med Skandia. Vid en samlad bedömning fann tingsrätten att mannen inte haft så stor frihet i bolaget att han utan några begränsningar i förfoganderätten kunnat bestämma över försäkringens värde. Försäkringen skulle därför inte ingå i bodelningen. Hovrätten gjorde samma bedömning (Svea hovrätts dom den 21 februari 2012 i mål nr T ). Fallet kan jämföras med en dom 2011 där tjänstepensionsförsäkringen togs med i bodelningen, se Nytt om lagen Det som varit avgörande för domstolarnas bedömning är huruvida den anställde utan några begränsningar kunnat förfoga över försäkringen. Utmätning ur pensionsförsäkring Kronofogdemyndigheten utmätte kr ur en persons kollektivavtalade tjänstepensionsförsäkring ITPK hos Skandia. När Skandia inte betalade beloppet fick Skatteverket, som företrädare för svenska staten, driva ärendet vidare till tingsrätten. Skatteverket menade att beloppet var utmätningsbart enligt 15 kap 3 försäkringsavtalslagen och att den försäkrade enligt 20 kap 2 skulle anses vara försäkringstagare. Skandia invände att försäkringsavtalet inte medgav denna utbetalning, att arbetsgivaren var försäkringstagare och att utbetalning var i strid med inkomstskattelagen. 4

5 Tingsrätten konstaterade att det fanns lagliga möjligheter att utmäta ifrågavarande del av försäkringen och biföll Skatteverkets talan. Den försäkrade ska enligt lagen anses vara försäkringstagare. Inkomstskattelagens återköpsregler tar sikte på hela försäkringen och är därför inget hinder för utbetalning av ett delbelopp. Att försäkringsavtalet inte har någon rätt till förtida utbetalning kan rimligen inte heller utgöra något hinder. Vidare ansåg tingsrätten att fordringen i utmätningshänseende fick anses vara förfallen till betalning. Skandia överklagade till hovrätten, som fastställde tingsrättens dom (Svea hovrätts dom den 20 april 2012 i mål nr FT ). Skandia har överklagat vidare till Högsta domstolen. Rådgivning var inte vårdslös En kvinna påstod att ett försäkringsförmedlarföretag hade lämnat vårdslös rådgivning i samband med tecknandet av en K-klassad depåförsäkring. Hon begärde skadestånd för bland annat skillnaden mellan å ena sidan vad hon skulle få betala för att köpa tillbaka de aktier och aktiefonder hon hade haft före rådgivningen och å andra sidan värdet av försäkringen när den efter drygt ett år återköptes. Det vårdslösa beteendet hade, enligt kvinnan, bestått i bristande information om att försäkring tecknades, bristande behovsutredning och dokumentation, underlåtenhet att erbjuda alternativa lösningar och att förmedlaren självsvåldigt sänkt risken i hennes placeringar så att hon förlorat möjlighet till högre avkastning. Förmedlarföretaget förnekade vårdslöshet. I sin dom går tingsrätten utförligt igenom parternas argument och kommer sammanfattningsvis fram till att kvinnans alla påståenden om vårdslöshet faller. Därmed är inte förmedlarföretaget skadeståndsskyldigt (Stockholms tingsrätts dom den 30 mars 2012 i mål nr T ). Domen har inte överklagats. Svenskt Näringsliv förlorade mot SPP Livförsäkring om värdesäkring av ITP År 1997 skedde en beståndsöverlåtelse från Alecta till SPP Livförsäkring av bland annat frivilliga ITP-försäkringar. Försäkringarna hade under många år värdesäkrats genom årliga pensionstillägg för rättidigt pensionerade och fribrev hade uppräknats för anställda, som slutat före pensionering. Till skillnad mot Alecta gav SPP inte något pensionstillägg 2009 och inte någon fribrevsuppräkning under åren och SPP motiverade detta med att bolagets kapital och solvens inte medgav höjningar. Svenskt Näringsliv stämde SPP och krävde att SPP skulle ha samma värdesäkring som Alecta, oberoende av utvecklingen av SPP:s kapital och solvens. Svenskt Näringsliv hävdade att det fanns en avtalsenlig förpliktelse för SPP att följa Alectas värdesäkringsbeslut. Det berodde inte på någon enstaka uttrycklig bestämmelse i kollektivavtal eller försäkringsvillkor men var den gemensamma partsavsikten vid avtalens ingående och stöds också av flera andra omständigheter. Formellt gällde stämningen pensionsbelopp för tidigare anställda i Svenskt Näringsliv men indirekt berörs ca försäkrade i många andra företag av målet. Svenskt Näringsliv hade själva kompenserat sina tidigare anställda för den uteblivna värdesäkringen. Tingsrätten ansåg att Svenskt Näringsliv inte förmått konkretisera eller precisera hur, var och när en gemensam partsvilja om värdesäkring kommit till uttryck. Vittnesmål och andra omständigheter talar mot den partsavsikt, som Svenskt Näringsliv påstått. Sammanfattningsvis ansågs Svenskt Näringsliv inte ha uppfyllt sin bevisbörda om att SPP haft en avtalsenlig förpliktelse att följa Alectas beslut oberoende av den egna ekonomiska situationen (Stockholms 5

6 tingsrätts dom den 9 mars 2012 i mål nr T ). Domen har överklagats av Svenskt Näringsliv och hovrätten har beviljat prövningstillstånd. SKATTER INKOMSTSKATT Regeringspromemoria med skatteförslag för 2013 Samtidigt med regeringens ekonomiska vårproposition i april lämnades en särskild promemoria med skatteförslag, som är tänkta att till hösten tas upp i budgetpropositionen för Bland annat föreslås en sänkning av bolagsskatten med en procentenhet till 25,3 % och motsvarande förändring av expansionsfondsskatten. Promemorian innehåller inga förslag beträffande försäkring och sparande. Utredning tillsatt om skattereglerna för tjänstepensioner m.m. Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att kartlägga graden av konkurrensneutralitet i skattereglerna och de civilrättsliga reglerna för olika former av tjänstepensionssparande och föreslå hur reglerna kan göras mer neutrala. En arbetsgivare kan trygga tjänstepension genom försäkring, stiftelse eller avsättning i balansräkningen. Nuvarande regler är inte alltid neutrala för olika tryggandeformer. Ett exempel är för pensionsstiftelse att det saknas avdragsrätt om arbetsgivaren på grund av betydande börsnedgång behöver öka avsättningarna. Vidare behöver tryggandelagen moderniseras beträffande begreppet allmän pensionsplan, regler för stiftelser om gottgörelse, överföring till ny arbetsgivare och beräkning av pensionsskuld, som exempelvis är knuten till en aktiefond. Utredaren ska även inventera oklara regler i inkomstskattelagen om tjänstepension. Det gäller exempelvis tidpunkten för avdragsrätt, hur begreppet lön ska tolkas vid avdragsberäkning, beräkning enligt kompletteringsregeln och ändring av utfäst pensionsålder. Därutöver ska utredaren se över gränsdragningen mellan den del av ett livförsäkringsföretags verksamhet som ska beskattas med avkastningsskatt och den del som ska beskattas med inkomstskatt. Som exempel på gränsdragningsproblem anges frågan om inkomst av fondrabatter, som nyligen prövades av Högsta förvaltningsdomstolen. Utredningen ska vara klar senast den 1 februari 2014 (Dir 2012:22). SOCIALFÖRSÄKRING Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen Utredningen ska göra en översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och möjligheter till ett längre arbetsliv. Uppdraget ska slutredovisas den 1 april I april 2012 lämnade utredningen ett delbetänkande med en kunskapsöversikt av förutsättningar och hinder för en höjning av den faktiska pensionsåldern. I dag väljer mer än 80 procent av alla äldre att pensionera sig vid 65 års ålder eller tidigare. Om detta pensionsbeteende inte förändras kommer kompensationsgraden i de allmänna pensionerna att sjunka med

7 procentenheter redan inom 20 år. En sådan utveckling är inte hållbar, enligt utredningen. De äldre behöver också stanna längre i arbetslivet bland annat för att minska risken för arbetskraftsbrist. Förutsättningarna för att jobba längre är goda tack vare att de äldre blir allt friskare. Det finns dock betydande hinder såsom arbetsmiljöproblem, normerande åldersregler för allmän pension och tjänstepension, svaga ekonomiska incitament för pensionärer med garantipension och bostadstillägg, negativa attityder från arbetsgivare och åldersdiskriminering. Utredningen anser att det behövs breda och ömsesidigt förstärkande justeringar inom en rad olika system för att underlätta för äldre att arbeta längre. I detta betänkande lämnas inga förslag om exempelvis höjda åldersgränser (SOU 2012:28). Förslag om ändrad karenstid för egenföretagare I en departementspromemoria föreslås att företagare med enskild firma och handelsbolag ska kunna välja en (1) dags karenstid för sjukpenning. Alltsedan den 1 juli 2010 är den grundläggande karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare sju dagar, med möjlighet att välja en längre karenstid om 14, 30, 60 eller 90 dagar. Vidare föreslås att sjukkarensen för en arbetslös tidigare egenföretagare ska vara 1 dag även om den valda karensen är längre (Ds 2012:9). För ytterligare information, hör av dig till Juridik Person: Lars Andersson, tel 27496, lars.andersson@folksam.se Lars-Åke Geijron, tel 26245, lars-ake.geijron@folksam.se Heidi Ibring, tel 27130, heidi.ibring@folksam.se Björn Siljeholm, tel 27453, bjorn.siljeholm@folksam.se Pia Takahashi, tel 27072, pia.takahashi@folksam.se Gun Wennerberg, tel 27037, gun.wennerberg@folksam.se 7